VILDSVINSFÖRVALTNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VILDSVINSFÖRVALTNING"

Transkript

1 VILDSVINSFÖRVALTNING I SAMVERKAN Särtryck 2013 till ursprungsutgåvan (2009) Vildsvinsförvaltning i Samverkan (VIS): Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Sveriges Jordägareförbund och, Sveriges Yrkesjägareförening.

2 Vildsvinsförvaltning Den övergripande målsättningen med vildsvinsförvaltning är att uppnå balans mellan de intressen som har nytta av vildsvin och de som upplever skador och obehag. Vildsvinen tillför nytta i form av jaktmöjligheter och är ett högvärdigt livsmedel. Samtidigt är skadorna på olika håll i landet oacceptabla. Förvaltningen måste tillämpas lokalt med hänsyn bl.a. till fodertillgång, skador på grödor och grönytor samt risken för viltolyckor. Den fortsatt viktigaste komponenten i vildsvinsförvaltning är SAMVERKAN. Det är alla överens om! Det tar många år att få till stånd en fungerande vildsvinsförvaltning på alla ställen i Sverige! Det är ett speciellt förhållande när en viltstam breder ut sig geografiskt. Då uppstår konsekvenserna av en etablering i en tidsaxel vilket gör att man uppfattar det som om problemen aldrig tar slut. Så är det med den svenska vildsvinsstammen som så sent som 1988 blev frilevande i Sverige i modern tid. VIS (Vildsvinsförvaltning i Samverkan) har arbetat i flera år med att samla kunskap och erfarenheter i syfte att efter hand sprida insikter om de viktigaste faktorerna i förvaltningen av vildsvin. Detta arbete har skett centralt. Tillämpningen måste nu ske lokalt för att man ska kunna se effekterna av en väl fungerande förvaltning. Målet är att vi lokalt runt om i Sverige ska uppnå en långsiktig väl fungerande förvaltning av vildsvin. Därför är det avgörande med ett målmedvetet arbete inom flera olika områden. Det senaste året har VIS åstadkommit följande: VIS har tagit fram nya riktlinjer för användning av foder. De är mycket snävare än tidigare utgåva och mera ändamålsenliga VIS har utarbetat Råd och Anvisningar för jakt i olika former VIS har utarbetat Råd och Anvisningar för hundanvändning i vildsvinsjakten VIS uppmuntrar spridningen av det pedagogiska utbildningsmaterialet som finns framtaget av Svenska Jägareförbundet och LRF i syfte att höja kunskapsnivån lokalt På agendan framåt har VIS följande arbete: Arbete med politiker och myndigheter i syfte att ytterligare underlätta jakten, framför allt i krisområden. Det gäller inte minst jakt i mörker. Arbete med Livsmedelsverket och politiker för att uppnå förenkling i kötthanteringen med bibehållen säkerhet och kvalitet ända ut till konsumenten. Arbete med att verka för subventioner för trikinkontrollen. Arbete med att uppmuntra till effektiv jakt i problemområden. De som har problem och önskar hjälp med jakten, behöver inte samtidigt ta betalt för att få denna hjälp! Arbete med utveckling av ett fungerande system för hantering av förvaltningen främst i svåra vildsvinsområden. Det gäller framför allt hjälp med insatser lokalt genom Jägareförbundet och LRF:s lokala nätverk samt genom Yrkesjägareföreningen vad gäller jakten. Detta är en ny och oprövad metod som bygger på samverkan mellan markägare/arrendatorer i drabbade områden och expertis från VIS-nätverket. 2

3 Förvaltningens grundpelare Förvaltningen måste alltid drivas lokalt och tillämpningen anpassas till det aktuella behovet på varje enskild plats! Den allra viktigaste faktorn i vildsvinsförvaltningen är SAMVERKAN på alla plan det är ALLA helt överens om. Samverkan sker centralt inom VIS. Samverkan måste också ske lokalt mellan markägare, jägare och arrendatorer. En väl fungerande samverkan i kombination med kunskap och insikt i vildsvinsförvaltningens viktigaste faktorer är nyckeln till en varaktig lösning på vildsvinsproblemen. För att ytterligare intensifiera samverkansarbetet är VIS berett att ta ett stort ansvar för att medverka och uppmuntra till lokal samverkan i krisområden i syfte att etablera lokala aktionsplaner för att komma till rätta med de allvarligaste problemen. Det finns stor kompetens att erbjuda till krisområdena! Detta i kombination med andra lokala åtgärder har goda förutsättningar att påverka vildsvinsförvaltningen i en gynnsam riktning. Råd, Anvisningar och Riktlinjer Nedan finns två av vildsvinsförvaltningens grundpelare utvecklade i form av Råd och Riktlinjer. Det handlar dels om jakt inklusive hundanvändning, dels om utläggning av foder. Om dessa Råd och Riktlinjer följs kommer vildsvinsförvaltningen att bli mera effektiv, inte minst i landets problemområden. Råd och Anvisningar vid Vildsvinsjakt Vildsvinet är en nygammal art i södra Sverige. Inom många områden har man nu haft vildsvin på sina marker under något tiotal år och lärt sig jaga och förvalta arten. Inom andra områden saknas fortfarande vildsvin eller så är arten under etablering. Här ges några korta tips och förklaringar kring vildsvinsjakt. Djuren Det är mycket svårare att bestämma könet på vildsvin än på andra klövvilt. De flesta kan se skillnaden mellan en älgtjur respektive kviga men att se skillnad på galt och sugga är inte så enkelt. Könskaraktärerna är något som blir tydligare med vildsvinens ålder men bland de yngre djuren så krävs mycket träning för att se skillnad. Var därför ute och observera vildsvin även när det inte är jakt. Vid jakt sommartid är det enklare då vildsvinen har sommarpäls och könskaraktärerna därmed framträder tydligare. De flesta vildsvin skjuts dock under vinterhalvåret då den tjocka raggen döljer mycket av det som skiljer könen åt. En enkel tumregel vid jakt då det dyker upp flera djur är aldrig först aldrig störst. Skjuter man de små djuren i gruppen så är det oftast rätt. Galtar går sällan med flockarna, de flesta galtar som skjuts ur vildsvinsgrupper visar sig i efterhand vara förande suggor. 3

4 Jaktformer Avskjutning- Det måste klaras av innan jakten vilka djur som ska skjutas. I områden där målsättningen är att minska stammen måste andelen vuxna hondjur i avskjutningen ökas. Förande sugga är fredad när hon åtföljs av smågrisar. Drevjakt- Innebär att man med flera skyttar och hundförare jagar av ett begränsat område (såt). Denna jaktform är, rätt utförd, ett effektivt sätt att beskatta vildsvinsstammen. Drevjakt ställer höga krav på organisation och disciplinerat skytte då många människor och hundar befinner sig i området samt att skyttet oftast sker på vilt i rörelse. För att lyckas med drevjakten så krävs det att organisatören är väl förtrogen med vildsvinens växlar i området och att passen är placerade därefter. De befintliga älgtornen duger sällan i sammanhanget! Vidare krävs det tillräckligt bra hundar, främst vad gäller kvaliteten givetvis men även antal. Här krävs fingertoppskänsla från jaktledaren avseende vad som är ett lagom antal hundar avvägt mot arbetssätt och såtens storlek. Någon form av packjakt eller hundar som ger sig på friskt vilt är inte acceptabelt. Läs också avsnittet om Hundar i vildsvinsjakten! Ett vanligt misstag är att såtarna man skapar är för stora för att jakten ska bli effektiv. Dock är det en effektiv metod att små markägare slår sig samman för att på så sätt skapa en för dagen bra storlek på jaktmarken. Storleken ska anpassas till biotopen och de lokala förhållandena. Ett område bör inte jagas av mer än 2-3 gånger per säsong om jakten ska vara framgångsrik då störningen vid varje tillfälle blir tämligen omfattande. Åteljakt- Innebär att man vid en färdigställd skjutplats lockar fram vildsvinen genom utlagt foder. Att tänka på här är att endast använda oförädlade jordbruksprodukter. Vid en åtelplats så bör fodergivan vara begränsad, tidsstyrd och tvinga viltet att vistas en stund på platsen för att tillgodogöra sig det. En timerstyrd foderspridare som sprider ärtor, majs eller vete fungerar bra. Att tänka på när man anlägger en åtel är att placera skjutplats och foderplats på lagom avstånd från varandra, 40 m brukar vara lagom. En annan sak att ta hänsyn till är den huvudsakliga vindriktningen. Vildsvinen är extremt känsliga för direktvittring varför det i princip är lönlöst att sitta vid en åtel som man lägger vind på. Ett alternativ här är givetvis att anlägga mer än en skjutplats vid åteln så att man alltid kan välja att placera sig rätt i vind i förhållande till foderplatsen. Vaktjakt- Utförs oftast på skadekänslig gröda efter ett redan etablerat besöksmönster hos vildsvinen. Där man ser att de varit och haft sitt födosök i stråsäd eller bökat kontinuerligt i vallar och betesmarker sätter man sig och väntar på att vildsvinen ska komma tillbaka. Jaktformen kombineras ofta med smygjakt. Smyg- Pyrschjakt- Utförs på samma platser och tider som vid vaktjakt men med skillnaden att man aktivt rör sig själv för att finna och komma i skotthåll för vildsvinen utan att de störs. 4

5 Löshundsjakt (med ställande hund)- Denna jaktform kan bedrivas av allt från en ensam hundförare till ett helt jaktlag. Är man några stycken som känner marken väl, så är man ofta framgångsrik. Är man många deltagare så liknar det mera drevjakt. Jaktformen går ut på att hunden, som oftast är av spetstyp, släpps och söker upp vildsvinen. Hunden ska försöka få vildsvinen att stå, det vill säga stanna kvar på en plats under det att hunden skäller på dem. Hundföraren försöker därefter smyga fram och komma till skott. Är man flera jägare är det lämpligt att skyttarna placeras ut, eller flyttas om, då hunden ställt vildsvinen. Använder man denna mer flexibla jaktform är det av säkerhetsskäl av yttersta vikt att skyttarna vet var de har varandra samt att skyttet är extremt disciplinerat. Vidare bör påpekas att förflyttningen inte får ske med hjälp av motorfordon. Skillnaden mot traditionell älgjakt med löshund är att vildsvinen oftast står i tätare vegetation, trycker hårdare och inte exponerar sig lika lätt över öppna ytor. Att använda sina traditionella älgpass brukar oftast vara fruktlöst. Passet- vägen dit och på posten Vägen dit- Generellt är vildsvinen inte lika känsliga som hjortviltet för ljudstörningar på väg till passet. Inte heller verkar de vara speciellt känsliga för att passera en tämligen färsk människolöpa. Det de däremot är mycket varska för är direktvittring av människa. Vid en drev- eller hundjakt så är det sällan man kan välja väg till passet, men när man jagar ensam som vid åtel, smyg eller vaktjakt brukar möjligheterna vara större. Det absolut viktigaste att ta hänsyn till är vindriktningen. Se till att inte ha vinden mot den plats du förväntar dig att vildsvinen finns eller ska dyka upp. När det gäller ljud är det oftast mycket lättare att närma sig en grupp av vildsvin än ett ensamt. De andra djuren i flocken skapar själva så mycket ljud att du tämligen enkelt kan komma nära bara vinden är rätt. Om du ska ta dig närmre vildsvinen som du redan sett så passa på att göra detta medan de äter eller själva rör på sig. På posten- Vid vildsvinsjakt som vid alla annan jakt efter klövvilt så gäller det att vara tyst på passet. Även om vildsvinen inte är fullt så känsliga för ljud som hjortviltet, är deras hörsel mycket god och anar de oråd så kommer de inte att visa sig. Om du passar vid en åtel brukar vildsvinen ofta vara försiktiga och oroliga när de närmar sig åteln på väg fram. Låter man dem bara lugna ner sig och börja äta brukar ett enklare skott gå att lossa då de rör sig mindre. När det gäller drevjakt erbjuds sällan skottillfällen på helt stillastående vildsvin. Att skjuta på ett vilt i rörelse ställer extra höga krav på skyttet. Mycket kan förenklas genom att vara väl förberedd. Några enkla råd baserade på erfarenhet avseende skytte på rörligt vilt är: Skjut inte på längre håll än att du fortfarande kan sikta i träffområdet. Oftast innebär det ett styvt hagelhåll. Skott över 60 meter rekommenderas inte. Placera passen så det mest troliga är att viltet exponerar sig inom detta avstånd. Var inte rädd för att dra in passen i skogen och därigenom öka förutsättningarna för korta håll och ett lugnare tempo hos vildsvinen. 5

6 Kulfång är absolut nödvändigt! Man måste kunna se sin kula träffa i mark/jord! Se till att passet placeras så det inte inbjuder till farligt skytte. Behöver inte skytten ägna uppmärksamhet åt förbjudna skjutsektorer kan denne lägga full fokus på att placera skottet rätt. Eventuell förbjuden skjutriktning markeras TYDLIGT. Lär dig skjuta med stöd! Använd skjutkäpp den gör underverk för träffbilden. Var observant på hundar och drevfolk på passet! Skjut bara på ett djur som är utanför flocken! Även ett väl riktat förstaskott behöver inte resultera i ett tydligt skottecken. Oftast är det vid ett stressat andra- eller tredjeskott som olyckan sker. Många bra vildsvinshundar ligger nära vildsvinet och när skottet smäller går de ofta i kapp det påskjutna djuret. Risken är då stor att hunden kan skadas vid fortsatt skytte om inte jägaren uppmärksammar detta. Vidare så kommer ofta vildsvin i grupp. Tänk alltid på vad som finns bakom det djur du skjuter på. Risken är annars att ytterligare djur träffas efter genomslag i det påskjutna viltet. Denna risk blir betydligt större vid ett andra- eller tredjeskott då skytten blir stressad av att ett påskjutet vilt är på väg att lämna skottplatsen. Prova att skjuta på olika avstånd med ditt kulvapen. Variera ditt träningsskytte och lär dig var just dina begränsningar går. De flesta skadeskjutningar beror inte på dåliga skyttekunskaper i sig, utan på att omdömet brustit! När du kommit till posten, tänk på följande: Var tyst och inta din plats genast Se till att ha skydd i kring dig du ska inte synas Ladda bössan först när du är uppe i tornet Kontrollera farliga skjutriktningar Bedöm avstånd till olika tänkbara skottplatser från posten Sitt eller stå alldeles stilla hela tiden det ger störst chans att få se något i passet Kontrollera noga vad för djur som exponeras innan du skjuter Notera skottplatsen och djurets reaktion vid skottet Notera eventuell flyktriktning följ djuret med blicken så länge du kan Skjut inte på fler djur i samma löpa då blir eftersöket svårt Var omdömesgill i allt du gör med hänsyn till djur och människor 6

7 Alternativ för begränsning av vildsvinsstammen Störning Det är känt att vildsvin inte tål alltför frekvent störning. Därför rekommenderas att man inte jagar med för täta mellanrum. Man kan utnyttja djurens benägenhet att bli störda genom att tillämpa störning av viltet utan hela jaktpådraget. Det kan räcka med att man frekvent rör sig i området, gärna med hund, för att vildsvinen ska lämna platsen. Fällfångst VIS är inte för en generell fällfångst utan fångst i vildsvinsfällor ska vara en form av sista utvägen för att decimera stammen där vildsvin ställer till stora skador. Endast godkända fällor ska användas. Skottecken och eftersök Vildsvin som träffas springer nästan undantagslöst vidare om de inte faller direkt i skottet. Det är mycket sällan att de likt en älg kan stå kvar på platsen. Oftast springer även de andra vildsvinen iväg varför det kan vara svårt att se något tydligt skottecken. En annan skillnad mot hjortvilt är att de kan gå långt innan de tar sårlega även om de är ostörda. Den ansvarige eftersöksjägaren avgör hur eftersöket ska hanteras. Vissa väljer att försöka avsluta även om det är mörkt ute medan andra bedömer förutsättningarna som bättre att lyckas om man inväntar dagsljus. Ett eftersök på ett vuxet vildsvin innebär vissa risker för ekipaget! Detta bör vägas in kalkylen. Ett lättare skadat vildsvin som har rörligheten kvar kommer sannolikt att ställa höga krav på spårhunden. Vildsvinen omfattas som allt annat klövvilt av en tvåtimmars regel vilket innebär ett lagstadgat krav att man inom två timmar efter en påskjutning ska kunna ha en eftersökshund på plats som är tränad för ändamålet. Vill du lära dig mer om jakt på vildsvin? Delta gärna i någon av Svenska Jägareförbundets eller LRF:s vildsvinsutbildningar som du hittar i kursprogrammet på respektive hemsidor. Du kan även via din jaktvårdskrets arrangera en temakväll vildsvin. Länets jaktvårdskonsulent berättar om vad just ni vill veta. Försök att få följa med en mentor som har praktisk erfarenhet och lär dig på plats ute i skogen. Som med mycket annat kommer man bara en bit med filmer, böcker och annan teori. Det är i skogen som allt får sitt sammanhang! Råd och anvisningar vid användning av hundar för en effektiv vildsvinsjakt För att få en effektiv och etisk vildsvinsjakt över större arealer krävs lämpliga hundar. Dessa Riktlinjer och Råd är ämnade för jakt med passkyttar i större såtar, vid såväl jakt på en större egendom som vid samverkansjakt i ett förvaltningsområde. Storleken av en såt avgörs av förmodad vilttäthet, av terrängens beskaffenhet, till exempel antal tätningar/vassar, sammanhängande relativt öppna skogspartier samt antal passkyttar. 7

8 Val av hundar och dess utrustning Välj antalet hundar utifrån såtens storlek, topografi, beskaffenhet, samt hur mycket vilt det förväntas finnas i såten. Förutom förmodad vilttäthet är valet av antal hundar främst beroende av hur stor areal som såten omfattar, samt hur mycket tätningar, vassar som finns inom området samt såtens topografi. Även hur erfarna och vilken typ av hundar som används (stötande, kortdrivande) är av avgörande betydelse. Stötande och kortdrivande hundar är att föredra då detta ökar möjligheten till säkra skott, samt att det skapar möjlighet för passkyttarna att hinna bestämma om de vildsvin som passerar passlinjen, är av tillåten storlek och kön. I såtar som har inslag av flera eller samman-hängande raviner kan till exempel även användandet av ställande hund vara ändamålsenlig. För att minimera skaderisken kan hundarna vara utrustade med en för ändamålet lämplig skyddsväst. Det är viktigt att förvissa sig om att hunden har full rörlighet när den är iförd en sådan väst. Hundar som visar sådan skärpa att de skadar vildsvinen ska inte användas. I undantagsfall kan en sådan hund förses med munkorg. Dock ska man vara medveten om att en sådan hund riskerar att allvarligt skadas eller dödas av ett fullvuxet vildsvin. Däremot kan en sådan hund vara till nytta vid eftersök. Samtliga hundförare ska vara utrustade med radio så att de kan stå i ständig kontakt med jaktledningen och andra hundförare för att härigenom uppnå ett nödvändigt samarbete. Jakten och kommunikationen Hundarna ska alltid släppas på behörigt avstånd från varandra. Dock bör antalet hundar vara anpassat till att de har möjlighet att "sätta press" på de vildsvin som finns i såten. Dock är typ av biotop, förekomst av höjder och raviner av stor betydelse. Om det i nära anslutning till platsen där en hund ska släppas finns flera tätningar/vassar kan avståndet minskas. Dock bör inte två hundar släppas i närhet av varandra om det i närområdet endast finns en tätning/vass. Dock är det alltid jaktledarens kunskap och erfarenhet av såtens beskaffenhet och vilttäthet som är avgörande vilka riktlinjer som ska ges till hundförarna. Varje hundförare ska alltid veta hur många och vilken typ av hundar som släpps samtidigt in i såten. 8

9 Hundarna bör ha sådan samarbetsvilja att de kan kallas in när som helst. Hundföraren ska obönhörligen vara beredd att koppla upp sin hund om det uppstår, eller finns risk för samjakt/koppeljakt. Hundförare ska ha sådan erfarenhet att de kan avgöra om det är lämpligt att släppa sin hund, eller hålla den inne vid olika situationer. Hundarna ska ha ett sådant arbetssätt att de själva uppsöker vildsvinen och stöter, driver kortare sträckor eller ställer dem. Hundförare ska klart och tydligt tala om på radion om någon" går in" på ett ståndskall. Eftersök Vid all vildsvinsjakt måste det alltid finnas tillgång till speciellt tränade och erfarna eftersöksekipage. En eftersöks hund bör vara alltid vara utvilad när ett eftersök på vildsvin påbörjas. 9

10 Utläggning av foder till vildsvin - Nya Riktlinjer En väl sammanhållen vildsvinsförvaltning måste innehålla enhetliga och kunskapsbaserade riktlinjer för utfodring. Dessa riktlinjer innebär inte en rekommendation eller uppmaning till att utfodra, men det är enligt dessa riktlinjer all utfodring ska tillämpas. Dessa riktlinjer är antagna av organisationerna och ska de spridas regionalt och lokalt. De ska få genomslag i praktiken! De ska tillämpas inom ett samverkansområde och de ska tillämpas också i jaktupplåtelser. Riktlinjer för utläggning av foder Utfodring av vildsvin skall ske restriktivt. Det är endast under nedan definierade situationer då foder kan läggas ut. Dessa situationer är helt lokalt betingade och tillämpningen sker efter det lokala behovet: Vid jakt Foder kan läggas ut i samband med åteljakt. Fodermängden ska begränsas till att räcka endast under tillfället för åteljakten. Det räcker med någon handfull eller något kilo per dygn. Foderautomater rekommenderas. Foder kan läggas ut i syfte att samla djuren inför en planerad jakt i syfte att tillfälligt koncentrera vildsvinen till det område som skall jagas av. Mängden foder ska begränsas till de lokala förhållandena. För avledning under känsliga perioder Foder kan läggas ut i syfte att styra vildsvinens uppehållsplats från känsliga områden, framför allt i lantbruket och i trafiken, s.k. avledningsutfodring. Avledningsutfodring sker främst under vegetationsperioden, det vill säga under vår och sommar då skadorna är som störst, men kan även ske under andra delar av året för att undvika skador. Observera att avledningsutfodring inte fungerar i vissa områden eller under vissa delar av året. Kantremsor med speciell gräsblandning kan sås intill känsliga grödor för att vildsvinen ska stanna i remsan utan att besöka den ordinarie spannmålsåkern. Kan också tjäna som skyttegata. Enligt lagstiftning Jaktlagen 4: Det är markägarens och jakträttshavarens skyldighet att ge stöd och skydd åt viltet. Utfodring kan ske för att undvika svält under vintern. Det är de lokala vinterförhållandena som styr vilken stödutfodring som krävs. Foderlagstiftningen: All utläggning av foder ska följa foderlagstiftningen Miljölagstiftningen: All utläggning av foder ska följa miljölagstiftningen 10

11 Val av foder Utfodring ska ske i första hand med spannmål eller i andra hand med rotfrukter, dvs. endast oförädlade jordbruksprodukter ska användas. Under s.k. ollonår får vildsvinen ett extra fodertillskott i naturen! Förädlade livsmedelsprodukter såsom korvbröd, brödlimpor, frukostflingor och godis av olika slag är inte tillåtna vid utläggning av foder. Mängden foder Mängden foder ska vid varje tillfälle anpassas efter vad vildsvinen konsumerar på relativt kort tid. Foder utspritt på ett större område med gles täckning sysselsätter vildsvinen på ett bra sätt under lång tid. Använd gärna en timerstyrd foderspridare. När det gäller rotfrukter är det särskilt viktigt att anpassa mängden efter konsumtionen. Alltför stora mängder foder kan anses vara dumpning av avfall och det är förbjudet enligt miljöbalken och utgör brott mot bestämmelserna om foderhygien. Plats för utläggning av foder Åtel eller utfodringsplats ska placeras med tillräckligt avstånd till jaktgräns, allmän väg eller skadekänslig gröda. Riktlinjen är att tillämpa ett avstånd på minst 200 meter, såvida inte överenskommelse med grannar träffats om annat! Observera dessutom bestämmelsen i Jaktlagen om olovligt lockande av vilt! Avslutning Avsikten med råd och riktlinjer i detta särtryck är dels att uppdatera den kunskap och erfarenhet som nu finns vad gäller medel och metoder för effektiv förvaltning av vildsvin, delas att uppmuntra till att förvaltningen intensifieras lokalt med stöd och hjälp av de organisationer som ingår i VIS. Genom att lokalt tillämpa råd och riktlinjer, finns goda möjligheter att få kontroll över vildsvinsstammen. Samverkan är den viktigaste nyckeln till framgång! 11

12 Vildsvinsförvaltning kräver SAMVERKAN Vildsvinsförvaltning i Samverkan (VIS): Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Sveriges Jordägareförbund och, Sveriges Yrkesjägareförening. 12

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland Förvaltningsplan för Vildsvin Jägareförbundet Västmanland Bakgrunden till att vi i Jägareförbundet Västmanland har tagit fram denna plan är för att vi ser stora behov med att förvalta vildsvinen inom vårt

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning

Läs mer

FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING

FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING FRAMGÅNGSRIK VILDSVINSFÖRVALTNING DEN SVENSKA VILDSVINSSTAMMENS EXPANSION FORTSÄTTER Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. Tillväxttakten

Läs mer

Vildsvinsförvaltning. Samarbete några förslag

Vildsvinsförvaltning. Samarbete några förslag Vildsvinsförvaltning Samarbete några förslag Inget samarbete = nuläge på många håll Jaktlaget jagar helt för sig självt Jaktlaget tillåter inte att andra jaktlag under några förhållanden gör eftersök på

Läs mer

FrAmGÅnGsriK. vildsvinsförvaltning

FrAmGÅnGsriK. vildsvinsförvaltning FrAmGÅnGsriK vildsvinsförvaltning den svenska vildsvinsstammens expansion Fortsätter Vildsvinen finns idag i mer eller mindre täta bestånd i de flesta områden från Dalälven och söderut. tillväxttakten

Läs mer

BJÖRNPASSET. Lars Björk

BJÖRNPASSET. Lars Björk BJÖRNPASSET Lars Björk 2017-02-03 BJÖRNPASSET - BAKGRUND Slutet 90-början 2000 talet en ökande björnstam Fram till början av 2000 talet jagades björn i samband med älgjakt eller specialiserade björnjägare

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Bewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard

Bewegungsjagt. Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland :48 Mikael Grennard Bewegungsjagt 2008-03-19 14:48 Mikael Grennard Ny jaktmetod som vinner mark i Tyskland Det är inte så ofta som det sker några övergripande nyutvecklingar inom hur jakten bedrivs. Visst ändrar vi våra metoder

Läs mer

Regional förvaltningsplan för vildsvin

Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Regional förvaltningsplan för vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Hallands län Rapportnummer 2013:21. ISSN 1101 1084 ISRN LSTY-N-M 2013:21 SE 1 Innehåll Syfte...

Läs mer

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:03 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 1(7) Övergripande riktlinjer för förvaltningen

Läs mer

Svenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå.

Svenska Jägareförbundet har följande mål i vildsvinsförvaltningen, vilka gäller på jaktvårdskretsnivå. Inledning Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar för att nå och planen utgör därmed en grund

Läs mer

Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn

Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn Naturvårdsverket förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn Författningsförslag Med stöd av 24 c jaktförordningen (1987:905) föreskriver Naturvårdsverket följande.

Läs mer

HANDLINGSPLAN VILDSVIN

HANDLINGSPLAN VILDSVIN HANDLINGSPLAN VILDSVIN FOTOGRAF THOMAS OHLSSON INLEDNING Handlingsplanen är ett av Svenska Jägareförbundets viktigaste styrdokument för förvaltningen av vildsvinen. Här finns de konkreta mål som vi jobbar

Läs mer

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan.

Text & Foto Kristofer Hansson. När man jagar med wachtelhundar då vet man aldrig vad för slags vilt man kommer att få framför bössan. Text & Foto Kristofer Hansson Allt om Jakt och Vapen följde den hängivne jägaren Mats Jönsson och hans jaktgäng under några av höstens fartfyllda jakter. De jagar på några av södra Sveriges absolut viltrikaste

Läs mer

Bilaga JAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde

Bilaga JAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde Bilaga JAKTREGLER Stöde Södra Viltvårdsområde STÖDE SÖDRA VILTVÅRDSOMRÅDE Allmänna regler för jakt på älg, antagna på ordinarie årsstämma 2011 Jakten bedrivs uppdelad på samma områden som föregående år

Läs mer

Uddeholms Jaktvårdsklubb

Uddeholms Jaktvårdsklubb Uddeholms Jaktvårdsklubb Älgjakten 2016-2017 Årets älgjakt börjar måndag 17/10 kl. 07.00 med samling i Vågbacken. Jakten bedrivs första veckan från måndag t.o.m. lördag. Därefter bedrivs den gemensamma

Läs mer

EFTERSÖK PÅ VILDSVIN

EFTERSÖK PÅ VILDSVIN EFTERSÖK PÅ VILDSVIN DETTA FÖREDRAG 1. Hur beter sig vildsvinet? 2. Hur anpassar vi oss? 3. Vilka krav ställer det? 4. Hur förbereder vi oss? 5. Övergripande tankar. VILDSVINSEFTERSÖK Lite skadebevis.

Läs mer

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel

Läs mer

Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet.

Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet. Utvärdering av Eftersökskurs hos Per Kristoffersson 2006-03-18 till 20 för akutteamet inom Vildsvinsprojektet. Grundfilosofi Tänk och Agera Förutsättningslöst. Vem är skyldig att avliva ett skadat vilt?

Läs mer

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger

Läs mer

Checklista inför jakten

Checklista inför jakten Checklista inför jakten Förberedd inför jakten Inom all flygverksamhet säkerställer man att utrustningen fungerar perfekt, att överenskomna procedurer följs till punkt och pricka, att risken för misstag

Läs mer

Direktiv för hjortjakten 2017

Direktiv för hjortjakten 2017 Direktiv för hjortjakten 2017 FÖRE JAKTEN Kontrollera att: siktanordningarna är i tillförlitligt skick Patronerna uppfyller givna krav Vapnet är inskjutet med de patroner du ska använda på jakten Använd

Läs mer

Möte med björn vid jakt

Möte med björn vid jakt Möte med björn vid jakt Björnen undviker att möta människor. Älgjägare kan dock träffa på björn i samband med jakten. Hunden kan ställa björnen och det kan bli direkt konfrontation. Några jägare har skadats

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss anföra följande.

Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss anföra följande. Öster Malma 2008-04-11 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remiss angående förvaltning av vildsvin m.m. Jo2008/56 Svenska Jägareförbundet får efter att ha tagit del av rubricerad remiss

Läs mer

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv

YTTRANDE med anledning av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag i fråga om översyn av vildsvinsförvaltningen; Dnr 412-5130-06 Nv Naturvårdsverket Att: Susanna Löfgren och Christer Pettersson Naturresursavdelningen / Viltförvaltningsenheten 106 48 Stockholm susanna.lofgren@naturvardsverket.se christer.pettersson@naturvardsverket.se

Läs mer

Rapport 2014:2. Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län

Rapport 2014:2. Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Rapport 2014:2 Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län Författare: Marcus Brage och Sara Lindqvist Illustration: Jonas Lundin Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT

SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT BJÖRNJAKT DELOMRÅDEN TILLDELNING SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT Älgförvaltning Det totala rovdjurstrycket på klövvilt är högt i Dalarnas län sett ur ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att länet har alla

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn beslutade den 27 maj 2010. NFS 2010:7 Utkom från

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn; Utkom från

Läs mer

Regler och anvisningar, älgjakten 2013 Nedre Vojakkala vvo

Regler och anvisningar, älgjakten 2013 Nedre Vojakkala vvo Övergripande målsättning En livskraftig och rätt sammansatt älgstam som tillgodoser markägares intressen för skogsvårdande ändamål och som ger jägarna ett kvalitativt jaktbyte, fina upplevelser med spänning,

Läs mer

Regler för älgjakten antagna vid extra jaktstämma 23 aug 2012.

Regler för älgjakten antagna vid extra jaktstämma 23 aug 2012. 1 120823 Regler för älgjakten antagna vid extra jaktstämma 23 aug 2012. Innehåll Allmänt (Skjutprov, betalningsdag etc.) Instruktioner för jaktledare Avvisning-/avstängningsregler Säkerhets- och ordningsregler

Läs mer

Information om vildsvinsförvaltning

Information om vildsvinsförvaltning Information om vildsvinsförvaltning Vildsvinsgruppen inom Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde arbetar med: Samverkan mellan markägare och jägare betr. vildsvinsförvaltning. Kartläggning av vildsvinsförekomst.

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Ungdomsjakt Gålö 2016

Ungdomsjakt Gålö 2016 Ungdomsjakt Gålö 2016 Brr pling plong kl. 04.40 redan, OK bara att kliva upp, då var det daggs igen i dag är det Ungdomsjakt på Gålö, en av Svenska Jägare förbundets jaktgårdar belägen söder om Stockholm

Läs mer

Sverige ett viltrikt land

Sverige ett viltrikt land Sverige ett viltrikt land I Sverige inträffar nästan 130 viltolyckor varje dag på våra vägar. Det blir närmare 47.000 viltolyckor på ett år. Både människor och djur blir skadade och några dör. En älg kan

Läs mer

Rapport 2001:01. Förvaltningsplan för vildsvin. i Stockholms län

Rapport 2001:01. Förvaltningsplan för vildsvin. i Stockholms län Rapport 2001:01 Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Förvaltningsplan för vildsvin i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har med naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för

Läs mer

Dags att ta hand om svinen

Dags att ta hand om svinen Motion ifrån Kristdemokraterna i Kalmar kommun 2013-02-21 Dags att ta hand om svinen Vi var många som blev chockade när vi under förra veckan nåddes av nyheten att en kvinna blev attackerad av två stora

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen

Läs mer

Roligare övningsskytte

Roligare övningsskytte Roligare övningsskytte Det ska vara roligt att träna upp sin skjutförmåga. Jägare önskar sig ofta skjutövningar som efterliknar verkliga jaktsituationer. Här har vi samlat några exempel på sådana övningar.

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Vildsvinsförvaltning. i samverkan

Vildsvinsförvaltning. i samverkan Vildsvinsförvaltning i samverkan December 2009 2009 Svenska Jägareförbundet Förlag Omslagsfoto: Thomas Ohlsson Layout: Ellie Andersson, www.ellie.se Tryck: Strokirk-Landströms AB 2009 Vildsvinsförvaltning

Läs mer

Vildsvinsrapport 2011

Vildsvinsrapport 2011 Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser

Läs mer

Vildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15

Vildsvin. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2013:15 Vildsvin i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2016 Rapport 2013:15 1 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen

Läs mer

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER

SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get

Läs mer

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra?

