Programmet för europastudier, 120/160 poäng European Studies Programme, 180/240 points (ECTS)

Transkript

1 Grundutbildningsnämnden för Dnr: 502/ humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för europastudier, 120/160 poäng European Studies Programme, 180/240 points (ECTS) 1. Ansvarig institution Institutionen för samhällsvetenskap. 2. Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap godkände revidering av utbildningsplanen (Dnr: 2004:62au). Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap fastställde revideringen av utbildningsplanen (Dnr 502/ ). 3. Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För antagning till programmet krävs grundläggande behörighet samt Svenska B och Engelska B. För den som avser att välja nationalekonomi som fördjupning krävs också Matematik C. 5. Syfte och mål Programmet för europastudier syftar till att ge den studerande grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag på den europeiska arbetsmarknaden; inom både internationell och nationell, offentlig och privat verksamhet. Enligt högskolelagen kapitel 1, paragraf 9, skall den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. På Växjö universitet har Programmet för europastudier dessutom målsättningen att den studerande efter genomgången utbildning ska ha 1

2 gedigna kunskaper framförallt om EU:s organisation och arbetsformer, EG-rätten, Europas stater och politiska system samt den europeiska integrationens betydelse för medlemsländernas nationella politik. goda färdigheter i utredningsarbete, utvärderingsverksamhet samt prognos- och projektarbete. förmåga att kritiskt och reflexivt kunna analysera olika samhällsföreteelser och europeiska utvecklingstendenser och att arbeta både självständigt och i grupp, förståelse för såväl andra länder och kulturer som europeiska och globala förhållanden goda kunskaper i såväl muntlig som skriftlig kommunikation också på ett främmande språk. god förberedelse för forskning och forskarutbildning inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. förmåga att analysera samhällsföreteelser utifrån genus-, ekologiska och mångfaldsperspektiv 6. Organisation och uppläggning Programmet består av ett basblock som omfattar 40 poäng och en ämnesfördjupning omfattande 60 poäng. Ämnesfördjupning kan ske i politologi, nationalekonomi eller samhällsgeografi. Den sjätte terminen läser studenten ett humanistiskt eller ett samhällsvetenskapligt breddningsämne. