Utjämning av elnätstariffer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utjämning av elnätstariffer"

Transkript

1 EI R2012:05 Utjämning av elnätstariffer Konsekvenser för kunder i glesbygd och i tätort

2 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2012:05 Författare: Pia Nurmi, Johan Carlsson, Dennis Jonsson, Sanela Cehic och Jens Lundgren Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på Tryckt av CM Gruppen, Bromma, Sverige 2012

3 Förord År 2002 beslutade riksdagen att anta en ny bestämmelse i ellagen som innebar att ett nätföretag med flera närbelägna redovisningsenheter måste samredovisa dessa. Konsekvenserna av denna bestämmelse är att en tariffutjämning måste ske och nätföretaget måste tillämpa samma tariffer i det samredovisade området. Ett tydligt politiskt syfte med bestämmelsen var att utjämna tarifferna mellan glesbygd, där elnätet är dyrare att driva, och tätort där kostnaderna för drift i de flesta fall är lägre. Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att göra en utvärdering av effekterna av riksdagens beslut att utjämna elnätstarifferna mellan tätort och glesbygd. I denna rapport visar Energimarknadsinspektionen hur olika typkunder påverkats av tariffutjämningen beroende på om de bor i glesbygd eller i tätort. Energimarknadsinspektionen lämnar också förslag på hur regelverket kan förbättras för att mildra effekterna när en utjämning leder till kännbara tariffhöjningar för kunderna. Eskilstuna, april 2012 Yvonne Fredriksson Generaldirektör Johan Carlsson Projektledare

4 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Avgränsning Projektorganisation Bakgrund och beskrivning av regelverket för samredovisning Allmän beskrivning av begreppen och sambanden mellan koncession, redovisningsområde och elnätsföretag Tidigare förutsättningar för samredovisning Nuvarande förutsättningar för samredovisning Obligatorisk samredovisning Geografisk närhet Ej olämpliga enheter Förutsättningar för beslut Utjämning inom fem år Analys av effekterna av kravet på samredovisning Redovisningsenheternas utveckling sedan Effekterna av samredovisning Metod E.ON Elnät Sverige AB Fortum Distribution AB Vattenfall Eldistribution AB Sammanfattning E.ON, Fortum och Vattenfall En beskrivning av samhällsekonomiska effekter av tariffutjämning mellan glesbygd och tätort Sammanfattande analys, slutsatser och förslag Utjämningssystemet har inneburit en större höjning av tarifferna för tätortskunder i förhållande till tariffsänkningarna i glesbygden Regelverket behöver ändras för att lindra effekterna för kunderna och för fortsatt tariffutjämning Period för harmonisering av tariffer bör förlängas EI:s skyldighet att fatta beslut bör ändras för att minska den administrativa bördan Om fortsatt utjämning av elnättarifferna är önskvärd behöver ytterligare förändringar övervägas Författningsförslag Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Författningskommentarer Konsekvensanalys Elanvändare Nätföretag Energimarknadsinspektionen... 46

5 Bilaga 1 Redovisningsenheternas tariffutveckling åren i E.ON Elnät Sverige AB... i Fortum Distribution AB... vi Vattenfall Eldistribution AB... xi Bilaga 2 Karta över E.ON, Fortum och Vattenfalls samredovisningar åren xvi

6 1 Inledning Riksdagen beslutade den 21 mars 2002 om en ny bestämmelse om obligatorisk samredovisning av koncessionsområden som ligger geografiskt nära varandra och som utgör en lämplig enhet. Bestämmelsen innebär att i princip alla koncessionsområden med samma nätkoncessionshavare som ligger geografiskt nära varandra ska samredovisas som en redovisningsenhet, i stället för att koncessionsområdena ska redovisas var för sig. Bakgrunden till beslutet var att riksdagen önskade främja en utjämning av elnätstarifferna mellan landsbygd och tätort. Detta innebär att en utjämning skulle ske mellan elanvändare som bor perifert inom området, där överföringskostnaderna är högre, och elanvändare som bor centralt inom området, där överföringskostnaden är lägre. 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att ge följande uppdrag till Energimarknadsinspektionen. Regeringen uppdrar åt Energimarknadsinspektionen att utreda och utvärdera effekterna av riksdagens tidigare beslut att utjämna elnätstarifferna mellan glesbygd och tätort genom införandet av bestämmelsen att elnätsföretagen ska samredovisa koncessionsområden. Utvärderingen ska innefatta en analys av både de samlade effekterna i landet och i olika delar av landet som en följd av beslutet. 1.2 Avgränsning Ett beslut om samredovisning innebär att nätkoncessionshavaren successivt ska justera sina nättariffer inom högst fem år och att en enhetlig nättariff därefter ska tillämpas inom det samredovisade området. Detta medför således att det inte är möjligt att fullt ut analysera effekterna av de samredovisningsbeslut som är fattade på senare tid och inte är fullt genomförda eftersom tarifferna i de fallen ännu inte har harmoniserats. Analysen avgränsas därför till att omfatta de samredovisningsbeslut som är beslutade med stöd av 3 kap. 3 ellagen (1997:857) efter den 1 januari 2003 då regeln om samredovisning trädde ikraft samt är helt genomförda. För att kunna genomföra en analys av de samlade effekterna har det varit nödvändigt för EI att samla in ytterligare material från elnätsföretagen. Med anledning av den mycket stora omfattningen av dessa data har analysen av effekten för olika kundgrupper avgränsats till E.ON, Fortum och Vattenfalls kunder. Dessa elnätsföretag har en stor andel av landets områdeskoncessioner och är de nätföretag som i störst utsträckning har berörts av regelverket och därmed har genomfört tariffutjämningar. 6

7 1.3 Projektorganisation Projektledare har varit Pia Nurmi och Johan Carlsson. Utöver detta har även Sanela Cehic, Dennis Jonsson och Jens Lundgren deltagit i arbetet. Genom en referensgrupp har branschföreträdare och berörda intresseorganisationer getts möjlighet att följa arbetet och lämna synpunkter. Referensgruppen har haft följande sammansättning: E.ON Elnät Sverige AB, Rune Nilsson Fastighetsägarna, Per Forsling Fortum Distribution AB, Leif Boström Lantbrukarnas Riksförbund, Björn Galant SABO, Per Holm Svensk Energi, Anders Pettersson Vattenfall Eldistribution AB, Bo Olsson Villaägarna, Jakob Eliasson 7

