ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET
|
|
- Stina Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET Granby nya förskola är en verksamhet med två hemvisten; Lammet och Lejonungen. Under läsåret kommer preliminärt 17 barn, i åldern ett till tre, att vistas på Lammet och 23 barn, i åldern tre till sex, att gå på Lejonungen. Vår arbetsplan utgår från fem visioner som arbetslaget demokratiskt samt utifrån styrdokument och beprövad erfarenhet har utformat. Dessa fem ledstjärnor är tillit, trygghet, fri lek, glädje och respekt. Vi på Granby nya förskola vill erbjuda en verksamhet som stärker barnens tillit, skapar trygghet, inspirerar till fri lek, värdesätter och uttrycker glädje, samt visar respekt. TILLIT Tillit till sig själv, självständighet och identitet hänger oupplösligt och ömsesidigt ihop med förtroende till andra, förmåga till empati samt öppenhet för olikhet och mångfald. Den vuxnes medvetenhet om ovanstående ömsesidighet är grundläggande för hur etiska förhållningssätt konkretiseras i barnets värld. Pedagogens utgångspunkt bör därför vara en positiv tro på sig själv som pedagog och den globaliserade och universella gemenskap vi är en del av. Därför ska också arbetsklimatet vuxna emellan präglas av öppenhet, respekt och samarbetsvilja. Som förebild är det också viktigt att tro på att barnet är intelligent och kan, samt försöka leva sig in i barnets värld. Allas upplevelser, erfarenheter, känslor, uttryck, tankar och åsikter bör tas tillvara och ses som en tillgång. Genom att ställa öppna frågor som utmanar, som t ex vad tror du?, kan vi uppmuntra barnen till att tänka själv och säga vad de tänker och tycker. För att synliggöra vikten av ovanstående bör pedagogen alltid låta barnet göra eller försöka själv i situationer där man kan anta att barnet kan själv eller där det kan få lagom mycket utmaning. Exempel på sådana situationer är på- och avklädning i kapprummet, handtvätt, samt att ta sig upp och ned från stolar, stenar och stegar. Förutom det pedagogiska förhållningssättet spelar här utformningen av den pedagogiska miljön en stor roll. Hur underlättar och stimulerar vi bäst lagom utmaning genom t ex typ, form och placering av möbler, leksaker och annat pedagogiskt material? Detta bör ske i avvägning till frågan hur man skapar ett dynamiskt klimat för samspel. Barnet bör ges många möjligheter till samverkan och 1
2 samarbete med de andra barnen och vuxna, där barnet konkret kan se hur saker och ting utvecklas och byggs upp genom att göra tillsammans. Även barnen kan vara förebilder för varandra och för oss vuxna. Vi försöker uppmuntra barnen att hjälpa varandra; t ex att klara olika svårigheter. Vi skapar även olika gruppkonstellationer för att stimulera ett dynamiskt samspel och för att främja möten där olikheter kan berika. TRYGGHET Trygghet bygger i mångt och mycket på att barnet kan känna sig sedd, hörd och bekräftad. För att skapa förutsättningar för detta ska personaltätheten vara hög, samt rytmer och rutiner utformade med tanke på denna aspekt. Vid lämning och hämtning är denna uppmärksamhet förstås extra viktigt. Tänk på att uppmärksamma både barn och föräldrar genom genuin närvaro och ögonkontakt. När vi uppmärksammar barnet bör vi alltid agera utifrån barnets reaktioner och behov. Miljö, rytm och vanor i sig bidrar också med trygghet. Vi arbetar med detta genom att t ex ge barnet en bestämd matplats, egen kudde och gosedjur vid behov, samt möjlighet att bekanta sig med miljön i lagom takt. En tydlig struktur i verksamheten genom bilder och dagliga rutiner för igenkännande fyller även det en viktig funktion i detta sammanhang. Traditioner som hör till årstiden, där även föräldrar kan få vara med, är ännu ett sätt att arbeta med det rytmiska som en trygghetsfaktor. Ju yngre barnet är desto mer närhet och omvårdnad behöver det. Därför är det primärt att låta de yngsta barnen vara i små grupper så ofta som möjligt. DEN FRIA LEKEN Genom den fria leken utvecklar barnet sig både kognitivt, språkligt, kreativt, emotionellt och motoriskt på ett integrerat och mångfacetterat sätt. Med betoning på betydelsen av det lustfyllda och lekfulla för lärandet i förskoleåldern bör leken och framförallt den fria leken få en framträdande roll i verksamheten. I en enda sammanhängande leksekvens kan barnet utveckla en lång serie av förmågor. Ett barn kan börja med att bygga med lätta klossar med några andra barn, ta med sig en kloss och kasta upp den gång på gång upp i luften, tumla runt, upptäcka en dragleksak bredvid och springa runt lekhyllan ett par varv, stanna till och härma några äldre barn som i leken hamrar och spikar med hjälp av en gren respektive pinne samtidigt som de sjunger, och till sist förvandlas grenen till ett 2
3 fiskespö att fiska med och där andra barn ansluter - ett barn hämtar en pall som blir en brygga, ett annat barn lägger ut vattnet med ett blått tygstycke, och ett tredje tar pinnen som tidigare var spik till fisk. Koncentration och koordination, kropps- och rumsuppfattning och elementär förståelse för gravitation, motorik och välbefinnande, inlevelse och lek med ord, samt fantasi och samarbetande kommunikation. Allt detta och mycket mer utvecklar och lär sig barnet i ett levande och meningsfullt sammanhang. Inspiration till den fria leken finns hos barnet själv, barn emellan, i naturen, samt hos vuxna med ett lekfullt sinne. Pedagogen behöver således ständigt utveckla sig som förebild, öppna upp barnets ögon för kreativa element, själv vara skapande och initiera lek- och skapandeprocesser, samt upptäcka vad som väcker barnets nyfikenhet. Miljön i sig ska också väcka barnets nyfikenhet. Därför använder vi även miljön som pedagog. Förutom nyfikenhet ska miljön utmana till lärande genom tillgång till en mängd olika material, vara utformad för att erbjuda varierande uttryckssätt, samt skapa mötesplatser för samspel och samtal. Miljön ska vara tydlig, synlig, tillgänglig och estetiskt tilltalande med lek och lärande i fokus. Genom att vi är lyssnande och medforskande pedagoger samt genom att synliggöra lärandeprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation i skrift, foto, digital media och reflektion, kan vi upptäcka hur vi kan fortsätta att utmana barnen. GLÄDJE Ett kunskapande som genomsyras av glädje är ett kunskapande som går på djupet och som man minns. Känslan av glädje och stolthet i det man gör får varje människa att växa och utvecklas, och att få glädjas åt varandra är en förutsättning för bland annat kamratskap, delaktighet och tillit. Barnet uttrycker i den fria leken glädje, lust och välbefinnande i en sådan grad att det finns få motsvarigheter. Den fria leken bör därför komma i första hand och dagsrytmen vara upplagd därefter. Pedagogens roll bör här vara att som förebild bidra med sitt personliga uttryck och sin kompetens som springer ur lust och nyfikenhet. Arbetslagets gemensamma roll är att reflektera hur och se till att man kompletterar varandra på bästa sätt. Strävan detta läsår, , är med tanke på personalgruppens nuvarande sammansättning att låta de estetiska ämnena som bild, drama, musik och rörelse, bli uttrycksmedel till stöd för barnens utveckling och verktyg för att förstärka 3
4 lärandet. Genom det estetiska ges även möjligheter att lära med många sinnen. Exempel på detta kan vara målning med olika tekniker, skapande med återvinningsmaterial, sagoberättande, dramatiserande med dockor, samt experimenterande med ljud, trä och lera. Ett rikt utbud av barnböcker för olika åldrar och sammanhang ska alltid finnas tillgängligt, synligt och nära till hands. Barn kan känna glädje när de upplever meningsfullhet i det som händer spontant i vardagen. Som pedagoger kan vi använda språket både i tal och i skrift på ett medvetet sätt för att skapa mening. Vi strävar därmed efter att ge ord åt det upplevda och det vi önskar uppleva. Skriftspråket är ett symbolspråk och ger djup och vidd åt det verbala. När ordet kommer på