Vad är ett passivhus?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett passivhus?"

Transkript

1 Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött

2 Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras av minimal energianvändning. Passivhus är lätta att sköta. Passivhus har små transmissionsförluster, d.v.s. den värme som förloras genom dörrar, fönster, väggar, tak och golv. Passivhus har små ventilationsförluster. Genom att använda värmeväxlare till ventilationen utnyttjar vi värmen i den utgående luften för att värma upp den friska kalla luften utifrån och återvinner därmed 85% av energin. I ett passivhus minimeras behovet av tillförd värme, samtidigt som inomhusklimatet är behagligt året om. w w w. p a s s i v h u s c e n t r u m. s e

3 Det här är ett passivhus Ett passivhus är en byggnad där man har minskat värmeförlusterna så mycket att inga radiatorer eller golvvärme behövs. De kallaste dagarna räcker det med en lätt förvärmning av friskluften för att hålla huset varmt. Detta görs genom ett litet värmeelement, stort som en hårtork, och kan ske med varmvatten eller el. De minskade värmeförlusterna åstadkoms genom att huset byggs så tätt att ventilationen sker via ventilationssystemet och inte genom otätheter. Det gör att man kan återvinna värmen i den uppvärmda luften. Huset isoleras också bättre och har färre köldbryggor. Ett passivhus är prisvärt. De små extrakostnaderna för bättre isolering och värmeväxlad ventilation betalar sig inom några få år genom minskade energikostnader. Passivhuset är lätt att sköta och kräver mindre av den som bor där. Ett sunt energitänkande är möjligt att genomföra i ett passivhus. Passivhuset kommer i fortsättningen att vara det boendealternativ vi har för att inte bidra till de negativa globala klimatförändringarna. EU förespråkar en ny byggnorm som föreskriver passivhusstandard, vilken beräknas träda i kraft Österrike är redan där i delar av landet. Tyskland arbetar för att nå denna nivå 2014 och Storbritannien Sverige skall energideklarera sina hus 2008, men dröjer med att införa passivhus som standard. Definition för passivhus Tillförd värmeeffekt vid +20 C innetemperatur och dimensionerande utetemperatur (DUT) enligt Svensk Standard SS : 10 W per kvadratmeter för flerbostadshus 12 W per kvadratmeter för friliggande hus (Klimatzon Norr: Plus 4 W per kvadratmeter) Dimensionerande utetemperatur Dimensionerande utetemperatur är den kallaste varaktiga temperatur som förekommer på respektive ort, och det är denna som avgör effektkravet, dvs. hur mycket ditt värmesystem behöver kunna ge för att hålla en behaglig temperatur. Det som avgör hur mycket energi ditt hus drar per år är platsens årsmedeltemperatur. Passivhuscentrum i Alingsås arrangerar studiebesök till pågående projekt och färdigbyggda hus. Besök för intresseanmälan. Här får du också mer information om tekniken och dess möjligheter samt senaste nytt och händelser från branschen.

4 Energikrav Maximal köpt energi för hela byggnadens energianvändning per år beräknat enligt ISO 13790:2004: Klimatzon söder: < 45 kwh per kvadratmeter Klimatzon norr: < 55 kwh per kvadratmeter. Rekommendationer: Solvärme rekommenderas för varmvatten. A-klassade vitvaror ska användas, liksom lågenergilampor i fasta installationer. Minimera användning av hushållsel. Undvik standbyläget i TV-apparater och stereoanläggningar. Dra ur laddare som inte används. Främja energirådgivning till konsumenter. Byggnadskrav Luftläckaget genom klimatskalet får vara maximalt 0,30 l/s m 2 vid +/- 50 Pa, enligt SS (cirka 4 gånger så tätt som enligt BBR). Fönster, dörrar: U värde < 0,90 W/m 2, K Golv, tak, väggar: U värde 0,10 W/m 2, K Ljud: Minst klass B i sovrum (SS ) Så här fungerar ett passivhus

5 Lite tillförd värme Värmen i ett passivhus kommer huvudsakligen från instrålad solenergi (cirka 500 kwh per år), värme från människor (80 W per person), belysning, hushållsmaskiner och hemelektronik. Allt som allt cirka 1300 kwh per år. I ett passivhus räcker denna värme för en behaglig temperatur under större delen av året. För de kallaste perioderna är värmebehovet så litet att det kan tillgodoses via uppvärmd friskluft, alltså utan att investera i ett dyrt värmesystem med underhållskrav. I Sverige fanns i början av 2008 cirka 200 lägenheter i passivhus, varav de flesta i Västra Götaland Passivhus i Sverige

