EI R2009:03. Lägesrapport för. leveranssäkerhet i elnäten

Transkript

1 EI R2009:03 Lägesrapport för leveranssäkerhet i elnäten

2 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2009:03 Författare: Daniel Torstensson, Bengt Gustavsson och Thomas Westergaard Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på Tryckt i Eskilstuna 2009

3

4 Innehåll Sammanfattning och slutsatser Inledning Bakgrund Leveranssäkerheten påverkar samhället Energimarknadsinspektionen Syfte med rapporten Projektets organisation Metod Disposition Elnätsföretagens struktur och rapportering Lokalnät Regionnät Analys av avbrottsstatistik Mått för leveranssäkerhet Statistik för lokalnät Avbrottsstatistik för tätort, blandat nät och landsbygden Avbrottsstatistik för samtliga nät Statistik för regionnät Långvariga avbrott Lokalnätsområden med högsta medelavbrottstid...26 Förkortningar och använda begrepp...33

5 Sammanfattning och slutsatser Elförsörjningen är ett av flera infrastruktursystem som utgör ett basalt stöd till samhällets och näringslivets utveckling. Då teknik- och övrig samhällsutveckling leder till ett allt mer högteknologiskt samhälle ökar beroendet av ett tillförlitligt elsystem. Därför är en av Energimarknadsinspektionens (EI) uppgifter att tillse att elförsörjningen är med och stödjer Sveriges konkurrenskraft genom ett långsiktigt kostnadseffektivt och tillförlitligt elsystem med en god leveranssäkerhet. Med leveranssäkerhet avses sannolikheten att el kan överföras till elanvändaren utan avbrott. För att undersöka hur leveranssäkerheten har utvecklats i det svenska elsystemet analyserar EI de avbrottsdata som nätföretagen är skyldiga att inrapportera årligen sedan För att uppmärksamma denna analys publicerar således EI för första gången en lägesrapport om leveranssäkerheten i elnäten. Syftet med rapporten är att ge en statistisk redovisning och analys av data angående elavbrott som nätföretagen årligen rapporterar till inspektionen för såväl regionnät som lokalnät. Regionnäten överför el från stamnätet till lokalnäten och finns inom spänningsnivåerna (20) kv. De vanligaste nivåerna är kv och 130 kv. Vissa elanvändare med höga laster är kopplade direkt till regionnätet, såsom elintensiv industri. Lokalnäten som också kan kallas distributionsnät förser de flesta elanvändarna med el och finns inom spänningsnivåerna 0,4 kv till 40 (130) kv. De vanligaste nivåerna är 10 kv och 20 kv. För analys av leveranssäkerheten i lokalnäten studeras hur många avbrott per kund per år som sker i respektive elnät samt den totala årliga varaktigheten per kund och år (i minuter). I regionnäten studeras i denna rapport hur mycket energi som inte har levererats på grund av elavbrott. Energimarknadsinspektionen kan efter genomgång och analys av den faktiska leveranssäkerheten i regionnäten under perioden och lokalnäten under perioden konstatera ett antal förhållanden som redovisas nedan. Lokalnät Leveranssäkerheten är förhållandevis hög i tätortsnäten med omkring 0,25 avbrott per kund och år. De blandade näten har betydligt högre avbrottsfrekvens med 0,5-1,0 avbrott per kund och år och i glesbygdsnäten är leveranssäkerheten väsentligt sämre med 1-2 avbrott per kund och år. Motsvarande mönster kan också noteras avseende längden på respektive avbrott där glesbygdsnäten ligger i ett intervall på 5

6 minuter samlad avbrottstid per kund och år. I tätorten ligger avbrottstiden på ca minuter per kund och år. Dock visar analysen att det finns stora skillnader mellan näten och särskilt glesbygdsnäten uppvisar stora årliga variationer i leveranssäkerheten Vidare kan det konstateras att under 2007 då många nät drabbades av stormen Per var ca 5 % av alla avbrott överstigande 12. Elnätsföretagen har under 2006 betalats ut 49 miljoner kronor i avbrottsersättning till elanvändarna och under 2007 uppgick utbetald avbrottsersättning till ca 910 miljoner kronor. Regionnät Regionnäten uppvisar fortfarande relativt stora störningar på de lägre spänningsnivåerna kv medan leveranssäkerheten har förbättrats för spänningsnivåerna kv. Regionnäten på dessa spänningsnivåer bedöms med stor sannolikhet vara väl trädsäkrade. Utveckling av leveranssäkerhet mellan Av tillgänglig statistik framgår att leveranssäkerheten har varit oförändrad mellan , med undantag från regionnäten i de högre spänningsnivåerna där en förbättring har skett under de senaste 10 åren. De omfattande investeringar som genomförts av elnätsföretagen efter stormen Gudrun i syftet att uppfylla ellagens funktionskrav år 2011, har genomförts på senare år och har därför ännu ej fått genomslag i statistiken. Energimarknadsinspektionen bedömer att leveranssäkerheten i Sverige är relativt god I tätorten råder totalt sett acceptabla nivåer på leveranssäkerheten. I glesbygdsnäten är leveranssäkerheten sämre och mer varierande. Energimarknadsinspektionen bedömer att det är väderkänsligheten hos de oisolerade luftledningsnäten som ger upphov till huvuddelen av variationerna i leveranssäkerheten. Energimarknadsinspektionen har också konstaterat följande: Utifrån tillgänglig statistik om medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens på en aggregerad nivå är det än så länge inte möjligt att identifiera effekterna av de investeringar som genomförts efter stormen Gudrun i syftet att uppfylla ellagens funktionskrav år Detta gäller i första hand landsbygden. Det finns fortfarande relativt stora störningar i regionnäten, främst på de lägre spänningsnivåerna (20-50 kv), trots omfattande upprustningar efter stormen Gudrun. Detta indikerar att näten fortfarande är väderkänsliga. Leveranssäkerheten i tätorten har varit relativt stabil under åren. 6

7 Avbrottsstatistik på systemnivå ger inte hela bilden och bör därför kompletteras med statistik på kundnivå. Från 2011 ska därför en årlig rapportering ske på uttagspunktnivå för korta och långa avbrott enligt nya föreskrifter (STEMFS 2007:7). Detta är ett viktigt underlag speciellt med hänsyn till ikraftträdandet av den nya lagstiftningen 2011 av funktionskravet och tillsynen kopplat till detta. En annan viktig betingelse för fortsatta analyser av avbrottsdata är dess tillförlitlighet och riktighet. För att säkerställa en fortsatt god kvalitet på avbrottsdata har EI påbörjat en särskild granskning avseende avbrottsdatas kvalitet. 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Elförsörjningen är ett av flera infrastruktursystem som utgör ett viktigt stöd till samhällets och näringslivets funktion och utveckling. Då teknik- och övrig samhällsutveckling leder mot ett allt mer högteknologiskt samhälle ökar beroendet av ett tillförlitligt elsystem. Därför är en av Energimarknadsinspektionens uppgifter att övervaka att elförsörjningen utformas så att den stödjer Sveriges konkurrenskraft genom ett långsiktigt kostnadseffektivt och tillförlitligt elsystem med en god leveranssäkerhet Leveranssäkerheten påverkar samhället När näringsliv och andra sektorer i samhället utsätts för elavbrott störs samhällsekonomin på olika sätt. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv uppstår ofta de största kostnaderna relaterade till elavbrott inom näringslivets olika delar. Speciellt utsatt är tillverkningsindustrin som drabbas av kostnader bl a kopplat till produktionsbortfall, förstörd utrustning och skadestånd kopplat till missade leveranser. Vidare kan det uppstå kostnader för att återställa data- och styrsystem efter elavbrott. Handels- och tjänstesektorer kan också drabbas hårt av ej fungerande tele- och IT-system. En annan sektor inom näringslivet som kan drabbas i väsentlig grad av elavbrott är jordbruket. En anledning till detta är att verksamheten blir alltmer automatiserad bland annat för mjölkbönder. Samhällsviktiga funktioner påverkas också av ett elavbrott, speciellt i de fall där reservkraft inte finns att tillgå. Konkreta exempel på sådana kan vara hälso- och sjukvård, vatten- och livsmedelsförsörjning, samt tele- och datakommunikationer. Vidare kan flyg- och järnvägstransporter påverkas bland annat på grund av att ledningsfunktionerna ej fungerar. En faktor som har ökat samhällets sårbarhet för elavbrott är inbördes beroende mellan olika system samt det utpräglade just-intime - tänkandet inom handel och industri. Ett exempel på viktiga inbördes beroenden är kopplingen mellan telekommunikationer, IT och elförsörjningen där respektive system är svåra att upprätthålla om något av dessa system fallerar. För individen kan elavbrott innebära att vattensystemen slutar fungera med effekten att tillgång till dricksvatten och sanitet får skötas på annat sätt än genom de vanliga funktionerna. Vidare kan det under vintern innebära att hemmet blir nedkylt samt att det föreligger risk för att vatten- och värmeledningar fryser och förstörs. Tillagningen av mat påverkas också då elspisar, mikrovågsugn, kyl och frys inte kan användas. Vidare kan inte elektrisk belysning, IP-telefoni, IT-system 8

9 och television användas. Sålunda kan också individens välfärd kraftigt påverkas av elavbrott Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet på energiområdet. Uppgiften är att kontrollera efterlevnaden av regelverk, utforma regler, pröva och utfärda tillstånd enligt ellagen (1997:857), naturgaslagen (2005:403) och lagen om vissa rörledningar (1978:160) samt fjärrvärmelagen (2008:263). Därutöver ska myndigheten övervaka energimarknaderna, analysera utvecklingen och vid behov föreslå ändringar av regelverk eller andra åtgärder så att funktion och effektivitet förbättras. En av de grundläggande uppgifterna för Energimarknadsinspektionen är att säkerställa att nätföretagens överföring av el på kort och lång sikt är leveranssäker och av god kvalitet. 1 Tillsynen avseende elnätens leveranskvalitet har under året bedrivits på många fronter inom såväl projekt som löpande verksamhet. Som ett led i detta har EI under 2008 inlett tillsyn avseende kvaliteten i de avbrottsdata som nätföretagen lämnar in till inspektionen samt tillsyn över leveranssäkerheten i elnäten. 1.2 Syfte med rapporten Syftet med rapporten är att tillhandahålla ett statistiskt underlag för vidare bearbetning. Därtill är syftet att analysera hur leveranssäkerheten i de svenska elnäten har utvecklats under tidsperioden Med leveranssäkerhet avses sannolikheten att el kan överföras till elanvändaren utan avbrott. Spänningsgodhet är ett sammanfattande kvalitetsbegrepp som anger hur spänningen som råder vid en elleverans förhåller sig till en spänning som är optimal för flertalet. Leveranskvalitet är ett sammanfattande begrepp avseende elleveransens kvalitet och innefattar begreppen leveranssäkerhet och spänningsgodhet. Leveranssäkerhet är en delmängd av begreppet leveranskvalitet vilket framgår av Figur 1. De avbrott som redovisas i denna rapport är sk långa avbrott, dvs. elavbrott längre än 3 minuter. 1 Budgetprop

10 Leveranskvalitet Leveranssäkerhet Spänningsgodhet Systemfel Systemfel Laststörningar Kort (upp till 3 min) eller Långt avbrott (längre än 3 min) Kort avbrott Spänningsdipp Transient Överspänning Flimmer Övertoner Obalans Spännings-variationer Figur 1 Innebörd av begreppet leveranskvalitet. 1.3 Projektets organisation I projektgruppen har ingått Bengt Gustavsson, Thomas Westergaard och Daniel Torstensson, den sistnämnde som projektledare. Projektets styrgrupp har utgjorts av avdelningschef Rémy Kolessar och avdelningschef Tommy Johansson. 1.4 Metod För redovisningen och analysen avseende elavbrott har EI använt data från nätföretagens årsrapporter för samtliga tillgängliga år; Disposition Inledningsvis beskrivs elnätföretagens struktur och rapportering. Detta följs av en redovisning och analys av inrapporterade avbrottsdata för region- och lokalnät. Rapporten avslutas med slutsatser. 10

11 2 Elnätsföretagens struktur och rapportering Den svenska elnätsstrukturen delas in i tre nivåer; stamnät, regionnät och lokalnät. Den elenergi som produceras i de större produktionsanläggningarna leds ut i stamnätet för vidare distribution till landets olika delar. Stamnätet har en spänningsnivå på 220 kv eller 400 kv. Regionnäten utgör länken mellan stamnät och lokalnät. Där transformeras spänningen ner till en lägre nivå, vanligen (20) kv. Från regionnäten förs elenergin över till lokalnäten som vanligen har en spänningsnivå på 0,4-20 kv. I huvudsak distribueras elenergin från lokalnäten till kunderna. Undantag kan dock vara till exempel större industrier som är anslutna direkt till regionnätet. Figur 2 Översiktlig bild av överföringsnätet och distributionsnätet KÄLLA: STRI-RAPPORT R

