Deltidsarbetslöshetsförsäkringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Deltidsarbetslöshetsförsäkringen"

Transkript

1 Deltidsarbetslöshetsförsäkringen Underlagspromemoria till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Susanne Spector, fil.dr. Denna version: 16 oktober 2014 Susanne Spector (tidigare Ek) disputerade i nationalekonomi från Uppsala Universitet i april Hon är affilierad forskare vid IZA (Institute for the Study of Labor) och är anställd som arbetsmarknadsekonom vid Svenskt Näringsliv. Hon skrev bilagan Deltidsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige till Långtidsutredningen 2011 tillsammans med professor Bertil Holmlund. Innehåll 1. Inledning Dagens system Deltidsarbete och arbetslöshetsförsäkring Återvändsgränd eller språngbräda? Teoretiska prediktioner Ett empiriskt perspektiv Sverige Lärdomar från våra nordiska grannar Norge Danmark Finland Slutsatser och policyrekommendationer... 8 Referenser (11)

2 1. Inledning Trots att deltidsarbetslöshet och deltidsarbetslöshetsförsäkring finns i många utvecklade länder är forskningsläget kring dessa frågor begränsat. Ersättning till deltidsarbetande är omdebatterat. En anledning till detta är svårigheten att mäta deltidsarbetslöshet. Många av de undersysselsatta deltidsarbetande vill ha ett arbete hos den befintliga arbetsgivaren och söker inte aktivt efter heltidsarbete på hela arbetsmarknaden. Det finns då en risk att försäkring till deltidsarbetslösa istället blir en subvention till frivilligt deltidsarbete eller en subvention till branscher som erbjuder mycket deltidsarbete. Å andra sidan kan ersättning till deltidsarbetslösa förstärka incitamenten för arbetslösa att få in sin första fot på arbetsmarknaden och deltidsjobbet kan fungera som en språngbräda till heltidsjobb. Ur detta perspektiv så kan deltidsersättning ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd där åtgärden är subventionerade deltidsjobb på den reguljära arbetsmarknaden. Jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder torde denna ha tämligen god effekt. Samtidigt ger deltidsarbete en viss inlåsningseffekt eftersom tiden att söka efter heltidsarbete minskar. 2. Dagens system I april 2008 minskade antalet dagar med deltidsersättning från 300 dagar till 75 dagar. Efter de 75 dagarna är slut kan den deltidsarbetslöse antingen bli heltidsarbetslös om deltidslönen är högst 90 procent av full a-kassa eller fortsätta deltidsarbeta utan ersättning. Heltidsarbetslösa kan få ersättning i 300 dagar. Om deltidsersättning betalas ut dras dessa från heltidsdagarna. En person kan alltså maximalt få 75 dagars deltidsersättning och sedan 225 dagars heltidsersättning. 1 Syftet med reformen var att minska deltidsarbetet och öka heltidsarbetet. Regeringen argumenterade för att trycket på arbetsgivare att erbjuda heltidsarbete skulle öka när deras personal inte längre kunde få en del av sin inkomst via socialförsäkringssystemet. I september 2008 inträffade finanskrisen vilket drastiskt försvagade förhandlingsstyrkan hos de deltidsarbetande. För att kvalificera sig för arbetslöshetsförsäkring som deltidsarbetande måste fyra villkor vara uppfyllda: (i) hen måste tidigare ha haft ett heltidsjobb, (ii) hen måste vara registrerad hos 1 För föräldrar med barn under 18 år är 450 dagar maxtiden. Deltidsdagarna är fortfarande 75 dagar. 2(11)

