Kräver bättre lägeravtal

Transkript

1 FOTO: KAJSA JUSLIN Fokus KYRKAN Aktuellt På plats i Lindesberg Trendspaning Fem frågor Församlingspedagog Martina Nord och unga ledaren Emma Lundgren i Eksjö efterlyser idéer på hur andra församlingar har löst lägerfrågan. Mejla redaktionen@ tidningenvision.se. REDAKTÖR lasse.nilsson@vision.se 8 sidor för dig som jobbar inom kyrkan Kräver bättre lägeravtal Personalen förlorar på att sova över på lägret ARBETSTID Alla är överens, läger är bra, kul och viktigt. Men ersättning och möjlighet att lägga bra scheman fungerar inte. Det säger församlingspedagogen Martina Nord i Eksjö församling. Det är en viktig arbetsuppgift och vi uppmuntras att ha fler lägerdygn. Men det är ganska slitigt och det skulle vara kul att känna sig nöjd även som anställd, att vi har ett schyst avtal. När Martina Nord är på läger en helg får hon jobba 13 timmar per dygn och får utöver lönen en lägerersättning på 700 kronor om hon sover över. Skulle hon i Tidningen Vision nr stället jobba 13 timmar på dagtid utan att sova över skulle hon få ob-ersättning på 13 x 54:40, det vill säga 707 kronor. Hon förlorar alltså på att sova över. Bara det visar ju hur tokigt det är, säger hon. När Martina Nord är på läger brukar hon jobba betydligt mer än de 13 timmar hon får betalt för. Ja, det blir ju så. Vi är ju måna om att det ska bli ett bra läger. Vision har drivit frågan om lägerverksamhet i 30 år. Det berättar Håkan Gerenmark som också är församlingspedagog och sitter i Visions avtalsgrupp för Svenska kyrkan. Frågan är om vi ska ha kvar lägeravtalet. Som det ser ut i dag är det orättvist, säger han. I Skara stift där han jobbar har facket i flera församlingar tecknat mer förmånliga lokala avtal. Där kan personalen förutom lägertillägget även få ob-tillägg och övertidsersättning. Vi i avtalsgruppen vill att Vision tar upp lägerfrågan i de kommande förhandlingarna med arbetsgivarna, säger Håkan Gerenmark. Fokus Kyrkan I

2 Aktuellt Kyrkogårdsföreståndaren Lars- Göran Carlsson fick högre lön när tre församlingar slogs ihop till en. Här får du bäst betalt Anställda i Stockholms stift har de högsta lönerna STOCKHOLM, HÄRNÖSAND OCH Strängnäs är de stift som betalar de högsta lönerna. Det visar Tidningen Visions lönerankning där vi har jämfört snittlönerna i de 18 yrken där Vision har flest medlemmar. Sist hamnar Växjö stift. Visions ordförande i stiftet, Helena Fyhr- Abrahamsson, är inte särskilt förvånad. Småland är en låglöneregion över huvud taget. Men vi kämpar på med lönerna. Karlstads stift hamnar näst sist på listan. Men bland kyrkokamrerer och kyrkogårdsföreståndare har stiftet högst snittlöner i landet. Lars-Göran Carlsson, i Forshaga-Munkfors församling, fick ett rejält lönelyft 2013 när tre församlingar slogs samman till en. Från att ha varit arbetsledare blev han då kyrkogårdsföreståndare. Sedan dess har han successivt fått större ansvar, både för administration, personal och budget. När jag blev kyrkogårdsföreståndare ökade lönen med några tusenlappar och så har det varit varje år i och med att ansvaret ständigt blir större och större. Jag är nöjd med min nuvarande lön, säger han. Lars-Göran Carlsson tycker att gränsdragningarna mellan de olika titlarna är otydliga och att det därför är svårt att veta om man egentligen har en rimlig lön. Fortsätter ansvaret att utökas kanske jag snart borde bli kyrkogårdschef. I tabellen nedan redovisar vi lönerna i elva av yrkesgrupperna. På finns hela listan. FOTO: JOHAN EKLUND De har bäst snittlöner Snittlöner i de 18 största Visiongrupperna för 2015 års lönestatistik. 