Innovationspolicy för Sverige

Transkript

1 Innovationspolicy för Sverige Presentation vid SP-dagen 15 april 2015 World Trade Center Stockholm Charles Edquist CIRCLE, Lunds universitet Hemsida:

2 EU s Innovation Union Scoreboard (IUS) Publiceras årligen sedan 2001 = 13 utgåvor. Sverige, Danmark, Tyskland och Finland klassas som innovation leaders när det gäller vad IUS kallar innovation performance Sverige rankas som nummer 1 (av 28 EU-länder) när det gäller EU Member States Innovation Performance. 2

3 Några reaktioner Carl Bildt tweetade: Nice to see that Sweden is ranked the No 1 innovation country in the EU. VINNOVA: Sweden leads the EU innovation league. Annie Lööf: The fact that Sweden again tops the innovation league in the EU..shows that our efforts to increase innovation power give results. Dagens Industri 23/2, 2015: Upprepar att Sverige toppar Innovationsligan. OECD Review of the Swedish Economy, 30 mars 2015: Sverige i topp vad gäller innovation performance. 3

4 Analysen i IUS Analysen i IUS baseras på 25 olika indikatorer som slås samman till rankningen, och alla indikatorerna har samma vikt. Ingen skillnad görs mellan input- och output-indikatorer. Ingen skillnad görs mellan innovationer som sådana, vad som påverkar dem och vilka effekter de får på sysselsättning och tillväxt. Allt detta vägs samman till en enda rankningsiffra. 4

5 Vår analys Vi använder exakt samma data som IUS 2014, men på ett annat sätt. Vi mäter innovationsoutput eller innovationsresultat, dvs hur mycket innovationer som kommer ut ur innovationssystemet - genom att identifiera åtta outputindikatorer. Vi mäter innovationsinput, dvs hur mycket resurser som sätts in i systemet med avsikt att skapa innovationer - genom att identifiera fyra inputindikatorer (t ex FoU). Vi mäter också innovationssystemets produktivitet eller effektivitet genom att göra en jämförelse mellan outputs och inputs. 5

6 Resultaten av vår egen analys Sverige ligger på plats nummer 1 vad gäller input. När det gäller innovationsresultat (output) så hamnar Sverige på plats nummer 10. (1/3 av EU-länderna är bättre än Sverige.) När de gäller innovationssystemets effektivitet eller produktivitet så ligger Sverige på plats nummer 24, av 28 länder, (eller på plats 22 i en annan rankning). Slutsats: Det svenska nationella innovationssystemet är tämligen ineffektivt resultaten är mediokra eller dåliga. Den svenska innovationsparadoxen lever kvar! Detta kan vara en viktig delförklaring till att arbetsproduktiviteten I Sverige inte har ökat sedan 2007 restfaktorn! 6

7 Vidga synen: Aktiviteter i innovationssystem 1. Forskning och utveckling 2. Utbildning 3. Skapa marknader ( t ex innovationupphandl.) 4. Uttrycka kvalitetskrav 5. Skapa och förändra organisationer 6. Interaktivt lärande (i nätverk) 7. Skapa och förändra regelverk 8. Inkubation 9. Finansiering av innovationer 10. Tillhandahålla konsulttjänster 7

8 Varför är systemet ineffektivt och vad göra? Detta kommer självklart att diskusteras i Nationella innovationsrådet (NIR). Denna diskussion måste ske på vetenskaplig grund och kan inte vara baserad på allmänt tyckande. Det är viktigt att vi kan göra självständiga analyser i Sverige och inte behöva lita enbart till vad EU och OECD kommer fram till. Bashypotes: Vi har haft alltför mycket fokus på forskning när det gäller innovationssystemet och aktiviteterna 2-10 är förbisedda som problem. 8

9 Vad kan och bör göras nu = 2015? 1. På grundval av analys starta arbetet med att formulera en nationell innovationsstrategi. Den måste ha klara mål och medel och vara helhetlig! Den måste bygga på analyser som NIR bör initiera och som forskare och myndigheter bör genomföra. 2. Men innovationspolitisk handling kan inte vänta på detaljdata och detaljstrategi. Vi måste agera nu om vi kan identifiera några lågt hängande frukter. Två sådana är: Omstrukturering av statligt riskkapital Utveckling av innovationsrelaterad upphandling 9

10 Grundvillkor för innovationsstrategi Additionalitet måste gälla, dvs policy måste komplettera vad privata aktörer gör (vara marknadskompletterande ) Policy får alltså inte ersätta vad privata aktörer kan göra, konkurrera med dem eller tränga ut dem. Offentliga insatser ska bara bidra till att lösa problem som marknadens aktörer inte klarar. 10

11 Frukt 1: Statlig riskkapitalförsörjning Nio av arton avsatta miljarder oanvända. Resten har investerats i alltför sena stadier. Staten bör bistå med tidigt såddkapital, vilket privata aktörer är obenägna att erbjuda pga osäkerhet och hög risk. Detta kan (kanske) uppnås genom samfinansiering med privata, men karaktären hos de konkreta villkoren blir då helt avgörande. Ett alternativet är att staten går in enskilt, men detta är problematiskt. Det hela är ett lapptäcke - helhetslösning är viktig! 11

12 Frukt 2: Innovationsupphandling genom funktionsupphandling Offentlig upphandling =700 Mdr, dvs 20 % av BNP. Vid reguljär upphandling beskrivs oftast existerande produkter (som t.o.m. kan vara föråldrade). Innovationsrelaterad upphandling utgår alltid från globala utmaningar, samhälls- och miljöproblem samt mänskliga behov. Den görs genom att man beskriver funktioner som ska uppfyllas (produkterna finns ju inte!) 12

13 Nästan inget görs! Innovationsrelaterad upphandling är högst en tvåtusendel (0,05 %) av all upphandling, dvs nästan inget. Upphandling skulle kunna bli en oerhörd stimulans för innovationsverksamheten i Sverige. Om 10 % omvandlas till upphandling som leder till innovationer = 70 mdr = nästan dubbelt så mycket som offentligt finansierad forskning. 13

14 Delförslag (1) katalytisk upphandling Öka krav och resurser till Energimyndigheten att bedriva katalytisk innovationsupphandling för energibesparing! Ställ liknande krav på andra myndigheter, landsting och kommuner (ev. med andra mål än energibesparing)! Vad gäller staten kan det ske i regleringsbrev under Vad gäller landsting och kommuner är det svårare men kanske kan SKL vara brygga? 14

15 Delförslag (2) - funktionsupphandling: Driv innovationsvänlig upphandling genom funktionsupphandling Exempel: Att Trafikverket köper decibelnivå i st f bullerplank eller tystare asfalt. All upphandling kan omedelbart bedrivas som funktionsupphandling enligt gällande lag. Skulle ej innebära nya kostnader budgetar finns! I stället högre kvalitet (bättre behovstillfredsställelse och problemlösning) och lägre kostnader. Skapar exportmöjligheter. Skapar löner, vinster och skatteintäkter. 15

16 Delförslag (3) - omfattning Andel av upphandling som bedrivs i funktionstermer bör öka med 5 % per år under fem år. Detta blir 25 % av upphandlingen eller 175 mdr om fem år, dvs 5 % av BNP! Skulle sannolikt råda politisk enighet om att pröva detta, men ingen har identifierat och utnyttjat denna potential. En handlingsplan kan tas fram snabbt! Men det kräver politisk handling och toppstyrning, dvs krav måste ställas. (Stat, landsting och kommuner är ju marknaden!) 16

17 Två synsätt på innovation Den linjära modellen: innovationer ses som tillämpad vetenskap. Processen ses som ett antal väldefinierade och på varandra följande stadier som innovationer antas genomgå. Dessa stadier är först grundforskning, sedan tillämpad forskning och utveckling, senare utveckling av produkter och processer och produktion och i slutet tillväxt och sysselsättning. Det var en utbudsstyrd syn. Innovationssystemsansatsen: betonar interaktion och interaktivt lärande mellan organisationer. Tänkandet är systemiskt i stället för linjärt. Att tankegången är systemisk betyder att den försöker fånga att innovationsprocesser påverkas av en mängd faktorer, inklusive efterfrågan. 17

18 Innovationspolitiken är hittills linjär! Innovationsforskarna har helt förkastat den linjära synen till förmån för innovationssystem (sedan 20 år!). Genom ett uppdrag för EU-kommissionen skickade jag ut en enkät till 23 EU-länder. 84 % angav att de strävar efter att uveckla en helhetlig innovationspolitik. Inget land har gjort det. Det viktigaste innovationspolitiska verktyget som används är FoU (=utbudsinstrument) och nästan inget görs från efterfrågesidan. Innovationspolitik är fortfarande linjär, dvs ligger långt efter innovationsforskningen. 18

19 Vad är en helhetlig innovationspolitik? Den integrerar alla de offentliga åtgärder som påverkar innovationsprocesser, till exempel genom att beakta alla de tio aktiviteterna. En sådan bedrivs inte någonstans. Vad gäller Sverie visades det av OECD-studien

20 Varför är innovationspolitiken linjär? Också policy-makare (administratörer/byråkrater) har i stort sett övergett den linjära synen. Skiljelinjen går alltså inom den politiska sfären. Denna sfär består av policy-makare och valda politiker. Politiker tar de slutgiltiga besluten. Den linjära modellen har inte övergivits i praktisk innovationspolitik i något land. Sverige kan bli först! 20

21 Bevara fokus på innovationer I NIR! Andra länders liknande Råd fokuserar på forskning och innovation. Risk finns att vi glider in i liknande syn. Det skulle leda till en cementering av den linjära modellen. Men innovationer har (minst) tio determinanter/aktiviteter. FoU är bara en av dem. Skilj på forskningspolitik och innovationspolitik men låt dem samverka! 21

22 Innovationspolitiken överlappar! Innovatonspolitik är ju alla handlingar utförda av offentliga organisationer som påverkar innovationer (även oavsedd påverkan). Innovationspolitiken etableras alltmer som ett eget, självständigt politikområde. Innovationspolitiken överlappar med många politikområden: Forskning, utbildning, arbetsmarknad, regionalpolitik, miljö, energi, försvarsmaterial, infrastruktur, upphandling. En sammanhållen innovationspolitik måste därför inkludera delar av alla dessa områden och samordnas med dem. 22

23 Innovationspolitiken måste vara delvis överordnad! I vissa fall måste innovationspolitiken ges en högre prioritet än andra politikområden har uppenbarligen inte varit fallet tidigare (se OECDstudien). Det kräver beslutsamhet att prioritera. innovationspolitiken framför andra politikområden. Dvs innovationspolitiken bör delvis vara överordnad departementen och få dem att samverka om innovation. Möjligheterna till detta är större när vi nu har ett Innovationsråd med Statsministern som ordförande och när operativt ansvar ligger i Statsrådsberedningen. Vi har också en Närings- och innovationsminister, samt en minister ansvarig för offentlig upphandling. 23

24 Slutord Jag har antytt hur offentlig upphandling och statlig riskkapitalförsörjning kan vridas eller anpassas så att de också stimulerar innovationer. Det kan ske med många andra politikområden, där staten redan lägger stora resurser. Dessa medel skulle alltså på samma gång kunna inriktas mot att stödja innovationsprocesser (exempel: upphandling). Gå igenom budgetarna på andra relevanta departement och försök vrida dem så att de också driver fram innovationer! Skulle ge stora effekter på tillväxt, sysselsättning, miljö och hälsa till högst begränsad kostnad. 24

25 Allt jag har sagt finns på:

26 Definitioner Innovationer = nyskapelser av ekonomisk eller samhällelig betydelse, som oftast genomförs av företag. De kan vara nya produkter eller nya processer. Produktinnovationer kan vara materiella varor eller immateriella tjänster det är en fråga om vad som produceras. Processinnovationer kan vara teknologiska eller organisatoriska det är en fråga om hur produkterna framställs. Innovationssystem (IS) = Allt som påverkar innovationer plus innovationerna själva. Innovationspolitik: Alla handlingar utförda av offentliga organisationer som påverkar innovationer. 26