3 arbetsförmedlingen och kunna och vilja öka sin arbetstid hos samma eller någon annan arbetsgivare, (iii) arbetsvillkoret i den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen ska vara uppfyllt, (iv) medlemsvillkoret måste vara uppfyllt. Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige är veckobaserad. Detta innebär att en arbetslös person som arbetar 20 timmar per vecka kan få a-kassa för resterande 20 timmar, det vill säga 2,5 dagar. I sådana fall dras 2,5 dagar från de 75 deltidsdagarna. Om en arbetslös person istället jobbar heltid en vecka och sedan är arbetslös veckan därpå betalas heltidsersättning ut under den andra veckan. 3. Deltidsarbete och arbetslöshetsförsäkring 3.1 Återvändsgränd eller språngbräda? Det finns en stor litteratur över hur tillfälliga anställningar påverkar övergången till permanenta anställningar. 2 I allmänhet finner dessa studier att tillfälliga anställningar ökar sannolikheten att få ett permanent jobb de är så kallade språngbrädor till fast anställning. I den svenska kontexten finns möjligheten att ta dessa tillfälliga jobb inom ramen för den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Uppehåll från a-kassan på mindre än ett år innebär att den tidigare ersättningsperioden återupptas. Även deltidsarbeten kan fungera som en språngbräda eftersom den arbetslösa i mindre utsträckning förlorar sitt humankapital och sina nätverk som deltidsarbetande. Dessutom finns det ett stigma associerat med arbetslöshet. Eriksson och Lagerström (2006) visar att svenska arbetsgivare hellre anställer personer som har ett jobb framför en identisk person som är arbetslös. Eriksson och Roth (2014) visar dessutom att svenska arbetsgivare väljer bort personer med längre pågående arbetslöshetsperioder. Kroft m.fl. (2013) bekräftar deras resultat för USA. Det finns dock också risk för en inlåsningseffekt. Personer som deltidsarbetar har mindre tid att söka efter ett heltidsjobb samtidigt som de har mindre incitament att ta ett heltidsjobb. Det optimala ersättningssystemet bör balansera dessa två motverkande effekter. 2 Se till exempel Booth m.fl. (2002) och Heinrich m.fl. (2005). 3(11)

4 3.2 Teoretiska prediktioner En tidig uppsats som studerar hur deltidsersättning påverkar övergången till heltidsjobb är Munts (1970). Han visar att deltidsarbetande anpassar sitt arbetsutbud för att maximera kombinationen av ersättning och lön. Holen och Horowitz (1974) bekräftar hans resultat. Ek och Holmlund (2014) konstruerar en sök- och matchningsmodell med både heltids- och deltidsarbetslöshet för att studera hur arbetslöshetsförsäkringen påverkar de olika grupperna. En höjning av a-kassan för heltidsarbetslösa leder till ett minskat utflöde från heltidsarbetslöshet medan de deltidsarbetslösas beteende inte påverkas. Detta innebär att deltidsarbetslösheten minskar på grund av ett minskat inflöde i denna kategori samtidigt som heltidsarbetslösheten ökar. Båda grupperna påverkas av en höjning av deltidsarbetslöshetsförsäkringen. De heltidsarbetslösa blir mer benägna att ta deltidsjobb vilket leder till ett ökat flöde från heltids- till deltidsarbetslöshet. Samtidigt blir det mindre intressant för deltidarna att ta ett heltidsjobb vilket leder till ett minskat utflöde från deltidsarbetslöshet. Antalet heltidsjobb blir färre. 4. Ett empiriskt perspektiv 4.1 Sverige Det finns inga kausala studier som empiriskt undersöker hur a-kassa till deltidsarbetslösa påverkar övergången till heltidsjobb. Däremot finns det två korrelationsstudier. Månsson m.fl. (2008) visar att deltidarbetslösa som får a-kassa har drygt 20 procents lägre chans att få ett heltidsjobb inom två år jämfört med deltidsarbetslösa utan a-kassa. Eftersom deltidsarbetslösa med a-kassa tidigare har haft ett heltidsjobb skulle det kunna vara så att de har högre chans att få heltidsjobb än personer som är deltidsarbetslösa utan att kvalificera sig för a-kassa. I sådana fall underskattar Månsson m.fl. den negativa effekten av a-kassa. 4(11)

