Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2014

Transkript

1 Ei R2016:07 Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2014 Statistik och analys av elavbrott

2 Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Det övergripande syftet med vårt arbete är att Sverige ska ha väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Vi ska också ta tillvara kundernas intressen och stärka deras ställning på marknaderna. Konkret innebär det att vi har tillsyn över att företagen följer regelverken. Vi har också ansvar för att utveckla spelreglerna och informera kunderna om vad som gäller. Vi reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät och har tillsyn över företagen på de konkurrensutsatta energimarknaderna. Energimarknaderna behöver spelregler vi ser till att de följs Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2016:07 Författare: Elin Grahn och Carl Johan Wallnerström Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på

3 Förord Energimarknadsinspektionen (Ei) är tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. Det innebär bland annat att Ei granskar att överföringen av el är av god kvalitet. Elnätsföretagen rapporterar därför in uppgifter på kundnivå om hur många och hur långa elavbrott de haft i sina nät. Ei presenterar årligen en sammanställning av leveranssäkerheten i Sveriges lokaloch regionnät baserat på elnätsföretagens inrapporterade avbrottsdata. Rapporten utgör en del av underlaget till Ei:s tillsyn över leveranssäkerheten i elnäten och kan också ge incitament och stöd till elnätsföretag som arbetar med att förbättra leveranssäkerheten i sina nät. Rapporten ger en god överblick över nuläge, historiska trender och specifika brister avseende leveranssäkerheten. Eskilstuna, april 2016 Tony Rosten stf Generaldirektör Elin Grahn Projektledare

4 Innehåll Sammanfattning En fungerande elförsörjning är viktig för samhället Vad menas med leveranssäkerhet? Leveranssäkerheten påverkar samhället Energimarknadsinspektionens roll Åtgärder för en god leveranssäkerhet Översikt över Sveriges elnät Det svenska elkraftsystemet Översikt över lokalnäten Översikt över regionnäten Avbrottsstatistik och mått på leveranssäkerhet Avbrottsrapportering på uttagspunktsnivå Etablerade indikatorer Tillgänglighet eller otillgänglighet? Avbrottsindikatorer för genomsnittlig leveranssäkerhet Avbrottsindikatorer med fokus på den enskilda kundens leveranssäkerhet Avbrottsindikatorer för regionnäten Leveranssäkerheten i lokalnät Genomsnittlig leveranssäkerhet i lokalnät Elavbrott för enskilda kunder Korta elavbrott Elavbrott 12 respektive >24 timmar Leveranssäkerhet för olika typer av lokalnät Aviserade elavbrott i lokalnät Leveranssäkerhet för enskilda lokalnätsföretag Genomsnittlig leveranssäkerhet för enskilda lokalnätsföretag Elavbrott på kundnivå för enskilda lokalnätsföretag Leveranssäkerheten i regionnäten Genomsnittlig leveranssäkerhet i regionnäten Leveranssäkerhet för gränspunkter från regionnät Leveranssäkerhet för kunder anslutna direkt till regionnäten Leveranssäkerhet för enskilda regionnätsföretag Genomsnittlig leveranssäkerhet för regionnätsföretag Avbrott i de olika regionnätens gränspunkter till underliggande nät Elavbrott på kundnivå för olika regionnätsföretag...42

5 8 Leveranssäkerhet och avbrottskostnader för olika kundkategorier Leveranssäkerhet för uttags- och gränspunkter anslutna till olika spänningsnivåer Ei:s indelning i kundgrupper Avbrottsstatistik för olika kundkategorier Avbrottskostnader...48 Bilaga 1 Avbrottsindikatorer Bilaga 2 Mer om använd avbrottskostnadsmodell Bilaga 3 Beräkning av andel uttagspunkter som har haft 24-timmarsavbrott... 56

6 Sammanfattning För att mäta och analysera leveranssäkerheten i de svenska elnäten används den avbrottsdata som elnätsföretagen årligen rapporterar in till Ei på uttagspunktsnivå års statistik baseras på uppgifter från samtliga svenska elnätsföretag. Leveranssäkerheten i både region- och lokalnät låg under 2014 överlag på en nivå nära medianvärdet för perioden Under 2014 inträffade färre stormar än under 2013, vilket syns tydligt i avbrottsstatistiken, främst i form av kortare avbrottstider för kunderna. Genomsnittlig avbrottstid per kund uppgick under 2014 till 84 minuter, vilket kan jämföras med 2013 då motsvarande siffra var 152 minuter. Ungefär 0,4 procent av kunderna hade under året en sammanlagd årlig avbrottstid på över ett dygn, vilket är en signifikant minskning jämfört med 2013 då motsvarande siffra var 2,3 procent. Under 2014 drabbades 0,13 procent av kunderna i lokalnäten av elavbrott längre än 24 timmar, vilket motsvarar cirka kunder. Det är betydligt färre än 2013, men fler än 2009, 2010 och Sedan 2013 finns bestämmelser om hur många elavbrott en kund får ha för att överföringen av el ska anses vara av god kvalitet. Om en kund drabbas av fler än elva elavbrott innebär det att kunden inte har en god kvalitet i elöverföringen. Under 2014 drabbades 0,9 procent av kunderna av 12 eller fler avbrott. Ungefär 90 procent hade färre än fyra avbrott och cirka 50 procent av kunderna hade inga avbrott alls under Till skillnad mot genomsnittlig avbrottstid, minskade avbrottsfrekvensen endast marginellt och uppgick 2014 till cirka 1,3 avbrott/kund. Elnät på landsbygden drabbas i genomsnitt av både fler och längre avbrott jämfört med elnät i tätorter. Det går även att se att stormår har en större påverkan på landsbygdsnät, som generellt sett är mer exponerade för väderrelaterade störningar jämfört med tätortsnät. Dessutom är landsbygdsnäten ofta utformade utan redundans, så att ett enstaka fel ger större konsekvenser. Samhällets kostnader för elavbrott under 2014 beräknas till drygt 800 miljoner kronor. Kundkategorin handel och tjänster drabbades av 60 procent och industrin av 30 procent av den totala kostnaden. Resterande kundgrupper (hushåll, jordbruk och offentlig verksamhet) drabbades tillsammans av cirka 10 procent av avbrottskostnaderna trots att de utgör drygt 90 procent av antalet kunder. För att bidra till att nätföretagen långsiktigt upprätthåller ett tillförlitligt elnät kan Ei använda olika åtgärder. De tre vanligaste är minimikrav, incitament och information. Minimikraven styr mot att kvaliteten ska upprätthållas, exempelvis genom Ei:s föreskrifter om vad som är en god elkvalitet. Incitamenten har utvecklats i syfte att få elnätsföretag att på egen hand ta initiativ till att öka leveranssäkerheten och fortlöpande underhålla och investera i sina elnät. Information är till exempel Ei:s publicering av statistik och analyser, vilket denna rapport är ett exempel på. Under 2016 genomför Ei en större tillsynsinsats avseende leveranskvaliteten i elnäten. 1

7 1 En fungerande elförsörjning är viktig för samhället En välfungerande elförsörjning är av stor betydelse för samhällets funktion och utveckling. Beroendet av tillförlitliga elkraftsystem har ökat i takt med att samhället blivit mer högteknologiskt. En av de grundläggande uppgifterna för Ei är att granska huruvida nätföretagens överföring av el på kort och lång sikt är av god kvalitet. Sedan 2010 har Ei tillgång till avbrottsdata på uttagspunktsnivå 1, vilket ökar möjligheterna att rikta tillsynen mot de delar av elnäten som är i störst behov av förbättring. 1.1 Vad menas med leveranssäkerhet? Begreppet leveranskvalitet kan delas upp i två beståndsdelar: leveranssäkerhet och spänningskvalitet. Figur 1 illustrerar uppdelningen mellan dessa begrepp och tillhörande lagar och föreskrifter som berör respektive del. Figur 1 Begreppet leveranskvalitet Med leveranssäkerhet avses att el överförs till elanvändaren utan avbrott 2. Spänningskvalitet omfattar andra typer av störningar och variationer i spänning vid en leveranspunkt, alltså alla spänningsstörningar förutom korta och långa avbrott. Denna rapport fokuserar på leveranssäkerheten i elnätet under Uttagspunkter består av såväl kunder som så kallade gränspunkter, i detta fall matning till underliggande elnät (ofta mellan region- och lokalnät). 2 Det görs skillnad mellan korta och långa avbrott, där korta avbrott avser avbrott som är längre än 100 millisekunder och upp till oc h med 3 minuter och där långa avbrott avser avbrott som är längre än 3 minuter. 2

8 1.2 Leveranssäkerheten påverkar samhället Elavbrott medför höga kostnader för samhället. När näringsliv och andra sektorer i samhället drabbas av elavbrott påverkas samhällsekonomin på olika sätt genom direkta och indirekta kostnader. Alla delar av samhället påverkas av elavbrott. Det kan handla om allt från att elförsörjningen i hemmet slutar fungera till förlorade intäkter på flera miljoner kronor för stora industrier. För individen kan elavbrott under vintern innebära att hemmet blir nedkylt samt att vatten- och värmeledningar riskerar att frysa och skadas. Tillagningen och nedfrysningen av mat påverkas också då elspisar, mikrovågsugnar, kyl och frys inte kan användas. Vidare kan inte elektrisk belysning, IP-telefoni, IT-system eller radio och TV användas. Vid längre elavbrott kan även vattenförsörjningen sluta att fungera. På så sätt kan individens välfärd påverkas kraftigt av elavbrott. De största kostnaderna relaterade till elavbrott drabbar näringslivet. Tillverkningsindustrin drabbas av kostnader kopplade till bland annat produktionsbortfall, förstörd utrustning och skadestånd för uteblivna leveranser. Det kan också uppstå kostnader för att återställa data- och styrsystem efter elavbrott. Handels- och tjänstesektorer kan också drabbas hårt genom störningar i tele- och IT-system. Även jordbruket blir mer sårbara för elavbrott i och med att verksamheten blir alltmer automatiserad. Samhällsviktiga funktioner påverkas också av elavbrott, speciellt i de fall där reservkraft inte finns att tillgå. Exempel på sådana funktioner kan vara hälso- och sjukvård, vatten- och livsmedelsförsörjning, tele- och datakommunikationer samt ledningsfunktioner på kommunal, regional och central nivå. Vidare kan flyg-, vägoch järnvägstransporter påverkas bland annat på grund av att ledningsfunktionerna kan gå ner vid elavbrott. Det skiljer mycket både mellan och inom kundkategorier hur kunderna påverkas av elavbrott. Vissa är känsliga för att avbrott inträffar oavsett längd (till exempel dyra omstarter), medan andra är mer känsliga för långa avbrott (till exempel förstörda kylvaror). Många kostnader är svårvärderade, som till exempel minskad komfort för privatkunder. 1.3 Energimarknadsinspektionens roll Energimarknadsinspektionen (Ei) är tillsynsmyndighet för el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaderna. En av de grundläggande uppgifterna för Ei är att granska att nätföretagens överföring av el på kort och lång sikt är leveranssäker och av god kvalitet. Eftersom elnät drivs av monopolföretag (så kallat naturligt monopol) med ensamrätt att överföra el inom sina respektive geografiska områden, så kallade koncessioner, regleras elnätsföretagens förutsättningar genom krav i ellagen (1997:857) och föreskrifter. Ei genomför årligen 1-2 mer omfattande tillsynsinsatser inom regelområden där myndigheten uppmärksammat brister i hur regelverket efterlevs och där tillsyn är 3

9 av stor betydelse. Under 2016 genomför Ei en större tillsynsinsats avseende leveranskvaliteten i elnäten. Kollektiv reglering på systemnivå och selektiv reglering på kundnivå Inom reglering av nätverksamhet används begreppen kollektiv reglering och selektiv reglering, se Figur 2. Ett exempel på kollektiv reglering är den så kallade kvalitetsregleringen av nätföretagens intäktsram 3. Den kollektiva regleringen utgår från medelkvaliteten på systemnivå. En förbättring eller försämring av leveranssäkerheten, som inte nödvändigtvis påverkar alla kunder i nätet, innebär en generell höjning eller sänkning av nätföretagets intäktsram, vilket berör samtliga kunder i nätet. Ett exempel på selektiv reglering är reglerna i ellagen om avbrottsersättning till kunder vid avbrott längre än 12 timmar. Båda typerna av reglering har ett kompenserande och ett förebyggande syfte. Figur 2 Kollektiva och selektiva regleringar 1.4 Åtgärder för en god leveranssäkerhet För att bidra till att nätföretagen upprätthåller ett långsiktigt tillförlitligt elnät används olika åtgärder. De tre vanligaste är minimikrav, incitament och information, se Figur 3. Figur 3 Tre typer av åtgärder för att uppnå en bra leveranssäkerhet Minimikrav Ett elavbrott får inte vara längre än 24 timmar. Antalet elavbrott får inte vara fler än elva elavbrott för en kund under ett kalenderår. Incitament Incitament för färre elavbrott i reglering av elnätsföretagens intäkter. Ersättning till kund om elavbrott varar längre än 12 timmar. Information Rapport om leveranssäkerheten i elnäten. Publicering av statistik över elnätsföretagens avbrott. 3 S e rapport Kvalitetsreglering av intäktsram för elnätsföretag Reviderad metod inför tillsynsperiod , Ei R2015:06. 4

10 Minimikrav Det finns ett antal minimikrav om elöverföringens kvalitet i ellagen och i Ei:s föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. Dessa krav styr främst mot att miniminivåer på kvaliteten för enskilda kunder ska upprätthållas, exempelvis genom ellagens funktionskrav om att inga avbrott inom nätägarens kontrollansvar ska överstiga 24 timmar 4. I föreskrifterna ställs krav på till exempel maximalt antal avbrott som får förekomma per år, spänningskvalitet, utökade funktionskrav för högre lastnivåer samt trädsäkringskrav för ledningar av stor betydelse. Incitament Det finns två typer av incitament som fungerar som ekonomiska styrmedel för en förbättrad leveranssäkerhet: incitament på kollektiv nivå och incitament på kundnivå. Dessa incitament har introducerats i syfte att ge elnätsföretagen drivkrafter att på egen hand öka sin leveranssäkerhet och att fortlöpande underhålla och investera i sina elnät. På kollektiv nivå finns incitament som innebär att nätföretagens leveranssäkerhet påverkar storleken på företagens intäktsram. En hög leveranssäkerhet kan medföra ett tillägg på intäktsramen, medan en låg leveranssäkerhet kan medföra ett avdrag på intäktsramen. På kundnivå finns möjligheten för kunden att få skadestånd eller avbrottsersättning vid längre elavbrott. Kunders rätt till avbrottsersättning och skadestånd infördes i ellagen i syfte att förmå nätföretagen att göra ledningsnäten mer leveranssäkra 6. I och med denna skyldighet ökade elnätsföretagens incitament för att höja leveranssäkerheten i sina nät. Det har således skapats en avvägning för elnätsföretagen mellan att betala ut ersättning och skadestånd till elanvändare och att göra investeringar i syfte att säkra leveransen till kunderna. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att avbrottsersättningen i första hand syftar till att minska de långvariga avbrotten (längre än 12 timmar) för den enskilde kunden, medan kvalitetsjusteringen av elnätsföretagens intäktsramar syftar till att upprätthålla eller förbättra medelkvaliteten inom respektive område. Dessa ekonomiska styrmedel kompletterar varandra och styr mot olika åtgärder i elnäten. Information Slutligen använder sig Ei av information såsom statistik över elavbrott för att uppmärksamma utvecklingen av leveranssäkerheten i de svenska elnäten. Det är i detta syfte som denna lägesrapport avseende leveranssäkerheten i elnäten redovisas. 4 3 kap. 9 a ellagen (1997:857) kap. 10 ellagen (1997:857). 6 Regeringens proposition Leveranssäkra elnät (prop. 2005/06:27), s

11 2 Översikt över Sveriges elnät Elnätsföretagen rapporterar årligen in uppgifter om avbrott till Ei. Avbrottsuppgifterna används bland annat som underlag i Ei:s tillsyn över leveranssäkerhet av elnäten och för att redovisa information om leveranssäkerheten. Rapporten fokuserar på leveranssäkerheten i uttagspunkter anslutna till lokal- och regionnät. 2.1 Det svenska elkraftsystemet Det svenska elnätet kan delas in i tre nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät, se Figur 4. Den el som produceras i större produktionsanläggningar, till exempel i stora vattenkraft- och kärnkraftverk leds direkt ut i stamnätet för vidare distribution. Regionnäten utgör länken mellan stamnätet och lokalnäten. Distribuerad generering 7 och smarta elnätslösningar gör att den traditionella funktionen av elkraftsystemet som en enkelriktad överföring mellan storskalig generering och slutkund inte alltid stämmer. Detta medför både utmaningar och möjligheter för aktörerna på elmarknaden. Figur 4 Översikt över det svenska elkraftsystemet 7 Ofta avses lokal elproduktion ansluten till region- eller lokalnät. En hög andel av distribuerad generering utgörs av förnybar produktion med stora produktionsvariationer såsom solceller eller vindkraftverk. 6

12 Företag som ägnar sig åt elnätsverksamhet (elöverföring) måste ha tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd kallas för nätkoncession. Ansökan om nätkoncession görs hos Ei. Det finns två typer av koncession: koncession för linje och koncession för område. Områdeskoncession ger elnätsföretaget rätt och skyldighet att bedriva nätverksamhet inom ett geografiskt område upp till en viss spänningsnivå (endast ett företag kan ha områdeskoncession inom ett område), medan linjekoncession ger tillstånd för en enskild kraftledning med en bestämd sträckning. Lokalnät avser nät som omfattas av områdeskoncession. Lokalnät kan delas in i högspänning (> 1 kv) och lågspänning ( 1 kv). Majoriteten av kunderna är anslutna till ett lågspänningsnät på 0,4 kv. Vissa större kunder är anslutna till högspänning i lokalnät eller direkt till ett regionnät. Vissa lokalnät har som komplement till sin områdeskoncession blivit beviljade en eller flera linjekoncession(er) och har därför högre spänningsnivåer än vad områdeskoncessionen medger. Regionnät avser nät med koncession för linje med en spänning under 220 kv. Med regionnätsföretag avses de elnätsföretag som har linjekoncession och samtidigt inte är ett lokalnätsföretag. Definitionerna gör att exempelvis vissa produktionsnät 8 per definition är regionnät, medan många redovisningsenheter som inkluderar linjekoncessioner räknas som lokalnät. Det svenska stamnätet definieras som anläggningar på 220 kv och uppåt. Affärsverket svenska kraftnät är det enda stamnätsföretaget i Sverige. Tabell 1 visar antalet uttagspunkter fördelat på olika spänningsnivåer. 99,85 procent av alla uttagspunkter är anslutna till ett lågspänningsnät (med få undantag 0,4 kv). Då dessa uttagspunkter har signifikant lägre medeleffekt 9 än övriga uttagspunkter, står de för endast 54,5 procent av elförbrukningen. Tabell 1 Uttagspunkter exklusive gränspunkter uppdelade på spänningsnivå i lokal- och regionnät 2014 Spänningsnivå [kv] A n tal uttagspunkter [%] E n ergi [GWh] [%] M e delenergi [MWh] Lågspänning ( 1 kv) ,85 % ,5 % <0,01 % 866 0,7 % ,11 % ,5 % ,03 % ,2 % ,01 % 862 0,7 % <0,01 % ,1 % <0,01 % ,8 % <0,01 % ,5 % T.ex. ägare av en vindkraftpark som har fått beviljat linjekoncession för att ansluta sin produktion med elkraftsystemet, men som inte har gränspunkt till underliggande nät. 9 Medeleffekt beräknas genom att dividera årsförbrukning med antal timmar per år (8 760 timmar när det inte är skottår). 7

