Vildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt."

Transkript

1 Vildsvinen, lantbruket och pengarna Var står vildsvinsfrågan? Den som följt debatten har säkert inte undgått att märka vindkantringen. Vi skulle kunna säga att LRF har säkrat det så kallade problemformuleringsprivilegiet. Det innebär något i stil med att den vinner slaget, som först formulerar problemet. Många kan nog skriva under på att bilden av vildsvinen i våra massmedier idag är en bild av problem. På sina håll vill företrädare för världens renaste lantbruk ta till gift för att lösa dem. Under 2012 lät Sveriges yrkesjägareförening genomföra en undersökning* av hur mycket kapital som rör sig i den yrkesmässiga jakten i Sverige. I England hade de gjort samma sak några år tidigare. Resultatet där blev att jakten bidrog med mycket stora summor till landsbygdsekonomin. Så stora att en jaktkritisk parlamentsledamot såg sig Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur tvungen att be The Shooting Community om ursäkt. Same, same, but different Den svenska pilotundersökningen visade på samma mönster. Jakten på de egendomar i landet som har en aktiv viltförvaltning genererar strax över 1,1 miljard kronor per år till landsbygdsekonomin. Utvecklingspotentialen för verksamheten är minst lika stor. Till detta skall läggas de medelstora lantbruk som har jaktlig potential, men ännu inte gjort affär av den. Mätt med SLU:s måttstock är den svenska allmogejakten, det vill säga den jakt som idag inte bedrivs som näringsverksamhet, värd cirka 3,1 miljarder kronor. Tillsammans med den professionella delen skapar det ett värde på över 4 miljarder kronor. Beräkningarna visar framför allt två saker, dels att det vilda är en stor ekonomisk resurs för landsbygden, dels att det finns pengar att tjäna för den som har förutsättningarna. Urspårad debatt Vildsvinen är en del av det dramat. Ett rimligt värde på ett fällt vildsvin, det vill säga både jaktvärde och köttvärde, är cirka 3000 kr. I en säljjakt med professionell organisation och betalande sällskap kan det vara det dubbla. Kanske handlar vildsvinsfrågan inte i första hand om skador och problem de drabbade må förlåta utan om ett möjligt nyttjande av naturresurser. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. Den utgår ifrån att vildsvin inte går att härbärgera och då blir de automatiskt ett problem. Det är fel. Jag kan ge många exempel på att det fungerar och ger goda pengar i slutändan. Men det krävs samarbete och det krävs att man är beredd att förändra sitt invanda tänkande, säger Poul-Erik Jensen, viltmästare och ordförande i Sveriges yrkesjägareförening, SYF. 42 LANTBRUKETS AFFÄRER nr

2 Jag kan ge många exempel på att det fungerar och ger goda pengar i slutändan Beräkningar visar att det vilda är en stor ekonomisk resurs för landsbygden. Det finns pengar att tjäna för den som har förutsättningarna. Foto Flera hinder menar att det är bristen på förvaltningskunskap och samarbetsvilja som skapat dagens situation. Det höjs röster för utrotning av ett högvilt när det är vi människor som inte klarat av att hantera dem! Poul-Erik har jobbat aktivt med vildsvinsfrågan sedan 2002, bland annat åt LRF. Under tre år reste han runt bland jägare och lantbrukare i Skåne och, ordförande för Sveriges yrkesjägare, efterlyser samarbete kring de lukrativa vildsvinen. föreläste om förvaltning. Han har också stor erfarenhet av praktisk förvaltning. Jag såg tidigt att vi har flera hinder för en god förvaltning i Sverige. Kommer vi inte över dem, kommer vi inte heller att klara ens de mest grundläggande kraven. Då är det inte konstigt att vi får problem med en intelligent allätare som rör sig när vi sover och helst i vår mat! Vildsvin blir bildsvin Poul-Erik menar att ett par av hindren kommer från oväntat håll. Mediernas påverkan märks tydligt. Rapporteringen är ensidig och det påverkar allmänhetens åsikter negativt. Det säljer såklart bättre med bilder från pojklagets förstörda fotbollsplan. Då ser vi ju tydligt att vildsvinen är ett problem. Det är bara det att den rapporteringen bekräftar åsikterna hos dem som redan gett upp förvaltningstanken. Kraften i den alliansen är svår att stå emot för oss som lever av det vilda. Man får lätt en bild av vildsvinen som något som kan utrotas. Vi yrkesjägare ställer inte upp på utrotning! Går att tjäna pengar på Poul-Erik menar att när vi väl har konstaterat att vildsvinen går att förvalta och tjäna pengar på, hänger resten av jobbet på att vi klarar att lära oss samarbeta kring gemensamma mål. Då måste man vara beredd att ge efter en aning på sina egna krav. Bondens krav är lika mycket värda som mina. Här finns en annan del av problematiken. Att jakten är värd stora pengar är en ny insikt och det sitter liksom i märgen att jag hellre strider för min oinskränkta rätt att ostört odla majs, än inser att en del av den majsen kanske kan bli intäkter i form av jaktoch köttvärde. På en större areal måste det ju handla om att kunna jobba med båda intressena. * Den svenska rapport som nämns i texten återfinns på LANTBRUKETS AFFÄRER nr

3 Här är vildsvinen en tillgång På Wanås är viltförvaltningen en av näringsgrenarna därför att den genererar vinst, berättar Sören Åmand Hansen som är viltmästare och yrkesjägare på Wanås gods i norra Skåne. På Wanås bedriver de såväl viltförvaltning och jaktverksamhet som ett omfattande ekologiskt lantbruk. Varumärket Wanås Ädel och den ekologiska mjölken, ton per år, finns i många skolor och livsmedelsbutiker i Södra Sverige. Godsets egen jakt bedrivs på cirka ha. Hur lyckas de då kombinera det känsliga lantbruket med en aktiv viltförvaltning? Det viktigaste är att balansera intressena, säger Sören Åmand Hansen. I driften på Wanås måste intäkterna från jakten väga upp förlusterna från till exempel viltskadorna. Om skadorna ökar, tar jag lite hårdare på det vilda. Om det är frid och fröjd i lantbruket, kan jag släppa upp det vilda och tjäna mer på jakten. På Wanås är viltförvaltningen en av näringsgrenarna därför att den genererar vinst. En väl genomtänkt strategi Sören säger att det har tagit några år att lära sig hantera vildsvinen. Men jag vill hävda att vi klarar det bra! Många kollegor runt om i landet jobbar på liknande sätt. Det är enkelt att skjuta ned en vildsvinsstam om det skulle behövas. Vi har gjort det två gånger på Wanås under en tioårsperiod. Men det viktigaste är alltid att ha en bra viltförvaltning i botten. När jag frågar Sören om vad som krävs för att lyckas med just vildsvin, tvekar han inte: Samordning över större arealer! På de större egendomarna måste lantbruk och jakt lära sig samarbeta. Det har vi ingen tradition av i Sverige och det märks. I områden med mindre marker behövs samarbete över flera jakträtter, så kallade förvaltningsområden. På båda hållen måste man ha gemensamma mål och en väl genomtänkt strategi. Den skall utgå ifrån en ingående kännedom om de vildsvin som rör sig på markerna. Det är nog på dessa punkter det oftast brister. Bjud in jägare Sören ser problemen i trakter där jordbruksmark inte ingår i jakten. Då har de inga kostnader för en stor stam, utan enbart fördelar i form av jaktmöjligheter. Om man inte har något att förlora på för mycket vildsvin, drabbas det angränsande lantbruket. Det är det vi ser på några håll i landet. Samtidigt måste jag fråga mig varför inte fler lantbrukare bjuder in jägare för att hålla efter vildsvinen på sina känsliga marker. Efterfrågan skulle vara stor om de var beredda att låta jägaren behålla köttet, eller om de åtminstone lät bli att ta betalt när de är beroende av hjälpen Efterfrågan skulle vara stor om de var beredda att låta jägaren behålla köttet Planeringen av jakten är viktig På Wanås strävar de efter en liten vinterstam med rätt individer. Äldre, erfarna och produktiva djur som vet bättre än att sticka ut trynet på fälten, är bättre än yngre som lever bus. Sören menar att hondjursavskjutning måste till när man behöver balansera stammen, men att det också är viktigt att göra den insatsen när risken för kultingförande suggor är som minst. Genom att jaga hondjuren under november och december minimerar vi risken för att fälla fel djur. Exemplet visar att just planeringen av jakten är viktig. Om man saknar kunskaper om hur det vilda fungerar blir det lätt fel här. Då skyller man på annat när situationen går en ur händerna. En enorm förökning Sören menar att förslaget att förbjuda 44 LANTBRUKETS AFFÄRER nr

4 Höstjakterna Sören Åmand Hansen, viltmästare och yrkesjägare på Wanås gods, visar de glesa vägkantzoner han etablerat för att underlätta en effektiv jakt på vildsvin. måste lyckas! Driftsledaren på Wanås, Per-Åke Nilsson, är nöjd med samarbetet kring vildsvinen. De större höstjakterna måste klara att reglera stammen. Därutöver behövs punktinsatser för att skrämma grisarna från fälten. utfordring är en sådan reaktion. I stället för att använda fodret för att styra djuren bort från grödorna, vill lantbrukarna förbjuda för att de tror att det är det utlagda fodrets fel att vi har många vildsvin. De senaste två åren har varit ollonår. Under ett enda ollonår räknar vi med att en vildsvinsstam kan föröka sig upp till 280 procent! Ollon är extremt näringsrikt och antyder att det snarare är kvaliteten på fodret som triggar igång en ökning. Samtidigt erbjuds det mycket gratismat på den odlade marken. Hur stor del av ökningen har egentligen det utlagda fodret, frågar Sören retoriskt? Betyder det inte mer med ett ollonår? Om du inte förutsett populationsökningen i din planering, vinner vildsvinen. Styr vildsvinen med fodret Sören berättar att han vid ett tillfälle funderade på att dra in en foderplats på godsets norra del. Då ville lantbruket att han skulle ha den kvar, eftersom de i annat fall skulle bli tvungna att stängsla in en nyetablerad vall. Vildsvinen gör en riskbedömning, om det är farligt att vara ute på fälten men lugnt att äta mitt foder i skogen. Så styr jag det vilda. Det är i grunden enkelt. Om de ändå blir för många, är det lätt att åtgärda. Sådant bestämmer vi tillsammans här på Wanås. Samarbetet mellan jakten och lantbruket är ett av de viktigaste kriterierna för en lyckad förvaltning. De större höstjakterna måste klara att reglera stammen samtidigt som de hela tiden behöver göra punktinsatser för att skrämma grisarna från fälten. Per-Åke Nilsson är driftsledare på Wanås. Han ansvar för att mjölkprodukterna och köttet lever upp till de höga kvalitetskraven. Hur tycker han att det fungerar med vildsvin i markerna? Mitt råd är att jaga vildsvinen hårt så att du inte får problem i slutänden. Här på Wanås styr vi grisarna från fälten framför allt med utfordring. Vi snackar med varandra och löser problemen efterhand. Väl fungerande samarbete När jag frågar Per-Åke om hur samarbetet mellan jakten och lantbruket fungerar, skrattar han till lite: Det har alltid fungerat bra, men 2011 gnisslade det lite. Vi hade överskattat de hårda vintrarnas effekt på vildsvinen och nog inte riktigt förstått vad ett bra ollonår kan ställa till med. Plötsligt fick vi djävulska problem med skador. Då var jag förbannad! Samtidigt förstår jag Sören, vår viltmästare, som ju också blev tagen lite på sängen. Vi snackade igenom det där och under jaktsäsongen har vi mer än halverat stammen på Wanås, vilket är helt ok för oss på lantbruket. LANTBRUKETS AFFÄRER nr

5 Jakten ger mer än vad skadorna kostar på Wanås Per-Åke Nilsson Per-Åke Nilsson och Sören Åmand Hansen är överens när det gäller avskjutningen. De tar i hårt för att få ned antalet vildsvin. Sedan den 1 oktober har stammen på Wanås skjutits ned med 75 procent. Reglering av stammen Sören Åmand Hansen håller med Per- Åke när det gäller avskjutningen. Jag planerade avskjutningen efter Per-Åkes synpunkter och vi tog hårt för att få ned antalet vildsvin. Vi har skjutit ned stammen med 75 procent av det som fanns här den 1 oktober. Samtidigt är det intressant att se att vi lyckades med detta på bara fyra drevjakter! Per-Åke tar själv upp samarbetet med jaktsidan som ett av de viktigaste kriterierna för en lyckad förvaltning. Han understryker att de större höstjakterna måste klara att reglera stammen och att de hela tiden behöver göra punktinsatser för att skrämma grisarna från fälten. På Wanås störs vildsvinen aktivt på fälten under till exempel mjölkmognaden. Störningarna sker med riktad skyddsjakt på yngre djur. Det har kanske inte hundraprocentig effekt, men vildsvinen är läraktiga och skadorna hålls på en acceptabel nivå, menar Per. Vildsvinsjakten lönar sig Ett tag hade vi några pappenheimare som sköt grisar på åtlar i skogen, men det var ju fullständigt vansinnigt! Det enda som hände då var att de skrämde ut grisarna på åkrarna och det ju där vi inte vill ha dem! Per-Åke menar att det fungerar bra med vildsvinen om man bara vill, men att man också måste vara beredd på ett eller annat misslyckande längs vägen. På det stora hela är dock hans uppfattning klar. Jakten ger mer än vad skadorna kostar på Wanås. Företagsmässigt betalar den sig! Jägarens fältarbete Skyddsjaga på fälten, men låt vildsvinen vara i fred vid väl skötta foderplatser i skogen. Jaga aldrig där! Under känsliga perioder kan man sprida majskorn glest längs någon skogsväg i närheten av grödan. Vildsvinen stannar oftast där, eftersom de både får godis och förströelse. Aldrig åteljakt. Störningsjakt är bättre. Du vet ju var du har problemen och vad du vill skydda! Om Du har möjlighet: Ha gärna en 3 4 meters remsa runt en åtråvärd gröda. Är det spannmål kan du till exempel ta helsädesensilage på 3 4 meter från ytterkant före mjölkmognaden. Det ekonomiska bortfallet uppvägs på Wanås av intäkterna från jakten och det blir mycket enklare för de jägare som skall skydda grödan och störa vildsvinen. Låt inte gran växa ända ut i vägkanterna i skogen. Röj bort i en remsa närmast vägen och plantera till exempel löv, som du röjer glest. Det blir effektivare jakt, bättre skott och torrare vägar vid tjällossningen! Röj skjutgator från passen. Om möjligt, gallra längs gatorna så att det blir glest. Använd flera hundekipage åt gången vid drevjakter, som jobbar från olika håll, i lite mindre såter. Det är effektivare! Anpassa passen efter jakten. Ett bra älgpass (torn) är inte ett bra vildsvinspass. De bästa grispassen är snarare där du brukar passa på räv! Driftsledarens fältarbete Undvik gamla vallar! Kvickroten drar vildsvinen till sig. På Wanås har de maximalt 3-åriga vallar sedan kommer grisarna! Vid nyetablering. kör vallen hårt på hösten med kultivator. Vårplöj. Det tar hårt på den åtråvärda kvickroten. Utmana inte ödet med en attraktiv gröda där du vet att det finns mycket vildsvin, till exempel i närheten av tätare eller sankare delar av skogen. Korn eller rågvete är bättre än vete och havre. Elstängsel med tre trådar fungerar bra runt känsliga grödor. Prata hela tiden med jägaren. Berätta var du har problem, så att han kan styra insatserna. 46 LANTBRUKETS AFFÄRER nr

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR KONSUMENT-FORUM 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR Frågan om det GMO-fria smöret är en viktig fråga, men också ett exempel på hur vi konsumenter kan påverka hela GMO-frågan. Hur många orkar hålla sig uppdaterad

Läs mer

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.

Läs mer

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen

Läs mer

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv Naturvårdsverket Att: Susanna Löfgren och Christer Pettersson Naturresursavdelningen / Viltförvaltningsenheten 106 48 Stockholm susanna.lofgren@naturvardsverket.se christer.pettersson@naturvardsverket.se

Läs mer

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte.

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Roland Svensson hälsar alla mycket välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Val av ordförande och sekreterare. Mötet föreslog och valde Jan Elmeklo som ordförande

Läs mer

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Göingeåsens älgskötselområde Ä Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.

Läs mer

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan.

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan. Text & Foto Kristofer Hansson Allt om Jakt och Vapen följde den hängivne jägaren Mats Jönsson och hans jaktgäng under några av höstens fartfyllda jakter. De jagar på några av södra Sveriges absolut viltrikaste

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde

Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde 2004-10-18 Ordförande öppnade mötet med att hälsa alla medlemmar hjärtligt välkomna till Ordinarie Älg mötet efter första veckans jakt. 1. Mötes öppnande: Ordförande

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Utfodring av klövvilt

Utfodring av klövvilt Utfodring av klövvilt Att fodra och experimentera med olika foder och metoder är något jag tycker blir allt mer intressant för varje år. Det finns enormt mycket olika teorier om vad som är rätt eller fel.

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra? Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms

Läs mer

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING SÖDRASKÅNINGARNASVILT&FISKEVÅRDSFÖRENING Ärende: Styrelsemöte Plats: Vemmenhögssalen,FörläggningsbyggnadFB1 Tid: 2009 02 0917.00 Närvarande: UlfOttosson,ThomasOhlsson,PatrikEkstrand,Bernt Jacobsson,DennisOhlsson,IngvarNilsson,LinusSvensson,Leif

Läs mer

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador

med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av skr. 2015/16:199 Vildsvin och viltskador Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår delvis propositionen

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte 2008-06-17 Mål 1 Inledning Den svenska älgstammen utgör en unik resurs och representerar ett mycket stort

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Resurscentrums matematikleksaker

Resurscentrums matematikleksaker Resurscentrums matematikleksaker Aktiviteter för barn och vuxna Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den snåle grosshandlarens våg 6 4 Tornen

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Sveriges Jordägareförbund ( Förbundet )

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Svenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå.

Svenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå. Inledning Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar för att nå och planen utgör därmed en grund

Läs mer

HANDLINGSPLAN VILDSVIN

HANDLINGSPLAN VILDSVIN HANDLINGSPLAN VILDSVIN FOTOGRAF THOMAS OHLSSON INLEDNING Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66 Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Utredaren får i uppdrag

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Vildsvinsrapport 2011

Vildsvinsrapport 2011 Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se 010-2233201 Miljömålsseminarium

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde

Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde 29 september 2014, Halasjö Hembygdsgård 1. Mötets öppnande. Lars Wadmark hälsade samtliga välkomna och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande för kvällen

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning

Läs mer

FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING

FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING DEN SVENSKA VILDSVINSSTAMMENS EXPANSION FORTSÄTTER Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. Tillväxttakten

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.

med sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt. Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

NW Khmer Pepper INVESTERA I DIN EGEN OCH JORDENS FRAMTID I VÅRA KAMBODJAPROJEKT PEPPARODLINGAR NU STARTAR PROJEKT 2 BESTPEPPER.SE

NW Khmer Pepper INVESTERA I DIN EGEN OCH JORDENS FRAMTID I VÅRA KAMBODJAPROJEKT PEPPARODLINGAR NU STARTAR PROJEKT 2 BESTPEPPER.SE NW Khmer Pepper INVESTERA I DIN EGEN OCH JORDENS FRAMTID I VÅRA KAMBODJAPROJEKT PEPPARODLINGAR NU STARTAR PROJEKT 2 BESTPEPPER.SE Hög avkastning med socialt ansvarstagande Ge oss möjligheten att förvalta

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Lokal ekonomi räddar elefanter

Lokal ekonomi räddar elefanter 24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 213/214 Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling

Läs mer

Vad är det då som gör att man inte får en bra start?

Vad är det då som gör att man inte får en bra start? Guide: Bra start på nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb, oavsett om det är externt eller internt, finns det förstås många frågor, funderingar och förväntningar. Både från din sida och från arbetsgivarsidans.

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Anvisningar för älgdatabasen i

Anvisningar för älgdatabasen i Anvisningar för älgdatabasen i Innehållsförteckning 1 Grundläggande struktur...2 2 Användare...2 3 Inloggning för användare...3 4 Så här registrerar du...3 4.1 Länsadministratör lägger upp VFO administratör

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session Datum: 1. Sammanfatta kortfattat föregående session 2. Summera Session 6 kortfattat hur veckan varit 3. Hemuppgiften Finns det fler alternativa tankar som du kommer på nu när du ser schemat på avstånd?

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

HALASJÖBYGDENS ÄLG & KRONVILTSKÖTSELOMRÅDE

HALASJÖBYGDENS ÄLG & KRONVILTSKÖTSELOMRÅDE HALASJÖBYGDENS ÄLG & KRONVILTSKÖTSELOMRÅDE SEPTEMBER MÖTET 2010-09-23 1. Mötets öppnande: Roland hälsade samtliga närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Mötets utlysande: Jonas H har mejlat

Läs mer