1. Stockholm 2. Härnösand 3. Strängnäs 4. Lund 5. Visby 6. Västerås 7. Uppsala 8. Linköping 9. Luleå 10. Skara 11. Göteborg 12. Karlstad 13. Växjö Allt färre konfirmeras Under förra året konfirmerades ungdomar i Svenska kyrkan. Det innebär att omkring knappt var tredje 15-åring valde att konfirmera sig. Det är en minskning med 139 personer jämfört med I början av 1970-talet konfirmerades nästan ungdomar, eller åtta av tio, varje år. FOTO: SVENSKAKYRKAN.SE Nytt löneavtal i frikyrkorna Minst 2,2 procent i löneökning och möjlighet att byta till sig fler lediga dagar. Det är några av punkterna i det nya avtalet för Visions medlemmar i frikyrkorna. Vi har fått igenom flera saker som vi har drivit i ett par år, säger Mats Carlsson, ordförande i Vision ekumeniska. Det nya löneavtalet gäller i ett år och berör medlemmar på cirka arbetsplatser. De flesta är pastorer, diakoner och administrativ personal. De genomsnittliga löneökningarna på arbetsplatserna ska bli minst 2,2 procent, en del anställda kan få mer och andra mindre. Lägstalönen för anställda som är 20 år och varit anställda i tre månader är kronor i månaden. Pensionsavtal på gång i kyrkan Den 19 september sade arbetsgivarna upp pensionsavtalet för alla anställda. Förhandlingarna om ett nytt avtal är nu i full gång. Enligt Visions pensionsexpert Britta Ljusberg finns ingen anledning till oro för de anställda. De nuvarande villkoren fortsätter att gälla under 2017 om inget nytt avtal blir klar före årsskiftet. När hela tre pokéstops fanns där spårade det ur. En annan sak som medlemmarna efterfrågat är möjligheten att växla pengarna i semesterdagstillägget mot fem eller sex extra lediga dagar. Det blir nu möjligt om man kan komma överens med sin chef. Det här har varit ett önskemål, inte minst från yngre medlemmar, säger Mats Carlsson. I det nya avtalet får ungdomsledare och ungdomspastorer rätt till handledning på arbetstid. Det har endast pastorer och diakoner haft tidigare. Det är bra, många ungdomsledare och ungdomspastorer har en tuff arbetssituation, säger Mats Carlsson. Löneavtalet gäller från 1 oktober och de nya lönerna ska gälla från det datumet. Kommunikationschef Yannick Delmart i tidningen Ducatus om att Umeå pastorat fick spelutvecklarna att ta bort pokéstops på Västra kyrkogården. Först med neutral gravplats Borlänge blir först i landet med neutral begravningsplats, enligt SVT Dalarna. Gravplatserna vid Stora Tuna kyrka får inte ha religiösa symboler. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det är vår skyldighet att också bereda plats för olika kulturer och ge människor möjlighet att begravas på en neutral begravningsplats, säger kyrkoherden Ann-Gerd Jansson till SVT. Hallå HANS-JÖRGEN KRONQVIST, fritidsledare i Sankt Olofs församling i Skellefteå, som nyligen blev invald i Visions förbundsstyrelse. Vilka frågor kommer du att driva i styrelsen? I dagsläget tänker jag mest på arbetssituationen och arbetsmiljön. Det rör sig bland annat om arbetstider. Många som jobbar i Svenska kyrkan brinner verkligen för sitt jobb. Det gäller att man har en bra arbetsmiljö så att man orkar vara engagerad och tycka att jobbet är roligt ett helt arbetsliv. Varför jobbar du fackligt? Jag gillar att vara delaktig och att påverka i stället för att bara stå vid sidan av och bara tycka. Man kan göra skillnad på jobbet. Hur känns det att sitta i Visions förbundsstyrelse? Spännande och roligt, och nervöst. 