8 2 Bakgrund och beskrivning av regelverket för samredovisning Diskussionen kring utjämning av nättariffer mellan glesbygd och tätort pågick redan före elmarknaden omreglerades Orsaken till diskussionen var en politisk vilja att elanvändare i glesbygd ska ha tillgång till el på rimliga villkor. I ett förslag till riksdagen om ny lagstiftning på elområdet 1 angavs också att det skulle vara en särskild uppgift för nätmyndigheten att se till att en omreglering av elmarknaden inte skulle leda till försämrade villkor vad gäller överföring av el för kunder i glesbygd. Bakgrunden till den politiska inriktningen var vetskapen att kostnaderna per kund är högre i glesbygdsnät 2 och att tarifferna där riskerade att öka om inte särskilda åtgärder skulle vidtas. En åtgärd för att säkerställa glesbygdskundernas kostnader för överföring av el inte blev orimligt höga var att införa regler som innebar att överföringskostnaderna för el utjämnas mellan tätorts- och glesbygdskunder. Initialt diskuterades ett system där hopslagning av koncessionsområden skulle ske och därmed en utjämning av nättarifferna. Genom elnätsutredningen 3 och påföljande proposition 4 föreslogs istället en skyldighet att samredovisa koncessionsområden som ligger geografiskt nära varandra. Sammantaget kan det sägas att samredovisning är ett politiskt verktyg för att värna om elanvändare i glesbygd och se till att de har tillgång till el på rimliga villkor. 2.1 Allmän beskrivning av begreppen och sambanden mellan koncession, redovisningsområde och elnätsföretag Elnätsföretag bedriver nätverksamhet, vilket innebär att företaget äger elnätet och ansvarar för distributionen av el. Enligt ellagen 5 krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda starkströmsledningar. Det är Energimarknadsinspektionen som prövar och meddelar tillstånd för lokal-, regional- och stamnät. Det finns två typer av nätkoncessioner. Nätkoncession för linje avser en ledning med en i huvudsak bestämd sträckning. Nätkoncession för område avser en rätt för innehavaren att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss elektrisk spänning. En nätkoncession för område får bara meddelas om området utgör en för nätverksamheten lämplig enhet enligt 2 kap. 9 ellagen. Med 1 Prop. 1993/94:162 s Prop. 1994/95:222, s. 50 Ett koncessionsområdes sammansättning av tätort- och glesbygdskunder kan ha stor betydelse för tariffens nivå. Även i Elnätsutredningen (SOU 2000:90) kunde man konstatera att tariffnivån för kunder i glesbygd generellt sett är högre än i tätort 3 SOU 2000:90 4 Prop. 2001/02: kap. 1 ellagen (1997:857) 8

9 detta menas att området ska vara tillräckligt stort för att medge en utjämning mellan kunder som medför såväl höga som låga överföringskostnader. 6 En nätkoncession för område får inte meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat koncessionsområde. Ett elnätsföretag kan ha en eller flera redovisningsenheter. Varje redovisningsenhet består i sin tur av en eller flera områdes- eller linjekoncessioner. Som ovan beskrivits följer det av 3 kap. 3 ellagen att EI ska besluta att en nätkoncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. De närmare förutsättningarna för ett sådant beslut följer nedan. I Sverige finns det fyra regionnätsföretag med totalt fem redovisningsenheter och 163 lokalnätsföretag med totalt 168 redovisningsenheter. Antalet redovisningsenheter har under åren minskat, framför allt när det gäller de tre stora elnätsföretagen, E.ON Elnät Sverige AB, Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. 2.2 Tidigare förutsättningar för samredovisning Innan dagens system för samredovisning av nätverksamhet infördes hade nätföretaget möjlighet att ansöka om att få samredovisa två eller flera av dess områden. Villkoren för att få samredovisa var att de berörda områdena låg geografiskt nära varandra och att de sammantaget utgjorde en för nätverksamhet lämplig enhet (jfr 2 kap. 9 ellagen). Regeringen ansåg dock inte att systemet med frivillig ansökan ledde till den grad av utjämning som ansågs önskvärd och beslutade att införa dagens system med obligatorisk samredovisning. 2.3 Nuvarande förutsättningar för samredovisning Obligatorisk samredovisning Den tidigare möjligheten att redovisa flera områden tillsammans är sedan 2003 ersatt med en skyldighet att samredovisa flera områden om förutsättningarna nedan är uppfyllda. Skyldigheten gäller dock bara enskilda företag, inte koncerner eller företagsgrupper. Utformningen av bolagsstrukturen inom en koncern som bedriver elnätverksamhet är således avgörande för om de omfattas av kravet på samredovisning eller ej Geografisk närhet För att omfattas av kravet på samredovisning krävs att redovisningsenheterna ligger geografiskt nära varandra. Kravet på geografisk närhet innebär dock inte att de olika koncessionsområdena måste gränsa direkt till varandra. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska det inte finnas möjlighet till en gemensam redovisning för alla områden som en koncessionshavare har om dessa ligger i helt skilda delar av landet och som skulle leda till en total tariffutjämning. 7 Av förarbetena framgår inte närmare vilka avväganden som bör ligga till grund för en bedömning av vad som utgör geografisk närhet utan detta har fått avgöras i praxis. 6 Prop. 1996/97 :136 s Prop. 1994/95:222 s. 89, prop. 1996/97:136 s

10 2.3.3 Ej olämpliga enheter Den tidigare bestämmelsen stadgade att samredovisning fick ske om områdena utgjorde en för nätverksamhet lämplig enhet. Bestämmelsen ändrades och av den nuvarande bestämmelsen framgår istället att enheter som inte är olämpliga får samredovisas. I förarbetena till bestämmelsen utvecklas vad begreppet olämplig enhet innebär. En olämplig enhet utgörs av områden där det finns en olämplig balans mellan olika typer av kunder eller där det finns en olämplig blandning mellan glesbygd och tätort, vilket kan leda till mycket drastiska tariffhöjningar i ett eller flera av de berörda områdena Förutsättningar för beslut Energimarknadsinspektionen är skyldig att fatta beslut om samredovisning när det föreligger ett lagakraftvunnet beslut i vissa typer av ärenden i ellagen. Dessa är meddelande av en nätkoncession enligt 2 kap. 1, ändring av gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 12, förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession enligt 2 kap. 14, tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 16 eller återkallelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 18. Sådant beslut kan också fattas när i övrigt ändrade förhållanden föranleder det Utjämning inom fem år En konsekvens av att samredovisa flera områden är skyldigheten till utjämning av tarifferna. Av bestämmelsen följer att en enhetlig nättariff ska tillämpas i de områden som samredovisas. Om denna utjämning införs på en gång kan det medföra att vissa kunder får kännbara tariffhöjningar och för att mildra sådana effekter har det införts en möjlighet att successivt genomföra en harmonisering av tarifferna inom en tid av maximalt fem år. Nätmyndigheten bestämmer vilken tid som ska gälla i varje samredovisningsbeslut. 8 Prop 2001/02:56 s

11 3 Analys av effekterna av kravet på samredovisning Det finns flera orsaker till att kundernas avgifter ändras i samband med att elnätsföretagen utjämnar tarifferna. Företagen ska harmonisera tarifferna inom högst fem år för de områden som ska samredovisas för att ingå i ett nytt gemensamt tariffområde. I samband med sammanslagningen behöver även områdenas tariffstrukturer ses över. Ofta skiljer sig avgiftsvillkoren och utbudet av tariffer mellan områdena. En omfördelning av dessa behöver därför ske för att skapa ett enhetligt tariffutbud med gemensamma villkor för att kunna uppfylla ellagens krav på icke-diskriminerande tariffer. Dessa förändringar genomförs ofta årligen. Utjämningen av avgifterna uppnås genom att kunderna som bor på landsbygden med högre avgifter får dessa sänkta medan tarifferna för kunder i tätort som har lägre tariffer höjs. Utöver dessa omstruktureringar sker även generella ar som påverkar samtliga kunders avgifter. Detta gör det svårt för en elanvändare att själv utvärdera effekterna av samredovisningen över en femårsperiod. Enligt ellagen ska geografiskt närliggande områden inom samma elnätsföretag ha lika avgiftsvillkor, det vill säga att hela området ska ha en prislista. Avgifterna ska bland annat täcka kostnader för drift, underhåll och investeringar i elnätet. I allmänhet är kostnaderna för att överföra el högre på landsbygden än i tätorter. Stora skillnader kan därför förekomma mellan nätavgifter för samma kundkategori beroende på var i landet kunden bor. Kostnadsskillnaderna gör att skillnaderna i avgiftsnivå mellan områden med hög respektive låg kundtäthet kan bli betydande. Oavsett om kunden bor i en stad eller på landsbygden där det generellt är dyrare att distribuera el, ska avgifterna efter en utjämning vara samma för samtliga kunder inom en kundkategori. I praktiken innebär det vanligvis att kunder i städer är med och betalar de högre kostnader som landsbygdsnäten genererar. När områden slås samman och utjämning av nättariffer sker påverkas kunderna olika, vissa får en sänkning av avgifterna medan andra får en höjning. För elnätsföretagen innebär utjämningen dock ingen förändring av intäkter då endast en omfördelning av nättarifferna sker. Däremot kan elnätsföretagen minska sina kostnader vid effektiviseringar som är relaterade till utjämningen, exempelvis så minskar den administrativa bördan för företaget. I samband med inspektionens beslut om samredovisning sker ingen skälighetsbedömning av avgifterna. Istället sker en skälighetsbedömning av redovisningsenheternas intäkter i samband med regleringen av företagens nätavgifter. Från och med den 1 januari 2012 sker detta genom en så kallad förhandsreglering vilket innebär att inspektionen i förväg fastställer vilka intäkter elnätsföretagen får ha för en tidsperiod på fyra år. Bedömningen avser dock företagets samlade intäkter och inte avgifterna för enskilda kunder. 11

12 3.1 Redovisningsenheternas utveckling sedan 2002 I slutet av 2002 innan bestämmelsen om obligatorisk samredovisning trädde ikraft fanns det 246 redovisningsenheter för lokalnäten i landet. Dessa har efter sammanslagningar minskat i antal till 168 stycken i början av Under perioden har redovisningsenheterna totalt minskat med 78 stycken. E.ON, Vattenfall och Fortum som närmare beskrivs nedan har minskat sina redovisningsenheter med totalt 57 stycken. Av figur 1 nedan framgår var E.ON Fortum och Vattenfalls redovisningsområden är belägna. Nämnda företag har sammanlagt genomfört elva samredovisningar. En karta över dessa samredovisningar framgår av bilaga 2. Figur1 E.ON, Fortum och Vattenfalls redovisningsområden KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 12

13 3.2 Effekterna av samredovisning För att utvärdera de samlade effekterna i landet som en följd av kravet på samredovisning har EI begärt in uppgifter från E.ON, Vattenfall och Fortum om hur samredovisningsbesluten påverkat olika typkunder Metod Uppgifterna som företagen lämnat beskriver deras nättariffer före utjämningsperioden, nättariffer efter utjämningsperioden och andelen av förändringen som orsakats av tariffutjämningen. en består dels av utjämning mellan de sammanslagna områdena och dels av de eventuella behov av strukturförändring som uppkommit när tarifferna i olika nätområden blir enhetliga. I beräkningarna redovisas den totala tariffutjämningen. Det insamlade materialet visar utvecklingen för fem typkunder under perioden EI har valt att studera typkunder i nätområden istället för att studera nätområden som helhet för att se effekten för specifika kunder i olika områden och kunna jämföra dessa mellan de utvalda nätföretagen. De fem typkunder som används i beräkningarna är: 1. Lägenhet 16A, kwh år 2. Villa 16A, kwh år 3. Villa 20A, kwh år A, kwh år A, kwh år När utjämningen har beräknats har utjämningsperioden avrundats till hela år. Denna förenkling är gjord med anledning av att tidpunkten för tariffutjämningen kan variera över tid och att tariffutjämningen oftast sker vid enstaka tillfällen och inte kontinuerligt över året. På så vis minimeras betydelsen av när på året utjämningen skett. Vid beräkning av den årliga tariffutjämningen har ingen hänsyn tagits till att utjämningen kan vara ojämnt fördelad över hela utjämningsperioden. För att kunna sammanställa insamlat material och samtidigt kunna utreda effekterna av tariffutjämningen mellan glesbygd och tätort har materialet aggregerats och kategoriserats. Kategoriseringen har baserats på nätområdenas kundtäthet. Kategoriseringen är hämtad från SOU 2000:90 Elnätsföretag - Regler och Tillsyn, som gjorts delvis för att titta på behovet av att främja en utjämning av nättariffer mellan kunder i tätort och glesbygd. Nätområdena delas in i tätort, blandad, landsbygd och glesbygd. Med tätort avses områden där ledningslängden per kund uppgår till högst 60 m. Vid blandad är ledningslängden i intervallet m, vid landsbygd och i glesbygden överstiger ledningslängden per kund 125 m. En sådan kategorisering visar endast den gensomsnittliga kunden i området, vilket innebär att kundtätheten kan variera över området. Med anledning av att antalet kunder varierar i företagens nätområden har materialet viktats mot antalet kunder per område och per typkund. För att möjliggöra kvantifiering av antalet kunder per typkund har säkringsstorlek och 13

14 tariffslag använts. Konsekvensen av viktningen blir att utjämning som skett i områden med stora kundgrupper får en större påverkan på resultatet. Nedan följer en redovisning av hur tariffutjämningen har påverkat de olika typkunderna. En mer detaljerad redogörelse över hur de enstaka områdena har påverkats återfinns i bilaga E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB har sammanlagt genomfört tre samredovisningar sedan Den första samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick mellan åren 2004 och Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden i norra Sverige som medförde en tariffutjämning som pågick åren Den tredje samredovisning genomfördes i nätområden i södra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick åren E.ON Syd Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt 16 nätområden som alla var belägna i södra och mellersta Sverige. Samredovisningen skedde mellan två tätortsområden, fyra områden med blandad, två landsbygdsområden och åtta glesbygdsområden. en pågick under perioden Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått en relativt kraftigt höjd tariff medan de glesbyggda områdena fått en relativt liten sänkt tariff. Det är framförallt lägenhetskunder i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen med en total höjning på 47,5 procent där 40,7 procent varit beroende av tariffutjämningen. Kunder i glesbygdsområden har fått de största tariffsänkningarna där villakunder med 16 A säkring, med kwh förbrukning i glesbygdsområden fått en minskning av tarifferna med 9,1 procent, vilket motsvarar en årlig minskning med cirka 2,4 procent. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området syd åren finns i tabell 1. 14

15 Tabell 1 E.ON, Syd Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, kwh/år Tätort 40,7% 8,9% 6,8% 1,7% 47,5% 10,2% 38,0% 8,4% 6,7% 1,6% 44,7% 9,7% Landsbygd 1,8% 0,4% 4,9% 1,2% 6,7% 1,6% Glesbygd -2,9% -0,7% 4,7% 1,2% 1,8% 0,5% Villa 16A, kwh/år Tätort 27,5% 6,3% 7,2% 1,8% 34,7% 7,7% 1,5% 0,4% 5,7% 1,4% 7,2% 1,8% Landsbygd -5,4% -1,4% 5,3% 1,3% 0,0% 0,0% Glesbygd -9,1% -2,4% 5,1% 1,3% -4,0% -1,0% Villa 20A, kwh/år Tätort 26,8% 6,1% 10,9% 2,6% 37,7% 8,3% 11,4% 2,7% 9,6% 2,3% 21,0% 4,9% Landsbygd -1,3% -0,3% 8,5% 2,1% 7,2% 1,8% Glesbygd -2,8% -0,7% 8,4% 2,0% 5,5% 1,4% 125A, kwh/år Tätort 2,5% 0,6% 8,1% 2,0% 10,6% 2,5% 2,2% 0,5% 8,1% 2,0% 10,3% 2,5% Landsbygd -4,8% -1,2% 7,5% 1,8% 2,7% 0,7% Glesbygd -13,7% -3,6% 6,8% 1,7% -6,8% -1,8% 160A, kwh/år Tätort 18,8% 4,4% 13,4% 3,2% 32,2% 7,2% 37,3% 8,2% 15,5% 3,7% 52,8% 11,2% Landsbygd -4,2% -1,1% 10,8% 2,6% 6,6% 1,6% Glesbygd -6,8% -1,7% 10,5% 2,5% 3,7% 0,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 15

16 E.ON, Norr Vid samredovisningen skedde en sammanslagning mellan två glesbygdsområden som båda var belägna i norra Sverige. en pågick under perioden Eftersom samredovisningen skedde mellan två nätområden som båda klassas som glesbygdsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har exempelvis fått en ökning på 19,6 procent där 9,2 procent varit beroende av utjämningen. Villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på kwh har på grund av utjämningen fått en tariffsänkning med 7,3 procent. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området norr åren finns i tabell 2. 16

17 Tabell 2 E.ON, Norr Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 9,2% 3,0% 10,3% 3,3% 19,6% 6,1% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -7,3% -2,5% 7,0% 2,3% -0,4% -0,1% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,3% 0,7% 9,4% 3,0% 11,6% 3,7% 125A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,6% 0,9% 9,3% 3,0% 11,9% 3,8% 160A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,7% 0,9% 12,5% 4,0% 15,3% 4,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 17

18 E.ON, Syd Vid den tredje samredovisningen skedde en sammanslagning mellan tre nätområden: ett tätortsområde, ett landsbygdsområde och ett glesbygdsområde. Landsbygdsområdet är E.ON:s område i södra Sverige som tariffutjämnades under åren , se beskrivning ovan. Alla nätområden var belägna i södra och mellersta Sverige. en pågick under perioden Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glest befolkade områdena fått relativt små minskningar. Det är framförallt lägenhetskunder i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen med en total höjning på 123,3 procent där 79,8 procent varit beroende av tariffutjämningen. Även i glesbygdsområdena har vissa typkunder fått höjda tariffer. Exempelvis har kunder med villa 20 A med en förbrukning på kwh/år fått en tariffhöjning med 67 procent varav 33,9 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området syd åren finns i tabell 3. 18

19 Tabell 3 E.ON, Syd Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, kwh/år Tätort 79,8% 12,5% 43,5% 7,5% 123,3% 17,4% Landsbygd -6,9% -1,4% 27,5% 5,0% 20,6% 3,8% Glesbygd 4,8% 0,9% 23,7% 4,4% 28,5% 5,1% Villa 16A, kwh/år Tätort 47,7% 8,1% 42,7% 7,4% 90,4% 13,7% Landsbygd 3,7% 0,7% 32,5% 5,8% 36,2% 6,4% Glesbygd 7,1% 1,4% 28,1% 5,1% 35,1% 6,2% Villa 20A, kwh/år Tätort 49,4% 8,4% 33,3% 5,9% 82,7% 12,8% Landsbygd -1,3% -0,3% 25,8% 4,7% 24,5% 4,5% Glesbygd 33,9% 6,0% 33,2% 5,9% 67,0% 10,8% 125A, kwh/år Tätort 47,6% 8,1% 45,9% 7,8% 93,5% 14,1% Landsbygd -1,9% -0,4% 36,0% 6,3% 34,0% 6,0% Glesbygd 32,1% 5,7% 43,7% 7,5% 75,9% 12,0% 160A, kwh/år Tätort 27,4% 5,0% 33,8% 6,0% 61,2% 10,0% Landsbygd -1,1% -0,2% 30,3% 5,4% 29,2% 5,3% Glesbygd 32,1% 5,7% 37,6% 6,6% 69,7% 11,2% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 19

20 E.ON, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över de tariffutjämningar som skett åren visar att kundtäta områden på grund av utjämningen fått en tariffhöjning. Kunder som befinner sig i glesare områden har generellt fått en tariffsänkning som orsakats av utjämningen. Som tabell 4 visar så har dock ökningen procentuellt varit större i kundtäta områden än vad minskningen i mindre kundtäta områden varit. Tabell 4 E.ON, total utjämning Lägenhet 16A, kwh år Villa 16A, kwh år Villa 20A, 125A, A, kwh år kwh år kwh år Tätort 42,1% 28,0% 27,9% 3,8% 19,0% 38,0% 1,5% 11,4% 2,2% 37,3% Landsbygd -6,8% 3,1% -1,3% -2,0% -1,2% Glesbygd 0,0% -8,6% -0,7% -7,5% -2,8% ÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Fortum Distribution AB Fortum Distribution AB har sammanlagt genomfört sex samredovisningar sedan Den första samredovisningen genomfördes mellan nätområden i västra Svealand och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden belägna vid västkusten och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den tredje samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Norrland och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den fjärde samredovisningen genomfördes mellan nätområden i Stockholmsregionen och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den femte samredovisningen genomfördes mellan nätområden i västra Svealand och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den sjätte samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Norrland och medförde en tariffutjämning som pågick åren

21 Fortum, Västra Svealand Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fyra nätområden som alla var belägna i västra Svealand. Samredovisningen skedde uteslutande mellan glesbygdsområden. en pågick under perioden Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassas som glesbygdsområde visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har exempelvis fått en minskning på 9,8 procent beroende på utjämningen, vilket motsvarar en årlig minskning på 3,4 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västra Svealand åren finns i tabell 5. 21

22 Tabell 5 Fortum, Västra Svealand Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd -9,8% -3,4% 11,0% 3,5% 1,2% 0,4% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,5% 0,8% 11,0% 3,5% 13,5% 4,3% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,2% -0,7% 11,0% 3,5% 8,8% 2,9% 125A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -4,9% -1,6% 11,0% 3,5% 6,1% 2,0% 160A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,9% -1,0% 11,0% 3,5% 8,1% 2,6% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 22

23 Fortum, Västkusten Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fem nätområden som alla var belägna på västkusten. Samredovisningen skedde mellan tre glesbygdsområden och två landsbygdsområden. en pågick under perioden Konsekvensen av tariffutjämningen har varit att de mer kundtäta områdena har fått ökade tariffer medan de mer glesbefolkade områdena har fått minskade tariffer. Det är framförallt kunder med 125 A säkring, med en förbrukning på kwh i de mer kundtäta områdena som fått den största tariffhöjningen. Höjningen har totalt blivit 22,1 procent där 11,4 procent varit beroende av prisutjämningen. Glesbygdsområdena har fått de största tariffsänkningarna. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har i glesbygdsområden på grund av tariffutjämningen fått en minskning av tarifferna med 17,7 procent vilket motsvarar en årlig minskning med cirka 6,3 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västkusten åren finns i tabell 6. 23

24 Tabell 6 Fortum, Västkusten Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Övrig Övrig Total Total Landsbygd 4,7% 1,5% 10,7% 3,4% 15,4% 4,9% Glesbygd -17,7% -6,3% 10,7% 3,4% -7,0% -2,4% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd 0,0% 0,0% 10,7% 3,4% 10,7% 3,5% Glesbygd -15,0% -5,3% 10,7% 3,4% -4,3% -2,2% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd 10,4% 3,3% 10,7% 3,4% 21,1% 6,6% Glesbygd -7,0% -2,4% 10,7% 3,4% 3,7% 1,2% 125A, kwh/år Tätort Landsbygd 11,4% 3,7% 10,7% 3,4% 22,1% 6,9% Glesbygd -11,1% -3,8% 10,7% 3,4% -0,4% -0,1% 160A, kwh/år Tätort Landsbygd 10,7% 3,4% 10,7% 3,4% 21,4% 6,7% Glesbygd -8,5% -2,9% 10,7% 3,4% 2,1% 0,7% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 24

25 Fortum, Södra Norrland Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt tre nätområden som alla var belägna i södra Norrland. Samredovisningen skedde mellan två glesbygdsområden och ett tätortsområde. en pågick under perioden Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de glesbyggda områdena fått relativt små minskningar. Det är framförallt villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på kwh i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen. Höjningen har totalt blivit 73,5 procent varav 57,7 procent varit beroende av prisutjämningen. Glesbygdsområdena har fått de största tariffsänkningarna. Villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på kwh har, på grund av utjämningen, fått en minskning av tarifferna med 11,3 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området södra Norrland åren finns i tabell 7. 25

26 Tabell 7 Fortum, Södra Norrland Lägenhet 16A, kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 42,9% 9,3% 15,8% 3,7% 58,7% 12,2% Landsbygd Glesbygd -3,8% -1,0% 15,8% 3,7% 12,0% 2,9% Villa 16A, kwh/år Tätort 57,7% 12,1% 15,8% 3,7% 73,5% 14,8% Landsbygd Glesbygd -3,7% -0,9% 15,8% 3,7% 12,1% 2,9% Villa 20A, kwh/år Tätort 44,1% 9,6% 15,8% 3,7% 59,9% 12,4% Landsbygd Glesbygd -11,3% -3,0% 15,8% 3,7% 4,5% 1,1% 125A, kwh/år Tätort 46,4% 10,0% 15,8% 3,7% 62,2% 12,8% Landsbygd Glesbygd -2,3% -0,6% 15,8% 3,7% 13,4% 3,2% 160A, kwh/år Tätort 28,1% 6,4% 15,8% 3,7% 43,9% 9,5% Landsbygd Glesbygd -3,8% -1,0% 15,8% 3,7% 12,0% 2,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 26

27 Fortum, Stockholm Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt tre nätområden som alla var belägna i Stockholmsregionen. Samredovisningen skedde uteslutande mellan tätortsområden. en pågick under perioden Eftersom samredovisningen skedde mellan tre nätområden som alla klassas som tätortsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har fått en ökning på 21,1 procent där 2,2 procent påverkats av utjämningen. Samtidigt har villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på kwh fått en tariffökning på 17,3 procent där tariffutjämningen orsakat en tariffsänkning med 1,5 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området Stockholm åren finns i tabell 8. 27

28 Tabell 8 Fortum, Stockholm Lägenhet 16A, kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 2,2% 0,6% 18,8% 4,4% 21,1% 4,9% Landsbygd Glesbygd Villa 16A, kwh/år Tätort -1,5% -0,4% 18,8% 4,4% 17,3% 4,1% Landsbygd Glesbygd Villa 20A, kwh/år Tätort 8,1% 2,0% 18,8% 4,4% 26,9% 6,1% Landsbygd Glesbygd 125A, kwh/år 9 Tätort 26,9% 6,1% 18,8% 4,4% 45,7% 9,9% Landsbygd Glesbygd 160A, kwh/år 10 Tätort 4,7% 1,2% 18,8% 4,4% 23,5% 5,4% Landsbygd Glesbygd KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 9-10 För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes , vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under har fått en stor påverkan på resultatet. 28

29 Fortum, Västra Svealand Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av två nätområden som båda var belägna i västra Svealand. Samredovisningen skedde mellan ett glesbygdsområde och ett landsbygdsområde. Glesbygdsområdet är Fortums redovisningsområde västra Svealand som tidigare tariffutjämnats under åren en pågick under perioden Konsekvensen av samredovisningen har varit att de mer kundtäta områdena har fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glest befolkade områdena har fått mindre ökade tariffer. Villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på kwh i de mer kundtäta områdena har fått en tariffhöjning med totalt 79,4 procent där 69,3 procent varit beroende av tariffutjämningen. Även kunder i glesbygdsområden har fått tariffhöjningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh i glesbygdsområden har fått en tariffökning med 56,9 procent, där 46,8 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västkusten åren finns i tabell 9. 29

30 Tabell 9 Fortum, Västra Svealand Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Övrig Övrig Total Total Landsbygd 46,8% 10,1% 10,1% 2,4% 56,9% 11,9% Glesbygd 15,4% 3,7% 10,1% 2,4% 25,5% 5,9% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd 61,0% 12,6% 10,1% 2,4% 71,1% 14,4% Glesbygd 14,3% 3,4% 10,1% 2,4% 24,4% 5,6% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd 69,3% 14,1% 10,1% 2,4% 79,4% 15,7% Glesbygd 14,2% 3,4% 10,1% 2,4% 24,3% 5,6% 125A, kwh/år 11 Tätort Landsbygd 109,0% 20,2% 10,1% 2,4% 119,1% 21,7% Glesbygd 56,3% 11,8% 10,1% 2,4% 66,4% 13,6% 160A, kwh/år 12 Tätort Landsbygd 13 Glesbygd 29,4% 6,7% 10,1% 2,4% 39,5% 8,7% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes , vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under har fått en stor påverkan på resultatet. 13 Kundantalet med 160 A säkring i landsbygdsområdet är noll. 30

31 Fortum, Södra Norrland Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fyra nätområden som alla var belägna i södra Norrland. Samredovisningen skedde uteslutande mellan glesbygdsnät. en pågick under perioden Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassas som glesbygdsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har exempelvis fått en ökning på 11,8 procent där 4 procent påverkats av utjämningen. Samtidigt har villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på kwh fått en tariffökning på 14,1 procent där 6,2 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området södra Norrland åren finns i tabell

32 Tabell 10 Fortum, Södra Norrland Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd 4,0% 1,3% 7,9% 2,6% 11,8% 3,8% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 4,1% 1,3% 7,9% 2,6% 12,0% 3,8% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 6,2% 2,0% 7,9% 2,6% 14,1% 4,5% 125A, kwh/år 14 Tätort Landsbygd Glesbygd 35,5% 10,7% 7,9% 2,6% 43,4% 12,8% 160A, kwh/år 15 Tätort Landsbygd Glesbygd 8,4% 2,7% 7,9% 2,6% 16,3% 5,2% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes , vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under har fått en stor påverkan på resultatet. 32

33 Fortum, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över tariffutjämningarna mellan åren 2003 och 2012 visar att kunder i tätortsområden och landsbygdsområden generellt har fått den största tariffhöjningen på grund av tariffutjämningen. Kunder som befinner sig i glesbygdsområden har generellt fått en mindre tariffhöjning som orsakats av utjämningen, se tabell 11. För typkunder med 125 och 160 A säkring finns en större varians i resultatet. Detta har föranletts av att dessa två typkunder har genomgått en strukturförändring i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med överföringstariffen. Denna strukturförändring genomfördes , vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under har fått en stor påverkan på resultatet. Tabell 11 Fortum, Total utjämning Lägenhet 16A, kwh år Villa 16A, kwh år Villa 20A, kwh år 125A, kwh år 160A, kwh år Tätort 2,8% 7,5% 9,2% 27,3% 5,2% Landsbygd 6,1% 3,4% 11,1% 12,6% 10,7% Glesbygd 0,6% 4,5% 3,0% 21,0% 8,0% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har sammanlagt genomfört två samredovisningar sedan Den ena samredovisningen skedde mellan nätområden i södra och mellersta Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick åren Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden i norra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick under åren Vattenfall, Söder Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt 29 nätområden som alla var belägna i södra och mellersta Sverige. Samredovisningen skedde mellan sex tätortsområden, fem blandande områden, åtta landsbygdsområden och tio glesbygdsområden. en pågick under perioden Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glesbefolkade områdena fått en relativt liten minskad tariff. Villakunder 16 A, med en förbrukning på kwh har i kundtäta områden på grund av utjämningen fått den högsta tariffhöjningen med en höjning på 25,9 procent. Kunder i glesbygdsområden har fått de största tariffsänkningarna där lägenhetskunder i glesbygdsområden på grund av tariffutjämningen fått en minskning av tarifferna med 15,9 procent. En mer detaljerad redovisning av Vattenfalls tariffutjämning i området södra Sverigeåren finns i tabell

34 Tabell 12 Vattenfall Söder Lägenhet 16A, kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 17,4% 3,3% 3,9% 0,8% 21,3% 3,9% 6,8% 1,3% 3,9% 0,8% 10,7% 2,1% Landsbygd -10,5% -2,2% 3,9% 0,8% -6,6% -1,4% Glesbygd -15,9% -3,4% 3,9% 0,8% -12,0% -2,5% Villa 16A, kwh/år Tätort 25,9% 4,7% 3,9% 0,8% 29,8% 5,4% 10,7% 2,0% 3,9% 0,8% 14,6% 2,8% Landsbygd 2,2% 0,4% 3,9% 0,8% 6,1% 1,2% Glesbygd -12,4% -2,6% 3,9% 0,8% -8,5% -1,8% Villa 20A, kwh/år Tätort 19,4% 3,6% 3,9% 0,8% 23,3% 4,3% 10,4% 2,0% 3,9% 0,8% 14,3% 2,7% Landsbygd 2,7% 0,5% 3,9% 0,8% 6,6% 1,3% Glesbygd -11,6% -2,4% 3,9% 0,8% -7,7% -1,6% 125A, kwh/år Tätort 19,2% 3,6% 3,9% 0,8% 23,1% 4,3% 10,8% 2,1% 3,9% 0,8% 14,7% 2,8% Landsbygd 0,7% 0,1% 3,9% 0,8% 4,6% 0,9% Glesbygd -10,8% -2,3% 3,9% 0,8% -6,9% -1,4% 160A, kwh/år Tätort 18,3% 3,4% 3,9% 0,8% 22,2% 4,1% 11,8% 2,3% 3,9% 0,8% 15,7% 3,0% Landsbygd -0,1% 0,0% 3,9% 0,8% 3,8% 0,7% Glesbygd -10,1% -2,1% 3,9% 0,8% -6,2% -1,3% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 34

35 Vattenfall, Norr Vid denna samredovisning skedde en sammanslagning mellan fyra glesbygdsområden som alla var belägna i norra Sverige. en pågick under perioden Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassats som glesbygdsområde visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på kwh har exempelvis på grund av utjämningen fått en minskad tariff med 16 procent. Villakunder med en förbrukning på kwh har på grund av utjämningen fått en höjning med 2,1 procent. En mer detaljerad redovisning av Vattenfalls tariffutjämning i området norr åren finns i tabell

36 Tabell 13 Vattenfall, Norr Lägenhet 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd -16,0% -8,3% 3,9% 1,9% -12,1% -6,2% Villa 16A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,3% -1,1% 3,9% 1,9% 1,6% 0,8% Villa 20A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,1% 1,0% 3,9% 1,9% 6,0% 2,9% 125A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -0,8% -0,4% 3,9% 1,9% 3,1% 1,5% 160A, kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 4,1% 2,0% 3,9% 1,9% 8,0% 3,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 36

37 Vattenfall, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över de samredovisningar som skett åren visar att kunder i kundtäta områden på grund av utjämningen fått en tariffhöjning. Kunder som befinner sig i glesare kundområden har generellt fått en minskning av tarifferna, orsakad av utjämningen. Men som tabell 14 visar så har ökningen procentuellt varit större i kundtäta områden än vad minskningen varit i mindre kundtäta områden. Tabell 14, Vattenfall, total utjämning Lägenhet 16A, kwh år Villa 16A, kwh år Villa 20A, kwh år 125A, kwh år 160A, kwh år Tätort 17,4% 25,9% 19,4% 19,2% 18,3% 6,8% 10,7% 10,4% 10,8% 11,8% Landsbygd -10,5% 2,2% 2,7% 0,7% -0,1% Glesbygd -15,9% -9,8% -7,5% -8,6% -5,4% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Sammanfattning E.ON, Fortum och Vattenfall Nedan följer en sammanfattning över vad som har presenterats under avsnitt 3.2 Effekterna av samredovisning. E.ON För E.ON har två av totalt tre samredovisningar innefattat kunder som befinner sig i olika kundtäthetskategorier. Den tredje samredovisningen skedde mellan uteslutande glesbygdsområden. I sammanslagningen som skedde mellan de olika nätområdena har kunderna på grund av tariffutjämningen i de mer kundtäta områdena fått en kraftig höjning av tarifferna. Samtidigt har kunderna i de mer glesbyggda områdena fått en relativt liten sänkning. Orsaken till detta är att tätortsområdena varit betydligt färre än vad de mer glesbyggda områdena varit. I samredovisningen som genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden visas endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Sammanfattningsvis så har effekten för den enstaka kunden varierat mellan de olika områdena och de olika typkunderna. Sammanställningen visar att de kundtäta områden generellt fått en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av utjämningen samt att kunder som befinner sig i glesare kundområden på grund av utjämningen generellt fått en minskning av tarifferna. Minskningen av tarifferna i de mer glesbyggda områdena har varit förhållandevis marginell jämfört med tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena. Fortum För Fortum har tre av totalt sex samredovisningar innefattat kunder som befinner sig i olika kundtäthetskategorier. Två av de tre resterande samredovisningarna 37

38 skedde mellan uteslutande glesbygdsområden och den tredje samredovisningen skedde mellan uteslutande tätortsområden. I den samredovisning som skedde i södra Norrland mellan två glesbygdsområden och ett tätortsområde har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en kraftig höjning av tarifferna medan glesbygdsområdena fått en relativt liten tariffsänkning. I den samredovisning som skedde i västra Svealand mellan ett glesbygdsområde och ett landsbygdsområde har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en kraftig höjning av tarifferna samtidigt som glesbygdsområdena fått en mindre tariffhöjning. I samredovisningen som skedde på västkusten mellan tre glesbygdsområden och två landsbygdsområden har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en höjning av tarifferna medan glesbygdsområdena fått en tariffsänkning. För samredovisningen som skedde mellan tre tätortsnät i Stockholmsregionen har antalet kunder i de olika områdena varierat kraftigt. Ett av tätortsområdena är Stockholm som sett till de övriga områdena har betydligt fler kunder, vilket har resulterat i att tarifförändringen varit betydligt större i de mindre områdena. De övriga samredovisningarna genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden. Dessa samredovisningar har resulterat i att de mer kundtäta områdena fått tariffhöjningar medan de mindre kundtäta områden fått mindre tariffhöjningar alternativt tariffsänkningar. Den samlade effekten av Fortums samredovisningar har visat att kunder i tätortsområden och landsbygdsområden på grund av tariffutjämningen har fått den största tariffhöjningen. Kunder som befinner sig i glesbygdsområden har generellt på grund av utjämningen fått en mindre tariffhöjning. Vattenfall För Vattenfall har en av två samredovisningar innefattat både kunder i tätortsområden eller områden med blandad och landsbygdsområden eller glesbygdsområden. Den andra samredovisningen skedde mellan uteslutande glesbygdsområden. I sammanslagningen som skedde mellan de olika nätområdena har kunderna i de mer kundtäta områdena fått en kraftig höjning av tarifferna. Samtidigt har kunderna i de mer glest bebyggda områdena fått en relativt liten tariffsänkning på grund av tariffutjämningen. Orsaken till detta är att tätortsområdena varit betydligt färre än vad de mer glest byggda områdena varit. I samredovisningen som genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden visas endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. en har i denna sammanslagning bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Sammanfattningsvis så har effekten för den enstaka kunden varierat mellan de olika områdena och de olika typkunderna. Sammanställningen visar att kunder i kundtäta områden generellt fått en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av 38

39 utjämningen samt att kunder som befinner sig i glesare kundområden fått en liten sänkning av tarifferna. Tariffsänkningen i de mer glesbyggda områdena har inte varit på samma nivå som tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena. 3.3 En beskrivning av samhällsekonomiska effekter av tariffutjämning mellan glesbygd och tätort Regleringen av nättarifferna baseras i stort på två principer, kostnadsriktighet som innebär att varje kund ska bära sina egna kostnader, och utjämning av tarifferna mellan framförallt tätort och glesbygd. Det kan konstateras att dessa två principer inte överensstämmer med varandra utan tvärtom är motstridiga, kostnadsriktighet driver mot diversifierade avgifter medan utjämning av tarifferna söker harmonisera avgifterna. Utjämning av tarifferna har ett politiskt syfte i och med att den huvudsakliga målsättningen är att värna om glesbygdskunderna. Detta kan ses som regionaleller glesbygdspolitik och innebär att resurser omfördelas från stad till glesbygd. Att utjämning av tarifferna innebär en omfördelning har att göra med de skillnader i kostnadsstruktur som finns mellan att bygga och driva elnät i stad och i glesbygd. Generellt sett så är stadsnät billigare än glesbygdsnät. 16 Det är flera faktorer som påverkar kostnaderna, men en av de mest kostnadsdrivande faktorerna är ledningslängd per elkund, dvs. hur långt det i genomsnitt är mellan varje kund. I stadsnät är det korta avstånd mellan kunderna(mindre än 60 meter) medan i glesbygdsnät är det betydligt längre (mer än 125 meter). Detta driver kostnaderna för elnät i glesbygd. Genom att låta samredovisa närliggande koncessionsområden med olika sammansättning av glesbygd och stadsnät kommer kostnaderna mellan glesbygd och stad att utjämnas. Vad som händer är att de dyrare glesbygdsnäten blir billigare då de subventioneras av stadsnäten, som i sin tur blir dyrare. Exakt hur stora de verkliga effekter blir för kunder i stad och glesbygd beror på hur tariffstrukturerna ser ut i de olika koncessionsområdena. Den andra delen av regleringens principer, kostnadsriktighet, innebär att varje kund ska bära sina egna kostnader. Vad detta betyder är helt enkelt att de kostnader som uppkommer av en enskild kunds utnyttjande av elnätet ska täckas av de avgifter denne kund betalar. För en kund i ett stadsnät med låga kostnader innebär kostnadsriktighet att denne ska ha en lägre avgifter än en kund i ett glesbygdsnät med högre kostnader. Här handlar det om vad man brukar kalla ekonomisk effektivitet. Lite förenklat kan effekterna av tariffutjämning utifrån ett rent effektivitetsperspektiv visas som i Figur 2 nedan. 16 SOU 2000:90,s

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Utvecklingen av elnätsavgifter

Utvecklingen av elnätsavgifter 21:3 Utvecklingen av elnätsavgifter 29-21 Elnätsföretagen höjer sina avgifter kraftigt Efter en lång period av oförändrade nätavgifter höjer nu nätföretagen sina avgifter kraftigt för år 21. De genomsnittliga

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Emmaboda Elnät AB Box 53 361 21 EMMABODA Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (16) Datum Skellefteå Kraft Elnät AB 931 80 SKELLEFTEÅ Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Skellefteå Kraft Elnät

Läs mer

Tariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt

Tariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt Tariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt Elinorr VF Elinorr är ett samriskföretag som består av 16 elnätsföretag i södra och mellersta Norrland. Kundantalet variera

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Ei R2012:13. Bedömning av elnätsföretagens nätavgifter 2011

Ei R2012:13. Bedömning av elnätsföretagens nätavgifter 2011 Ei R2012:13 Bedömning av elnätsföretagens nätavgifter 2011 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2012:13 Författare: Dennis Jonsson, Semira Pandur Copyright:

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (10) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 MALMÖ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade intäktsramen

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (12) Datum Smedjebacken Energi Nät AB Gunnarsvägen 7 777 34 SMEDJEBACKEN Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Smedjebacken

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (11) Datum Öresundskraft AB Box 642 251 06 HELSINGBORG Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Nässjö Affärsverk Elnät AB 571 80 NÄSSJÖ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Varberg Energi AB Box 1043 432 13 VARBERG Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Kommittédirektiv Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012 EI6003 W-3.0, 2010-11-30 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Datum 2012-12-12 Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012 Närvarande Ej närvarande Yvonne Fredriksson (ordf.), Tony Rosten och

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (7) Datum VänerEnergi AB Box 102 542 21 MARIESTAD Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Bedömning av elnätföretagens nätavgifter 2008

Bedömning av elnätföretagens nätavgifter 2008 EI R2009:14 Bedömning av elnätföretagens nätavgifter 2008 Redovisning av Energimarknadsinspektionens årliga granskning av lokalnätsföretagens avgifter Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras

Läs mer

Utveckling av nätpriser. 1 januari 1997-1 januari 2007 En rapport från Energimarknadsinspektionen

Utveckling av nätpriser. 1 januari 1997-1 januari 2007 En rapport från Energimarknadsinspektionen Utveckling av nätpriser 1 januari 1997-1 januari 2007 En rapport från Energimarknadsinspektionen Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice.

Läs mer

E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen

E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen YTTRANDE 1 (24) Datum Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 8031-11, Enhet 1 E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen Förelagd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Uppladdning för framtidens fordon

Uppladdning för framtidens fordon EI R2010:20 Uppladdning för framtidens fordon Undantag från koncession för laddinfrastruktur Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2010:20 Författare: Erik

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 30 november 2015 KLAGANDE AA MOTPART Borås kommun Ombud: Advokaterna Torgny Wetterberg och Josefin Mallmin A1 Advokater KB Riddargatan 13

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Ei R2012:14 Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2012:14 Författare: Göran Ek, Willy Hallgren Copyright:

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 2010:04 Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 EI:s tillsynsansvar över Affärsverket svenska kraftnät Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme.

Läs mer

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag 16-25 A

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag 16-25 A PM - Ei PM2013:03 Ei R2013:02 Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag 16-25 A Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen PM2013:03 Författare:

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Handledning till Excelfil Prognosverktyg_v_1_1.xlsx

Handledning till Excelfil Prognosverktyg_v_1_1.xlsx HANDLEDNING 1 (10) Datum Handledning till Excelfil Prognosverktyg_v_1_1.xlsx Inledning Viktigt att veta Energimarknadsinspektionen (EI) har tagit fram ett stöd i form av en Excelfil (Prognosverktyg_v_1_1.xlsx)

Läs mer

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för avstånd upp till 1200 meter

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för avstånd upp till 1200 meter 2010:06 Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för avstånd upp till 1200 meter Uttag 16-25 A Allmänt Nedanstående metod och principer ska tillämpas vid Energimarknadsinspektionens (EI:s)

Läs mer

En tydligare rätt till avbrottsersättning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

En tydligare rätt till avbrottsersättning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En tydligare rätt till avbrottsersättning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 maj 2013 Annie Lööf Dan Sandberg (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Ei R2013:06. Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar

Ei R2013:06. Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar Ei R2013:06 Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar - författningsförslag inför andra tillsynsperioden 2016-2019 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Inmatningstariffer för elproducenter

Inmatningstariffer för elproducenter Inmatningstariffer för elproducenter Sammanställning och analys av avgifter för inmatning i lokalnät Rapport till Energimarknadsinspektionen Henrik Gåverud December 2014 2 (34) 3 (34) Sammanfattning Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8 Anvisade elavtal Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen. Ändringarna gäller dels systemet med anvisade elleverantörer,

Läs mer

Göteborg Energi Nät AB (REL 00062)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen

Göteborg Energi Nät AB (REL 00062)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen YTTRANDE 1 (22) Datum Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 7995-11, Enhet 1 Göteborg Energi Nät AB (REL 00062)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen Förelagd

Läs mer

Elnätsreglering. Hearing

Elnätsreglering. Hearing Elnätsreglering Hearing 2013-04-03 Agenda 13.00 14.00 Ei presenterar Tankar kring utvecklingen av regleringen inför andra tillsynsperioden Förslag till ändringar i ellagen Diskussion 14.00 15.30 Utvecklingen

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Förelagd därtill får Energimarknadsinspektionen (Ei) härmed inkomma med följande yttrande.

Förelagd därtill får Energimarknadsinspektionen (Ei) härmed inkomma med följande yttrande. YTTRANDE 1 (20) Datum Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 7960-11, Enhet 1 Växjö Energi Elnät AB (REL00243)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen Förelagd

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranskvaliteten

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag A

Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag A 2012:02 Metod för fastställande av skäliga anslutningsavgifter för uttag 16-25 A Allmänt Nedanstående metod och principer ska tillämpas vid Energimarknadsinspektionens (EI:s) prövning av avgift för anslutning

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2015-06-03 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Borås Elnät AB (REL 00019)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen

Borås Elnät AB (REL 00019)./. Energimarknadsinspektionen angående tillämpning av ellagen med YTTRANDE 1 (20) Datum Kategori 1 övergångsperioden Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 7944-11, Enhet 1 Borås Elnät AB (REL 00019)./. Energimarknadsinspektionen angående

Läs mer

UTKAST 1 (12) 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

UTKAST 1 (12) 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå UTKAST 1 (12) Datum Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och en rimlig avkastning vid beräkning av intäktsram Konsekvensutredningen avser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg EI1000 W-2.0 2010-03-02 BESLUT 1 (7) Datum Dnr 700-11-102845 Sökande Affärsverket svenska kraftnät 202100 4284 Box 1200 172 24 Sundbyberg Saken Certifiering av stamnätsföretag enligt lagen (2011:710) om

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

Detta yttrande ersätter i sin helhet vad Envikens Elnät anfört i överklagandet.

Detta yttrande ersätter i sin helhet vad Envikens Elnät anfört i överklagandet. Förvaltningsrätten i Linköping Enhet 1 Box 406 581 04 LINKÖPING FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Stockholm den 15 december 2016 Mål nr gza. 2016-12- 1 6 ±8 2_3 Aktbil 0 KOMPLETTERING AV ÖVERKLAGANDE Mål

Läs mer

Utveckling av nätavgifter. 1 januari,

Utveckling av nätavgifter. 1 januari, Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-2003 ER 9:2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2016-12-29 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Mjölby Kraftnät AB Box 510 595 29 MJÖLBY Fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade intäktsramen

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2017-03-27 1 (6) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Elnätsföretagens ekonomiska nyckeltal 2000-2006. En rapport från Energimarknadsinspektionen

Elnätsföretagens ekonomiska nyckeltal 2000-2006. En rapport från Energimarknadsinspektionen Elnätsföretagens ekonomiska nyckeltal 2000-2006 En rapport från Energimarknadsinspektionen Förord Energimarknadsinspektionen presenterar i rapporten ett urval av ekonomiska nyckeltal som beskriver elnätsföretagens

Läs mer

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet Energimarkandsinspektionen Att. Karin Alvehag Box 155 631 03 Eskilstuna Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 169 56 Solna Datum: 2016-04-18 Kontakt: Peter Takacs Telefon: +46 706185745 E-mail: Peter.Takacs@vattenfall.com

Läs mer

Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter EI2000, W-3.1, 2013-01-30 BESLUT 1 (6) Fortum Markets AB 115 77 Stockholm Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (14) Umeå Energi Elnät AB Box 224 901 05 UMEÅ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2011:712 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Ei R2015:01. Energimarknadsinspektionens föreskrifter om intäktsramar för elnätsföretag

Ei R2015:01. Energimarknadsinspektionens föreskrifter om intäktsramar för elnätsföretag Ei R2015:01 Energimarknadsinspektionens föreskrifter om intäktsramar för elnätsföretag 1 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2015:01 Författare: Semira Pandur,

Läs mer

Utveckling av nätavgifter. 1 januari, januari, 2004

Utveckling av nätavgifter. 1 januari, januari, 2004 Utveckling av nätavgifter 1 januari, 1997-1 januari, 2004 ER 11:2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Per Virdesten. Tredje inremarknadspaketet för el

Läs mer

Funktionskrav på elmätare

Funktionskrav på elmätare Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU10 Funktionskrav på elmätare Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen och fjärrvärmelagen. Ändringarna i ellagen innebär

Läs mer

Inmatningstariffer för elproducenter

Inmatningstariffer för elproducenter Inmatningstariffer för elproducenter Henrik Gåverud Seminarium Energimarknadsinspektionen Stockholm 12 maj 2015 Kort om studien 2 Bakgrund Indikationer på stor variation avseende inmatningstariffer Kartläggning

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf )

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) PROMEMORIA Till: Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) Från: Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Joel Gustafsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB ( MAQS ) Datum: 2011-06-30 Angående: Undantag

Läs mer

= ' Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) z Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr

= ' Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) z Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr E11012, W-4.2, 2016-03-01 = ' Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) z Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr Redovisningsenhet Anläggningsnr RELOO57O 118 HA Västerbergslagens Elnät AB 771

Läs mer

Yttrande över Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information

Yttrande över Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Handbok för inrapportering av uppgifter vid ansökan om intäktsram

Handbok för inrapportering av uppgifter vid ansökan om intäktsram Handbok - version 4.1 2015-02-20 Handbok för inrapportering av uppgifter vid ansökan om intäktsram Information från Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Författare:

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (16) Datum E.ON Elnät Stockholm AB 205 09 MALMÖ Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för E.ON Elnät Stockholm AB, 556209-8599,

Läs mer

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering. 2016-09-01 Energimarknadsinspektionen Gaia Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering. I juni 2015 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) och Svenska kraftnät

Läs mer

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 april 2008 KLAGANDE 1. AA 2. Energimarknadsinspektionen (tidigare Statens energimyndighet) Box 155 631 03 Eskilstuna MOTPART E.ON Elnät Sverige AB

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 6 maj 2009 KLAGANDE E.ON Elnät Sverige AB, 556070-6060 Ombud: Bolagsjurist Malin Persson E.ON Sverige AB 205 09 Malmö MOTPARTER 1. 3G Infrastructure

Läs mer

LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING

LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING 1.1 LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING Energimarknadsinspektionen STOCKHOLM DEN 30 MAJ 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets Rapporttitel: Lokalnätstariffer struktur och utformning Beställare:

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189 em e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr Telinet Energi AB Mäster Samuelsgatan 42 5 TR 111 57 Stockholm Föreläggande mot Telinet Energi AB med anledning

Läs mer

Utredning av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat

Utredning av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat Promemoria 2017-08-31 M2017/02099/Ee Miljö- och energidepartementet Energienheten Ämnesråd Jan-Olof Lundgren 08-405 34 12 076-780 66 85 jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se Utredning av vissa frågor

Läs mer