papper eller i digital form, kan budskapet och kunskapen som ligger däri snabbt spridas och även ge bestående avtryck i tiden. Vilken glädje kan det inte ligga i att få ta del av en annan människas perspektiv som kanske t o m levde på en annan kontinent i en helt annan generation och kultur. Den insikten försöker vi förmedla genom att själv intressera oss för vad det skriftliga har att kommunicera. Matematik kan sägas vara ett symbolspråk i symbolspråket siffran 9 t ex är en symbol för ordet nio som i sin tur kan utgöra en symbol för någonting mer och matematik ger således ytterligare djup i ett meningsskapande. Rum, form och tid är en del av detta djup. Vardagen erbjuder mängder av tillfällen då matematik kan fördjupa vårt sammanhang. Därför räknar vi exempelvis varandra under samlingar och när vi äter mat, vi sätter namn och siffror på våra tår och fingrar vid påklädning, och vi kan låta barnen få berätta för varandra hur många som ryms i kojan de byggt. För att göra framförallt språkutveckling och matematik roligare har vi valt att använda lär-plattor som ett pedagogiskt verktyg. För barn är det även ett stort nöje i att få vara i rörelse, framförallt i det viljemässiga och motoriska. Barnen ska därför ges möjlighet att röra sig aktivt både inom- och utomhus i organiserad och spontan aktivitet. Så långt det är möjligt bör de också få vara ute dagligen, då gården och skogen intill bjuder på rika möjligheter för grovmotorik. Musik är en annan viktig pusselbit här, då musik och rytmik skapar rörelseglädje. Därför finns det både rum för spontanitet och mer årstidsbunden rytm av sång och ramsor med rörelse till, ringlekar med kroppen och gruppen som instrument, samt att få lyssna till och inspireras av musik. Slutligen kan det innebära stor glädje i att få vara tillsammans och att få tillhöra en grupp-gemenskap. Vi vill därför ge stöd till barn att komma in i olika gruppkonstellationer i leken. Vi kan göra det genom att som pedagog vara 4
5 medforskande och se vad som behöver tillkomma i leken för att andra ska få vara med. Här är det viktigt att väga respekten till flödet i leken och möjligheten att fler får ta del av leken. RESPEKT En verksamhet som visar respekt är, enligt oss, en verksamhet som förstår och följer styrdokument och utgångspunkten om det kompetenta barnet som vill växa, lära och veta, inspirerat av den pedagogiska filosofin Reggio Emilia (Barn- och ungdomsförvaltningen, 2013, s. 5). Enligt Anna Barsotti (2014) var en av de centrala idéerna hos Loris Malaguzzi, grundaren av den pedagogiska inriktningen Reggio Emilia, att barnet behöver ses som sin helhet, som en hel person behöver få uttrycka sig med alla sinnen [och] behöver få uppleva att det som görs är meningsfullt. Dessa tankar ligger i linje med läroplanen och specifikt med ett av förskolans uppdrag om den vuxnes vägledande förhållningssätt som förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet (Skolverket, 2010, s. 7). Hur kan vi balansera olika läroprocesser, låta barnen få uttrycka sig med alla sinnen, samt skapa meningsfulla sammanhang så att varje barns hela förmåga utvecklas? För att komma närmare svaret har vi valt att leda ett gemensamt projektarbete på förskolan där struktur, innehåll och nya frågor hela tiden relateras till ovanstående frågeställning. Med andra ord innebär detta projektinriktade arbetssätt att ta hänsyn till huvudfrågan vid organiserandet av tid, rum och tillgänglighet, samt under den pedagogiska dokumentationen och dess uppföljning. Barnens delaktighet och nyfikenhet är självklart A och O för både form och innehåll i projektet. Utifrån barn-intervjuer under hösten 2013 har vi sett att det kommun-övergripande projektet Barnens bild av Sigtuna präglats av temat djur och natur. Om det fortfarande finns ett sådant intresse under hösten 2014, har vi som intention att spinna vidare på det temat utifrån att regelbundet gå till en bestämd plats - förslagsvis en skog i närheten - och följa dess årstidsväxlingar. Projektet Barnens bild av Sigtuna kommer att befinna sig inom ramen för vårt gemensamma projekt. Vi kommer även ha smågrupper vissa dagar i veckan utifrån mer specifika intressen hos barnen och utifrån pedagogernas spetskompetens. 5