5 Riksrevisionen (2014) jämför arbetslösa och deltidsarbetslösa och undersöker hur grupperna har utvecklats efter reformen Deras resultat visar att deltidsarbetslösa oftare lämnar arbetsförmedlingen för jobb jämfört med tidigare. Anekdotisk evidens från arbetsförmedlare tyder dock på att en icke obetydlig del av de deltidsarbetslösa som lämnar arbetsförmedlingen fortsätter sitt deltidsarbete utan ersättning. Vidare finner de att deltidsarbetslösa i större utsträckning än tidigare återvänder till heltidsarbetslöshet. De följer dock inte upp dessa individer och kan således inte säga något om deltidsarbetet ger någon språngbrädeeffekt efter avslutad deltid. 4.2 Lärdomar från våra nordiska grannar Det finns tre studier på våra nordiska grannländer som undersöker den kausala effekten av deltidsersättning på framförallt övergång till osubventionerad sysselsättning. Dessa studier använder en timing of events-approach för att separera de kausala effekterna från selektionseffekterna in i deltidsarbete. 4 Varje land har speciella regler för deltidsersättning, vilket ger möjlighet att jämföra olika system Norge Godøy och Røed (2014) studerar hur deltidsersättning till personer som tidigare var heltidsarbetslösa påverkar övergången till självförsörjande sysselsättning. I Norge kan arbetslösa få deltidsersättning om de jobbar maximalt 50 procent av full arbetstid och aktivt söker efter mer arbete. Den maximala tiden som en arbetslös kan få ersättning är två år och både heltidsersättning och deltidsersättning räknas in. 5 Detta skiljer sig från det svenska systemet där det är antalet uttagna dagar som avgör hur länge ersättningen räcker. 3 Analysen bygger på att grupperna skulle ha utvecklas på samma sätt om reformen inte hade genomförts, exempelvis att konjunkturen hade påverkat de båda grupperna på samma sätt. Ek och Holmlund (2011) visar att den svenska deltidarbetslösheten är strukturell och inte uppvisar samma konjunkturkänslighet som heltidsarbetslöshet. Stratton (1996) bekräftar samma bild för USA. Dessutom visar både Kyyrä (2010) och Godøy och Røed (2014) på en betydande selektion in i deltidsarbetslöshet. 4 Metoden användes först av Abbring och van den Berg (2003). Det kontrafaktiska utfallet är heltidsarbetslöshet. 5 Trots att ersättningen räcker i två år är det endast fem procent av de arbetslösa som är arbetslösa så länge. Genomsnittstiden är åtta månader med ersättning. 5(11)

6 De differentierar också mellan övergång till jobb med hög och låg kvalitet där utbildningsjusterade löner (som arbetslösa går in på) under genomsnittet definieras som jobb av låg kvalitet och utbildningsjusterade löner över genomsnittet definieras som jobb av hög kvalitet. Nästan hälften av de arbetslösa har minst en månad med deltidsersättning. Personer som arbetar deltid har längre arbetslöshetsperioder, och deltid är mer vanligt för kvinnor än män. Personer som inte jobbar deltid har större chans att få ett jobb och betingat på att de har fått ett jobb har de också högre sannolikhet att få ett jobb av hög kvalitet. Deras resultat från den empiriska analysen visar att deltidsersättning minskar totalt utbetald arbetslöshetsersättning eftersom de deltidsarbetslösa får en del av sin inkomst via arbete. Dessutom minskar tiden till ett självförsörjande arbete för de som får deltidsersättning eftersom deltidsjobben fungerar som en språngbräda till osubventionerad sysselsättning. 6 De hittar ingen inlåsningseffekt utan övergången är högre både under deltidsarbetet och efteråt. Den positiva effekten drivs framförallt av ett utflöde från subventionerad deltid till osubventionerad anställning under den första månaden. Efter den första månaden finns det ingen positiv effekt på övergången till jobb av hög kvalitet utan det finns enbart en högre övergång till jobb av låg kvalitet kvar Danmark Kyyrä m.fl. (2013) undersöker hur deltidsersättning påverkar arbetslöshetstiderna i Danmark. I det danska systemet kan personer som tidigare arbetade heltid få deltidsersättning om deras arbetstid minskar med mer är 7,4 timmar per vecka. Deltidsarbetande kan få ersättning om deras arbetstid minskas med 20 procent, givet att de kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning. Deltidsersättning betalas ut upp till fyra år. Det är också relativt lätt att återkvalificera sig för en ny period av deltidsersättning. De visar att det finns en negativ inlåsningseffekt i deltidsarbete men en positiv språngbrädeeffekt efter att deltidsarbetet avslutas. Övergången till heltidsjobb 6 Detta resultat tyder på en negativ selektion in i deltidsarbete eftersom de som inte jobbar deltid har en högre övergång till sysselsättning. För de som arbetar deltid har dock deltidsarbete positiva effekter. 6(11)

7 minskar kraftigt efter inträde till deltidsarbete. När de deltidsarbetande återvänder till arbetslöshet har de dock större chans att få ett heltidsjobb vilket tyder på att deltidsarbetet ökade deras anställningsbarhet. Notera att Riksrevisionen (2014) inte gör denna uppföljning och de kan således inte säga något om det finns en språngbrädeeffekt efter återinträde i arbetslöshet. Deras resultat visar på en avvägning mellan inlåsningseffekten och språngbrädeeffekten. Överlag reducerar deltidsersättning den totala tiden till ett osubventionerat jobb men inlåsningseffekten implicerar att långa ersättningstider kan leda till att deltidsersättning ökar den totala arbetslöshetstiden. Effekterna varierar dock mellan olika grupper. För unga personer och utrikes födda leder deltidsersättning till att tiden med ersättning minskar. För denna grupp verkar deltidsarbete fungera som en språngbräda. Eftersom båda dessa grupper har relativt svag förankring på arbetsmarknaden är det rimligt att förvänta sig att deltidsarbete ger dem erfarenhet som de behöver, förbättrar deras humankapital och stärker deras nätverk och kontakt med arbetsmarknaden. För personer med starkare förankring på arbetsmarknaden verkar dock inlåsningseffekten dominera. För kvinnor är inlåsningseffekten störst Finland Kyyrä (2010) studerar hur deltidsersättning påverkar övergången till heltidsarbete i Finland. Under den studerade perioden kunde arbetslösa som tog ett deltidsjobb på upp till 75 procent eller ett tillfälligt heltidsjobb under maximalt en månad 7 också få deltidsersättning givet att de fortsätter att leta efter arbete. Till skillnad från många andra länder bestäms ersättningen av den lön som den deltidsarbetande får med en avtrappning på 50 öre per intjänad krona. Detta innebär att ersättningskvoten går upp om den arbetslösa går över till deltidsarbete. Resultaten visar att möjligheten att ta tillfälliga heltidsjobb fungerar som en språngbräda till mer permanent sysselsättning för både män och kvinnor utan någon inlåsningseffekt. En förklaring till att det finns en så pass stor omedelbar effekt kan vara att arbetsgivare använder korta anställningar som en form av provanställning. Han finner dock inget stöd för att arbetsgivare skulle använda deltidsjobb på detta sätt. 7 Denna tid förkortades till två veckor (11)

8 Jämförelser mellan gruppen arbetslösa som aldrig tar deltidsjobb och gruppen som tar deltidsjobb visar den senare gruppen i genomsnitt har tre månader längre arbetslöshetsperiod. Kyyrä varnar dock för att dra för stora slutsatser av detta eftersom selektionen in i grupperna är mycket olika. När han tar hänsyn till heterogeniteten finner han att en högre sannolikhet att få ett heltidsjobb efter att deltidsarbetet är avslutat för män. För kvinnor finns ingen signifikant effekt (varken positiv eller negativ) av en period med deltidsarbete. Det finns ingen språngbrädeeffekt under tiden som deltidsarbetet pågår, men han finner i de flesta fall heller ingen inlåsningseffekt. Kyyräs slutsats är deltidsersättningen är en önskvärd politikåtgärd. De arbetslösa som går över till deltidsjobb får högre inkomst samtidigt som de bidrar till produktionen och tar ut mindre arbetslöshetsersättning. Sannolikheten att få reguljär sysselsättning ökar något för män och påverkas inte för kvinnor. Den negativa aspekten är dock att deltidsersättning kan påverka övergången till heltidsarbete för alla arbetslösa och han finner visst indirekt stöd att deltidsersättning har en sådan effekt. 5. Slutsatser och policyrekommendationer Utifrån den empiriska forskningen från våra grannländer så är det rimligt att förvänta sig att korta perioder av deltidsarbete fungerar som en språngbräda till heltidssysselsättning. Därför är det rimligt att ha färre antal deltidsdagar jämfört med antalet heltidsdagar. 75 dagar innebär att en person som arbetar halvtid kan uppbära ersättning i åtta månader. Det finns inget som tyder på att en förlängning av dessa dagar skulle öka övergången till heltidssysselsättning. Tvärtom finns en betydande risk att en förlängning av antalet dagar ytterligare förstärker inlåsningseffekten i deltidsarbete. Resultaten från Norge visar att det är korta perioder av deltidsarbete som fungerar bäst som språngbräda till jobb av högre kvalitet. Många har lyft att en del deltidsarbetare återvänder till heltidsarbetslöshet när dagarna tar slut. Detta behöver inte vara något negativt. Samtliga tre studier över våra nordiska grannar visar att sannolikheten att få ett heltidsjobb efter tillbakagången ökar. En liknande studie för Sverige vore önskvärd. Med tanke på 8(11)

9 att arbetslöshet i sig påverkar framtida jobbchanser kan kortare deltidsperioder vara positiva även om dessa inte direkt leder till heltidsjobb hos samma arbetsgivare. Ur detta perspektiv bör bilden av deltidsersättningen förändras. Ersättning till deltidsarbetslösa bör hellre ses som en aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd än en försäkring för arbetslöshet. Subventionering av korta deltider kan öka övergången till arbete framförallt efter avslutat deltidsarbete. En potentiell förändring av deltidssystemet skulle därför kunna vara att rikta detta mer till grupper som särskilt vinner på att få in en fot på arbetsmarknaden. Resultaten från Danmark tyder på att deltidsersättning ger bättre resultat för grupper med svagare förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda. En förlängning av deltidsdagarna skulle utifrån min bedömning vara en subvention till deltidsarbete. Det kan naturligtvis vara möjligt att politiker vill göra denna typ av åtgärd, men den bör då flyttas ut från socialförsäkringssystemet. Deltidsersättningen bör inte på lång sikt fungera som ett försörjningsstöd. För ofrivilliga deltidsarbetare är det bättre att återvända till arbetslöshet för att få mer tid och potentiellt bättre stöd för att finna ett heltidsjobb. I och med finanskrisen är det svårt att utvärdera deltidsbegränsningens effekter på övergången till heltidsjobb i Sverige. Det finns dock få indikationer på att omvandlingstrycket räcker för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Om politiker vill påverka vilken typ av anställning som företagen erbjuder är inte deltidsarbetslöshetsförsäkringen rätt väg att gå. Två relaterade frågor som inte direkt avhandlas i denna promemoria men som ändå är värda att lyfta är möjligheten att ta tillfälliga jobb inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsvillkoret i a-kassan. Tillfälliga jobb fungerar som språngbrädor till fast anställning. Det är positivt att det är möjligt att kombinera korta arbetsperioder med a-kassa. Om politiker tycker att deltidsjobb är bra språngbrädor bör man också fundera på att lätta på arbetsvillkoret för att öka inflödet till deltidsjobb. För en arbetslös person utan a- kassa är det svårt att kvalificera sig för a-kassa genom att jobba deltid. Om detta var lättare skulle fler arbetslösa ha incitament att prova att arbeta deltid med 9(11)

10 förhoppningen att detta kan leda till heltidsanställning eller arbetslöshet med a- kassa. Sammanfattningsvis är det önskvärt med en striktare begränsning på antalet deltidsdagar jämfört med antalet heltidsdagar. 8 Detta möjliggör deltid som en språngbräda till heltidsjobb men minimerar risken för inlåsningseffekter som i praktiken leder till att a-kassan blir en deltidssubvention. Referenser Abbring, J och G van den Berg (2003), The non-parametric identification of treatment effects in duration models, Econometrica 71, Booth, A, M Francesconi och J Frank (2002), Temporary jobs: Stepping stones or dead ends?, Economic Journal 112, Ek, S and B Holmlund (2011), Deltidsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige, i Välfärdsstaten i arbete, SOU 2011:2, Stockholm: Fritzes. Ek, S och B Holmlund (2014), Part-time unemployment and optimal unemployment insurance, International Tax and Public Finance, Eriksson, S och J Lagerström (2006), Competition between employed and unemployed job applicants: Swedish evidence, Scandinavian Journal of Economics 108, Eriksson, S och D-O Rooth (2014), Do employers use unemployment as a sorting criterion when hiring? Evidence from a field experiment, American Economic Review 104, Godøy, A och K Røed (2014), Unemployment insurance and underemployment, IZA Discussion Paper 7913, Bonn. 8 Om politiker av någon anledning ändå skulle tycka att ersättningen till heltids- och deltidsarbetslösa skulle harmoniseras bör ändå deltidsdagarna begränsas. Exempelvis skulle 150 deltidsdagar innebära att den faktiska tiden som en heltidsarbetslös och en deltidsarbetslös som arbetar halvtid kan uppbära ersättning är lika lång (60 veckor). Ett alternativ skulle därför vara att ha en tidsgräns, som i Norge, istället för att räkna antalet uttagna dagar. 10(11)