13 2.2 Översikt över lokalnäten Under 2014 fanns det 158 elnätsföretag som ägde och drev lokalnät i Sverige, med sammanlagt redovisningsenheter. Ett företag har vanligtvis ett lokalnät i ett geografiskt sammanhängande område som kan redovisas tillsammans som en redovisningsenhet även om området omfattas av flera koncessioner. I Tabell 2 redovisas hur kunderna är fördelade mellan de stora elnätsföretagen och övriga nätföretag. Det kan noteras att Eon Elnät Sverige AB, Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution AB tillsammans hade runt hälften av alla elnätskunder i Sverige och ägde mer än hälften av alla elledningar i lokalnäten under Tabell 2 Antal kunder, andel kunder, överförd energi och ledningslängd för lokalnätsföretag 2014 F ö retag* A n tal kunder Andel av kunder Överförd energi [TWh] Ledningslängd [km] Fortum Distribution AB % 13, E.ON Elnät Sverige AB % 14, Vattenfall Eldistribution AB % 13, Övriga lokalnätsföretag** % 47, Totalt % 87, *Ägare avser år 2014; **155 stycken 2.3 Översikt över regionnäten Totalt levererar regionnäten el till drygt 600 större industrikunder och drygt gränspunkter. I det senare fallet utgör regionnätet ett överliggande nät till lokalnäten. Det förekommer även inmatning av elproduktion till regionnäten, men någon data över detta samlade Ei inte in för I anslutningspunkter med både in- och utmaning redovisas endast förbrukningen till Ei. Anslutningar med endast produktion får därför värdet noll i redovisad årlig energiförbrukning. Totalt lämnade 20 redovisningsenheter, uppdelade på 19 företag, in avbrottsdata för 2014 avseende regionnät. Sex av dessa elnätsföretag har minst en gränspunkt. Utöver dessa sex nätföretag finns det så kallade produktionsnät (oftast vindkraft) med linjekoncession, vilka också räknas som regionnät. I Tabell 3 redovisas hur kunderna är fördelade mellan regionnätsföretagen. Produktionsnäten utelämnas i statistiken då de överför en relativt liten mängd energi och därmed har en försumbar påverkan på effektviktade avbrottsindikatorer (se bilaga 1) som används i redovisningen över regionnätens leveranssäkerhet. 10 Vissa elnätsföretag har flera redovisningsenheter (E.ON Elnät S verige AB har två, Vattenfall Eldistribution AB har två, Fortum Distribution AB har fyra oc h Kraftringen Nät AB har två). 8

14 Tabell 3 Antal gränspunkter, antal kunder, överförd energi och ledningslängd för regionnätsföretag 2014 Företagsnamn G r änspun k t e r Kunder Öv erförd energi [TWH] Ledningslängd [km] E.ON Elnät Sverige AB Andel av alla regionnät: Fortum Distribution AB* Andel av alla regionnät: Vattenfall Eldistribution AB Andel av alla regionnät: Skellefteå Kraft Elnät AB Andel av alla regionnät: Öresundskraft AB Andel av alla regionnät: Laforsen Produktionsnät AB Andel av alla regionnät: Övriga** Andel av alla regionnät: Totalt (exklusive övriga): Andel av alla regionnät: ,1 % ,6 % ,7 % 55 3,4 % 3 0,2 % 2 0,1 % % ,2 % ,1 % ,5 % 19 3,0 % 1 0,2 % 7 1,1 % Ej inkl % 32,4 25,9 % 24,0 19,2 % 65,8 52,6 % 2,5 2,0 % 0,4 0,3 % 0,03 0,025 % 0,006 Ej inkl. 125,1 100 % ,4 % ,2 % ,5 % ,5 % 63 0,2 % 56 0,2 % n/a All statistik i denna tabell baseras på inrapporterad avbrottsdata, med undantag för ledningslängder som är hämtade från elnätsföretagens årsrapporter. *Företagsnamn anges enligt inrapportering År 2014 redovisade Fortum Distribution AB (numera Ellevio AB) avbrottsdata uppdelat på två redovisningsenheter; dessa samredovisas här. ** Små nät (i huvudsak produktionsnät för vindkraft) med linjekoncession som formellt är regionnät. Dessa utelämnas ur statistiken i denna rapport då de har försumbar överförd energi. 100 % De tre största regionnäten ägs av Vattenfall Eldistribution AB, Eon Elnät Sverige AB och Fortum Distribution AB (numera Ellevio AB), vilka tillsammans står för över 95 procent av såväl total ledningslängd som överförd energi, se Tabell 3. Dessa tre tillsammans med Skellefteå Kraft Elnät AB står för cirka 99,7 procent av all överförd energi. Tredje fjärdedelar av all el levererades vidare till lokalnät, medan en fjärdedel användes av kunder anslutna direkt till ett regionnät, se Figur 5. Det är samma fördelning som under föregående år. Figur 5 Fördelning av överförd energi i regionnäten % Till underliggande lokalnät 75% Till stora kunder i regionnät 9

15 3 Avbrottsstatistik och mått på leveranssäkerhet För att mäta och analysera leveranssäkerheten i de svenska elnäten används de avbrottsdata som elnätsföretagen årligen rapporterar in till Ei. I 2014 års data ingår inrapporterade uppgifter från samtliga elnätsföretag utom Svenska kraftnät 11 som äger och driver stamnätet. Från dessa uppgifter kan en mängd nyckeltal och indikatorer beräknas, vilka beskrivs närmare i detta kapitel. 3.1 Avbrottsrapportering på uttagspunktsnivå Elnätsföretagen har rapporterat in uppgifter om avbrott per uttagspunkt sedan 2011 (det vill säga avseende 2010 och framåt). Nätföretagen rapporterar in uppgifter om bland annat antal avbrott, avbrottstid, abonnemang, överförd energi, spänning och en unik anläggningsidentitet för varje uttagspunkt. Denna detaljnivå möjliggör en förhållandevis träffsäker analys av leveranssäkerheten i olika delar av det svenska elnätet. Statistiken möjliggör också att Ei:s tillsyn i hög grad kan inriktas mot delar av elnätet där det finns väsentliga brister. För mer information om rapporteringen, se Ei:s föreskrifter 12. I avbrottsstatistiken är uttagspunkterna kopplade till olika verksamhetsgrenar eller kundgrupper i enlighet med kategoriseringen svensk näringsgrensindelning (SNI). Gränspunkter och privatkunder ingår inte i SNI och får därför egna koder fastställda av Ei. Denna indelning gör det möjligt att följa hur många avbrott och vilken avbrottstid olika kundkategorier har över tiden. Det möjliggör också mer detaljerade beräkningar av avbrottskostnader, vilket kan ställas i relation till de kostnader som underhåll och investeringar i elnäten genererar. Det görs en uppdelning mellan långa och korta avbrott när elnätsföretagen rapporterar in leveranssäkerhetsdata. Korta avbrott definieras som avbrott som är längre än 100 millisekunder och upp till och med 3 minuter. Långa avbrott definieras som avbrott längre än 3 minuter. En vanlig orsak till korta avbrott är övergående kortslutningsfel, beroende på till exempel åska. Korta avbrott inträffar vanligen genom snabba eller fördröjda automatiska återinkopplingar av en komponent efter fel. Genom automatiska återinkopplingar förebyggs långa avbrott till priset av fler korta avbrott. Eftersom konsekvenserna av korta avbrott generellt sett är mer begränsade än för långa avbrott anses detta vara ett bra sätt att utforma ledningsnäten. Samtidigt har kunderna, och då i synnerhet näringsidkare, blivit alltmer känsliga för elavbrott vilket ställer förväntningar på att även antalet korta avbrott bör vara få. 11 Affärsverket svenska kraftnät saknas i Ei:s data då de inte redovisar årliga uppgifter om elavbrott till Ei enligt Ei:s föreskrifter (EIFS 2013:2 och EIFS 2015:4). 12 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:2) om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranskvaliteten i elnäten. Nya föreskrifter (EIFS 2015:4) om rapportering av elavbrott beslutades av Ei i maj 2015 och trädde i kraft den 1 januari

16 3.2 Etablerade indikatorer Eftersom det finns data tillgänglig på uttagspunktsnivå är det möjligt att analysera och presentera leveranssäkerheten i flera olika snitt och på flera olika nivåer, exempelvis: i hela det svenska elnätet hos ett enskilt elnätsföretag i elnät med olika karakteristik hos enskilda kunder i hela det svenska elnätet eller i ett enskilt nät i olika kundgrupper i hela det svenska elnätet eller i ett enskilt nät. En sammanställning av statistik görs i kapitel 4 8. Där presenteras trender för den genomsnittliga leveranssäkerheten i lokalnäten för åren och för regionnäten för åren Information avseende korta avbrott finns endast från 2010 och framåt. Ei använder etablerade indikatorer vid analys av leveranssäkerheten i lokalnät och regionnät, vilka förklaras i kommande avsnitt. Indikatorerna definieras bland annat i standarden IEEE Std En sammanställning av de indikatorer som används i Europa finns i CEER:s 13 rapport om leveranskvalitet 14. Leveranssäkerhetsindikatorerna definieras även i Bilaga Tillgänglighet eller otillgänglighet? Leverans av el är en tjänst som är viktig för stora delar av samhället och som förväntas ha en hög tillgänglighet. Alla avbrott, såväl korta som långa, skapar omedelbart problem för många kunder. Tillgängligheten i många europeiska länder är 99,98 99,99 procent. Listor över tillgänglighet i andra europeiska länder finns tillgänglig i exempelvis Ei:s tidigare rapporter om leveranssäkerhet 15. Tillgängligheten i Sverige 2014 var 99,984 procent. Förutom att det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad tillgänglighet innebär är det inte heller helt enkelt att på ett pedagogiskt sätt förklara att en tillgänglighet på 99,98 procent innebär att den genomsnittliga avbrottstiden är dubbelt så lång som vid en tillgänglighet på 99,99 procent. För att på ett tydligare sätt informera om leveranssäkerheten i elnäten är det därför lämpligare att använda sig av ett mått på otillgänglighet, det vill säga ett mått som visar avvikelsen från fullständig tillgänglighet. 13 CEER, Counc il of European Energy Regulators, är en organisation för självständiga nationella tillsynsmyndigheter inom Europeiska unionen och EEA (European Economic Area). 14 CEER Benchmarking Report 5.2, on the Continuity of Electricity Supply, Data update, Energimarknadsinspektionen, Leveranssäkerheten i elnäten 2013 Statistik och analys av elavbrotten i S verige, Ei R2015:14. 11

17 3.4 Avbrottsindikatorer för genomsnittlig leveranssäkerhet Det finns en rad etablerade avbrottsindikatorer som kan användas för att följa upp genomsnittlig leveranssäkerhet i elnäten. På lokalnätsnivå med många små kunder används ofta kundviktade indikatorer, medan effektviktade brukar vara att föredra för regionnät. I Tabell 4 åskådliggörs ett antal etablerade kundviktade avbrottsindikatorer. MAIFIE baseras på korta avbrott och övriga på långa avbrott. För regionnät är ickelevererad energi och effekt det mest etablerade i branschen. För ytterligare information, se Bilaga 1 där definitionerna av indikatorerna redovisas. Tabell 4 Avbrottsindikatorer för genomsnittlig leveranssäkerhet Avbrottsindikator Genomsnittligt antal långa avbrott per kund och år Genomsnittligt antal långa avbrott per drabbad kund och år Genomsnittlig avbrottstid för årets alla långa avbrott per kund och år Genomsnittlig avbrottstid för årets alla långa avbrott per drabbad kund och år Genomsnittlig tid för ett långt avbrott per kund och år Genomsnittligt antal korta avbrottshändelser per kund och år Benämning SAIFI CAIFI SAIDI CTAIDI CAIDI MAIFI E Det finns i avbrottsstatistiken en uppdelning mellan aviserade och oaviserade avbrott. Aviserade avbrott är de avbrott som kunden i förväg får meddelande om och som beror på att elnätsföretagen ska genomföra underhåll eller andra åtgärder i elnäten. Ett aviserat avbrott leder i genomsnitt till en lägre avbrottskostnad för kund och mindre negativ påverkan på utfallet av kvalitetsjusteringen i Ei:s nätreglering. Oaviserade avbrott är vanligare än aviserade och brukar ges mest fokus. 3.5 Avbrottsindikatorer med fokus på den enskilda kundens leveranssäkerhet För att följa upp leveranssäkerhet på kundnivå räcker det inte med avbrottsindikatorer för den genomsnittliga leveranssäkerheten. Även i ett område med en genomsnittligt hög leveranssäkerhet (exempelvis få avbrott eller korta avbrottstider) kan det finnas kunder med mycket låg leveranssäkerhet. Av Figur 6 framgår att en majoritet av kunderna har färre avbrott än medelvärdet, medan en minoritet av kunderna har relativt många avbrott. Kunder på landsbygden med långa avbrottstider får till exempel inte något större genomslag i statistiken över medelavbrottstider, om de tillhör ett nät med många tätortskunder med låga avbrottssiffror. 12

18 Figur 6 Fördelning av antal långa avbrott för enskilda kunder % 50% Medelvärde: 1,3 avbrott Andel kunder 40% 30% 20% 10% 0% Antal långa avbrott Medan avbrottsindikatorerna för den genomsnittliga leveranssäkerheten är relevanta för att göra jämförelser mellan elnätsföretag och för analyser av hela elsystemets leveranssäkerhet utgör indikatorer på kundnivå ett bättre verktyg för att analysera avbrotten inom ett enskilt nätföretag. Statistiken på kundnivå utgör ett viktigt underlag för såväl nätföretagen som för Ei när långsiktiga prioriteringar ska göras för att uppnå och vidmakthålla en rimlig nivå av leveranssäkerhet i elnäten. Genom analys av denna statistik kan ett fördjupat fokus läggas på att identifiera vilka delar av elnätet som har högst förekomst av upprepade och/eller långa elavbrott. Då kundfokuserade avbrottsindikatorer utgår från den enskilde kundens upplevelse, är det oväsentligt om avbrottet beror på fel i ett företags egna nät eller i det överliggande nätet. I Tabell 5 nedan redogörs för de kundspecifika avbrottsindikatorerna som används i rapporten. Ytterligare information finns i Bilaga 1 där definitionerna av indikatorerna redovisas. Tabell 5 Indikatorer med fokus på enskilda kunders leveranssäkerhet Avbrottsindikator Andelen kunder som drabbats av minst X långa avbrott Andelen kunder som drabbats av minst X korta avbrott Andelen kunder som haft en avbrottstid för långa avbrott på t minuter Benämning CEMI-X CEMMI-X CELID-t 13

19 3.6 Avbrottsindikatorer för regionnäten I regionnät överförs el till lokalnät och i vissa fall direkt till elintensiva kunder. De avbrottsindikatorer som används för lokalnät är därför inte relevanta för regionnät eftersom fokus i lokalnäten är på mängd levererad energi och inte på antal uttagsoch gränspunkter. Ett avbrotts betydelse för den genomsnittliga leveranssäkerheten bör sättas i proportion till hur många kunder ett lokalnät som matas från en gränspunkt har eller storleken på en industri kopplad direkt till ett regionnät. Ett sätt att ta hänsyn till hur många kunder som matas av gränspunkten är att väga gränspunkterna efter deras överföring av effekt. Avbrott i regionnät vägs således mot gränspunkternas eller kundernas energi- eller effektuttag för att få relevanta avbrottsindikatorer. Avbrottsindikatorer för regionnät och deras benämning åskådliggörs i Tabell 6. För ytterligare information, se Bilaga 1 där definitionerna av indikatorerna redovisas. ILE och ILEffekt är mest etablerade i branschen, medan AIT och AIF används parallellt i rapporten eftersom de snabbare ger läsaren en bild över storleksordningen i relation till något som är lätt att relatera till (det vill säga avbrottstid och avbrottsfrekvens). Tabell 6 Indikatorer för leveranssäkerhet i regionnäten Avbrottsindikator Enhet Benämning Avbrottstid multiplicerad med kundens eller gränspunktens effektuttag [kwh] ILE Antal avbrott multiplicerat med kundens eller gränspunktens effektuttag [kw] ILEffekt Avbrottstid viktade efter effektuttag för årets alla långa avbrott per kund och år [Minuter] eller [timmar] AIT Antal långa avbrott viktade efter effektuttag per kund och år Antal avbrott AIF 14

20 4 Leveranssäkerheten i lokalnät Lokalnäten tar vid efter regionnäten och skickar elenergin vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan elen når hushållens vägguttag har den stegvis transformerats ned till 230 Volt (230 Volt enfas i vägguttaget motsvarar 400 Volt trefas vid uttagspunkten där elnätsföretagets ansvar upphör). I detta kapitel presenteras en översikt av leveranssäkerheten i de svenska lokalnäten under Genomsnittlig leveranssäkerhet i lokalnät Indikatorerna genomsnittlig avbrottstid och genomsnittligt antal avbrott illustrerar en medelkunds leveranssäkerhet. I Figur 7 redovisas genomsnittligt antal långa oaviserade avbrott (längre än 3 minuter) i alla svenska lokalnät under den senaste tolvårsperioden. Statistiken är uppdelad på om avbrotten beror på fel i det egna nätet eller på fel i överliggande nät (mestadels regionnätet, men kan också vara ett angränsande lokalnät). År 2014 uppgick det genomsnittliga antalet avbrott till 1,3 avbrott per kund och år. Figur 7 Genomsnittligt antal avbrott per kund och år (SAIFI) 2,0 SAIFI [avbrott, kund och år] 1,5 1,0 0,5 0, Eget nät Överliggande nät Det svårt att se några tydliga trender i utvecklingen av den genomsnittliga avbrottsfrekvensen under den senaste tolvårsperioden. De senaste tre åren har det genomsnittliga antalet avbrott legat på en jämn nivå. Ungefär en fjärdedel av antalet elavbrott som drabbade kunder under 2014 berodde på fel i det överliggande nätet. Avbrott som beror på fel i överliggande nät är i genomsnitt kortare än de avbrott som beror på fel i det egna lokalnätet. I Figur 8 redovisas genomsnittlig avbrottstid för oaviserade avbrott längre än 3 minuter i lokalnäten sedan Även här är statistiken är uppdelad på avbrott som beror på fel i det egna nätet respektive avbrott som beror på fel i överliggande nät. År 2014 uppgick den genomsnittliga avbrottstiden till 84 minuter per kund och år. 15

21 Figur 8 Genomsnittlig avbrottstid i minuter per kund och år (SAIDI) SAIDI [min, kund och år] Eget nät Överliggande nät Den genomsnittliga årliga avbrottstiden har varit kraftigt avvikande de år då större stormar har inträffat i Sverige, det vill säga 2005 (Gudrun), 2007 (Per) och 2011 (Dagmar). Även under 2013, då flera mindre stormar inträffade, steg den genomsnittliga avbrottstiden markant. Övriga redovisade år har den genomsnittliga avbrottstiden varierat mellan ungefär 75 till 150 minuter. År 2014 var ett år med få stormar vilket avspeglar sig i statistiken. Vid en jämförelse av den genomsnittliga avbrottstiden och det genomsnittliga antalet avbrott syns att avbrottstiden varierar betydligt mer mellan åren än antalet avbrott. Under år med kraftiga stormar och oväder är det främst avbrottstiden som blir längre. En förklaring till det är att det vid hård vind faller träd på ledningarna, vilket orsakar elavbrott som tar tid att åtgärda. Dessutom uppstår vid kraftiga oväder ofta många fel på samma gång inom ett visst område vilket gör att det tar längre tid innan felen är åtgärdade. Avbrottstiden som beror på fel i det överliggande nätet har varit förhållandevis oförändrad under den senaste tolvårsperioden, med undantag för 2005 och 2007 då stormarna Gudrun och Per orsakade stor skada även på regionnäten. Under de flesta år har omkring minuter av den totala avbrottstiden som drabbar en kund orsakats av fel i överliggande nät. Sedan stormen Gudrun 2005 har elnätsföretagen genomfört omfattande vädersäkringsåtgärder i regionnäten, bland annat genom trädsäkring av ledningar. År 2013 infördes krav på trädsäkring av luftledningar med spänning över 25 kilovolt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. 16

22 4.2 Elavbrott för enskilda kunder Drygt hälften av kunderna brukar i genomsnitt ha ett eller fler elavbrott om året. Under 2014 hade 49,4 procent av kunderna inte något elavbrott längre än 3 minuter. Även områden som uppvisar en förhållandevis hög genomsnittlig leveranssäkerhet kan innehålla enskilda kunder eller grupper av kunder med mycket låg leveranssäkerhet. För att följa variationerna i leveranskvalitet inom elnät används en indikator som tar hänsyn till den andel kunder i nätet som har lägst leveranssäkerhet, CEMI-X. Figur 9 visar andelen kunder som hade ett visst antal långa avbrott eller fler under Vid analysen används data för oaviserade långa avbrott orsakade både i eget och överliggande nät. Figur 9 Andel kunder med x antal avbrott eller fler (CEMI-X) % 50% 50,6% Andel kunder 40% 30% 20% 10% 27,6% 16,3% 10,1% 6,6% 4,6% 3,2% 2,4% 1,8% 1,4% 1,1% 0,9% 0% Minsta antalet långa avbrott Överföringen av el till lågspänningskunder är av god kvalitet, med avseende på antalet oaviserade långa avbrott, när antalet avbrott per kalenderår inte överstiger tre i uttags- eller inmatningspunkten. Det framgår av Ei:s föreskrifter 17 om vilka krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. Om antalet oaviserade långa avbrott per kalenderår överstiger elva i uttags- eller inmatningspunkten är överföringen av el inte av god kvalitet. Ungefär 90 procent av de svenska elkunderna hade under 2014 en elöverföring av god leveranssäkerhet enligt denna definition, medan 0,9 procent av kunderna, motsvarande kunder, hade en överföring av el som inte kan anses vara av god kvalitet. Tabell 7 visar hur andelen kunder med många långa avbrott utvecklats sedan Andelen kunder med tre eller färre avbrott per år varierar mellan åren, men har sedan 2010 legat på runt 90 procent av kunderna. År 2011 var ett år med något fler långa avbrott, men utöver detta går det inte att utläsa någon tydlig trend av statistiken. 17 Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2013:1) om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. 17

23 Tabell 7 Kunder med fyra eller fler respektive 12 eller fler avbrott per år (CEMI-4 respektive CEMI-12) Andel kunder med minst 4 avbrott 10,1 % 13,7 % 9,5 % 9,9 % 10,1 % Antal kunder med minst 4 avbrott Andel kunder med minst 12 avbrott 0,9 % 1,4 % 1,1 % 0,7 % 0,9 % Antal kunder med minst 12 avbrott Den sammanlagda avbrottstiden under året varierar också mycket mellan olika kunder. Figur 10 visar andelen kunder som drabbas av en viss årlig avbrottstid eller längre under Figur 10 Andel kunder med en sammanlagd årlig avbrottstid om x timmar eller längre (CELID-t) % 50% 40% Andel kunder 30% 20% 10% 0% Minsta avbrottstid (timmar) Cirka kunder, eller 0,4 procent av kunderna, hade en sammanlagd avbrottstid på 24 timmar eller längre under Motsvarande siffra för 2013 var 2,3 procent av kunderna ( kunder). Under de två senaste åren ( ) har alltså andelen kunder som upplever många avbrott ökat något, medan andelen kunder som upplever en lång årlig avbrottstid har minskat väsentligt. 4.3 Korta elavbrott Som korta avbrott räknas de avbrottshändelser som är längre än 100 millisekunder och upp till och med 3 minuter. Antalet oaviserade korta avbrott per kund och år under perioden visas i Figur 11. Av figuren framgår att elkunderna i Sverige i genomsnitt hade lite mer än ett kort avbrott under 2014, vilket var ungefär samma som de föregående fyra åren. 18

24 Figur 11 Genomsnittligt antal korta avbrott per kund och år (MAIFI E) 2,0 MAIFI E [korta avbrott, kund och år] 1,5 1,0 0,5 0, Eget nät Överliggande nät Figur 12 visar andelen kunder som drabbats av ett visst antal korta oaviserade avbrott eller fler. En knapp tredjedel av kunderna hade under 2014 ett eller fler korta avbrott, medan drygt två tredjedelar inte hade några korta avbrott under 2014 enligt inrapporterad data. Figur 12 Andelen kunder med minst x antal korta avbrott 2014 (motsvarande CEMI-X, men för korta avbrott) 35% 32% 30% 25% Andel kunder 20% 15% 10% 18% 12% 8,6% 6,8% 5,3% 5% 4,3% 3,4% 2,8% 2,4% 1,8% 1,5% 0% Minsta antalet korta avbrott Figur 13 visar fördelningen av kunder som drabbades av korta och långa oaviserade avbrott under Av figuren framgår att 41 procent av alla kunder inte hade något avbrott under året. 23 procent av kunderna drabbades av både långa och korta avbrott under året. I 19

25 Figur 13 Fördelningen av långa och korta avbrott % 41% Kunder med endast långa avbrott Kunder med både långa och korta avbrott Kunder med endast korta avbrott Kunder utan avbrott 23% 8% 4.4 Elavbrott 12 respektive >24 timmar I ellagen finns bestämmelser som ger elanvändare rätt till avbrottsersättning vid elavbrott som varar minst 12 timmar. Det finns också ett så kallat funktionskrav som innebär att nätägare ska se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare inte överstiger 24 timmar. Elavbrott längre än 12 timmar, och i synnerhet de längre än 24 timmar, är därmed viktiga områden i Ei:s tillsyn. I Tabell 8 redovisas antal kunder som drabbades av elavbrott som varade längre än 12 respektive 24 timmar under Tabell 8 Kunder med elavbrott 12 och >24 timmar 2014 A n tal kunder Andel kunder Kunder med elavbrott 12 timmar* ,46 % Kunder med elavbrott >24 timmar** ,13 % *Baserat på data hämtat från inrapporterad avbrottsstatistik och inkluderar även avbrott över 24 timmar. **Baserat på data hämtat från elnätsföretagens årsrapporter, särskilda rapporten - teknisk data. I Figur 14 redovisas antal kunder som drabbats av elavbrott som varat längre än 24 timmar under perioden

26 Figur 14 Antal kunder med minst ett sammanhängande avbrott längre än 24 timmar Antal kunder Det är värt att notera att stormåren 2007 (Per) och 2011 (Dagmar), tillsammans med 2013 då ett flertal mindre stormar härjade i landet, sticker ut med betydligt fler avbrott längre än 24 timmar än övriga år. År 2014 hade betydligt färre 24-timmarsavbrott än stormåren, men fler än dubbelt så många avbrott som genomsnittet under åren 2009, 2010 och Leveranssäkerhet för olika typer av lokalnät Elnät med olika kundtäthet kan ha olika förutsättningar att överföra el. Då det finns stora variationer av både antalet kunder och de geografiska förutsättningarna för lokalnät har Ei valt att klassificera lokalnätsföretagen utifrån kundtäthet. Kundtäthet definieras som antalet kunder per kilometer ledningslängd. Klassificeringen kan göras genom att definiera en så kallad T-faktor som uttrycker kundtätheten i ett elnät enligt följande: TT = aaaaaaaaaa kkkkkkkkkkkk ssssssssssssssssssss llllllllllllllllllännnnnn ii kkkkkkkkkkkkkkkkkk Klassificeringen i de olika typerna sker enligt Tabell 9. Observera att klassificeringen endast ger en grov genomsnittlig bild; samma redovisningsenhet kan innehålla områden med helt andra förutsättningar än sin klassificering. Exempelvis kan ett tätortsnät innehålla områden med låg kundtäthet medan nätet som helhet har en genomsnittlig kundtäthet på över 20 kunder/km ledning. Tabell 9 Fördelning av lokalnät på landsbygdsnät, tätortsnät och blandat nät 2014 [k under/km] A n tal nätföretag A n tal kunder Andel av kunder Landsbygdsnät T < % Blandat nät 10 T < % Tätortsnät 20 T % Fördelningen av kunder i de olika typerna av lokalnät visas i Figur 15. Drygt hälften av kunderna tillhör nättypen landsbygdsnät och resterande kunder är fördelade lika mellan tätortsnät och blandat nät. 21

27 Figur 15 Andel kunder inom respektive nättyp % Landsbygdsnät 24% 52% Blandat nät Tätortsnät Genomsnittlig leveranssäkerhet för olika typer av lokalnät I Figur 16 visas det genomsnittliga antalet oaviserade avbrott per år som orsakats av fel i det egna nätet, uppdelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät. I Figur 17 redovisas den genomsnittliga avbrottstiden i minuter per år med samma uppdelning. Figur 16 Genomsnittligt antal avbrott per år i eget nät fördelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät (SAIFI) 2,0 SAIFI [avbrott, kund och år] 1,5 1,0 0,5 0,0 Landsbygd Blandat Tätort 22

28 Figur 17 Genomsnittlig avbrottstid per år i det egna nätet fördelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät (SAIDI) SAIDI [min, kund och år] Landsbygd Blandat Tätort Statistiken visar att landsbygdsnät i genomsnitt drabbas av både fler och längre avbrott än blandade nät och tätortsnät. Det framgår även att stormår påverkar leveranssäkerheten i högre utsträckning i landsbygdsnät än i tätortsnät. I landsbygdsnät finns ofta en högre andel oisolerade luftledningar som i hög utsträckning påverkas av yttre omständigheter såsom vind, snö och åska. Dessutom är landsbygdsnäten ofta utformade så att ett enstaka fel leder till längre avbrott då det ofta saknas redundans. Det är överlag svårt att göra analyser av trender mellan åren för landsbygdsnät, blandat nät respektive tätortsnät. Detta beror bland annat på att flera elnätsområden i statistiken har förändrats genom att vissa elnät slagits ihop eller att vissa elnätsföretag köpt upp andra elnät. Elavbrott för enskilda kunder i olika typer av lokalnät Även i Tabell 10 framgår det tydligt att kunder i landsbygdsnät har fler avbrott än kunder i tätortsnät. Oaviserade långa avbrott i det egna och det överliggande nätet är inkluderade i denna statistik. Under 2014 hade 1,7 procent av kunderna i landsbygdsnät 12 eller fler avbrott medan samma siffra för tätortsnät var 0,02 procent. Tabell 10 Andel kunder i respektive typ av nät som hade minst 1, 4 respektive 12 avbrott 2014 (CEMI-X) Ett eller fler avbrott 4 eller fler avbrott 12 eller fler avbrott Landsbygdsnät 63,3 % 17,0 % 1,7 % Blandat nät 46,8 % 4,6 % 0,1 % Tätortsnät 26,8 % 0,4 % 0,02 % 23

29 4.6 Aviserade elavbrott i lokalnät Ett elnätsföretag får enligt ellagen avbryta överföringen av el för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet 18. Avbrottet får inte pågå längre än vad åtgärden kräver och konsumenten ska underrättas i god tid före avbrottet. I Sverige hade 10 procent av kunderna i lokalnäten minst ett aviserat avbrott under 2014, vilket visas i Figur 18. Den genomsnittliga avbrottstiden per kund för aviserade avbrott visas i Figur 19 uppdelat på avbrott i eget nät och överliggande nät. Figur 18 Andel kunder i Sverige som hade minst ett aviserat avbrott % 90% Kunder med aviserade avbrott Kunder utan aviserade avbrott Figur 19 Avbrottstid i minuter per kund och år (SAIDI) för aviserade avbrott SAIDI [min, kund och år] aviserade avbrott Eget nät Överliggande nät kap. 7 ellagen (1997:857). 24