6 Den pedagogiska dokumentationen har en framträdande roll inom Reggio Emilia. Laurie Kocher (2014) sammanfattar fem kännetecken i denna typ av dokumentation, som också blir våra utgångspunkter: 1) En fråga vägleder, och frågan har ett fokus på lärande. 2) Dokumentation förstärks genom olika perspektiv, både individuella och i grupp. 3) Man använder sig av en mängd olika sätt att uttrycka sig på, och med hjälp av olika medier. 4) Dokumentation ska synliggöra lärandet och delas av både barn, pedagoger och föräldrar. 5) Med dokumentation tittar vi tillbaka men även framåt. Den ska utgöra utgångspunkten för nya sammanhang av lärande. Respekt handlar också, när man ska förhålla sig professionellt till yrkesrollen, om att visa hänsyn till miljön, omsorg om sig själv och andra, omtanke och medkänsla, delaktighet och inflytande, samt att upprätta en god samverkan med kollegor, hem och skola. För att öka barnets medvetenhet om dess delaktighet i naturens samspel samt främja ett varsamt förhållande till allt levande, visar vi aktsamhet mot vår miljö genom att t ex sopsortera, återvinna, återanvända och hushålla med material. Förståelse för elementära fenomen i naturen samt skapande av goda relationer till naturen förutsätter också att barnet får vara i naturliga miljöer ofta, vilket vi strävar efter att tillgodose genom regelbundna besök till skogen. Tillfällen där vi utmanar barnen i etiska ställningstaganden är t ex vid matsituationer, spontana aktiviteter i mindre grupper, på- och avklädning, handtvätt, samlingar, samt leksituationer. Vi låter dem vänta på sin tur, dela med sig, lyssna till den som har ordet, respektera tal-utrymme, samt uppmuntrar dem till att säga ifrån. Med rättigheter följer också ett inflytande. Dags- och veckorytmer, samt stationering av personal på gården och inomhus, är utformade så att det ska finnas många möjligheter för barnen att vara i mindre konstellationer. I den lilla gruppen finns det bättre förutsättningar för att se och lyssna in varje barn samt för att visa genuint intresse och ta tillvara barnets tankar, åsikter och idéer. I vissa fall behöver dock alla barnen vara samlade och därför kan samlingen ibland fungera som ett sådant forum. De tankar, frågor, önskemål, intressen och den nyfikenhet som uppmärksammats ska synliggöras och fungera som utgångspunkt i dokumentation, i utformningen av miljön, i val av pedagogiskt material o s v. Leksaker och material för lärande ska 6
7 placeras så att barnen ser och når, förutom i de fall det handlar om något ömtåligt eller då det gäller en aktivitet med ett komplicerat förlopp där pedagogen behöver vägleda eller helt och hållet leda. Vi låter även barnen vara med och bestämma direkt; t ex vid val av mat, sagor, sånger och frukt. För att barnet ska utveckla en förmåga till omsorg, medkänsla och omtanke gentemot sin omvärld, behöver vi vuxna vara goda förebilder på det området också. God omsorg innebär bland annat att barnen ska få den närhet de behöver, näringsrik kost, få vara i rörelse med yviga gester varje dag, vila, goda vanor genom balanserad dagsrytm, samt tvätta händer efter behov. Barnet bör få också få ta ansvar för sina egna saker och den vuxne underlättar detta ansvarstagande genom att skapa tydliga utrymmen för mer personliga tillhörigheter. På samma sätt är det viktigt att forma den pedagogiska miljön så att det blir tydligt vad som är material för samspel. Som goda förebilder är vi pedagoger också lyhörda gentemot kollegor och föräldrar. En bra föräldrasamverkan samt ovan nämnda omsorg kräver en bra organisation. Den dagliga kontakten och informationen om hur barnets dag varit etc., samt löpande information via mail och informationstavla i hallen, ska vara aktuell och