11 Heinrich, C, P Mueser och K Troske (2005), Welfare to temporary work: Implications for labor market outcomes, Review of Economics and Statistics 87, Holen, A och S Horowitz (1974), Partial unemployment insurance benefits and the extent of partial unemployment benefits, Journal of Human Resources 9, Kroft, K, F Lange och M Notowidigdo (2013), Duration dependence and labor market conditions: Evidence from a field experiment, Quarterly Journal of Economics 128, Kyyrä, T (2010), Partial unemployment insurance benefits and the transition rate to regular work, European Economic Review 54, Kyyrä, T, P Parrotta och M Roshold (2013), The effect of receiving supplementary UI benefits on unemployment duration, Labour Economics 21, Munts, R (1970), Partial benefit schedules in unemployment insurance: Their effect on work incentives, Journal of Human Resources 5, Månsson, J, J Ottosson och K Lundqvist (2008), Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet, i Välfärd på deltid, Stockholm: SNS Förlag. Riksrevisionen (2014), Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa, RIR 2014:5, Stockholm. Stratton, L (1996), Are involuntary part-time workers indeed involuntary? Industrial and Labor Relations Review 49, (11)

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Uppsala Center for Labor Studies Department of Economics

Uppsala Center for Labor Studies Department of Economics Uppsala Center for Labor Studies Department of Economics Working Paper 2010:15 Deltidsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige Susanne Ek and Bertil Holmlund Uppsala Center for Labor Studies

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen

Sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen Sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen nr 1 2010 årgång 38 I den här artikeln diskuterar vi kontroll och. Utgångspunkten är vår studie om hur sanktioner i den svenska arbetslöshetsförsäkringen påverkar

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa

Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Maj 2017 Fler kommer att kunna deltidsarbeta och få a-kassa under en längre tid när en ny deltidsregel

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige

Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige Lönebildningsrapporten 2016 109 FÖRDJUPNING Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige Den 8 september 2015 höjdes den högsta ersättningsnivån i den inkomstrelaterade delen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa rir 2014:5

en granskningsrapport från riksrevisionen Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa rir 2014:5 en granskningsrapport från riksrevisionen Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa rir 2014:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Deltid, kön och ekonomisk fördelning

Deltid, kön och ekonomisk fördelning Deltid, kön och ekonomisk fördelning av Alma Wennemo Lanninger* och Marianne Sundström** Presentation vid NIKKs konferens 22 okt 2013 *Masterstuderande i demografi, Stockholms universitet ** Professor

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa

Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa en granskningsrapport från riksrevisionen RiR 2014:5 Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa en granskningsrapport från riksrevisionen till

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Jobbchansens utveckling WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Innehåll 1 Inledning... 2 2 Jobbchansens utveckling... 3 3 Arbetsmarknadsläget som förklaring... 5 4 Jämförelse med AKU... 6 5 En ny arbetsmarknadspolitik...

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Bilaga 10 till LU2011

Bilaga 10 till LU2011 Bilaga 10 till LU2011 Deltidsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige Susanne Ek Bertil Holmlund Rapporten har skrivits på uppdrag av Långtidsutredningen vid Finansdepartementet. Vi är tacksamma

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:252

Regeringens skrivelse 2013/14:252 Regeringens skrivelse 2013/14:252 Riksrevisionens rapport om effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa Skr. 2013/14:252 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 8 Arbetsmarknadsenheten Jim Enström Catarina Annetorp Hörnsten Torbjörn Israelsson Thomas Liljegren Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Uppföljning av deltidsbegränsningen

Uppföljning av deltidsbegränsningen 2014:12 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/485 Uppföljning av deltidsbegränsningen Rapport initierad av IAF

Läs mer

Nya perspektiv på lägstalöner

Nya perspektiv på lägstalöner Nya perspektiv på lägstalöner nr 7 2014 årgång 42 Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små

Läs mer

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment nr 2 2006 årgång 34 Artikeln redovisar resultat från ett unikt experiment, som genomfördes 1988 i Jämt land och

Läs mer

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? CAROLINE HALL är doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, samt verksam vid Institutet

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

A-kassan. frågor och svar

A-kassan. frågor och svar A-kassan frågor och svar Ett material om arbetslöshetskassan och vad den borgerliga regeringens förändringar av den kan få för konsekvenser. Materialet är i första hand avsett att användas av fackligt

Läs mer

ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG. Löneförsäkring 2014:1/01. Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ).

ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG. Löneförsäkring 2014:1/01. Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ). ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG Löneförsäkring 2014:1/01 Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ). Innehåll sidan: Löneförsäkring 3 1. Definitioner 3 2. Din försäkring omfattar

Läs mer

Diskriminering i anställningsprocessen:

Diskriminering i anställningsprocessen: Diskriminering i anställningsprocessen: Resultat från en Internetbaserad sökkanal STEFAN ERIKS- SON OCH JONAS LAGERSTRÖM Stefan Eriksson är fil dr i nationalekonomi och verksam som forskare vid Nationalekonomiska

Läs mer

Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet

Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet Bilaga 1. Konjunkturinstitutets beräkningar av effekten på potentiell arbetskraft, potentiell sysselsättning och potentiell BNP till följd av ett förstärkt jobbskatteavdrag och/eller sänkt statlig skatt

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Senast uppdaterad 2010-12-16 Svenska-engelska-tigrinska arbetsmarknadsordlista

Senast uppdaterad 2010-12-16 Svenska-engelska-tigrinska arbetsmarknadsordlista Senast uppdaterad 2010-12-16 Svenska-engelska-tigrinska arbetsmarknadsordlista Denna ordlista uppdateras fortlöpande. Listan är uppdelad i ord som är speciella för arbetsmarknaden samt ord som är speciella

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen

Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen Samspel mellan arbetslöshetsoch sjukförsäkringen Laura Larsson RAPPORT 2004:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte i Uppsala.

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 29 maj 2012 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Ger lägre arbetslöshetsersättning kortare ersättningstider?

Ger lägre arbetslöshetsersättning kortare ersättningstider? Ger lägre arbetslöshetsersättning kortare ersättningstider? En studie av 2007 års reformer av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och dess effekter Kandidatuppsats 15 hp Författare: Fredrik Paulsson

Läs mer

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut.

Vid beräkning av normalarbetstid skall en ramtid om tolv månader läggas ut. FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Uno Ströberg Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om ändring i inspektionens föreskrifter (IAFFS 2006:6) om ändring i inspektionens föreskrifter

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Kompensationsgrad vecka 48/

Kompensationsgrad vecka 48/ Kompensationsgrad vecka 48/2015 2016-04-01 Rapport över kompensationsgrad vecka 48/2015 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst.

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Sysselsättningseffekter av regeringens politik

Sysselsättningseffekter av regeringens politik Produktion och arbetsmarknad 97 FÖRDJUPNING Sysselsättningseffekter av regeringens politik I budgetpropositionen för 2008 presenterade regeringen en rad förslag som kan antas påverka sysselsättningen och

Läs mer

EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska Institutionen Examensarbete C, Ht-2007 EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Författare: Johan Höij Markus Martinelle Handledare: Gun Sundberg SAMMANFATTNING

Läs mer

Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande?

Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande? Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande? nr 5 2007 årgång 35 I denna artikel beskrivs resultaten av en studie där vi undersökt om en arbetslös jobbsökande har en lägre sannolikhet att bli kontaktad

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken Cirkulärnr: 2007:24 Diarienr: 2007/0735 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2007-03-23 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014

Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2014 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Mätning görs två gånger per år, vecka 6 och

Läs mer

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Bakgrund och motivation Den utrikes födda befolkningen har ökat stadigt sedan början av 80-talet Invandrarnas sociala och

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Vi slösar med värdefulla resurser 2011 drygt 27 000 samhällsvetare i Sverige med utländsk utbildning En tredjedel saknar jobb

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen 2014-03-31 Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen Delbetänkande

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer