Undersökning av bostadsönskemål och miljöanpassade hus 2013

Transkript

1 1(24) Miljöförvaltningen Undersökning av bostadsönskemål och miljöanpassade hus 2013 Jonas Lövendahl Rapport 2013:11 Utredare Miljöförvaltningen Landskrona S/gemensam/dokument/enkäter

2 Sammanfattning Under våren 2013 skickade miljönämnden ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus till 415 personer som hade anmält sig till tomtköerna i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Svalöv och Eslöv. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkade personernas bostadsval samt vilket intresse det fanns för miljöanpassade hus. Sammanlagt kom det in 95 svar, varav 60 % kom från personer i Landskronas tomtkö. Intresset för lågenergihus och passivhus Resultatet visade att kunskapen om lågenergihusen var högre än passivhusen. På frågorna om de tidigare hade hört talas om lågenergihus och passivhus svarade nästan var tredje person att de var insatta i hur lågenergihus fungerade jämfört med drygt var fjärde svarande för passivhus. Enkäten visade även att det fanns ett intresse för att bygga miljöanpassade hus. Bland de 95 enkätsvaren fanns det 27 personer som redan planerade för att bygga ett lågenergihus eller passivhus. 15 av personerna stod i Landskronas tomtkö, 6 i Helsingborgs kö och 7 stycken i Lund. Utöver dessa var det många som skulle överväga alternativet efter att ha besvarat enkäten. Hälften av de svarande hade tidigare inte övervägt lågenergihus eller passivhus, men kommer att göra det. Att värna miljön och möjligheterna att spara energi (och pengar) var viktiga faktorer för de som var intresserade av att bygga lågenergihus och passivhus. Några personer uttryckte en tveksamhet inför hur energieffektiva husen är och om merkostnaden lönar sig. Faktorer som påverkar byggplaner När de svarande fick värdera betydelsen av ett antal faktorer som påverkade deras byggplaner, fick inomhusklimatet i bostaden högst snittvärde och ansågs viktigast. Därefter följde planlösning och bra miljö. Priset på hus och tomt kom på sjunde plats. När de svarande däremot fick välja de viktigaste faktorerna för sitt byggande, placerade närmare hälften av deltagarna priset på hus och tomt bland topp tre. Därefter följde havsnära läge och bra miljö. Havsnära läge fick dock flest förstaplaceringar av alla. Personer som stod i Landskronas tomtkö skiljde sig lite från genomsnittet för alla svarande. Den främsta skillnaden var havsnära läge, där värdet låg högre än genomsnittet för alla tomtköer. Dessutom kom 18 av 21 förstaplaceringar från personer i Landskronas tomtkö. Energianvändning och påverkan på jordens klimat Knappt hälften av de svarande visste precis hur stor energiförbrukning de hade i sin villa eller hur mycket en friliggande villa i genomsnitt förbrukar. 16 % visste inte hur stor förbrukningen var. Endast 35 % hade beräknat vad förbrukningen och energikostnaderna för huset som de planerade bygga. Närmare hälften (44 %) av de svarande var oroliga för hur priserna skulle utvecklas. Oron inför framtida energipriser var större bland personer i Lunds tomtkö, där två av tre var oroliga. På frågan om hur priserna skulle utvecklas, trodde en majoritet (61 %) av enkätdeltagarna att energipriserna skulle öka något, medan knappt 30 % trodde på en kraftig ökning. Sju av tio kunde tänka sig betala ett högre inköpspris för ett hus med lägre energiförbrukning. Viljan att betala var hög i alla tomtköerna. I Landskrona ställde sig mer än tre fjärdedelar sig positiva till att betala ett högre inköpspris. I Lund var andelen något lägre, men ändå var nästan två av tre villiga att betala för lägre energiförbrukning.

3 I enkäten uppgav 46 % att klimatet var viktigt när de tog hänsyn till boendets påverkan. Sammanlagt uppgav 72 personer att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. På frågan om på vilket sätt de tog hänsyn till klimatet svarade flest att de skulle bygga ett välisolerat hus för att minimera uppvärmningsbehovet. 56 % uppgav att de skulle installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning. När det gällde andra åtgärder för att spara energi uppgav mer än 90 % att de kunde tänka sig installera energieffektiva apparater. Drygt 86 % svarade att de skulle förhindra värmeläckage, medan endast 34 % kunde tänka sig sänka inomhustemperaturen. 3

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll Inledning Bakgrund Passivhus i Glumslöv Metod Urval Utskick och svar Bortfall Resultat Bakgrundsinformation Önskemål vid bostadsbyggande Energiförbrukning och kostnader Påverkan på jordens klimat Lågenergihus och passivhus Diskussion och slutsatser Bilaga 1: Övriga krav vid byggande Bilaga 2: Motiveringar till frågan om den svarande har övervägt bygga lågenergihus eller passivhus 23 Bilaga 3: Kommentarer i enkäten Bilaga 4: Enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus

5 1 Inledning Landskrona stad planerar för nya bostadsområden, där personer erbjuds att bygga eget hus eller köpa färdigbyggda småhus. För att minimera effekterna på miljön och klimatet, vill miljönämnden att de nybyggda husen blir så miljöanpassade som möjligt. Med miljöanpassade hus avses hus med bland annat låg energiförbrukning. För att undersöka intresset för miljöanpassade hus, skickade miljönämnden under våren 2013 ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus till 415 personer som hade anmält sig till tomtköerna i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Svalöv och Eslöv. Enkäten syftade till att undersöka hur personer som stod i tomtkö såg på energiförbrukning och miljöanpassade hus samt vilka faktorer som var viktiga för deras byggplaner. Enkäten omfattade dessutom frågor om hänsyn till jordens klimat i byggandet och andra åtgärder för att spara energi. Genom att skicka enkäten till olika tomtköer gick det att jämföra intressena i kommunernas tomtköer. 1.1 Bakgrund En viktig del av de totala bostadskostnaderna är energiförbrukningen. Enligt Energimyndigheten användes energi motsvarande i genomsnitt kwh per småhus för uppvärmning och varmvatten under Detta motsvarade en årsförbrukning på i genomsnitt 117 kwh per kvadratmeter. Utöver uppvärmning tillkommer hushållsel, som i genomsnitt uppgick till drygt 6000 kwh per småhus och år. För nybyggda bostäder som värms upp med el får den årliga specifika energianvändningen (ej hushållsel) uppgå till maximalt 55 kwh per kvadratmeter i södra Sverige enligt Boverkets byggregler (BBR). För bostäder som inte har elvärme gäller 90 kwh per kvadratmeter. Kraven på bostädernas energianvändning har skärpts kontinuerligt och kan komma att skärpas än mer i framtiden. Inom EU har medlemsländerna beslutat att minska sin energianvändning med 20 procent till år 2020 och för att nå målet har energieffektivisering framhållits. I en handlingsplan har kommissionen konstaterat att det finns betydande möjligheter till kostnadseffektiva energibesparingar inom bygg- och fastighetssektorn. Som ett led av detta antogs ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda2 som säger att all nybyggnation från och med 2021 måste vara nära-nollenergihus. Definitionen av näranollenergihus bestäms på nationell nivå. I en skrivelse från ansåg den svenska regeringen att en svensk tillämpning av begreppet näranollenergibyggnad bör innebära krav på energihushållning som var jämförbara med de krav som gäller enligt dagens byggregler. Regeringen ansåg att det inte fanns tillräckligt underlag för att ange en skärpning. Under 2015 ska det dock göras en kontroll av teknisk och ekonomisk utveckling samt omvärldsfaktorer för att se om ytterligare skärpningar är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade. Boverket fick i uppdrag att, i samråd med Statens energimyndighet, undersöka om de krav på energihushållning som finns i den svenska bygglagstiftningen har kostnadsoptimala nivåer. Boverket konstaterade i januari 2013 att nuvarande energihushållningskrav i BBR ligger på en kostnadseffektiv nivå 1 Statens energimyndighet, Energistatistik för småhus 2011, ER 2012:04 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda 3 Regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader 5

6 och att flera åtgärder som går utöver kraven i BBR skulle vara olönsamma för småhus 4. Det innebär att Boverket inte anser att högre energihushållningskrav inte är kostnadseffektiva. Regeringens översyn 2015 kan eventuellt innebära en skärpning av kraven, men redan idag finns det lösningar som har lägre energiförbrukning än BBRs krav. Lågenergihus är byggnader som använder mindre energi än vad som krävs enligt byggnormen. I de flesta fall är husen välisolerade och återvinner värme. Passivhus är en typ av lågenergihus. Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol. För att klassas som passivhus får värmeförlusten vara maximalt 15 W/m² i södra Sverige och den tillförda energin för uppvärmning och varmvatten ska årligen uppgå till maximalt 25 kwh/m² för eluppvärmda hus och 50 kwh/m² för icke-eluppvärmda. Andra typer av lågenergihus är plushus, nollenergihus, minienergihus och näranollenergihus. Extrakostnaden för att bygga ett lågenergihus jämfört med ett konventionellt hus varierar mellan leverantörerna beroende på vilka tekniska lösningar som väljs. Den lägre förbrukningen ger dock lägre energikostnader. 1.2 Passivhus i Glumslöv På flera platser i Sverige finns det passivhus och Landskrona var tidigt ute. Strax efter att de första passivhusen hade byggts i Lindås utanför Göteborg byggde Landskronahem 35 passivhus i Glumslöv. Husen stod färdiga 2004, men inledningsvis fanns det problem med värmen under vintern. De boende klagade över kyla och åtgärder fick göras. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har skrivit en rapport 5 om erfarenheterna från de första passivhusen i Lindås och Glumslöv. Åtta hus i Glumslöv undersöktes och den totala energianvändningen (värme, varmvatten, fastighetsdrift och hushållsel) mellan 2007 och 2010 låg på liknande nivåer. Under 2010 låg den totala energiförbrukningen i ett intervall mellan cirka 60 och 100 kwh/m² bortsett från ett hus som hade högre energianvändning. I några fall ledde en hög varmvattenanvändning till hög energiförbrukning. Siffrorna kan jämföras med den genomsnittliga energianvändningen (inklusive hushållsel) för eluppvärmda hus byggda 2001 eller senare som låg på 116 kwh/m² under Observera att genomsnittet gäller för hela Sverige. Kriterierna för energianvändning har skärpts både för konventionella och passivhus, men samtliga passivhus i Glumslöv från 2004 låg under genomsnittet för hus byggda 2001 eller senare. 4 Boverket, Optimala kostnader för energieffektivisering, Rapport 2013:2 5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet, SP Rapport 2011:26 6 Statens energimyndighet, Energistatistik för småhus 2011, ER 2012:04 6

7 2 Metod Den 8 maj 2013 skickade miljönämnden ut en enkät om bostadsönskemål och miljöanpassade hus (se bilaga 4) till 415 personer som hade anmält sig till kommunens tomtkö i Landskrona, Helsingborg, Lund, Höganäs, Eslöv och Svalöv. Enkäten omfattade 19 frågor med förtryckta svarsalternativ. På sista sidan fanns det utrymme för egna kommentarer. Adressuppgifterna hämtades ifrån kommunernas tomtköer. Uppgifterna levererades som Excelfiler, utom Höganäs som var i det digitala visningsformatet PDF. Det fanns sammanlagt över 3600 personer som hade anmält sig till kommunernas tomtköer. De längsta köerna var Helsingborg och Lund med över 1500 respektive över 1000 personer anmälda. Landskronas kö omfattade 560 anmälda. Listorna var rangordnade efter könummer. 2.1 Urval Från Landskronas tomtkö valdes 120 namn, vilket motsvarade 21 % av antalet anmälningar. Syftet var att få en mer ingående bild av hur personer som söker tomt i Landskrona resonerar. Från övriga kommuner valdes cirka 10 % av kön. Se listan till höger för exakt antal mottagare per kommun. Urvalet från varje kommuns fil har behandlats var för sig, för att få rätt antal personer från respektive tomtkö. Landskrona 120 Helsingborg 150 Lund 110 Höganäs 10 Eslöv 10 Svalöv 15 Urvalet av mottagare har gjorts för hand i Excel genom att slumpvis markera Totalt 415 ett antal sammanhängande rader i taget. Därefter har adresserna kopierats in en fil med de utvalda mottagarna. För att få en representativ spridning, eftersträvades det att markeringarna fördelades jämnt över tomtkön. På grund av att tomtköerna i Landskrona, Helsingborg och Lund omfattade många namn, har ett antal sammanhängande rader markerats. I Landskronas tomtkö har tre sammanhängande rader markerats och i Lund och Helsingborg har fem sammanhängande rader markerats. I Höganäs, Eslöv och Svalöv, där antalet sökande var färre, har enskilda rader markerats. Svalövs tomtkö administreras av en mäklare och kön hade delats in i tätorterna i kommunen. För att få ett representativt urval, valdes cirka 10 % av respektive tätortskö. Urvalet gjordes genom att slumpvis välja ut enskilda rader jämnt fördelade på tätortskön. Valet av metod beror dels på att köerna var fördelade på olika på filer och dels på de praktiska förutsättningarna. För att får rätt antal personer från varje kommun som var spridda över hela tomtkön, valdes metoden med markeringar. Att sammanhängande rader markeras beror dels på att det var många rader som skulle markeras och dels att det är svårt att markera ett flertal rader i Excel, utan att markeringarna försvinner eller blir felaktiga. Ett annat praktiskt problem av att tomtkön i Höganäs var ett PDF-dokument, vilket innebar att uppgifterna inte kunde föras över direkt till en ny Excelfil. Därför fick adresserna väljas ut slumpvis för hand. Det bästa alternativet hade varit att låta en slumpgenerator välja ut radnummer, men av ovanstående skäl valdes en metod som passade de praktiska förutsättningarna. Metoden är inte helt slumpmässig, vilket kan ha haft en viss påverkan på urvalet. Urvalet av mottagare omfattar dock ett betydande antal personer och kan därför ge en representativ bild av hur personer i kommunernas tomtköer resonerar kring de frågor som behandlades i enkäten. 7

8 2.2 Utskick och svar Efter urvalet från tomtköerna, fördes adressuppgifterna in ett utskicksdokument. Varje person tilldelades ett nummer, som även skrevs på svarskuvertet för att kunna identifiera vem som skulle få en påminnelse. Utskicket gjordes den 8 maj och en påminnelse till de som inte hade svarat skickades den 5 juni. När de numrerade svarskuverten kom till miljöförvaltningen, prickades de av mot utskicksregistret. Svarsenkäterna var anonyma och när de hade tagits ur svarskuvertet kunde ingen se vem som besvarat frågorna. Av de 415 enkäter som skickades ut kom 95 svar tillbaka till miljöförvaltningen, vilket ger en svarsfrekvens på 23 %. Efter första utskicket kom 35 brev oöppnade i retur. 31 personer hade flyttat och det fanns ingen vidarebefordring. 4 personer var okända. Detta innebär att 380 personer har mottagit enkäten. Den 5 juni skickades en påminnelse ut till de som inte svarat. Två av kuverten kom tillbaka oöppnade, eftersom personerna hade flyttat mellan utskicken och det inte fanns någon vidarebefordring. Svaren i enkäterna har sammanställts i ett Exceldokument, som har möjliggjort en statistisk analys. 2.3 Bortfall Kvaliteten i resultatet beror på antalet besvarade enkäter. Vid ett stort bortfall kan resultatet ge en bild som inte är representativ för befolkningen. Bortfallet omfattade 320 personer (eller 77 %). 8

9 3 Resultat 3.1 Bakgrundsinformation Åldersfördelning Tre fjärdedelar av personerna som svarade på enkäten var i åldern 36 till 65 år. Den enskilt största gruppen var i åldern år med 27 personer. Endast två personer var under 26 år. Tre personer uppgav inte sin ålder. Antal personer i hushållet I de hushåll som svarade på enkäten bodde sammanlagt 263 personer, varav 180 var vuxna och 83 barn under 18 år. Två av enkäterna uppgav inte hur många som bodde i hushållet. Detta innebar att det i genomsnitt bodde 2,8 personer i varje hushåll. En närmare analys av svaren visade att 13 stycken var ensamhushåll. Nuvarande bostad Närmare hälften av de svarande bodde i en friliggande villa, medan knappt 18 % bodde i en lägenhet. Fyra personer svarade annat, varav två svarade bostadsrätt och en person hyresrätt. 9

10 Tomtkö Personer i Landskronas tomtkö valde i högre grad att svara än de övriga. Enkäten skickades ut till 120 personer som var anmälda till tomtkön i Landskrona och av dessa valde 57 stycken att svara på enkäten, vilket är en svarsprocent på 48 %. Av utskicket till Helsingborgs kö valde endast 13 % att svara och från Lunds kö skickades 15 % svar. Sammanlagt kom därmed 60 % av enkätsvaren från personer som ville bygga i Landskrona stad. Urvalet från Höganäs, Eslöv och Svalöv var litet och det innebar att det även kom få svar från de här kommunerna. På grund av att fåtalet svar har det inte gjorts några närmare analyser av de tre tomtköernas preferenser. Ett antal personer uppgav att de stod i mer än en tomtkö. Exempelvis stod fyra personer i Landskronas kö även i Helsingborgs tomtkö. Det fanns åtta personer som uppgav att de stod i tomtköerna till Staffanstorp, Dalby, Malmö, Ängelholm eller Kävlinge. Bostadsform Närmare 75 % svarade att de ville ha en tomt att själv bebygga och knappt hälften uppgav att de ville ha ett färdigbyggt småhus i grupp. Drygt 26 % hade angivit att de var intresserade av båda formerna. 10

11 3.2 Önskemål vid bostadsbyggande Hur viktigt är följande för dina byggplaner? För att undersöka hur hushållens resonerade i sina byggplaner, fick personerna värdera betydelsen av ett antal faktorer. De svarande fick markera en siffra mellan 1-5, där 1 motsvarade inte alls viktigt och 5 var mycket viktigt. I diagrammet nedan visas det genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer. Dessutom visas snittvärdena för Landskronas tomtkö. Genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer (mörkröd stapel). Dessutom visas genomsnittsvärdena för Landskronas tomtkö (ljusröd). När alla svar sammanställdes, fick inomhusklimatet och planlösningen på bostaden högst snittvärde. Båda faktorerna hade ett snittvärde på nästan 4,5. Strax efter kom bra miljö (t.ex. luftkvalitet och giftfri miljö) och låg bullernivå. Anmärkningsvärt är att pris för hus och tomt kom först på sjunde plats med ett snittvärde på drygt 3,9. I en följdfråga fick deltagarna rangordna de tre faktorer som var viktigast för deras byggplaner. Resultatet redovisas under punkt Personer som stod i Landskronas tomtkö skiljde sig lite från genomsnittet för alla svarande. Den främsta skillnaden var havsnära läge. Här låg värdet på 4,3, vilket var högre än genomsnittet för alla tomtköer (3,8). Liknande jämförelser har inte gjorts för övriga kommuner. I åldersgruppen år ansågs planlösningen vara den viktigaste faktorn i de svarandes byggplaner med ett snitt på 4,5. Därefter följde pris, driftskostnader och bra miljö med samma snittvärde (4,3). Den främsta skillnaden vara att närheten till skola och dagis värderades högre än genomsnittet och låg närmare 3,6. Ännu högre värderades närhet till skola och dagis i åldersgruppen år, där värdet uppgick till 4,0. 11

12 I den äldsta åldersgruppen (66-) bedömdes låg bullernivå som den viktigaste faktorn med ett genomsnitt på 4,9. Strax efter följde inomhusklimat, planlösning och bra miljö med samma snittvärde (4,6) Rangordna de tre viktigaste faktorerna för dina byggplaner För att närmare undersöka vad som påverkade de svarandes byggplaner, fick deltagarna rangordna vilka faktorer som var de tre viktigaste och därmed mest avgörande för byggplanerna. Antal svar som placerat respektive faktor på plats 1-3 (plats 1 för den viktigaste faktorn). Till skillnad från förra frågan, hamnade priset för hus och tomt i topp. Hälften av de svarande placerade priset på plats 1-3, och femton personer satte priset som den viktigaste faktorn (plats 1). Näst efter priset kom havsnära läge, vilket 37 personer placerade på plats 1-3. Inomhusklimatet, som fick högst snittvärde i förra frågan, sattes bland de tre viktigaste faktorerna av endast 16 personer. Bara två stycken placerade det på första plats. Flest förstaplaceringar fick havsnära läge. Sammanlagt ansåg 21 personer att havsnära läge var den viktigaste faktorn i sina byggplaner. Det fanns dock stora skillnader mellan tomtköerna. Av de 21 förstaplaceringarna kom 18 stycken från personer i Landskronas tomtkö. Övriga kom från Helsingborgs tomtkö. Observera att havsnära läge inte var definierat. De svarande kan ha haft olika uppfattning av vad som är havsnära läge. 12

13 Andel svarande i de tre största tomtköerna som har placerat pris, havsnära läge och bra miljö bland de tre viktigaste faktorerna för deras byggplaner. En analys på de tre stora tomtköerna Landskrona, Helsingborg och Lund visade på skillnader hur de prioriterade de tre toppfaktorerna (pris, havsnära läge och bra miljö). I Landskronas tomtkö placerade mer än hälften priset och havsnära läge på plats 1-3. Även i kustkommunen Helsingborg låg havsnära läge högt. I Lund prioriterades istället bra miljö högt. Över 35 % hade satt alternativet bland topp tre, vilket kan jämföras med drygt 10 % i Helsingborg Har du några andra krav på huset? Eftersom önskemålen på en bostad kan se olika ut från person till person, gavs de svarande möjlighet att uppge vilka andra krav de hade på sitt hus. Sammanlagt lämnade 34 personer en kommentar, varav 13 stycken önskade en enplanslösning. Ett annat krav var att huset skulle vara enkelt att sköta. En sammanställning av kraven finns i bilaga 1. 13

14 3.3 Energiförbrukning och kostnader Enkäten omfattade ett antal frågor om energiförbrukning och hur deltagarna såg på framtidens energipriser Vet du hur stor energiförbrukningen (uppvärmning, varmvatten och hushållsel) är för din villa idag? Knappt hälften av de svarande visste hur stor energiförbrukning de hade i sin villa eller hur mycket en friliggande villa förbrukar i genomsnitt. Bland de som visste precis hur stor förbrukningen var bodde mer än hälften i villa och knappt en tredjedel i radhus. Minst kunskap om förbrukning i villa hade de som bodde i lägenhet. Av de som svarade nej bodde nästan hälften i lägenhet Har du beräknat energiförbrukning och kostnader för uppvärmning och varmvatten i dina byggplaner? I enkäten ställdes frågan om personen hade beräknat energiförbrukningen och kostnaderna för uppvärmning i sina byggplaner. Merparten av de svarande (65 %) hade inte gjort någon beräkning medan 35 % hade räknat ut kostnaderna för det framtida huset. Bland personer som avsåg att bygga ett lågenergihus eller passiv hus (se punkt 3.5.2) svarade närmare hälften (48 %) att de hade gjort en beräkning. 14

15 Är du orolig för framtidens energipriser? I enkäten fick de svarande ta ställning till två frågor som berörde framtida energipriser. Frågorna hade inga specifika tidsperioder, vilket kan ha medfört att deltagarna har tolkat frågorna olika. Närmare hälften (44%) av de svarande var oroliga för hur priserna skulle utvecklas och knappt 35 % kände ingen oro. En närmare analys visade oron var större bland svarande från Lunds tomtkö. Nästan 65 % uppgav att de kände en oro inför framtida energipriser, medan endast 32 % av personerna i Helsingborgs tomtkö kände oro. I Landskrona var motsvarande siffra drygt 40 % Hur tror du att energipriserna kommer att utvecklas? På frågan hur de trodde att priserna skulle utvecklas svarade en majoritet (61 %) att priserna skulle öka något och drygt var fjärde person trodde att priserna skulle öka kraftigt. Av de som hade svarat att de var oroliga för framtida energipriser i föregående fråga svarade 48 % att priserna skulle öka kraftigt och 52 % att de skulle öka något. 15

16 3.3.4 Skulle du kunna tänka dig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning? Ett sätt att minska ett hushålls energikostnader är att bygga ett hus som har lägre energiförbrukning än byggnormen. Lösningarna kan dock kosta mer. I enkäten fick deltagarna ta ställning till frågan om de kunde tänka sig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre driftskostnader. Frågan definierade inte hur stor merkostnaden kunde vara, eftersom kostnaderna för lösningarna varierar. Mer än 70 % av svaren (eller 67 personer) var positiva till att betala mer för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning. Endast 11 personer ställde sig negativa till detta. Bland de som var villiga att betala mer uppgav 39 % att de hade beräknat kostnaderna för energi, vilket var några procentenheter högre än för alla deltagare (35 %). 16

17 Viljan att betala var hög i alla tomtköerna. I Landskrona ställde sig mer än tre fjärdedelar sig positiva till att betala ett högre inköpspris. I Lund var andelen något lägre, men ändå var nästan två av tre villiga att betala för lägre energiförbrukning. Frågan kvarstår dock hur mycket personerna är villiga och har kapacitet att betala. I samband med frågan hade ett antal personer lämnat kommentarer. En person skrev ROI? och syftade på return on investment, det vill säga hur effektiv en investering är och vilket utfall den ger i förhållande till kostnaden. En annan person undrade varför det skulle kosta mer. En tredje person menade att ett högre pris på inköp kan vara till nackdel för personer med lägre inkomster och sparande eftersom det krävs en egeninsats på 15% av priset. 3.4 Påverkan på jordens klimat Boendet beräknas utgöra cirka 30 % av en privatpersons utsläpp av klimatgaser. På grund av detta fick de svarande fick ta ställning till ett antal frågor som berörde boendet och klimatpåverkan I vilken utsträckning tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat (genom tex energiförbrukning och val av material) i dina byggplaner? I enkäten uppgav 46 % att klimatet var viktigt när de tog hänsyn till boendets påverkan. Ytterligare 38 % svarade att de tog lite hänsyn när de planerade sitt boende. Därmed uppgav sammanlagt 82 % av de svarande att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Var tionde person tog inte någon hänsyn alls. Det fanns vissa åldersskillnader i hur deltagarna tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Närmare 61 % av åldersgruppen år uppgav att hänsyn till klimatet var viktigt. I åldersgruppen år svarade 55 % att det var viktigt, medan endast 33 % av åringarna hade markerat viktigt. 17

18 3.4.2 På vilket sätt tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat i dina byggplaner? Sammanlagt uppgav 72 personer att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. På frågan om på vilket sätt de tog hänsyn till klimatet svarade närmare 71 % att de skulle bygga ett välisolerat hus för att minimera uppvärmningsbehovet. 56 % uppgav att de skulle installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Knappt 30 % valde förnyelsebara energikällor och 28 % miljövänliga material eller återanvändning av material. Bland de som uppgett andra åtgärder skrev en person att den valde ett läge som minskade transporterna, medan någon annan valde smarta tekniska lösningar. En tredje person litade på att byggbolaget gjorde åtgärder. Ytterligare åtgärder som nämndes var material med bra Q-värde, geoenergi, solceller och solvärme samt fjärrvärme Vilka åtgärder kan du tänka dig göra för att spara energi? I fråga 16 fick deltagarna ange vilka åtgärder de kunde tänka sig göra att göra för att spara energi. Mer än 90 % uppgav att de kunde tänka sig installera energieffektiva apparater. Drygt 86 % svarade at de skulle förhindra värmeläckage. Däremot var det lågt intresse för att spara energi genom att sänka inomhustemperaturen. 18

19 3.5 Lågenergihus och passivhus Idag finns det olika lösningar som ger lägre energiförbrukning än byggnormen. Bland annat finns lågenergihus och passivhus. I enkäten undersöktes kunskapen om och intresset för att bygga lågenergihus eller passivhus Har du tidigare hört talas om lågenergihus? Har du tidigare hört talas om passivhus? Kunskapen om lågenergihusen var högre än passivhusen. På frågan om de tidigare hade hört talas om lågenergihus svarade nästan var tredje person att de var insatta i hur husen fungerade. Endast tre personer svarade att de inte hade hört talas om lågenergihus. Lite mer än var fjärde svarande uppgav att de var insatta i passivhus medan 22 % hade inte hört talas om det. Av de personer som stod i Landskronas tomtkö svarade 31 % att de var insatta i lågenergihus. Något färre (23 %) var insatta i passivhus. I Helsingborgs kö uppgav 37 % att de var insatta i lågenergihus. Lika många uppgav att de var insatta i passivhus. Även i Lund svarade lika många (närmare 24 %) att de var insatta i lågenergihus respektive passivhus. 19

20 3.5.2 Har du tidigare övervägt att bygga ett lågenergihus eller passivhus? Sammanlagt uppgav 27 personer (28 %) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Mer än hälften svarade att de inte hade tänkt på det, men att de skulle överväga det i sina byggplaner. Andelen som inte var intresserade uppgick till drygt 20 % av deltagarna. I Landskronas tomtkö uppgav 15 personer (26 % av kön) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Ytterligare 28 personer (49 %) skulle överväga det. I Helsingborgs kö fanns det 6 personer som planerade bygga och i Lund skulle 7 stycken bygga ett lågenergihus eller passivhus. När siffrorna räknas samman kan summan bli olika, vilket beror på att ett antal personer stod i mer än en tomtkö. Bland de personer som svarade att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus var viljan att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader bara något högre än genomsnittet. 77 % kunde tänka sig betala mer jämfört med 70 % för samtliga deltagare. Närmare hälften (48 %) hade beräknat energikostnaderna i sina byggplaner. På frågan om energiprisernas utveckling svarade mer än hälften att priserna skulle öka kraftigt. I åldersgruppen år svarade 40 % att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. I övriga åldersgrupper svarade mellan % att de skulle bygga. Endast två personer i åldern år uppgav att de skulle bygga, medan resten (83 %) uppgav att de skulle överväga det. Personer som inte var intresserade av lågenergihus eller passivhus var mindre villiga att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader. Hälften av personerna kunde tänka sig betala mer. När det gäller framtida energipriser trodde merparten (70 %) att priserna skulle öka något, 15 % trodde att de skulle öka kraftigt och 15 % trodde att de skulle ligga still. Var fjärde person i Landskronas tomtkö var inte intresserade av att bygga ett lågenergihus eller passivhus. I Helsingborg var 16 % inte intresserade och i Lund 18 %. Deltagarna fick en möjlighet att skriva en motivering till sitt svar på frågan. Bland de positiva (som tänkte bygga eller skulle överväga det) lyftes främst miljön och de låga driftskostnaderna fram. Låga driftskostnader skulle spara pengar. De personer som ställde sig negativa (som inte var intresserade) 20