Vildsvin i Järfälla. Vildsvin, vad har de här att göra? Vildsvin i Järfälla Det här dokumentet har på initiativ av Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe framtagits av Sven C G Andersson, klövviltsansvarig inom styrelsen för Svenska Jägareförbundet Stockholms

Läs mer

Ungdomsjakt Gålö 29 oktober 2016

Ungdomsjakt Gålö 29 oktober 2016 Ungdomsjakt Gålö 29 oktober 2016 Gålö är en av Jägareförbundet Stockholms Läns jakt- och kursgårdar och förvaltar ca 1.450 hektar mark. En av våra ideellt arbetande funktionärer och jägare där är Sune

Läs mer

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län 1(6) Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Syftet med denna plan är främst att ge jägare, markägare, lantbrukare och deras organisationer vägledning för förvaltningen av vildsvin i Örebro län. Planen

Läs mer

Nedre Vojakkala vvo Styrelsemöte

Nedre Vojakkala vvo Styrelsemöte Nedre Vojakkala vvo Styrelsemöte PROTOKOLL Datum: 2016-08-10 Tid: 19.00 Plats: Slakthuset Närvarande: Karl-Erik Vähäjärvi Alf-Göte Hjelm Håkan Forslund Anders Segerlund Janne Mulari, suppleant Ronnie Kitti,

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56

YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets Redovisning av regeringens uppdrag ifråga om förvaltning av vildsvin m.m. ; dnr Jo2008/56 Sveriges Jordägareförbund ( Förbundet )

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Vildsvin, jakt och förvaltning. Kunskapssammanställning för LRF

Vildsvin, jakt och förvaltning. Kunskapssammanställning för LRF Vildsvin, jakt och förvaltning Kunskapssammanställning för LRF RAPPORT 04 2008 Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Text: Jonas Lemel och Johan Truvé Foton: Magnus Nyman info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län. Publ nr: 2016:30 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Publ nr: 2016:30 Titel Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto

Läs mer

NATURVÅRDSENHETEN. Förvaltningsplan Vildsvin. Västmanlands län :5

NATURVÅRDSENHETEN. Förvaltningsplan Vildsvin. Västmanlands län :5 NATURVÅRDSENHETEN Förvaltningsplan Vildsvin Västmanlands län 2012 2012:5 Titel: Förvaltningsplan Vildsvin Viltförvaltningsdelegationen i Västmanlands län Viltförvaltning Naturvårdsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

JAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde

JAKTREGLER. Stöde Södra Viltvårdsområde JAKTREGLER Stöde Södra Viltvårdsområde STÖDE SÖDRA VILTVÅRDSOMRÅDE Allmänna regler för jakt på älg, antagna på ordinarie årsstämma 2011 Jakten bedrivs uppdelad på samma områden som föregående år Jägare

Läs mer

Vilda djur och snöskotertrafik

Vilda djur och snöskotertrafik Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Projektets titel Stödmyndighetens jounalnr Minskade vildsvinsskador i Skåne 2009-7625 Projekttid 2010-03-01-2013-03-31 M9115 EU-program Landsbygdsprogram projektstöd

Läs mer

ÄLGJAKT RÖDJENÄS 2014

ÄLGJAKT RÖDJENÄS 2014 1 ÄLGJAKT RÖDJENÄS 2014 JAKTVÄRD JAKTLEDARE AVSKJUTNING ANMÄLAN JAKTLEDARENS NÖDBROMS IVAR BERG NILS BERG / VIKTOR FRISK DANIEL ASKEROT/MAX BAKER EN KVIGA + TRE KALVAR ANMÄL PÅ RADIO VAD SOM FÄLLTS ELLER

Läs mer

Regler för ställande hundar på vildsvin.

Regler för ställande hundar på vildsvin. Regler för ställande hundar på vildsvin. Ändamål. Provets ändamål är att under jaktliga former och inom ramen för rasernas användningsområden och arbetssätt bedöma deltagande hundars egenskaper och lämplighet

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större områden

Läs mer

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra! låt kalvjakten styra! Man får den älgstam man förtjänar samverkan ger kvalitet Om ett enskilt jaktlag gör rätt eller fel har liten betydelse för älgförvaltningen. Om däremot flera jaktlag över större

Läs mer

viltvård för klövvilt

viltvård för klövvilt viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Spanielprov. Vad är ett spanielprov

Spanielprov. Vad är ett spanielprov Spanielprov Råd och anvisningar, spanielprov (gäller från 2012-01-01) Dessa råd och anvisningar är avsedda att vara ett stöd för de funktionärer inom SSRK som på olika sätt deltar i planering och genomförande

Läs mer

Vad jägaren bör känna till om björn vid jakt på älg, småvilt och björn

Vad jägaren bör känna till om björn vid jakt på älg, småvilt och björn Björnmöten Vad jägaren bör känna till om björn vid jakt på älg, småvilt och björn Peter Lilja/N De allra flesta björnar skjuts i samband med älgjakt. Björnen är ett svårjagat vilt. JÄGARE är den grupp

Läs mer

Vitsvanshelg med spets

Vitsvanshelg med spets Vitsvanshelg med spets När den sex man starka styrkan sätter sig till bords på Finlandsbåten i Stockholm är stämning och förhoppningar på topp. Några har varit med förr, och vet hur bra det kan vara, de

Läs mer

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01 1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tränare... 3 2 Träningstips... 3 2.1 Förord till tränarna... 3 2.2 Information till harköraren... 4 2.3 Nybörjare... 4 2.4 Teknikträning...

Läs mer

Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet

Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundet erbjuder och arrangerar tillsammans med Studiefrämjandet ett antal utbildningar 2013

Läs mer

Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna.

Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. Drömmer du

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för NFS 2014:X länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo; Utkom från trycket den beslutade den 2

Läs mer

H.M. Konungens älgjakt i Bergslagen 19 oktober 2012

H.M. Konungens älgjakt i Bergslagen 19 oktober 2012 H.M. Konungens älgjakt i Bergslagen 19 oktober 2012 Trenden pekar uppåt för unga jägare De senaste fem åren har antalet unga jägare faktiskt fördubblats. Och denna återväxt är viktig av flera skäl; dels

Läs mer

Vildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt.

Vildsvinen, lantbruket och pengarna. Jag tycker att vildsvinsdebatten har spårat ur. tvungen att be The Shooting Community om ursäkt. Vildsvinen, lantbruket och pengarna Var står vildsvinsfrågan? Den som följt debatten har säkert inte undgått att märka vindkantringen. Vi skulle kunna säga att LRF har säkrat det så kallade problemformuleringsprivilegiet.

Läs mer

Strategi mot fåglar i ekologisk majs. Jonas Ivarson

Strategi mot fåglar i ekologisk majs. Jonas Ivarson Strategi mot fåglar i ekologisk majs Råkor är det stora problemet Kråkfågel som kan bli 20 år och är allätare 90 % av beståndet häckar i Skåne Häckar och lever i kolonier Födosöker på morgonen på markytan,

Läs mer

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt Forskning Jakthundar Björnhundar behöver bättre träning 76 184 Eftersöksekipage på björn saknar den kompetens som är nödvändig för att spåra björn. Det visar ett examensarbete som är baserat på praktiska

Läs mer

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Göingeåsens älgskötselområde Ä Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.

Läs mer

Djurskyddet Sverige och Svenska Rovdjursföreningens begäran om en utredning av konsekvenserna av jakt med lös hund; Dnr 2 2011/ 3210/JSF

Djurskyddet Sverige och Svenska Rovdjursföreningens begäran om en utredning av konsekvenserna av jakt med lös hund; Dnr 2 2011/ 3210/JSF YTTRANDE 2012-02-28 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Djurskyddet Sverige och Svenska Rovdjursföreningens begäran om en utredning av konsekvenserna av jakt med lös hund; Dnr 2 2011/ 3210/JSF Svenska

Läs mer

Årsstämma Sikfors VVO 2005

Årsstämma Sikfors VVO 2005 Årsstämma Sikfors VVO 2005 Datum: 2005-04-10 Närvarande: Roland Eriksson Tid: 14:00 Erland Johansson Plats: Folkets Hus, Sikfors Mats Lindberg Allan Löfgren Jan Löfgren Ulf Löfgren Reinhold Malm Andreas

Läs mer

Älgjakt, Blekinge 2016/2017

Älgjakt, Blekinge 2016/2017 Älgjakt, Blekinge 2016/2017 Ulf Rosander Jakthandläggare FOTO: Ulf Rosander Program Årets älgjakt, (jakttider, fällavgifter, rekommendationer, tilldelning) Länsstyrelsen Ulf Rosander Viltolyckor, otjänliga

Läs mer

Överklaganden av Länsstyrelsens i Norrbottens län beslut om licensjakt efter björn 2015, länsstyrelsens dnr 218-6057-2015

Överklaganden av Länsstyrelsens i Norrbottens län beslut om licensjakt efter björn 2015, länsstyrelsens dnr 218-6057-2015 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Henriksson, Nils Tel: 010-698 11 41 Nils.henriksson@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-20 Ärendenr: NV-04974-15 Jägareförbundet Norrbotten Att: ordf. Mikael

Läs mer

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar 2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy

Läs mer

Bestämmelser för älg- hjort- och vildsvinsjakten på REVINGEHED 2007/08

Bestämmelser för älg- hjort- och vildsvinsjakten på REVINGEHED 2007/08 SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT- 2007-10-19 Sid1(8) Bestämmelser för älg- hjort- och vildsvinsjakten på REVINGEHED 2007/08 A Licensbestämmelser Älg Jakttid: 2007-10-08 2007-12-16, varvid vuxet djur endast får

Läs mer

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7) Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING SÖDRASKÅNINGARNASVILT&FISKEVÅRDSFÖRENING Ärende: Styrelsemöte Plats: Vemmenhögssalen,FörläggningsbyggnadFB1 Tid: 2009 02 0917.00 Närvarande: UlfOttosson,ThomasOhlsson,PatrikEkstrand,Bernt Jacobsson,DennisOhlsson,IngvarNilsson,LinusSvensson,Leif

Läs mer

Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län

Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län Rapport 2016:32 Förvaltningsplan för vildsvinsstammen i Västra Götalands län Reviderad 2016-04-20 Rapportnr: 2016:32 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Viktor Tylstedt Foto: www.fotoakuten.se Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens

Läs mer

Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde

Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde Halasjöbygdens Älg och Kronviltskötselområde 29 september 2014, Halasjö Hembygdsgård 1. Mötets öppnande. Lars Wadmark hälsade samtliga välkomna och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande för kvällen

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Meddelande nr 2015:24. Vägledning för kommunal viltförvaltning

Meddelande nr 2015:24. Vägledning för kommunal viltförvaltning Meddelande nr 2015:24 Vägledning för kommunal viltförvaltning 2 Vägledning för kommunal viltförvaltning Meddelande nr 2015:24 3 Meddelande nummer 2015:24 Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Kartmaterial

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

Vildsvin, jakt och förvaltning - kunskapssammanställning för LRF

Vildsvin, jakt och förvaltning - kunskapssammanställning för LRF Vildsvin, jakt och förvaltning - kunskapssammanställning för LRF KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING April 2006 Sammanställningen är beställd av: Svensk Naturförvaltning AB Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Läs mer

Instruktion Finta/dribbla

Instruktion Finta/dribbla Instruktion Finta/dribbla Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten

Läs mer

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

NR 4/2011 En tidning till alla i Gårdsby Sandsbro. Jultider

NR 4/2011 En tidning till alla i Gårdsby Sandsbro. Jultider NR 4/2011 En tidning till alla i Gårdsby Sandsbro Jultider INTRO En tidning utgiven av Gårdsby Sockenråd Mmm snart är det jul och vinter hemsida www.gardsby.se mail red@gardsby.se ansvarig utgivare Sven

Läs mer

Årsstämma Sikfors VVO 2007

Årsstämma Sikfors VVO 2007 Datum: 2007-05-06 Närvarande: Alex Dalkvist Tid: 14:00 Ture Dalkvist Plats: Jaktkojan, Borgfors Erland Johansson Nicklas Jonsson Mats Lindberg Erik Lundström Jan Löfgren Ulf Löfgren Torsten Nyström Fredrik

Läs mer