hålla god kvalitét genom att den är en del av en väl utarbetad omsorgsrytm, där det framgår klart och tydligt allas roller och ansvar för omsorgen av barnen, föräldrakontakt och verksamheten i övrigt. För att brygga över avståndet mellan hem och förskola, kan infotavlan i hallen med ett urval av bilder från pedagogisk dokumentation bjuda in till samtal mellan barnet och föräldern. Ett årstidsbord i hallen som ofta visar barnens projekt fungerar på liknande sätt. Vi bjuder även in föräldrarna till respektive hemvist vid lämning och hämtning för att de ska få se sammanhanget som barnet vistas i. På hemvistet kan föräldrar också ta del av en mer omfattande pedagogisk dokumentation. Vid inskolningen får vårdnadshavare möjlighet att närvara och ges god inblick i det som kommer att bli barnets vardag. Förväntan, frågor, idéer till verksamhetens utformning tas upp och diskuteras under enskilda inskolningssamtal. Under föräldramöten, föräldrasamråd och utvecklingssamtal fortsätter dialogen. Alla synpunkter ska beaktas. Till sist ska de barn som slutar få möjlighet till ett avslutningssamtal (ibland i anslutning till ett utvecklingssamtal) och avtackas. 7
8 REFERENSER Barn- och ungdomsförvaltningen, Sigtuna Kommun (2013). Utvecklingsprogram för förskolan. Barsotti, A. (2014). Föredrag vid Reggio Emilia Institutet den 8 april Vad kan vi lära av Reggio Emilia? Kocher, L. (2014). Research into Practice Volume 4: Research in Reggio Emilia. Hämtad från Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad
ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET
ARBETSPLAN FÖR GRANBY NYA FÖRSKOLA LÄSÅRET 2015-2016 Granby nya förskola är en verksamhet med två hemvister; Lammet och Lejonungen. Under läsåret 2015-2016 kommer preliminärt 17 barn, i åldern ett till
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merProfil. Naturvetenskap och teknik
Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsplan för Logen, Båset och Spiltan
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merGruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015
Arbetsplan för Snöflingan 2016/2017 På Snöflingan arbetar vi alltid utifrån läroplanen, den finns med som en röd tråd i allt vi gör och planerar. Eftersom vi har en ny grupp med ny personal och många nya
Läs merVälkommen till Torps förskoleområde
Välkommen till Torps förskoleområde Bågskyttens förskola Förskolan Torps Ängar Nyarps förskola Trånghalla förskola Våra förskolor ligger naturskönt med närhet till skogen och Vättern. Pedagogerna har ett
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merSkeppsklockan -en hälsofrämjande förskola
Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merMatildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd
Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merFörskolan Klockarängens Arbetsplan
Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merIGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN
IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merPedagogisk plan för Jordgubbens förskola
Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merGläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.
Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merArbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande
Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merLokal arbetsplan Förskolan Stenkulan 2014/2015
M3P Förskolor AB Lokal arbetsplan Förskolan Stenkulan 2014/2015 Verksamhetsidé Föräldrar ska alltid känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Barnen ska känna glädje och få roliga upplevelser
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avd. Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019 Synliggöra
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merArbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Läs merKvalitetsberättelse
Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Läs merReviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Läs mer