FrAmGÅnGsriK. vildsvinsförvaltning
|
|
- Malin Lindgren
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FrAmGÅnGsriK vildsvinsförvaltning den svenska vildsvinsstammens expansion Fortsätter Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. tillväxttakten är hög och har ökat ytterligare under senare år, inte minst beroende på milda vintrar och omfattande utfodring. Vildsvinsstammen kräver en aktiv förvaltning. Detta ställer stora krav på markägare och jägare. Under senare år har många erfarenheter vunnits när det gäller vildsvin, dess beteende, jaktformer och förvaltning. Kunskapen har ökat vad gäller förebyggande av skador i jordbruket. Dock fi nns det mycket nytt att lära och många insikter att sprida. Förvaltningen av vildsvin är ett gemensamt ansvar för jägare, markägare och lantbrukare. Målet med denna broschyr är att på ett enkelt sätt sammanfatta kunskapsläget när det gäller vildsvinet, vårt nygamla högvilt. december 2008 forvaltning_vildsvin_2.indd :42:47
2 Vildsvinet är en art som aktivt måste förvaltas. Bakgrund Efter det att riksdagen 1988 bestämde att vildsvinen har hemortsrätt i landet har stammen ökat i antal och utbredning. Därmed ökar också kraven på kunskap om arten. Vildsvinet är ett intelligent högvilt som ger jakttillfällen och högklassigt kött och som skall förvaltas med samma höga etiska värderingar som övrigt vilt, men som också kan ställa till med skador, framför allt inom jordbruket. Vildsvinens levnadssätt, den höga förökningstakten och dess förkärlek för jordbruksprodukter kan innebära särskilda utmaningar i förvaltningen. Därför måste jägare, markägare och lantbrukare snabbt skaffa sig och sprida gedigna kunskaper om för valtning av vildsvinsstammen. Häri ingår vildsvinets beteende, lämpliga jaktformer och hundar, riktig utfordring liksom skadeförebyggande åtgärder. Under senare år har kunskaperna om detta högvilt ökat, såväl när det gäller jakt och hundar som för valtning och skadeförebyggande åtgärder. Dock har även en del avarter uppstått, inte minst när det gäller användningen av för många eller olämpliga hundar eller utfodring med olämpligt foder. Vildsvinsförvaltning Målet med förvaltningen är att skapa populationer som ger goda jakttillfällen samtidigt som de är i balans med jordbruk och trafik. Vildsvinen har hög reproduktion, därför måste avskjutningen vara kraftigare än för många andra arter. Det är viktigt att skapa en hög medelålder i vildsvinspopulationerna. Det ger en stam i balans, föryngring under rätt årstid, färre skador på jordbrukets grödor och möjlighet att fälla trofégaltar. Vildsvinen lever i grupper ledda av en äldre sugga. Den gamla ledarsuggan synkroniserar brunsten hos övriga hondjur i gruppen. Med hennes hjälp ligger brunsten oftast rätt i tiden vilket innebär att årets kullar föds vid ungefär samma tidpunkt. Ledarsuggans erfarenheter gör henne mer skygg och hon lär sina kultingar ett funktionellt socialt beteende. Jakttrycket bör därför främst inriktas på de unga vildsvinen. Dessa ger också kött av bästa kvalitet. En tumregel säger att procent av avskjutningen bör utgöras av årsgrisar. Var återhållsam med att skjuta yngre galtar och vuxna suggor. Ledarsuggan skall inte skjutas. förvaltning Skapa former för samverkan mellan jordbrukare och jägare Sträva mot en hög medelålder i vildsvinspopulationen Skjut främst årsgrisar Spara vuxna suggor 2 Framgångsrik vildsvinsförvaltning forvaltning_vildsvin_2.indd :43:01
3 Samverkan och samråd Samverkan är nödvändigt för att skapa en framgångsrik förvaltning. Inte minst handlar det om att förenkla förutsättningarna för kommunikation. Redan idag provas olika modeller, och vilken samverkansmodell som fungerar bäst beror på de lokala förutsättningarna. En möjlighet är att nyttja den plattform som redan finns i form av älgskötselområden. Här har hela den lokala strukturen etablerats och den kan appliceras på vildsvin med de anpassningar som krävs. närmast skogskanten underlättar jakten. Här kan flyttbara jakttorn ställas upp. Skjutgatorna kan ofta förläggas till vändtegar eller andra, mindre produktiva delar av åkern. Elstängsel är en effektiv metod för att hålla vildsvinen borta från attraktiva