12 Den avbrottsstatistik som denna rapport behandlar berör lokalnäten (distributionsnät) och regionnäten (överföringsnät). För närvarande drivs dessa nät av totalt 172 lokalnätföretag och 5 regionnätföretag. Lokalnätsföretagen rapporterar årligen avbrottsdata till EI per redovisningsenhet för lokalnät (REL). Av dessa elnätsföretag har 164 bolag endast en redovisningsenhet för lokalnät (REL). Resterande tre elnätsföretag (E.ON Elnät Sverige, Vattenfall Eldistribution, Fortum Distribution) har totalt åtta redovisningsenheter. De elnätsföretag som också har regionnät rapporterar till EI per redovisningsenhet för regionnät (RER). Det finns för närvarande totalt 6 RER. 2.1 Lokalnät Lokalnäten finns inom spänningsnivåerna 0,4 kv till 40 (130) kv. De vanligaste nivåerna är 10 kv och 20 kv. Företag E.ON Elnät Sverige Vattenfall Eldistribution Fortum Eldistribution Övriga lokalnätsföretag REL 2 st 2 st 4 st 164 st Tabell 1 Lokalnätsföretag KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Då det föreligger stor variation av både antalet uttagspunkter och geografisk spridning för lokalnäten har vi valt att klassificera nätföretagen utifrån antalet kunder per kilometer. Klassificeringen kan göras genom att definiera en så kallad T-faktor enligt följande 2 : antalet kunder T = km ledning 2 Se till exempel Jansson, S, Riktvärden för elnätägarnas leveranskvalitet, Svensk Energi,

13 För lokalnätsföretagen gäller följande fördelning av antalet REL fördelat på antalet uttagspunkter utifrån T-faktorn. T-faktorn beskriver nätets täthet och avser antal kunder per kilometer ledning. Elnätsföretag i tätort med T>20 Elnätsföretag i blandat nät med 10<T< 20 Elnätsföretag i landsbygdsnät med T< REL 72 REL 80 REL 2.2 Regionnät Regionnäten finns inom spänningsnivåerna (20) kv. De vanligaste nivåerna är kv och 130 kv. Företag E.ON Elnät Sverige Vattenfall Eldistribution Fortum Eldistribution Skellefteå Kraft Elnät Ljusnans Samkörning RER 1 st 1 st 2 st 1 st 1 st Vad avser rapporteringen för regionnät är det bara Fortum som rapporterar för två redovisningsenheter (RER). 13

14 3 Analys av avbrottsstatistik I detta avsnitt presenteras och analyseras statistik för avbrottsdata i lokal- och regionnät mellan åren Det redovisas såväl aggregerade data som data uppdelade för att representera elnät i landsbygd, blandat nät och tätort. Vidare redovisas vilka områden i landet som varit mest utsatta för elavbrott över perioden samt för året Inledningsvis redovisas vilka mått som har använts för att analysera avbrottsdata. Därefter redovisas avbrottsdata för regionoch lokalnät. 3.1 Mått för leveranssäkerhet För att karakterisera leveranssäkerheten i lokalnätet används mått som är etablerade inom elnätsbranschen. Dessa mått definieras bl.a. i standarden IEEE Std TM För att följa upp hur ofta det sker elavbrott under ett år används måttet SAIFI (System Average Interruption Frequency Index) som anger medelavbrottsfrekvens per år per kund, dvs. genomsnittligt antal avbrott per år för alla kunder i det aktuella elnätet. Ett SAIFI-värde på t.ex. 2 innebär att den genomsnittliga kunden i det aktuella området drabbas av 2 avbrott per år. Det kan också uttryckas som att det i genomsnitt är ca ett avbrott varje halvår i det aktuella området. För att mäta medelavbrottstiden på systemnivå i nätområdet som helhet används måttet SAIDI (System Average Interruption Duration Index), som anger medelavbrottstid per kund per år, dvs. genomsnittlig total avbrottslängd per år för alla kunder i det aktuella elnätet. Ett SAIDI-värde på t.ex. 60 minuter innebär att den genomsnittliga kunden i det aktuella området drabbas sammanlagt av en avbrottstid på 60 minuter per år. Om SAIFI är lika med 2 och SAIDI är 60 minuter innebär det att den genomsnittliga kunden i det aktuella nätet drabbas i genomsnitt av ett 30 minuters avbrott varje halvår. I både SAIDI och SAIFI beräknas medelvärdet över samtliga kunder i det aktuella nätet, där både de kunder som har haft eller inte har haft avbrott räknas in. Det går således inte att utläsa hur spridningen över avbrottstid och frekvens ser ut i det aktuella området från dessa mått. Om t.ex. samtliga kunder i ett nätområde drabbas av totalt 60 minuter avbrottstid fås ett SAIDI-värde på 60 minuter. Om istället hälften av kunderna i ett nätområde drabbas sammanlagt av 120 minuter avbrottstid och andra hälften får inga avbrott alls fås också ett SAIDI-värde på 60 minuter. 3 IEEE Guide for Electric Power Distribution Reliability Indices, IEEE Standard 1366 TM

15 Ett annat leveranssäkerhetsindex är kundmedelvärdesindexet CAIDI (Customer Average Interruption Duration Index), som beräknas som kvoten mellan SAIDI och SAIFI och som ger medelavbrottstiden per kund per år för de kunder som har haft avbrott. CAIDI anger den genomsnittliga avbrottstiden när det sker ett avbrott i ett nätområde. För att karakterisera leveranssäkerheten i regionnätet studerar vi istället hur mycket energi som inte har blivit överförd på grund av elavbrott vilket benämns ILE (Icke Levererad Energi) eller Energy-Not Supplied (ENS). I Bilaga 2 redovisas de matematiska definitionerna på de mått som använts för att karakterisera leveranssäkerheten i region- och lokalnät. 3.2 Statistik för lokalnät Statistiken för lokalnät grundar sig på data hämtade ur nätföretagens årsrapporter för samtliga tillgängliga år; För att bedöma och följa upp leveranssäkerheten i lokalnät har EI avgränsat analysen till de fel som nätägaren själv kan påverka, d.v.s. avbrott p.g.a. fel i det egna nätet. Statistiken avser därför bara avbrott i det egna nätet och avbrott orsakade av störningar i stamnät och regionnäten ingår således inte i denna statistik. Parametrarna som ingår är medelavbrottstiden, SAIDI och medelavbrottsfrekvensen, SAIFI. För att undersöka hur leveranssäkerheten skiljer sig mellan olika typer av nät (tätort, blandat nät och landsbygdsnät) har statistiken delats upp utifrån T-faktorn (kunder per km ledning), se sid. 12: Landsbygdsnät: T< 10 Blandat nät: 10 < T < 20 Tätort: T > 20 Genomgående används ett kundviktat medelvärde. Det viktade medelvärdet utgörs av det aritmetiska medelvärdet viktat med det korresponderande kundantalet i varje nät. Sålunda får avbrott i lokalnät med många kunder större genomslagskraft i statistiken Avbrottsstatistik för tätort, blandat nät och landsbygden Avbrottsstatistiken avseende medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens i lokalnäten beskrivs i Figur 3 till Figur 5 uppdelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät. 15

16 SAIDI - viktade medelvärden - eget nät min år Landsbygdsnät Blandat nät Tätortsnät Figur 3 Kundviktad genomsnittlig avbrottstid i lokalnät uppdelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN SAIDI - viktade medelvärden - eget nät min år Landsbygdsnät Blandat nät Tätortsnät Figur 4 Kundviktad genomsnittlig avbrottstid i lokalnät uppdelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät. I denna figur har toppeffekterna av Gudrun och Per skalats bort för ökad åskådlighet. KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 16

17 Det kan också konstateras att medelavbrottstiden är relativt stabil i tätortsnäten över åren medan det för landsbygden återfinns kraftigare årliga variationer. I tätorten har avbrotten varit ca 20 minuter per år medan avbrotten på landsbygden varit , 1, medan den 2005 var 26. Effekterna av stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) syns också tydligt i statistiken. En orsak till denna skillnad är att landsbygdsnätet generellt sett är mer exponerat för väderrelaterade störningar på grund av en hög andel luftledning och mindre andel jordkabel. Vidare är landsbygdsnätet i mindre grad redundant än tätortsnätet. SAIFI - viktade medelvärden - eget nät 2,50 2,00 avbrott/kund 1,50 1,00 0,50 0, år Landsbygdsnät Blandat nät Tätortsnät Figur 5 Kundviktad genomsnittlig avbrottsfrekvens i lokalnät uppdelat på landsbygdsnät, blandat nät och tätortsnät KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Av Figur 5 framgår att medelavbrottsfrekvensen, framför allt för tätort och blandat nät, har varit på en relativt stabil nivå under perioden , med en frekvens lägre en 0.5. Efter en förbättringstrend för landsbygdsnät för åren har medelavbrottsfrekvensen åter försämrat sedan 2004, där effekterna av stormen Gudrun (2005) och Per (2007) delvis syns i statistiken. De stora effekterna av stormstörningarna syns dock främst i medelavbrottstiden (SAIDI) eftersom avbrott på exempelvis 1 timme räknas lika som ett avbrott på flera dygn i medelavbrottsfrekvensen (SAIFI). Det kan således konstateras att effekterna av de pågående stora investeringar och åtgärder som branschen genomfört fram t.o.m ännu inte har haft genomslag i medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens på en aggregerad nivå i framförallt landsbygden. 17

18 Från det statistiska underlaget kan också det genomsnittliga kundmedelvärdesindexet (CAIDI) beräknas enligt Figur 6. Detta index beskriver medelavbrottstiden för de kunder som har haft avbrott. CAIDI - viktade medelvärden - eget nät min år Landsbygsnät Blandat nät Tätortsnät Figur 6 Medelavbrottstiden för de kunder som har haft avbrott (kundmedelvärdesindex) i lokalnät. KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Generellt kan en förbättring noteras avseende medelavbrottstiden för de kunder som har drabbats av avbrott (CAIDI) för landsbygden och blandat nät fram till Därefter kan en viss ökning noteras. Ökningen även åren 2005 och 2007 antas ha ett tydligt samband med stormarna Per och Gudrun. Det är dock olämpligt att göra trenduppföljning på CAIDI som är kvoten av SAIDI och SAIFI, då förändringar i CAIDI kan bero på variationer i någon av dessa variabler Avbrottsstatistik för samtliga nät En redovisning av medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens för samtliga nät beskrivs slutligen i Figur 7 och Figur 8. Denna statistik beskriver således medelavbrottstiden och medelavbrottsfrekvensen för samtliga elnätskunder i Sverige. 18

19 SAIDI viktade medelvärden - eget nät min år samtliga kunder Figur 7 Kundviktad genomsnittlig avbrottstid i lokalnät för samtliga kunder KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Av Figur 7 framgår att medelavbrottstiden varierar stokastiskt från år till år men håller sig kring ca 100 minuter i medelavbrottstid. Dock avviker år 2005 (Stormen Gudrun) och år 2007 (Stormen Per) för eget nät. Ingen tydlig avtagande trend kan konstateras, även om åren 2005 och 2007 exkluderas. SAIFI viktade medelvärden- eget nät 1,40 1,20 1,00 avbrott/kund 0,80 0,60 0,40 0,20 0, år samtliga kunder Figur 8 Kundviktad genomsnittlig avbrottsfrekvens i lokalnät för samtliga kunder KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 19

20 Medelavbrottsfrekvensen i Figur 8 uppvisar en något ökande trend från 0,6 till 1,2 avbrott i genomsnitt per kund och år, vilket främst beror på ökningar av avbrotten i landsbygdsnäten. Stormen Gudrun 2005 och stormen Per 2007 avspeglas också i grafen. CAIDI viktade medelvärden- eget nät min år samtliga kunder Figur 9 Kundviktat genomsnittligt kundmedelvärdesindex i lokalnät för samtliga kunder KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Kundmedelvärdesindexet i Figur 8 visar en avtagande trend för eget nät är indikerad fram till Därefter ses stora variationer vilket inkluderar storstormarna. 3.3 Statistik för regionnät Statistiken för regionnät grundar sig på data hämtad ur nätföretagens årsrapporter för samtliga tillgängliga år; På regionnät är avbrottsstatistik baserad på kundvägt index (dvs. SAIDI, SAIFI och CAIDI) inte lika relevant som för lokalnät. Istället mäts leveranskvalitet på regionnät i form av icke levererad energi. Parametrarna som redovisas i rapporten är icke levererad energi (ENS) uppdelat på spänningsnivåerna kv, vilket visas i Figur 10, respektive kv som redovisas i Figur

21 Icke-levererad energi, kv MWh år Total icke-levererad energi Fortum Distribution AB RER00259 Ljusnans Samkörning AB RER00292 Skellefteå Kraft Elnät AB RER00318 Vattenfall Eldistribution AB RER00533 Fortum Distribution AB RER00586 E.ON Elnät Sverige AB RER00610 Figur 10 Icke levererad energi (ENS) i regionnätet för spänningsområdet kv KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN För spänningsintervallet kv (Figur 10) syns en svagt avtagande trend, året 2005 sticker inte ut. Dessa spänningsnivåer är med stor sannolikhet väl trädsäkrade. Vidare framgår att andelen icke levererad energi systematiskt är högre i regionnätet RER0053 (Vattenfall Eldistribution AB). Dessutom indikeras en svag ökning de senaste åren i icke levererad energi för RER (E.ON Elnät Sverige AB). Det kan noteras att ENS är lägre år 2005 och 2007 jämfört med 2006 trots stormarna Gudruns och Pers påverkan. Icke-levererad energi, kv MWh år Total icke-levererad energi Fortum Distribution AB RER00259 Ljusnans Samkörning AB RER00292 Skellefteå Kraft Elnät AB RER00318 Vattenfall Eldistribution AB RER00533 Fortum Distribution AB RER00586 E.ON Elnät Sverige AB RER00610 Figur 11 Icke levererad energi (ENS) i regionnätet för spänningsområdet kv. KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 21

22 Icke-levererad energi, kv MWh år Total icke-levererad energi Fortum Distribution AB RER00259 Ljusnans Samkörning AB RER00292 Skellefteå Kraft Elnät AB RER00318 Vattenfall Eldistribution AB RER00533 Fortum Distribution AB RER00586 E.ON Elnät Sverige AB RER00610 Figur 12 Icke levererad energi (ENS) i regionnätet för spänningsområdet kv. I denna figur har effekterna av Gudrun och Per skalats bort för ökad åskådlighet. KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Icke-levererad energi håller generellt en uppåtgående trend för spänningsintervallet kv. Denna trend kan delvis härledas till stormen Per sticker ut som ett extraordinärt år, vilket beror på stormen Gudrun. Den uppåtgående trenden för RER (E.ON Elnät Sverige AB) och RER (Fortum Distribution) kan nog delvis hänföras till stormen Per. Generellt kan det noteras att regionnäten för lägre spänningsnivåer är mer väderkänsliga än de med högre spänningsnivåer. 3.4 Långvariga avbrott Medelavbrottstiden och frekvens (SAIDI och SAIFI) är nyckeltal som ger indikationer på en aggregerad nivå (systemnivå). Det är utifrån dessa mått svårt att utläsa om det finns få kunder med långa avbrott eller om det är en jämn fördelning av avbrottstid över alla kunder. De aggregerade avbrottsmåtten ger således inte någon direkt information om de kunder som har haft flest eller mycket långvariga avbrott. I detta avsnitt görs ingen analys utan istället sker en beskrivning av resultaten. Från 2011 gäller ellagens funktionskrav om att elavbrott inte ska vara längre än 24. Sedan 2007 rapporterar nätföretagen årligen antal kunder längre än 24 och antalet kunder som har avbrott som är mellan 12 och 24. Totalt är det drygt som har haft avbrott längre än 24 under 2007 (statistik redovisas i Bilaga 5, sid. 35). I genomsnitt har ca 5 % av alla avbrott varit längre än 12 och ca 3 % längre än 24 utifrån rapporterad statistik. Spridningen är dock stor där i vissa nät upp emot 40 % av 22

23 avbrotten har varit längre än 12 och ca 35 % längre än 24. År 2007 kan dock inte ses som ett statistiskt normalt år då många kunder drabbades av långvariga avbrott som en följd av Stormen Per. I Tabell 2 redovisas de 10 lokalnätsområden med högsta andel avbrott längre än 24. Nätföretag REL Antal Andel av totala antalet elavbrott längre än 24 Vetlanda Energi & Teknik REL00230 AB Vetab ,81% Linköping Kraftnät AB REL ,77% Olofströms Kraft Nät AB REL ,93% Jönköping Energinät AB REL ,11% Tranås Energi AB REL ,92% Varbergsortens Elkraft REL ,81% Brittedals Elnät Ek för. REL ,84% Falbygdens Energi Nät AB REL ,65 % Lidköpings kommun REL ,43 % Emmaboda Elnät AB REL ,38 % Tabell 2 Redovisning av lokalnätsområden med störst andel avbrott längre än 24 år KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN För avbrott längre än 12 som ligger inom ramen för nätägarens kontrollansvar skall sedan 1 januari 2006 avbrottsersättning betalas ut automatiskt från elnätsföretagen till drabbade kunder enligt ellagen. Sammanlagt har det under 2006 betalats ut 49 miljoner kronor i avbrottsersättning till elanvändarna. Under 2007 uppgick utbetald avbrottsersättning till ca 910 miljoner kronor då många kunder drabbades av långvariga avbrott som en följd av Stormen Per. (se Tabell 3). I Bilaga 6 redovisas utbetald avbrottsersättning för samtliga företag för åren 2006 och

24 Skyldigheten att betala avbrottsersättning skall kunna jämkas om den är oskäligt betungande med hänsyn till de ekonomiska förhållandena hos det ersättningsskyldiga nätföretaget, dvs. det nätföretag som har koncession för det elnät till vilket elanvändarna är direkt anslutna, eller de ekonomiska förhållandena hos det nätföretag som kan vara skyldigt att regressvis betala hela eller delar av ersättningen till det först nämnda nätföretaget 4. Totalt antal Nätföretag REL abonnemang i Ersättning till kund för uttagspunkt leveransavbrott 2006 (tkr) E.ON Elnät Sverige AB REL Fortum Distribution AB REL Fortum Distribution AB REL E.ON Elnät Sverige AB REL Fortum Distribution AB REL Fortum Distribution AB REL Fortum Distribution AB REL Umeå Energi Elnät AB REL Fortum Distribution AB REL Skellefteå Kraft Elnät AB REL Tabell 3 De 10 elnätsbolag som har betalat ut de högsta ersättningarna till kund för leveransavbrott under KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 4 Prop. 2005/06:27 24

25 Totalt antal Nätföretag REL abonnemang i Ersättning till kund för uttagspunkt leveransavbrott 2007 (tkr) E.ON Elnät Sverige AB REL Vattenfall Eldistribution AB REL Fortum Distribution AB REL Fortum Distribution AB REL GEAB REL Mälarenergi Elnät AB REL E.ON Elnät Sverige AB REL Kungälv Energi AB REL Jönköping Energinät AB REL Vattenfall Eldistribution AB REL Tabell 4 De 10 elnätsbolag som har betalat ut de högsta ersättningarna till kund för leveransavbrott under KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN I Tabell 5 redovisas de nätägare som har helt eller delvis utnyttjat jämkningsmöjligheten år 2007 och inte utbetalat avbrottsersättning för elavbrott längre än 12 till en viss andel av sina elkunder. 25

26 Nätföretag REL Antal med avbrott mellan 12 och 24 Antal med avbrott längre än 24 Antal ersatta med avbrott Antal ersatta längre än 24 % ersätta med avbrott längre än 24 Linköping Kraftnät AB Nybro Elnät AB Vaggeryd Kommuns Elverk Skellefteå Kraft Elnät AB E.ON Elnät Stockholm AB Jämtkraft Elnät AB Härjeåns Nät AB Falbygdens Energi Nät AB Alvesta Elnät AB REL % REL % REL % REL % REL % REL % REL % REL % REL % Tabell 5 Redovisning av de lokalnätsområden som har utnyttjat jämkningsmöjligheten och inte utbetalat avbrottsersättning för elavbrott längre än 24. KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 3.5 Lokalnätsområden med högsta medelavbrottstid Här presenteras de tio högsta värdena av medelavbrottsfrekvens och medelavbrottstid och i vilka redovisningsområden dessa återfinns under 2007, och vilka geografiska områden som påverkas av denna leveranssäkerhet. Det har även beräknats sammanviktade värden under tidsperioden 1998 till För dessa beräknas de tjugo (20) högsta sammanviktade avbrottsindexen för hela den tillgängliga tidsperioden (1998 till 2007). Sammanviktningen tar hänsyn till den successiva sammanslagningen av redovisningsområden, men redovisas i de områden som fanns 2007 befintliga områdena. 26

27 Sammanviktningen sker genom att varje års avbrottsindex viktas med motsvarande års kundantal. Därefter summeras samtliga viktade värden och divideras på det totala kundantalet. Det skall noteras att vissa lokalnät är synnerligen stora och att redovisade avbrottsdata ej visar var inom lokalnäten den bristande leveranssäkerheten har uppkommit. Dessa data redovisas här i en Sverigekarta för bättre överskådlighet. I Figur 13 och 14 ges även en geografisk representation av de elnätföretagen med högst medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens i eget nät under

28 Figur 13 Geografisk presentation av lokalnäten med de tio högsta medelavbrottsfrekvenserna under KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 28

29 Figur 14 Geografisk presentation av lokalnäten med de tio högsta medelavbrottstiderna under KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 29

30 Resultaten av de sammanviktade graferna presenteras i Figur 15 till Figur 17. Figur 15 Geografisk presentation av landsbygdsnät (T<10)) med de tio högsta sammanviktade medelavbrottstiderna under perioden KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 30

31 Figur 16 Geografisk presentation av blandade nät (10<T<20)) med de tio högsta sammanviktade medelavbrottstiderna under perioden KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 31

32 Figur 17 Geografisk presentation av tätortsnät (T>20)) med de tio högsta sammanviktade medelavbrottstiderna under perioden KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 32

33 Förkortningar och använda begrepp Leveranssäkerhet Sannolikheten att el kan överföras till elanvändaren utan avbrott Spänningsgodhet Spänningsgodhet är ett sammanfattande kvalitetsbegrepp som anger hur spänningen som råder vid en elleverans förhåller sig till en spänning som är optimal för flertalet Leveranskvalitet Leveranskvalitet är ett sammanfattande begrepp avseende elleveransens kvalitet och innefattar begreppen leveranssäkerhet och spänningsgodhet, Lokalnät Lokalnäten som också kan kallas distributionsnät förser de flesta elanvändarna med el och finns inom spänningsnivåerna 0,4 kv till 40 (130) kv. De vanligaste nivåerna är 10 kv och 20 kv. Regionnät Regionnäten överför el från stamnätet till lokalnäten och finns inom spänningsnivåerna (20) kv. De vanligaste nivåerna är kv och 130 kv. Vissa elanvändare med höga laster är kopplade direkt till regionnätet. SAIDI Det statistiska måttet SAIDI (System Average Interruption Duration Index), anger medelavbrottstid per kund per år, dvs. genomsnittlig total avbrottslängd per år för alla kunder i det aktuella elnätet. SAIFI Det statistiska måttet SAIFI (System Average Interruption Frequency Index) anger medelavbrottsfrekvens per år per kund, dvs. genomsnittligt antal avbrott per år för alla kunder i det aktuella elnätet. CAIDI Det statistiska måttet CAIDI (Customer Average Interruption Duration Index), beräknas som kvoten mellan SAIDI och SAIFI och anger medelavbrottstiden per kund per år för de kunder som har haft avbrott. CAIDI anger den genomsnittliga avbrottstiden när det sker ett avbrott i ett nätområde. ENS Det statistiska måttet ENS (Energy-Not Supplied) anger hur mycket energi som inte har blivit överförd på grund av elavbrott. 33

34 ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax Org.nr

35 Bilagor till lägesrapport för leveranssäkerhet i elnäten

36 Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Författare: Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på Tryckt i Eskilstuna 2009

37 Innehåll Bilaga 1 Avbrottsrapportering Statistik över aviserade avbrott Statistik över oaviserade långa avbrott Statistik över oaviserade korta avbrott Kvalitetskrav på inrapporterade uppgifter...6 Bilaga 2 Statistiska avbrottsmått...7 Bilaga 3 De tio lokalnätsområden med de högsta medelavbrottstiderna och medelavbrottsfrekvenserna under Bilaga 4 Lokalnätsområden med högsta sammanviktad medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens Landsbygdsnät T< Medelavbrottsfrekvens Medelavbrottstid Blandat nät 10< T < Medelavbrottsfrekvens Medelavbrottstid Tätortsnät T > Medelavbrottsfrekvens Medelavbrottstid 30 Bilaga 5 Avbrottsersättning och avbrott längre än Bilaga 6 Utbetald avbrottsersättning under 2006 och 2007 [k SEK]...44

38 4

39 Bilaga 1 Avbrottsrapportering Årlig avbrottsrapportering ned på kundnivå ska ske från år 2011 gällande 2010 års avbrott, för dessa två kategorier: 1 Korta avbrott (från 100 millisekunder upp till 3 minuter) 2 Långa avbrott (längre än 3 minuter) Den årliga avbrottsrapporten ska innehålla följande uppgifter: Varje uttagspunkt ska anges med en unik anläggningsidentitet Överförd energi (kwh) Abonnerad effekt (kw) Matande nätstation Klassificering av uttagspunkterna med avseende på typ av kund 1.1 Statistik över aviserade avbrott Antal aviserade avbrott orsakade av händelser i det egna nätet Total avbrottstid för aviserade avbrott (minuter) orsakade av händelser i det egna nätet Antal aviserade avbrott orsakade av händelser i överliggande nät Total avbrottstid för aviserade avbrott (minuter) orsakade av händelser i överliggande nät 1.2 Statistik över oaviserade långa avbrott Antal oaviserade långa avbrott orsakade av händelser i det egna nätet Total avbrottstid för oaviserade långa avbrott (minuter) orsakade av händelser i det egna nätet Antal oaviserade långa avbrott orsakade av händelser i överliggande nät Total avbrottstid för oaviserade långa avbrott (minuter) orsakade av händelser i överliggande nät 1.3 Statistik över oaviserade korta avbrott Antal oaviserade korta avbrott orsakade av händelser i det egna nätet Antal oaviserade korta avbrott orsakade av händelser i överliggande nät 5

40 1.4 Kvalitetskrav på inrapporterade uppgifter Aggregerade genomsnittsvärden från 100 uttagspunkter får ej avvika mer än 3 % från det verkliga värdet Vid kvalitetsrevision ska kvaliteten i inrapporterade uppgifter kunna verifieras 6

41 Bilaga 2 Statistiska avbrottsmått Statistiska avbrottsmått för lokalnät Avbrott i påverkar N i kunder/elanvändare och har längden D i med effekten P i ej anslutna under avbrottet. Om vi beaktar K avbrott och N tot antal anslutna elanvändare, kan vi karakterisera medelantalet av avbrott per elanvändare och år (System Average Interruption Frequency Index) som: K i SAIFI = = 1 Medelavbrottstiden per elanvändare i minuter per år kan (System Average Interruption Duration Index) estimeras enligt: N tot N i SAIDI K = i = 1 N N tot i D i CAIDI är ett kundmedelvärdesindex (Customer Average Interruption Duration Index), vilken definieras som: SAIDI CAIDI = SAIFI Statistiska avbrottsmått för regionnät För regionnät används andra mått såsom avbrottsfrekvens, genomsnittlig avbrottstid (AIT) och icke levererad energi (ENS). Den genomsnittliga avbrottstiden kan beräknas som: AIT= 8760 x 60 x ENS/AD där AD (Annual Demand) motsvarar årlig överförd energi, och där ENS (the Energy-Not Supplied) i kwh per år, kan beräknas som: K ENS = P D i = 1 i i Avbrottsfrekvensen beräknas som summa antal abonnemang i uttagspunkt som har haft avbrott dividerat med totalt antal abonnemang i uttagspunkt. 7

42 Bilaga 3 De tio lokalnätsområden med de högsta medelavbrottstiderna och medelavbrottsfrekvenserna under 2007 Namn och REL på företag med högst SAIFI 2007 Namn REL Antal kunder SAIFI Blåsjön Nät AB REL Hamra Besparingsskog REL Larvs EDF *REL Tidaholms Energi AB REL Kreab Öst AB REL LJW Nät HB REL Mellersta Skånes Kraft ek.för REL Bjärke Energi Ek. för. REL Vattenfall Eldistribution AB REL Gotlands Energi AB (GEAB) REL ,1 4,4 4,3 4,3 4,0 4,0 3,5 3,5 3,4 3,4 Summa:

43 Namn och REL på företag med högst SAIDI 2007 Namn REL Antal kunder SAIDI Kreab Öst AB REL E.ON Elnät Sverige AB REL Larvs EDF *REL Brittedals Elnät Ek.för. REL Hamra Besparingsskog REL Blåsjön Nät AB REL Fortum Distribution AB REL Gotlands Energi AB (GEAB) REL Fortum Distribution AB REL Vattenfall Eldistribution AB REL Summa

44 Bilaga 4 Lokalnätsområden med högsta sammanviktad medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens 1.5 Landsbygdsnät T< Medelavbrottsfrekvens Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIFI Blåsjön Nät AB REL , ,83 Hamra Besparingsskog REL , ,80 Kreab Öst AB REL , ,84 Gotlands Energi AB (GEAB) REL , ,12 Brittedals Elnät Ek.för. REL , ,97 Mellersta Skånes Kraft ek.för REL , ,67 Skyllbergs Bruks AB REL ,0 0 2,65 Åkab Nät och Skog AB REL , ,50 Larvs EDF *REL , ,25 E.ON Elnät Sverige AB REL , ,15 Envikens Elnät AB REL , ,12 Fortum Distribution AB REL , ,11 Grästorp Energi Ek. för. REL , ,09 10

45 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIFI Vattenfall Eldistribution AB REL , ,04 Bergs Tingslags Elektriska AB REL , ,95 Näckåns Elnät AB REL , ,93 Sturefors Eldistribution AB REL ,0 0 1,85 Fortum Distribution AB REL , ,69 Bjärke Energi Ek. för. REL , ,62 Östra Kinds Elkraft Ek. för. REL , ,62 Vaggeryd Kommuns Elverk REL , ,61 Vattenfall Eldistribution AB REL , ,61 Björklinge Energi Ek.för. REL , ,56 E.ON Elnät Sverige AB REL , ,54 Hedesunda Elektriska AB REL , ,52 Olofströms Kraft Nät AB REL , ,51 Närkes Kils Elektriska Ek.För REL , ,48 Kreab Energi AB REL , ,46 Jämtkraft Elnät AB REL , ,46 Österfärnebo El Ek.för REL , ,44 Västerbergslagens Elnät AB REL , ,25 Tidaholms Energi AB REL , ,24 Elektra Nät AB REL , ,20 Fortum Distribution AB REL , ,19 Lycksele Elnät AB REL , ,18 Härjeåns Nät AB REL , ,14 11

46 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIFI Årsunda Kraft och Belysningsförening REL , ,13 Ekerö Energi AB REL , ,13 Olseröds Elektriska Distributionsförening REL , ,11 Karlskoga Elnät AB REL , ,08 Vinninga Elektriska Förening Ek. för. REL , ,99 Leksand Rättvik Elnät AB REL , ,96 Carlfors bruk E.Björklund & CO K/B REL ,0 18 0,95 Hjärtums Elförening Ek. för. REL , ,95 Södra Hallands Kraftförening REL , ,95 Härnösand Elnät AB REL , ,94 Gagnef Elverk AB REL , ,90 Herrljunga Elektriska AB REL , ,87 AB PiteEnergi REL , ,86 Sjöbo Elnät AB REL , ,86 Falbygdens Energi AB REL , ,84 Linde Energi AB REL , ,84 Vallebygdens Energi Ek.för. REL , ,83 Ringsjö Energi AB REL , ,82 Kvänumbygdens Energi Ek. för. REL , ,81 Götene Elförening Ek.för. REL , ,79 Emmaboda Elnät AB REL , ,79 Ålem Energi AB REL , ,78 Malungs Elnät AB REL , ,77 12

47 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIFI Sjogerstads Elektriska Distr. för. REL , ,75 Skellefteå Kraft Elnät AB REL , ,71 Varbergsortens Elkraft Ek För REL , ,61 Bjäre Kraft Ek. för. REL , ,59 LKAB NÄT AKTIEBOLAG REL , ,59 Dala Elnät AB REL , ,57 Ulricehamns Energi AB REL , ,56 Fortum Distribution Ryssa AB REL , ,55 Falu Elnät AB REL , ,55 Bodens Energi Nät AB REL , ,51 Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening u p a REL ,0 0 0,51 Alvesta Elnät AB REL , ,48 Nossebroortens Energi Ek. för. REL , ,41 Hedemora Energi AB REL , ,41 Varabygdens Energi Ek.för. REL , ,40 Karlsborgs Energi AB REL , ,40 Gislaved Energi AB REL , ,35 Ljusdal Elnät AB REL , ,34 Viggafors Elektriska Andelsförening UPA REL , ,24 Rödeby Elverk Ek. för. REL , ,17 Kviinge El Ekonomisk förening REL , ,14 Habo Kraft AB REL , ,13 Almnäs Bruk AB REL , ,02 13

48 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIFI Töre Energi Ek.för. REL , ,01 14

49 1.5.2 Medelavbrottstid Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIDI Blåsjön Nät AB REL , Kreab Öst AB REL , Brittedals Elnät Ek.för. REL , Hamra Besparingsskog REL , E.ON Elnät Sverige AB REL , Larvs EDF *REL , Olofströms Kraft Nät AB REL , Fortum Distribution AB REL , Skyllbergs Bruks AB REL , Vaggeryd Kommuns Elverk REL , Fortum Distribution AB REL , Vattenfall Eldistribution AB REL , Östra Kinds Elkraft Ek. för. REL , Fortum Distribution AB REL , E.ON Elnät Sverige AB REL , Sturefors Eldistribution AB REL , Vattenfall Eldistribution AB REL , Emmaboda Elnät AB REL , Gotlands Energi AB (GEAB) REL , Mellersta Skånes Kraft ek.för REL , Kviinge El Ekonomisk förening REL ,

50 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIDI Varbergsortens Elkraft Ek För REL , Bjärke Energi Ek. för. REL , Vallebygdens Energi Ek.för. REL , Ulricehamns Energi AB REL , Grästorp Energi Ek. för. REL , Hedesunda Elektriska AB REL , Tidaholms Energi AB REL , Jämtkraft Elnät AB REL , Götene Elförening Ek.för. REL , Björklinge Energi Ek.för. REL , Falbygdens Energi AB REL , Bergs Tingslags Elektriska AB REL , Lycksele Elnät AB REL , Åkab Nät och Skog AB REL , Näckåns Elnät AB REL , Envikens Elnät AB REL , Södra Hallands Kraftförening REL , Härjeåns Nät AB REL , Herrljunga Elektriska AB REL , Ekerö Energi AB REL , Österfärnebo El Ek.för REL , Årsunda Kraft och Belysningsförening REL , Rödeby Elverk Ek. för. REL ,

51 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIDI Ålem Energi AB REL , Härnösand Elnät AB REL , AB PiteEnergi REL , Alvesta Elnät AB REL , Västerbergslagens Elnät AB REL , Ringsjö Energi AB REL , Skellefteå Kraft Elnät AB REL , Fortum Distribution Ryssa AB REL , Vinninga Elektriska Förening Ek. för. REL , Elektra Nät AB REL , Sjöbo Elnät AB REL , Olseröds Elektriska Distributionsförening REL , Hjärtums Elförening Ek. för. REL , Karlskoga Elnät AB REL , Habo Kraft AB REL , Närkes Kils Elektriska Ek.För REL , Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening u p a REL , Nossebroortens Energi Ek. för. REL , Malungs Elnät AB REL , Kvänumbygdens Energi Ek. för. REL , Bodens Energi Nät AB REL , Dala Elnät AB REL , Gislaved Energi AB REL ,

52 Nätföretag REL nr Täthet [kund/km] Totalt antal abonnemang i uttagspunkt SAIDI Leksand Rättvik Elnät AB REL , Linde Energi AB REL , Karlsborgs Energi AB REL , Bjäre Kraft Ek. för. REL , Varabygdens Energi Ek.för. REL , Sjogerstads Elektriska Distr. för. REL , Hedemora Energi AB REL , LKAB NÄT AKTIEBOLAG REL , Gagnef Elverk AB REL , Falu Elnät AB REL , Almnäs Bruk AB REL , Ljusdal Elnät AB REL , Kreab Energi AB REL , Carlfors bruk E.Björklund & CO K/B REL , Töre Energi Ek.för. REL , Viggafors Elektriska Andelsförening UPA REL ,