2,7 procent ökade lönerna för frikyrkopastorer mellan 2014 och KYRKOLÖNER Yrke Göteborg Härnösand Karlstad Linköping Luleå Lund Skara Stockholm Strängnäs Uppsala Visby Västerås Växjö Diakon Ekonomiassistent X Fritidsledare X Församlingsassistent Församlingspedagog Församlingsvärd/husmor Förvaltningsassistent X Kamrer/ekonom Kyrkogårdsföreståndare X Kyrkokamrer X Löneassistent X X X Arbetsmiljön granskas i Flen Efter en 6 6a-anmälan om brister i arbetsmiljön i Flen Helgesta-Hyltinge församling kommer nu Arbetsmiljöverket att göra en inspektion. Visions regionala huvudskyddsombud Frida Rehn Drugge skriver i sin anmälan att det finns allvarliga brister i arbetsmiljön, förekommer kränkande särbehandling och att de årgärder arbetsgivaren hittills vidtagit inte varit tillräckliga. Här är bästa kyrkogården Kyrkogårdsförvaltningen i Kvistofta församling i Skåne har utsetts till landets bästa. Förvaltningen fick utmärkelsen för att man arbetar målmedvetet med sin miljöpolicy. Bland annat värms alla lokaler med bergvärme och endast grön el används. Bakom utmärkelsen står bland andra Sveriges lantbruksuniversitet och Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer. II Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan III

3 På plats På plats I en liten vrå innanför butiken sitter Tomas Arvidsson och Pernilla Gråberg och tillverkar snöbollsljus, S:t Marys storsäljare. Anna Andersson övervakar det fridfulla arbetet. Öppnar för en ljusare framtid Mitt jobb är att förmedla hopp. Med de orden som ledstjärna startade diakonen Anna Andersson för fem år sedan S:t Mary. I dag arbetstränar fem personer i församlingens skaparverkstad och butik. text Linda Kling foto Alexander von Sydow Det här är inte konstigare än att driva en samtals- eller självhjälpsgrupp, det är ett nytt sätt bara säger Anna Andersson om butiken och skaparverkstaden S:t Mary. I CENTRALA LINDESBERG, i ett av de pittoreska trähusen från 1800-talet, hyr Linde bergslags församling en affärslokal. S:t Mary står det på en smidesskylt på den gröna fasaden och bredvid hänger en hemsydd flagga med ordet Öppet. Det ser ut som vilken present- och inredningsbutik som helst. Här finns ljus, tygpåsar, sittdynor, sjalar, väskor, leksaker, kaffe, te och choklad. Men S:t Mary är inte vilken butik som helst. I rummet innanför butiken sitter Satu Furst och fäster små lappar med S:t Mary-loggan på tygkassar. Hon är mycket noggrann och tar tid på sig. Som många andra av de som jobbar eller har jobbat här är Satu Furst långtidssjukskriven för utmattningsdepression. Efter lång tid hemma fick hon börja arbetsträna på S:t Mary för ett och ett halvt år sedan. Det här är en otroligt skön återhämtningsplats, här får man växa i sin egen takt, säger Satu Furst som sedan några månader har en halvtidsanställning. Diakonen Anna Andersson, som startade verksamheten för fem år sedan, nickar instämmande. Vi känner verkligen att vi behövs, säger hon. Som diakon har hon alltid haft kontakt med människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det var i samband med att hon ledde en samtalsgrupp för långtidssjukskrivna för några år sedan som tanken på S:t Mary dök upp. Deltagarna ville göra mer än bara prata. De ville ha en sysselsättning och frågade om det inte fanns något de kunde hjälpa till med i kyrkan. Men det är svårt, att dela ut psalmböcker på söndagarna känns inte riktigt som ett jobb. TILLSAMMANS MED DELTAGARNA försökte hon bena ut vad det var de behövde. De kom fram till fyra ord: meningsfullhet, arbetsgemenskap, rehabilitering och yrkesstolthet. I samband med detta gick Anna Andersson en kurs i socialt företagande och bestämde sig för att prata med ledningen för kyrkan om att starta en riktig verksamhet för långtidsarbetslösa. Det var inte svårt att övertyga dem. Verksamheten döptes till S:t Mary. Mary efter första bokstaven i våra fyra ledord och så lade vi till ett S:t för att få en tydligare koppling till kyrkan. Under två somrar drev S:t Mary ett sommarkafé vid Lindesjön i Lindesberg, med hjälp av sommarjobbande ungdomar och två arbetstränande vuxna. Det gick så bra att Arbetsförmedlingen frågade om de inte kunde utvidga verksamheten. Det blev startskottet för det S:t Mary är i dag. Vi kunde ju inte fortsätta driva sommarkafé på hösten så jag fick snabbt tänka ut något annat. I kyrkan hittade hon lådor med ljusstumpar som sparats. Jag kom på att vi kunde smälta dem och göra nya ljus som vi kunde sälja. EN AFFÄRSLOKAL SKAFFADES och Anna Andersson passade på att flytta församlingens fair trade-hörna från församlingshemmet till affären. Då stötte hon på det som hon upplever har varit det största problemet med projektet. Folk inom församlingen satte sig emot att kyrkan skulle bedriva affärsverksamhet. Det har tagit tid och energi att förankra det här hemma, men nu är det ingen som klagar. Arbetsförmedlingen däremot blev jättenöjd direkt och ryktet om kyrkans nya sociala verksamhet spred sig. I dag tar S:t Mary även emot praktikanter genom Migrationsverket och kommunens samverkansteam. Fram till i dag har 65 personer arbetstränat eller gjort praktik. En kund öppnar dörren till butiken och en höstvind som sveper med in får glasänglarna i skyltfönstret att dansa. IV Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan V

4 På plats Trendspaning Mer DNA-märkning ska stoppa stölder Under några år har Svenska kyrkan använt DNA-märkning på koppartak med mycket gott resultat. Nästa steg kan bli att märka kyrksilvret. Sofia kyrka i Stockholm. Genom butikslokalen mitt i stan har församlingen, med diakonen Anna Andersson i spetsen, kommit närmare Lindesbergsborna. SEDAN EN TID undersöker kyrkan och Riksantikvarieämbetet även om man kan märka föremål för att förhindra att de stjäls. Föremålet får en unik kod som består av syntetiskt eller biologisk DNA. Koden kan bara ses när man lyser på den med UV-ljus. Då kan man avgöra varifrån det kommer. Främst är märkningen till för att avskräcka tjuvar från att stjäla föremålet. Men om det stjäls och hittas kan polisen med hjälp av koden se var det hör hemma. Men ännu återstår flera saker att lösa innan man kan börja DNA-märka föremål. Vi behöver bland annat veta hur föremålen påverkas av märkningen och hur svårt det är att ta bort den, säger John Rothlind, kultursamordnare i Västerås pastorat. En annan stötesten är hur data och koder som föremålen är märkta med ska lagras och vilket ansvar leverantörer tar för att arkivera dessa data. När man DNA-märker koppartak på kyrkor ska märkningen hålla i omkring 80 år. Men när man ska märka värdefulla kyrkoföremål är tidsspannet hundratals år. Kunden tittar noga bland hyllorna. Butiken har också fört med sig att kyrkan har rört sig ut ur församlingshemmet och närmare människorna. I dag möter vi folket i stan på ett helt nytt sätt, säger Anna Andersson. Det går mot mörkare tider och SÅ FUNKAR S:T MARY S:t Mary bedrivs som en verksamhet inom församlingen, inte som ett eget bolag. Butikens omsättning betalar lokaloch materialkostnader. Löner står församlingen för. Verksamheten har i dag tre anställda, en på heltid och två på halvtid. Dessutom arbetstränar fem personer här. Svenska kyrkan har nyligen skrivit ett nationellt avtal med Arbetsförmedlingen om att ordna arbetsträning. Metoden för S:t Mary har beskrivits i en bok som andra församlingar kan beställa. produktionen av ljus är i full gång. I lokalen sitter Pernilla Gråberg och Tomas Arvidsson och tillverkar snöbollar, ljusen som blivit S:t Marys signum. Tomas slipar ljusen med sandpapper varefter Pernilla duttar på krossade stearinflagor som liknar snö. Här har vi det lugnt och skönt, säger Tomas som arbetstränar i skaparverkstaden och butiken sedan i mars. SAKTA MEN SÄKERT fylls förrådet av snöbollsljus på. Den mesta försäljningen sker runt advent, men vi måste vara ute i god tid. Stress är inget vi har råd att syssla med här, säger Anna Andersson. Efter sommaren startade S:t Mary även ett kafé i lokalen brevid. Det gör att Anna Andersson har spenderat ganska mycket av sin tid på S:t Mary de senaste månaderna. Övrig tid ägnar hon åt annan diakonal Det är många församlingar som visat intresse och som varit här på studiebesök. verksamhet. Och åt att sprida konceptet S:t Mary. Det är många församlingar som visat intresse och som varit här på studiebesök. På några ställen i landet har de startat upp egen S:t Mary-verksamhet. För den församling som vill satsa på konceptet har Anna Andersson, tillssammans med medarbetare på Västerås stift, skrivit en metodbok som går att få på förfrågan. De som väljer att göra som vi behöver inte uppfinna hjulet. Fick fem års fängelse En 64-årig spansk medborgare dömdes i januari till fem års fängelse för flera stölder i svenska kyrkor i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna mellan 2011 och Mannen ska enligt Radio Gävleborg även betala två miljoner kronor i skadestånd dömdes samma man till sex års fängelse för inbrott i 19 kyrkor. 300 miljoner kronor. Så mycket har Svenska kyrkan satsat på säkerhetsförebyggande åtgärder de senaste fem åren. Kopparstölder utraderade 2011 anmäldes nästan 80 stölder av koppar i kyrkor spred Kyrkans försäkring DNA-märkningen till församlingar i de mest utsatt delarna av landet. Sedan dess har stölderna minskat dramatiskt. Under förra året anmäldes nio stycken. Stölder där man skyltat med att koppartaken är märkta är mycket ovanliga. FOTO: COLOURBOX Vi har bland annat satt fast skulpturer bättre. Markus Dahlberg, enhetschef på kyrkokansliet till TT om andra stöldförebyggande åtgärder i kyrkorna. VI Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan VII

5 Fem frågor Daniel Norqvist Hur kom det sig att du dejtade i tv? Jag har en god vän som jobbar inom media som tyckte att jag skulle söka till Tro, hopp och kärlek. Jag pratade med några kyrkoherdar och mejlade biskopen. Han gav mig inte sin välsignelse men sa inte heller nej. Var du inte rädd för att blotta dig för mycket genom att vara med? Jag tänkte att jag bjuder på mig själv men håller på min integritet. Jag blandar till exempel inte in min familj. Jag ger en liten men sann bild av mig själv både i media och i tv-rutan. Vad har du fått för respons? Jättemycket, mer än jag trodde. Folk känner till och med igen mig i Stockholm och kommer fram och kramar mig. Jag har fått flera förfrågningar från medelålders föräldrar som frågar hur det går, annars har de en dotter där hemma som väntar. Det är helt sjukt. För det mesta är det positivt att vara igenkänd men det är lite jobbigt i längden. Vad säger kollegerna? De är bara positiva. De säger att de känner igen mig och att jag är mig själv i programmet. Jag har inte fått någon kritik. Vad tror du programmet kan få för betydelse för diakonyrket? Jag är bland de yngsta manliga diakonerna i landet och jag hoppas att programmet öppnar upp porten för att fler väljer det här yrket. Det är brist på diakoner, många går i pension och för få utbildar sig. Det är ett härligt jobb där man kan få se människors liv förvandlas från mörker till ljus. Två präster, en pastor och en diakon har tröttnat på singellivet och letar efter den stora kärleken i Tro, hopp och kärlek i SVT. DANIEL NORQVIST Ålder: 32 år. Yrke: Diakon. Arbetsplats: Lötenkyrkan i Uppsala Lön: kronor i månaden. Fritidsintressen: Träna på Friskis, vara ute i skog och mark, gå på konstutställningar och teater. Favoritpryl på jobbet: Bibeln. Drivkraft: Om Gud är för oss vem kan då stoppa oss. Bäst på TV: Dokumentärer, senast en om Carl-Johan De Geer. Jag har fått flera förfrågningar från medelålders föräldrar som frågar hur det går, annars har de en dotter där hemma som väntar. FOTO: JOAHN PAULIN/SVT VIII Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr nr