grödor. Ett bra elstängsel består av två trådar, en på vardera 20 och 40 centimeters höjd samt eventuellt ytterligare en tråd på 60 centimeters höjd. I andra sammanhang måste nya lokala initiativ skapas. Här måste i första hand markägarna ta initiativet till kommunikationen. Bjud in arrendatorer, grannar, jägare och hundfolk till samtal kring de gemensamma frågorna. Det är en enkel modell för att få samverkan och samråd till stånd. Så motverkas skador Skador på jordbruksgrödor uppstår främst när vildsvin bökar efter mask och kvickrot på vallar eller äter av säd. Det är viktigt att minska dessa skador. Åtgärder för att minska skador kan dels vara sådana som jordbrukaren genomför och dels sådana som jägarna utför i samverkan med jordbrukaren. Jordbrukaren En viktig framgångsfaktor är att jordbrukaren är uppmärksam på vildsvinsskador och tidigt upptäcker när skador uppstår. Då ökar möjligheterna att sätta in motåtgärder. Det finns en rad åtgärder som erfarenhetsmässigt visat sig kunna minska skadorna i jordbruksgrödor. Till exempel bör vallar inte ligga i mer än cirka tre år. Då motverkas förekomsten av kvickrot, vilket kan minska skadorna. Jordbrukaren bör i ett tidigt skede informera jägarna om var skadekänsliga grödor kommer att odlas. Jägarna åtar sig att jaga vildsvin på dessa grödor och särskilt intensivt från mjölkmognaden och fram till skörd. Förberedda, ej sådda skjutgator Skador på vallar uppstår när vildsvinen bökar efter mask och kvickrot. Jägaren Det är viktigt att skjuta rätt djur. Om man skjuter unga djur inser ledarsuggan att platsen är farlig och håller sin familjegrupp därifrån under en tid. Skulle man däremot skjuta en kultingförande sugga stannar kultingarna kvar och orsakar fortsatt skada. Vildsvinen är känsliga för störningar av hund och en metod kan vara att gå med hund i lina i åkern. Samtidigt som man stör vildsvinen på jordbruksmarken är det viktigt att de får tillgång till alternativa platser där de finner mat och får vara ifred. Viltåkrar och foderplatser på störnings- och jaktfria platser, med attraktiv föda (helst samma som på jordbruksmarken) kan hålla vildsvinen borta från jordbruksgrödorna. skadeförebyggande åtgärder Var uppmärksam på när skador uppstår Låt inte vallar ligga längre än i cirka tre år Informera jägarna om var skadekänsliga grödor kommer att odlas Underlätta jakten på dessa grödor Skjut årsgrisar i grödorna Skapa alternativa platser där vildsvinen får vara ifred och finna mat Framgångsrik vildsvinsförvaltning 3 forvaltning_vildsvin_2.indd :43:15
4 Det blir allt vanligare att systematiskt räkna vildsvin på åtlar eller foderplatser under våren. Notera systematiskt de vildsvin som observeras under jakt. Hur många vildsvin finns det? De nattaktiva vildsvinen är svåra att inventera. Det är dock angeläget att skaffa sig så bra kunskaper som möjligt om vildsvinspopulationens storlek och sammansättning. Särskilt viktigt är det att få ett grepp om hur föryngringen lyckats för att kunna anpassa avskjutningen nästkommande höst. I dagsläget utvecklas inventeringsmetoder som går ut på att systematiskt räkna vildsvin på åtlar och foderplatser under våren. Metoden kräver engagemang och uthållighet från jägare och markägare liksom samordning över stora arealer. En vanlig situation är att man enbart har tillgång till uppgifter om tidigare års avskjutning och eventuellt inventeringar av skador på jordbruksmark. Genom att på ett systematiskt sätt använda dessa data och bygga upp serier över flera år, kan man dra lärdomar om hur vildsvinspopulationen och skadorna utvecklas. Tänk dock på att det sannolikt inte finns något enkelt samband mellan antal vildsvin och skadornas omfattning. Detta beror på en mängd olika faktorer. En bra metod är att systematiskt notera de vildsvin som observeras under jakt. Genom att skilja på kult ingar, årsgrisar och äldre vildsvin får man en uppfattning om föryngringen. Rapporterad avskjutning 06/07 Per 1000 ha Källa: Svenska Jägareförbundet viltövervakning Vildsvin finns över hela södra och mellersta delarna av Sverige, men tätheten varierar. Inventering Notera systematiskt de vildsvin som observeras under jakt Skilj på kultingar, årsgrisar och äldre vildsvin Försök få en uppfattning om hur föryngringen lyckats Försök räkna vildsvin på åtlar och foderplatser under våren 4 Framgångsrik vildsvinsförvaltning forvaltning_vildsvin_2.indd :43:37