6 Täta hus Kontroll av tätheten Tryckprovning Ett hus måste vara tätt för att undvika att fuktig inomhusluft tränger ut i tak, väggar och golv och orsakar mögel. Genom att tryckprova husen i rätt skede av byggandet kan man hitta eventuella läckor och åtgärda dem - ett sätt att undvika framtida hälsoproblem. Ett konventionellt byggande enligt svensk byggnorm (BBR) ställer krav på täthet, men i passivhusen har vi skärpt kraven för att utnyttja värmeåtervinningen av ventilationsluften maximalt, och dessutom undvika fuktproblem. En tryckprovning innebär att man ersätter ytterdörren med en tät aluminiumplåt med hål för en fläkt, som antingen suger eller trycker. Samtidigt ser man med en värmekamera var luften läcker in. Det är möjligt att under provningen täta där det läcker och därmed se till att huset är tätt och förblir mögelfritt. Kravet på passivhus är att luftläckaget genom klimatskalet får vara maximalt 0,3 l/s m 2 vid ±50 Pa. w w w. p a s s i v h u s c e n t r u m. s e

7 Växthuseffekten och boendet Energi till byggnader står för 40% av den totala energianvändningen och 50% av koldioxidutsläppen globalt. Den näst största utsläppskällan är transporter på 25%. Koldioxid och metan utgör den absoluta merparten av människans utsläpp av växthusgaser, och de största problemen för att minska den globala uppvärmningen. Enligt FNs klimatpanel leder en temperaturökning på mer än 2 grader till en självaccelererande klimatförändring med katastrofala konsekvenser. Utsläppen ökar fortfarande, men det finns en global enighet om att minska utsläppen med 50% till w w w. p a s s i v h u s c e n t r u m. s e

8 Passivhuscentrum är en resurs för marknadens aktörer politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer och konsulter, samt även för den enskilde konsumenten. Vi stödjer med kunskap, erfarenheter och kontakter. Centrat är också en kopplingspunkt för ett nationellt nätverk mellan marknad och forskning. Mottagning och utställning.vid Passivhuscentrum finns vår permanenta utställning med passivhuskomponenter. Hit kan också både bransch och allmänhet vända sig med frågor eller hämta informationsmaterial om passivhusbyggande. Information. Vi arrangerar konferenser, debatter, mässor och seminarier för att sprida kunskapen om passivhustekniken och de möjligheter som denna ger för konsumenten, samhället och företagen. Vi gör också företagsbesök. Utbildning. Vi samordnar och erbjuder utbildning i passivhusteknik för olika målgrupper. Rådgivning. Vi stödjer och handleder vid passivhusprojekt, samt förmedlar kontakter mellan duktiga aktörer på marknaden och i forskarvärlden. Kontaktyta. Passivhuscentrum är en samlande plattform för både erfarenhet och innovation. Vi samarbetar med ett stort antal leverantörer, konsulter och byggare på passivhusmarknaden. Studiebesök. Passivhuscentrum erbjuder också studiebesök till pågående eller färdigställda passivhusprojekt. w w w. p a s s i v h u s c e n t r u m. s e

9 ArtCon 08 Länkar: Passivhuscentrum Utbildningens Hus Östra Ringgatan 16 SE ALINGSÅS Telefon

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Att bygga energieffektivt fakta och råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar

Att bygga energieffektivt fakta och råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar Att bygga energieffektivt fakta och råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar Denna skrift är framtagen inom ramen för projektet Informationsmaterial om energieffektiv nybyggnation av småhus som

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med IsoCell miljöbyggsystem går det att bygga sunda hus eller hus som andas,

Läs mer

BROGÅRDEN MED FOKUS PÅ FRAMTIDEN

BROGÅRDEN MED FOKUS PÅ FRAMTIDEN BROGÅRDEN MED FOKUS PÅ FRAMTIDEN HEJ, Fastighetsägare till ett miljonprogramsområde har en komplex uppgift framför sig när de skall föra sina hus in i framtiden. Där måste vi alla bidra så gott vi kan.

Läs mer

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet Eva Sikander, Svein Ruud, Kristina Fyhr, Owe Svensson Energiteknik

Läs mer

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Byggnads energiprestanda - Använd energi Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Åsa Wahlström CIT Energy Management AB Göteborg, november 2014 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Syfte och målsättning...

Läs mer

D3.2 Behov av kompetensutveckling vid produktion av la genergibyggnader och la genergirenovering av befintliga byggnader

D3.2 Behov av kompetensutveckling vid produktion av la genergibyggnader och la genergirenovering av befintliga byggnader D3.2 Behov av kompetensutveckling vid produktion av la genergibyggnader och la genergirenovering av befintliga byggnader Stefan Dehlin, 2012 10 12 (reviderad 2012-11-14) The sole responsibility for the

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna kyla inomhus i det kalla klimat som vi har i Sverige?

Varför är det viktigt att kunna kyla inomhus i det kalla klimat som vi har i Sverige? Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Ta det kallt - strategier för komfortkyla. Ta det kallt Strategier för komfortkyla Brukarna

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Att tilläggsisolera hus fakta, fördelar och fallgropar

Att tilläggsisolera hus fakta, fördelar och fallgropar Att tilläggsisolera hus fakta, fördelar och fallgropar Vi har fått det betydligt varmare i vårt hus under vinterhalvåret och svalare på sommaren. En nöjd tilläggsisolerare Deltagare projekt för tilläggsisolering

Läs mer

LÅGAN Rapport november 2014

LÅGAN Rapport november 2014 KONCEPTBUTIKEN SOM NÄRMAR SIG NOLL - FÖRSTUDIE LÅGAN Rapport november 2014 Sara Jensen, Svein Ruud, Lennart Rolfsman, Ulla Lindberg www.laganbygg.se www.laganbygg.se 2 Förord Föreliggande rapport har tagits

Läs mer

Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott?

Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? Information till privatpersoner, fastighetsägare, beredskapssamordnare och energirådgivare Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? Olika behov av åtgärder och konkreta råd TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Kan man leva på ett ton koldioxid?

Kan man leva på ett ton koldioxid? Kan man leva på ett ton koldioxid? Vägen till en klimatsmart livsstil. Vattenfall Försäljning Två graders temperaturökning. Det är vad vår jord mäktar med på lång sikt. Men jordens temperatur stiger snabbare

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland Datum 2012-01-16 Diarienummer 1271-5280/2011 PM I denna PM redovisas en jämförelse mellan aktuella energiregler för nya byggnader i de Nordiska länderna och Tyskland. I Sverige återfinns energireglerna

Läs mer

detaljplan för VIKSTA

detaljplan för VIKSTA detaljplan för VIKSTA ANTAGANDEHANDLING VIKSTAD 3:8 samt delar av RUNNEVÅL 1:4, SANNERUD 1:112, SANNERUD 2:1 och VIKSTAD 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning genomförandebeskrivning

Läs mer

Brf Runstenen i Landskrona

Brf Runstenen i Landskrona Datum 2009-01-21 1(7) i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 www.evu.se Organisationsnr 556471-0423, Säte Lund

Läs mer

ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE. LÅGAN Rapport december 2014. Göran Frenning & Anders Ljungberg

ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE. LÅGAN Rapport december 2014. Göran Frenning & Anders Ljungberg ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE LÅGAN Rapport december 2014 Göran Frenning & Anders Ljungberg Förord Föreliggande rapport har tagits fram med stöd från LÅGAN-programmet tillsammans med SBUF (byggbranschens

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Så når offentliga fastighetsägare 2050-målen

Så når offentliga fastighetsägare 2050-målen Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) Så når offentliga fastighetsägare 2050-målen En studie av framgångsfaktorer Det här är UFOS Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans

Läs mer

egen solel solkarta Intresset för solel ökar! se örebros Läs om företag, föreningar & privatpersoner som satsar på solel

egen solel solkarta Intresset för solel ökar! se örebros Läs om företag, föreningar & privatpersoner som satsar på solel egen solel se örebros solkarta Intresset för solel ökar! en av sveriges största solcellsanläggningar finns i örebro Läs om företag, föreningar & privatpersoner som satsar på solel egen solel i örebroregionen

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi

Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi Antagen av KF 090617 FÖRORD Sedan Lilla Edets kommun förra gången gjorde en energiplan 2001 har mycket hänt på energiområdet. Nya möjligheter har öppnats

Läs mer

En jämförelse mellan miljöklassningssystem för befintliga byggnader.

En jämförelse mellan miljöklassningssystem för befintliga byggnader. En jämförelse mellan miljöklassningssystem för befintliga byggnader. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ELIS JAKUBOVA, JOHANNA MILLANDER Institutionen för Energi- och miljö Avdelningen

Läs mer

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? 1 BOVERKET 7147 585 0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER:

Läs mer

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Anna-Lena Lövkvist Andersen har varit sammanhållande för Länsstyrelsens arbete

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar Paulaa Wahlgren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport 2010:09 Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar Paula Wahlgren 3

Läs mer

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad.

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Alla har rätt att bo tryggt Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Allt blir trivsammare om vi pratar med varandra! Så här

Läs mer