ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING. Göran Bergqvist Klövviltsamordare Svenska Jägareförbundet

Transkript

1 ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING Göran Bergqvist Klövviltsamordare Svenska Jägareförbundet

2 Avskjutning Erfarenheter av förvaltning Inventering

3 HUR JAGAS VILDSVIN I SVERIGE? Samarbete med SVA, trikintest Totalt skjutna vildsvin: - Kön - Pälsfärg (ungefärlig åldersfördelning) - Jaktform - Tidpunkt - Län Vak/åtel Drevjakt Skydd av gröda 11 % 18 % 66 % Samarbete med Sam Paulson, trikintest Totalt skjutna vildsvin: - Kön - Vikt - Jaktform - Tidpunkt - År ( ) Annat 5 % Andel (%) Vak/åtel vanligaste metoden! Totalt ingår vildsvin!

4 VILKA VILDSVIN SKJUTS? Totalt 50.9 % galtar och 49.1 % hondjur, könskvot 1.04:1 Kultingar Unga Vuxna Sex av tio skjutna vildsvin var ett år eller yngre! 39.6% Grupp Pälsfärg Vikt (lev) 56.4% 4% Kulting Randig - 15 Ung Rödbrun Vuxen Svart 61 - Skjutna galtar var lite tyngre än skjutna hondjur inom samtliga grupper

5 Harvested wild boar (no) ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING NÄR SKJUTS VILDSVINEN? January February March April May June July August - - September October November December

6 UTFALL VID OLIKA JAKTFORMER Jaktmetod Galtar Hondjur Observed Expected Observed Expected Chi-square p Kultingar + unga Vak/åtel ns Drev ns Skydd av gröda ns Vuxna Vak/åtel <0.05 Drev ns Skydd av gröda <0.01 Överrepresentation av vuxna suggor vid skydd av gröda Överrepresentation av vuxna galtar vid vak/åtel Kultingar och unga vildsvin ingen skillnad

7 Proportion of harvest method (%) ) ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING BEROR VALET AV JAKTFORM PÅ STAMMENS STORLEK? a) När stammen ökar: Minskar andelen som skjuts vid vak/åtel 30 b) Påverkas inte andelen som skjuts vid drevjakt c) Ökar andelen som skjuts vid skydd av gröda Total estimated harvest (no kha -1 )

8 SLUTSATSER JAKTFORMER Vildsvin skjuts främst på åtel Sex av tio skjutna vildsvin är ett år eller yngre Vildsvin skjuts året runt men mest i november december januari Vildsvin skjuts i stort sett i förhållande till förekomst Dock: vuxna hondjur överrepresenterade vid skydd av gröda vuxna galtar överrepresenterade vid vak/åtel Andelen som skjuts vid vak/åtel minskar när stammen ökar beror på: man har haft vildsvin längst där stammarna är störst, har lärt sig fler jaktformer + jägarna orkar bara skjuta så mycket vid vak(?) Andelen som skjuts vid skydd av gröda ökar när stammen ökar beror på: stammen störst i områden med stor areal jordbruk, där skyddas grödor mest

9 ERFARENHETER AV FÖRVALTNING Genomgång av engelskspråkig, vetenskaplig litteratur Totalt cirka 150 artiklar Huvudsakligen senare år I några fall ej publicerat material Även eget material Innehåll: Reproduktion Utfodring Hur ska vi skjuta? Hur ska vi inventera? Foto: Thomas Ohlsson

10 VILDSVIN FINNS PÅ MÅNGA STÄLLEN Worldwide distribution of Sus scrofa. The species native range demarked in black and introduced range in gray. Gray circles indicate the islands where S. scrofa have been introduced. (?) denotes occurrence but unknown distribution. Ur: Barrios-Garcia & Ballari (2012)

11 HUR STOR ANDEL AV SUGGORNA ÄR DRÄKTIGA? Referens Område Andel Cellina 2008 Luxemburg 18.1 % Fernandez-Llario & Mateos-Quesada 1998 Spanien - Portugal 31 % Gethöffer et al Tyskland % Rosell et al Spanien 52 % Bergqvist & Paulson Sörmland 36.2 % Slutsatser: I genomsnitt 40 % Beror kanske på urval och tid på året

12 HUR MÅNGA KULTINGAR FÅR VILDSVINSSUGGOR? Referens Område Alla Små Stora Bywater et al. (2010) Metastudie, 30 tal Gethöffer et al. (2007) Tyskland Fernandez-Llario (2000) Spanien 3.0 Nalik & Sandor (2003) Ungern 6.7 Moretti (1995) Schweiz Boitani et al. (1995) Italien 5.0 Bergqvist & Paulson (2010) Sverige Rosell et al. (2011) Spanien Fernandez-Llario (1999) Spanien Cellina (2008) Litteraturstudie, 40 tal Cellina (2008) Luxemburg 5.3 Gulkroppar foster kultingar, förluster i varje steg Olika vikts-/åldersbegrepp Slutsatser: Små hondjur får 4 6 kultingar Stora hondjur får 5 8 kultingar Genomsnitt i Sverige: 4.7 (Bergqvist & Paulson)

13 Visible fetuses (no) ERFARENHETER AV VILDSVINSFÖRVALTNING SUGGANS VIKT PÅVERKAR TILL EN VISS GRÄNS 6 b b b 5 4 a a ab Female carcass mass (kg) Antal foster ökar med suggans vikt upp till Antal foster ökar med suggans vikt upp till 58.3 kg dressed (70 kg levande), då kg slaktvikt (72 kg levande), då 4.7 foster, foster, därefter ingen ökning. Gamelon et al. Därefter ingen ökning. Bergqvist & Paulson (2013). Slutsatser: Ingen extra vinst att skjuta riktigt stora suggor jämfört med medelstora suggor om man vill minska reproduktionen

14 VILKEN VIKT ÄR DET? Foto: Thomas Ohlsson Foto: Thomas Ohlsson Foto: Torsten Mörner Levande Urtagen Slakt Live Dressed Carcass 100 % 84.1 % 51.4 % Bergqvist & Paulsen Cellina 2008

15 KAN MILJÖFAKTORER PÅVERKA REPRODUKTIONEN? Referens Område Effekt Gethöffer et al. (2007) Tyskland Antal foster ökade med 10 % under ollonår Bieber & Ruf (2005) Metastudie Populationens tillväxt ökade drastiskt när frekvensen av ollonår ökade Övergaard et al. (2007) Sverige Ollonåren för bok har blivit betydligt vanligare, nu var 2 3 år Rosell et al. (2012) Spanien Hög reproduktion främst kopplad till ökad odling av majs och solrosor Cellina (2008) Luxemburg Lägre reproduktion efter torr och varm sommar Servanty et al. (2009) Frankrike Högre reproduktion vid sval, torr vår följt av regnig, varm sommar Melis et al. (2006) Metastudie Eurasien Reproduktionen minskar vid låg temperatur i januari, ökad effekt med ökad latitud Slutsatser: Ökad reproduktion efter ollonår, ökar i betydelse Ökad reproduktion när odling av (främst) majs ökar Torr vår ökar reproduktionen Torr sommar minskar reproduktionen Kalla vintrar minskar reproduktionen

16 KAN UTFODRING PÅVERKA REPRODUKTIONEN? Referens Område Mäter Påverkan? Cellina (2008) Luxemburg Reproduktion Nej Utfodring förekommer överallt, torr majs största enskilda komponenten i födan Groot Bruinderink et al. Holland Reproduktion Ja Jämförde populationer med och utan utfodring (1994) Treyer et al. (2012) Tyskland Steroider Nej Säsongsmässigt mönster påverkades inte av utfodring Pépin & Maguet (1995) Frankrike Könsmognad? Kort svältperiod tidigare könsmognad, svår svält senare könsmognad Slutsatser: Ingen entydig eller fastställd effekt Svårt att göra bra studier

17 KAN AVLEDANDE UTFODRING FUNGERA? Referens Område Fungerar? Geisser & Reyer Schweiz Nej Jämfört med ökad avskjutning (2004) Frackowiak et al. Polen Nej Jämfört med ökad avskjutning (2013) Thurfjell et al. (2009) Sverige Nej Vildsvinen tillbringade nästan all tid på fälten Kornacher (2006) Sverige Ja Minskade skador inom 1000 m radie när utfodring kombinerades med jakt Calenge et al. (2004) Frankrike Ja Ingen övrig utfodring förekom Avledande utfodring kan fungera om: 1) vildsvinspopulationen består av färre än 15 vildsvin per 1000 hektar skogsmark 2) foder enbart tillförs under mjölkmognaden 3) fodret sprids över stora områden 4) foder sprids minst en km ifrån de grödor som ska skyddas Schley et al. (2008) Slutsatser: Ingen entydig eller fastställd effekt Svårt att göra bra studier Måste i så fall kombineras med jakt

18 HUR SKJUTA OM VI VILL MINSKA STAMMEN? Referens Område Resultat Gamelon et al. (2012) Frankrike Ökat jakttryck på mellanstora hondjur med 15 % var bästa metoden att minska tillväxten till målet Keuling et al. (2013) Metastudie Europa Skjut framför allt fler unga hondjur, men öka även jakttrycket på vuxna suggor Bieber & Ruf (2005) Östra Europa, flera material Vid god födotillgång: ökad avskjutning av unga hondjur har störst effekt på populationens tillväxt Vid låg födotillgång: ökad avskjutning av vuxna suggor har störst effekt på populationens tillväxt Magnusson (2010) Sverige Högt jakttryck på unga hondjur mest praktiskt sätt att påverka populationens tillväxt Servanty et al. (2011) Frankrike Unga hondjurs överlevnad har störst inverkan på populationens tillväxt Amici et al. (2012) Italien Skador på jordbruk ökade drastiskt när det fanns skyddade områden där vildsvin inte jagades Keuling et al. (2013) Metastudie, Europa Skjuter ej tillväxten i de flesta länder inklusive Sverige. Ökad avskjutning, särskilt av unga hondjur Slutsatser: Hindra unga hondjur att reproducera sig effektivast Inga jaktfria områden

19 KAN VI HÅLLA KOLL PÅ VILDSVINEN? Egenskaper hos vildsvin: Matriarkat Nattaktiva Omnivorer Inventeringsmetoder Index Antal

20 FODERPLATSER Räkna på foderplatser Ger index i första hand Simultanräkning Kräver organisation och engagemang Kräver ljus (belysning, måne, ljusa nätter) Cirka 50 % av populationen upptäcktes Omräkningsfaktor 1.7 Åtelkamera Ger index i första hand Kräver att tillståndsplikten tas bort Kräver ljus Cirka 30 % av populationen upptäcktes Omräkningsfaktor 4.1 Jansson % Månsson (2011), Åkerman (2012)

21 RÄKNA VID DREVJAKT Ger index i första hand Kräver standardisering CPUE bäst Antal jägare, antal hundar och jaktdag påverkar observationerna RÄKNA SPILLNING Ger index eller antal Defekationshastigheten viktig men dåligt känd (4.95 högar per dygn) Antal per yta eller förekomst ja/nej Jansson & Månsson (2011), Sarasa & Sarasa (2013), Phlal et al. (2012) Foto: Thomas Ohlsson

22 FÅNGST - ÅTERFÅNGST Referens Område Observation Slutsats Hebesein et al. (2007 Schweiz Öronmärkta vildsvin Få märkta vildsvin (12 20 per år) inverkade menligt på resultatet återobs via åtelkamera Sweitzer et al. (2000) Californien Öronmärkta vildsvin 149 märkta vildsvin gav pålitliga resultat Ebert et al. (2009) Tyskland DNA spillning 141 spillningar från 74 individer, för få spillningar Ebert et al. (2012) Tyskland DNA spillning 515 spillningar gav pålitliga skattningar av populationen vid användning av ses genetiska markörer Fickel & Hohmann (2005) Jansson & Månsson (2011) spillning Spillning är inte bra, kontaminerad och bryts ner på kort tid, hårprover bättre, spelar ingen roll var på kroppen håren tas men borst är att föredra Sverige spillning Spillning är inte bra, kontaminerad och bryts ned på kort tid, hårprover bättre Ebert et al. (2010) Tyskland DNA hår Taggtråd runt utfodring för att få hår, ej bra då ensamma vuxna djur korsade taggtråden mer sällan än grupper med unga djur Jansson & Månsson (2011) Sverige DNA hår Samla hår från kliträd, utveckling pågår Samtliga vildsvin måste ha samma sannolikhet att fångas

23 DISTANCE SAMPLING Referens Område Erfarenhet Jansson & Månsson (2011) Mellansverige Vildsvin tryckte så hårt att de inte upptäcktes någon meter från linjen eller gick undan så tidigt att de inte upptäcktes Focardi et al. (2002) Italien Svårt att upptäcka vildsvin som var längre än 20 meter från transekten Marini et al. (2009) Italien Värmekänslig kamera nattetid, vildsvinen förflyttade sig i genomsnitt 95 m beroende på störning från inventeraren Passon et al. (2012) Tyskland Betydligt fler vildsvin upptäcktes med slumpmässigt utplacerade åtelkameror än med distance sampling Morelle & Lejeune (2011)? Körde skogsbilvägar med värmekänslig kamera, gick att inventera vildsvin på det sättet

24 SLUTSATSER INVENTERING Det finns få fungerande metoder för vildsvin! De flesta metoder är komplicerade och dyra, samt att man måste mäta årligen Behöver vi veta hur många vildsvin det finns eller räcker enklare information? Viktigast att få ökad lokal kunskap: Räkning under jakt Åtelkameror Trikinprover intressant möjlighet!