5 Foderplatsen syftar till att styra vildsvinen från skadekänsliga områden. Foderplatser Vildsvinen har stora hemområden, 700 till hektar för grupper med suggor och kultingar. Detta ställer krav på samarbete jaktgrannar emellan, speciellt när det gäller anläggning av foderplatser. Det är viktigt att skilja på åtlar och foderplatser, eftersom de har olika syften. Utfodringen syftar främst till att styra vildsvinen från skadekänslig åkermark, trafikerade vägar eller bebyggelse. Där jagar man inte, utan låter istället vildsvinen vara ifred så mycket som möjligt. Det är främst under stränga vintrar som vildsvinen behöver det extra tillskottet på foderplatserna. Man bör dock hålla igång foderplatserna under hela året så att vildsvinen vänjer sig vid att uppehålla sig där. Men fodermängden bör vara mindre under resten av året och ökas på vintern. Tänk på att livsmedel som bröd, makaroner och sötsaker absolut inte hör hemma i detta sammanhang. Att fodra vilda djur med livsmedel avsedda för människan är i högsta grad oetiskt! Förutom att mögla och se skräpigt ut så innebär det troligen också hälsoproblem för andra arter som rådjur. Använd istället naturligt foder som spannmål och rotfrukter. Man kan också använda de särskilda pellets som tagits fram för klövvilt. Tänk på att slaktrester från tamdjur samt animaliska matrester är förbjudna! OBS! Alltför stora fodermängder kan ge mycket täta stammar, förändringar av vildsvinens rörelse mönster samt gyltor som betäcks för tidigt och vid fel årstid. Anpassad vildsvinsutfodring Nymo Berlin Djupdalen Lövgötet Björkviks flygplats Stavhälla Yngersdal Hymen Ekensberg Sörsätter Borggården Dammkärr Olstorp Hemområde Åtelplats för jakt Utfodringsplats På utfodringsplatsen jagas endast om vildsvinsantalet kraftigt måste minskas Om möjligt kan liknande grödor som i övrigt finns tillgängligt på den omgivande jorbruksmarken sås in på en gammal slåttervall Upprätta samarbete mellan jakträttshavare och markägare för gemensam förvaltning Skjut i första hand årsgrisar utfodring Lägg foderplatser långt ifrån trafikerade vägar och skadekänsliga grödor Låt vildsvinen vara ifred på foderplatserna Använd bara naturligt foder som spannmål och rotfrukter Lägg inte ut för mycket foder Framgångsrik vildsvinsförvaltning 5 forvaltning_vildsvin_2.indd :43:54
6 Ett bra sätt är att hundförarna går in i såten från några olika håll. Det viktiga är att hundarna kompletterar varandra och att hundförarna kan samarbeta. Hundarna släpps en och en. Om den första hunden får upp vildsvin får inte den andra släppas förrän den första hunden försvunnit iväg en bra bit med vildsvinen. Om en annan hund, som jobbar med vildsvin, kommer i närheten skall hundarna omedelbart kopplas. Hundarna får inte komma i lag och egga varandra att angripa vildsvinet. Hundföraren måste ha sådan lydnad på sin hund att den kan kopplas, även mitt under pågående jakt. Organisera drevjakten så att vildsvinen kommer lugnt i pass. Effektiv vildsvinsjakt Tänk på etiken! Vid jakt på vildsvin, liksom vid all övrig jakt, måste etiken och säkerheten sättas i högsätet! Det gäller samma etiska regler vid jakt på vildsvin som på övrigt vilt. Hög etik innebär till exempel att endast lossa skott när skytten är säker på en direkt dödande träff. Hög etik är också att använda hundar som inte orsakar onödigt lidande för det jagade viltet. Effektiv drevjakt Ett problem vid drevjakt är att vildsvinen ofta kommer snabbt springande i pass, gärna i täta f lockar. Detta innebär svårigheter för passkytten att identifiera skjutbara djur samt att avge säkra skott. Dessa problem blir än större om hundarna ligger nära vildsvinen. När det kommer f lera vildsvin i pass skall jägaren inrikta sig på att skjuta ett av de mindre vildsvinen. I annat fall är risken stor att skjuta ledarsuggan som ofta kommer först i gruppen. En bra regel är också att inte skjuta på ett nytt vildsvin innan det första är konstaterat dött. Det är således angeläget att organisera jakten med hund så att vildsvinen kommer lugnt i pass. Man bör inte lägga passen på öppna ytor som åkerkanter. Där springer vildsvinen oftast fort. Det är bättre att flytta in passet en bit i skogen, till exempel där flera växlar möts. Där kommer vildsvinen ofta i ett lugnare tempo. Vildsvin är känsliga för störningar och vill ofta byta till ett lugnare område efter en jakt, även om de själva inte varit drivna. Därför kan det vara bra om passkyttarna sitter tysta kvar på pass en stund efter det att hundarna slutat arbeta i såten. Hundarna De hundar som skall användas vid vildsvinsjakt måste vara lämpade för denna jakt. De får inte vara för skarpa. Vi måste acceptera att inte alla vildsvin går undan för hundarna vid en jakt. Vilka hundar som är lämpliga för vildsvin är inte lätt att veta i förväg, men det står klart att det är individen snarare än rasen som är avgörande. Vilken typ av hund, ställande eller kortdrivande - stötande, som är mest ändamålsenlig avgörs av jaktformen. De hundar som skall användas vid vildsvinsjakt bör, genom anlagstest eller på annat sätt, visa att de är lämpliga. Hundar som dödar friska vildsvin kan aldrig accepteras vid jakt! Däremot kan dessa hundar ofta användas vid eftersök. drevjakt Skjut ett av de mindre vildsvinen i flocken Skjut inte på ett nytt vildsvin innan det första är konstaterat dött Lägg passen en bit in i skogen, där flera växlar möts Släpp hundarna en och en Koppla hundarna om en annan hund som jobbar med vildsvin kommer i närheten Sitt gärna kvar på pass en stund efter det att hundarna kopplats 6 Framgångsrik vildsvinsförvaltning forvaltning_vildsvin_2.indd :44:02
7 Anlagstest Idag utvecklas modeller för att testa hundars lämplighet för vildsvinsjakt. Testen utformas så att hundarna skall skälla ståndskall på eller driva vildsvinen utan att utsätta sig själva eller vildsvinen för onödigt lidande. En hund som skadar vildsvinen blir självklart underkänd. Eftersök Vildsvin är skottåliga och tecknar ofta dåligt för en träff. Det kompakta späcklagret innanför skinnet innebär att vildsvinen ofta inte lämnar blodspår, ens efter en bra träff. Varje djur måste betraktas som påskjutet till dess att alla rimliga åtgärder vidtagits och vildsvinet konstaterats oskadat. som majs, foderärtor eller sockerbetor, men sprider det sparsamt och gärna över en stor yta. Syftet är att få vildsvinen att uppehålla sig där en lång tid och sprida ut sig. Det är bra att ha en timerstyrd foderspridare eller en hålförsedd tunna. Då behöver man inte sprida mer än något/några kilo foder per dygn för att uppnå sitt syfte. Om man lägger ut rotfrukter, frukt eller grönsaker måste man av praktiska skäl lägga större mängder samtidigt, men tänk på att använda sunt förnuft. Hur ett eftersök på vildsvin skall genomföras måste anpassas efter situationen. En hund som följer spåret och en löshund som snabbt kan släppas och ställa det skadade vildsvinet är en bra kombination. Ibland kan det löna sig att dröja med eftersöket till cirka en timme efter skottplatsundersökningen eller invänta skjutljus. Vid andra tillfällen är ett snabbt eftersök att rekommendera. Det viktiga är att eftersträva ett minimalt lidande för djuret. Tänk på att en för ändamålet särskilt tränad eftersökshund skall finnas tillgänglig inom två timmar efter skottet! Effektiv åteljakt Flera av de förvaltningsmodeller som används bygger på att huvuddelen av avskjutningen sker vid åtlar. Åteljakten kan bedrivas under en stor del av året. Tänk dock på att vuxna vildsvin är fredade under en del av året och att kultingförande sugga alltid är fredad. Man bör inte anlägga åtlar allt för nära jaktgräns, tomtmark eller vägar. Åtling nära jaktgränsen kan hota grannsämjan och innebära ett brott mot Jaktlagens 34 paragraf om olovligt lockande av vilt från annans mark. Det primära syftet med en åtel är att jaga vildsvinen. Där använder man attraktivt, naturligt foder, Vad som är en bra vildsvinshund beror mer på individen än på rasen. Anlägg åteln nära skyddande vegetation, så vildsvinen vågar sig ut. Det är en fördel om åteln ligger så att den blir belyst av månljus samt att bakgrunden eller underlaget är ljust. Skjutplatsen anläggs meter från åteln, i lä av den förhärskande vindriktningen och vildsvinens växlar. Det är en fördel om man har månskenet i ryggen. Det är en god idé att bygga en vakkoja att sitta i vid jakten. Även vid åteljakt skall jägaren inrikta sig på att skjuta ett av de mindre vildsvinen i flocken. Tänk på att suggor kan lämna sina kultingar för att gå till en åtel. Det är alltså långt ifrån säkert att ett ensamt vildsvin är en galt. åteljakt Anlägg inte åteln för nära jaktgräns, tomtmark eller väg Använd enbart naturligt foder som majs, foderärtor eller sockerbetor Använd inte livsmedel som bröd, makaroner eller sötsaker Anlägg skjutplatsen meter från åteln, i lä av den förhärskande vindriktningen Bygg gärna en vakkoja Skjut ett av de mindre vildsvinen i flocken Tänk på att ett ensamt vildsvin kan vara en sugga som lämnat sina kultingar Framgångsrik vildsvinsförvaltning 7 forvaltning_vildsvin_2.indd :44:06
8 Vildsvin (Sus scrofa) Storlek Ett fullvuxet vildsvin är cirka en meter i mankhöjd och 1,5 meter lång. En vuxen sugga väger kg. Galten kan väga upp till 200 kg. Pälsfärg De små kultingarna är bruna med ljusa ränder. Vid tre till fyra månaders ålder försvinner ränderna successivt och de unga vildsvinens päls blir rödbrun. Från cirka två års ålder har vildsvinet en päls som är mörkt brun på vintern och något ljusare på sommaren. Utbredning Vildsvin finns i hela Centraleuropa och större delen av Sydeuropa. De finns även i södra Sverige och Finland samt i Nordafrika och Asien ända till Stillahavskusten. Sinnen Vildsvinet har dålig syn. Däremot är hörseln och särskilt luktsinnet väl utvecklade. Fortplantning Både suggor och galtar blir könsmogna under första levnadsåret. Vanligen parar sig suggorna första gången som 1½-åringar, det vill säga under deras andra höst. Galtarnas debut sker i allmänhet i tvåårsåldern. Föda Vildsvin är allätare, men det mesta av födan (omkring 90 procent) utgörs av vegetabilier. Underjordiska växtdelar och rötter står för det mesta av födointaget under vintern. Främst är det rötter av vanliga växter som sippor, kabbeleka och rams. Under sommaren äts gärna klöver eller andra vallväxter men också fallfrukt, bok- och ekollon. Kötthantering Om kött från vildsvin skall säljas måste det hanteras i slakterier för vilt, som har godkänts av Livs medelsverket. Jägaren ska leverera vildsvinen oflådda till anläggningen, men inälvorna får vara urtagna. Innan vildsvinen levereras ska de undersökas av en särskilt utbildad person, som skriver ett intyg vilket skall medfölja leveransen. Alternativt skall de röda organen medfölja leveransen. När köttet konsumeras i jägarens eget hushåll behöver det inte passera ett godkänt slakteri. Däremot bör alltid förekomsten av trikiner undersökas. Information om var detta kan göras kan man få via Statens Veterinärmedicinska Anstalt (www.sva.se). Läs mer om vildsvin Kötthantering: Livsmedelsverket (www.slv.se), Statens Veterinärmedicinska Anstalt (www.sva.se) Övrigt, till exempel jakt, förvaltning, skador och skadeförebyggande åtgärder: Svenska Jägareförbundets hemsida: viltvetande, Boken Vildsvin av Sture Markström och Magnus Nyman. Jägare förbundets förlag 2002, Boken Vildsvin beteende och jakt av Mikael Tham. Bilda Förlag Naturia. 2001, Foldern Vildsvin, jakt och förvaltning. Kunskapssammanställning för LRF. Svensk Naturförvaltning, Rapport Pågående arbete: Broschyren Framgångsrik vildsvinsförvaltning är ett första steg i samarbetet kring vildsvinen. Under de närmaste åren kommer mer kunskap att tas fram och spridas. Broschyren är producerad av Svenska Jägareförbundet i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Yrkesjägareförening och Svenska Kennelklubben. Foto: Magnus Nyman, Illustration, karta sid 5: Ellie Andersson, Illustration, karta sid 4: Jonas Kindberg, Layout och original: Ellie Andersson. forvaltning_vildsvin_2.indd :44:06
FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING
FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING DEN SVENSKA VILDSVINSSTAMMENS EXPANSION FORTSÄTTER Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. Tillväxttakten
Svenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå.
Inledning Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar för att nå och planen utgör därmed en grund
HANDLINGSPLAN VILDSVIN
HANDLINGSPLAN VILDSVIN FOTOGRAF THOMAS OHLSSON INLEDNING Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar
Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige
Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor
Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland
Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt
Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen
Regional förvaltningsplan för vildsvin
Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Hallands län Rapportnummer 2013:21. ISSN 1101 1084 ISRN LSTY-N-M 2013:21 SE 1 Innehåll Syfte...
Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss anföra följande.
Öster Malma 2008-04-11 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remiss angående förvaltning av vildsvin m.m. Jo2008/56 Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss
Frågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var
Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?
Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms
VILDSVINSFÖRVALTNING
VILDSVINSFÖRVALTNING I SAMVERKAN Särtryck 2013 till ursprungsutgåvan (2009) Vildsvinsförvaltning i Samverkan (VIS): Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Sveriges Jordägareförbund
Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund
Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning
Vildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Information om vildsvinsförvaltning
Information om vildsvinsförvaltning Vildsvinsgruppen inom Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde arbetar med: Samverkan mellan markägare och jägare betr. vildsvinsförvaltning. Kartläggning av vildsvinsförekomst.
Rapport 2001:01. Förvaltningsplan för vildsvin. i Stockholms län
Rapport 2001:01 Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har med naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för
Vildsvinsförvaltning. i samverkan
Vildsvinsförvaltning i samverkan December 2009 2009 Svenska Jägareförbundet Förlag Omslagsfoto: Thomas Ohlsson Layout: Ellie Andersson, www.ellie.se Tryck: Strokirk-Landströms AB 2009 Vildsvinsförvaltning
Rapport 2014:2. Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län
Rapport 2014:2 Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Författare: Marcus Brage och Sara Lindqvist Illustration: Jonas Lundin Innehåll Sammanfattning...
Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län
Rapport 2016:32 Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län Reviderad 2016-04-20 Rapportnr: 2016:32 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Viktor Tylstedt Foto: www.fotoakuten.se Utgivare: Länsstyrelsen
Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län
1(6) Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Syftet med denna plan är främst att ge jägare, markägare, lantbrukare och deras organisationer vägledning för förvaltningen av vildsvin i Örebro län. Planen
JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG
JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel
Vildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15
Vildsvin i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2016 Rapport 2013:15 1 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Vildsvinsförvaltning. Samarbete några förslag
Vildsvinsförvaltning Samarbete några förslag Inget samarbete = nuläge på många håll Jaktlaget jagar helt för sig självt Jaktlaget tillåter inte att andra jaktlag under några förhållanden gör eftersök på
YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56
Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Sveriges Jordägareförbund ( Förbundet )
NATURVÅRDSENHETEN. Förvaltningsplan Vildsvin. Västmanlands län :5
NATURVÅRDSENHETEN Förvaltningsplan Vildsvin Västmanlands län 2012 2012:5 Titel: Förvaltningsplan Vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Västmanlands län Viltförvaltning Naturvårdsenheten Länsstyrelsen
Vildsvinsrapport 2011
Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser
YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv
Naturvårdsverket Att: Susanna Löfgren och Christer Pettersson Naturresursavdelningen / Viltförvaltningsenheten 106 48 Stockholm susanna.lofgren@naturvardsverket.se christer.pettersson@naturvardsverket.se
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Publ nr: 2016:30 Titel Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto
BJÖRNPASSET. Lars Björk
BJÖRNPASSET Lars Björk 2017-02-03 BJÖRNPASSET - BAKGRUND Slutet 90-början 2000 talet en ökande björnstam Fram till början av 2000 talet jagades björn i samband med älgjakt eller specialiserade björnjägare
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66 Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Utredaren får i uppdrag
Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn
Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn Författningsförslag Med stöd av 24 c jaktförordningen (1987:905) föreskriver Naturvårdsverket följande.
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn; Utkom från
EFTERSÖK PÅ VILDSVIN
EFTERSÖK PÅ VILDSVIN DETTA FÖREDRAG 1. Hur beter sig vildsvinet? 2. Hur anpassar vi oss? 3. Vilka krav ställer det? 4. Hur förbereder vi oss? 5. Övergripande tankar. VILDSVINSEFTERSÖK Lite skadebevis.
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn beslutade den 27 maj 2010. NFS 2010:7 Utkom från
Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg
Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort
Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Vildsvin, jakt och förvaltning. Kunskapssammanställning för LRF
Vildsvin, jakt och förvaltning Kunskapssammanställning för LRF RAPPORT 04 2008 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Text: Jonas Lemel och Johan Truvé Foton: Magnus Nyman info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se
låt kalvjakten styra!
låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden
låt kalvjakten styra!
låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större
Bewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard
Bewegungsjagt 2008-03-19 14:48 Mikael Grennard Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland Det är inte så ofta som det sker några övergripande nyutvecklingar inom hur jakten bedrivs. Visst ändrar vi våra metoder
Vildsvinen på språng in i markerna
Vildsvinen på språng in i markerna Vildsvinen ökar med 13 procent om året och sprider sig till nya områden. De nya djuren innebär både risker och möjligheter. I Halland samarbetar man om en gemensam strategi.
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,
viltvård för klövvilt
viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder
Bilaga JAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde
Bilaga JAKTREGLER Stöde Södra Viltvårdsområde STÖDE SÖDRA VILTVÅRDSOMRÅDE Allmänna regler för jakt på älg, antagna på ordinarie årsstämma 2011 Jakten bedrivs uppdelad på samma områden som föregående år
Dags att ta hand om svinen
Motion ifrån Kristdemokraterna i Kalmar kommun 2013-02-21 Dags att ta hand om svinen Vi var många som blev chockade när vi under förra veckan nåddes av nyheten att en kvinna blev attackerad av två stora
ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING. Göran Bergqvist Klövviltsamordare Svenska Jägareförbundet
ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING Göran Bergqvist Klövviltsamordare Svenska Jägareförbundet Avskjutning Erfarenheter av förvaltning Inventering HUR JAGAS VILDSVIN I SVERIGE? Samarbete med SVA, trikintest
Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna.
Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. Drömmer du
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Projektets titel Stödmyndighetens jounalnr Minskade vildsvinsskador i Skåne 2009-7625 Projekttid 2010-03-01-2013-03-31 M9115 EU-program Landsbygdsprogram projektstöd
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get
Vildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt.
Vildsvinen, lantbruket och pengarna Var står vildsvinsfrågan? Den som följt debatten har säkert inte undgått att märka vindkantringen. Vi skulle kunna säga att LRF har säkrat det så kallade problemformuleringsprivilegiet.
Vildsvin, jakt och förvaltning - kunskapssammanställning för LRF
Vildsvin, jakt och förvaltning - kunskapssammanställning för LRF KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING April 2006 Sammanställningen är beställd av: Svensk Naturförvaltning AB Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet.
Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson 2006-03-18 till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet. Grundfilosofi Tänk och Agera Förutsättningslöst. Vem är skyldig att avliva ett skadat vilt?
NV-01829-14 Jägareförbundets remissvar på Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn
Naturvårdsverket Registrator Öster Malma 14 05 09 NV-01829-14 Jägareförbundets remissvar på Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn Svenska
Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning
Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Nytt och gammalt från svensk älgforskning Jägarmöte, Österbotten, 2012 Jonas Malmsten, bitr. statsveterinär, viltpatolog, doktorand Enhet för patologi och viltsjukdomar
Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan.
Text & Foto Kristofer Hansson Allt om Jakt och Vapen följde den hängivne jägaren Mats Jönsson och hans jaktgäng under några av höstens fartfyllda jakter. De jagar på några av södra Sveriges absolut viltrikaste
Checklista inför jakten
Checklista inför jakten Förberedd inför jakten Inom all flygverksamhet säkerställer man att utrustningen fungerar perfekt, att överenskomna procedurer följs till punkt och pricka, att risken för misstag
Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur
Remissversion 31 augusti 2008 Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur Giltighetstid Planen skall revideras senast under 2011. SAMMANFATTNING Lodjuret är en del av den svenska faunan. Genom en
Vildsvinsutredning. Projektbeställare: Kommunstyrelsen. Konsult: Bo Hallberg och Henrik Lokind. Datum:
Vildsvinsutredning Projektbeställare: Kommunstyrelsen Konsult: Bo Hallberg och Henrik Lokind Datum: 2017-08-23 Bakgrund Vildsvin har en lång historia i Sverige. Redan under stenåldern finns väldokumenterad
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Verksamhetsplan år 2006 2016
Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet
Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m.
1 (28) 2007-12-28 Dnr 412-5130-06 Regeringen Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. Sammanfattning Naturvårdsverket anser att
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår delvis propositionen
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet
Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundet erbjuder och arrangerar tillsammans med Studiefrämjandet ett antal utbildningar 2013
Möte med björn vid jakt
Möte med björn vid jakt Björnen undviker att möta människor. Älgjägare kan dock träffa på björn i samband med jakten. Hunden kan ställa björnen och det kan bli direkt konfrontation. Några jägare har skadats
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Sverige ett viltrikt land
Sverige ett viltrikt land I Sverige inträffar nästan 130 viltolyckor varje dag på våra vägar. Det blir närmare 47.000 viltolyckor på ett år. Både människor och djur blir skadade och några dör. En älg kan
Utfodring av klövvilt
Utfodring av klövvilt Att fodra och experimentera med olika foder och metoder är något jag tycker blir allt mer intressant för varje år. Det finns enormt mycket olika teorier om vad som är rätt eller fel.
älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter
Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar
2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy
Regler för ställande hundar på vildsvin.
Regler för ställande hundar på vildsvin. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande hundars egenskaper och lämplighet
Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent
Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000
Vilda djur och snöskotertrafik
Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern
Vildsvin Hur stora kostnader orsakar vildsvin inom jordbruket?
Vildsvin Hur stora kostnader orsakar vildsvin inom jordbruket? Foto: Stock.xchng Totalkostnaden för vildsvinsskador i Södermanlands län uppskattas till 17 300 000 kr för år 2009. Mjölkgårdar i Södermanlands
Överklaganden av Länsstyrelsens i Norrbottens län beslut om licensjakt efter björn 2015, länsstyrelsens dnr 218-6057-2015
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Henriksson, Nils Tel: 010-698 11 41 Nils.henriksson@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-20 Ärendenr: NV-04974-15 Jägareförbundet Norrbotten Att: ordf. Mikael
SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste
Från skog till krog. Vilka hinder motverkar mer vildsvins kött på marknaden? Rapport 2013:28
Från skog till krog Vilka hinder motverkar mer vildsvins kött på marknaden? Idag är kostnaderna höga i hela kedjan för att hantera vildsvin och vildsvinskött. Höga kostnader bidrar till exempel till att
SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT
BJÖRNJAKT DELOMRÅDEN TILLDELNING SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT Älgförvaltning Det totala rovdjurstrycket på klövvilt är högt i Dalarnas län sett ur ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att länet har alla
SOU 2014: 54: Vildsvin och viltskador- om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt
14 12 01 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss L2014/1923/JFS SOU 2014: 54: Vildsvin och viltskador- om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt Svenska Jägareförbundet, nedan
Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010
Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...
SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING
SÖDRASKÅNINGARNASVILT&FISKEVÅRDSFÖRENING Ärende: Styrelsemöte Plats: Vemmenhögssalen,FörläggningsbyggnadFB1 Tid: 2009 02 0917.00 Närvarande: UlfOttosson,ThomasOhlsson,PatrikEkstrand,Bernt Jacobsson,DennisOhlsson,IngvarNilsson,LinusSvensson,Leif
Uddeholms Jaktvårdsklubb
Uddeholms Jaktvårdsklubb Älgjakten 2016-2017 Årets älgjakt börjar måndag 17/10 kl. 07.00 med samling i Vågbacken. Jakten bedrivs första veckan från måndag t.o.m. lördag. Därefter bedrivs den gemensamma
Vildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.
Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders
klövviltsobs instruktion för jaktlaget
klövviltsobs instruktion för jaktlaget Bakgrund och Syfte för klövviltsobs Kronvilt, dovvilt och vildsvin återtar idag gamla områden i Sverige, respektive sprider sig till nya. Det skapar nya klövviltsamhällen,
Vitsvanshelg med spets
Vitsvanshelg med spets När den sex man starka styrkan sätter sig till bords på Finlandsbåten i Stockholm är stämning och förhoppningar på topp. Några har varit med förr, och vet hur bra det kan vara, de
Meddelande nr 2015:24. Vägledning för kommunal viltförvaltning
Meddelande nr 2015:24 Vägledning för kommunal viltförvaltning 2 Vägledning för kommunal viltförvaltning Meddelande nr 2015:24 3 Meddelande nummer 2015:24 Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Kartmaterial
Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner
Vildsvinsjakt vid åtel PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Bo Kahlow. INNEHÅLL:Vildsvinet - Val av åtelplats - Anläggning av åtel - Foderslag - Jakttornet - Vittringen - Beteenden - Jakten
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Studieplan till DEN VILDA MATEN. Tillvaratagande av klövvilt. sid X
Studieplan till DEN VILDA MATEN Tillvaratagande av klövvilt sid X Innehåll Inledning... sid 3 Tillvaratagande av hjortdjur Anatomi hjortdjur... sid 4 Röda och gröna organ... sid 5 Passning av älg i skogen...
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
INVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Särskiljning och gruppering i fält Detta faktablad Lodjur: Särskiljning och gruppering i fält inom Nasjonalt overvakningsprogram
Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.
Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen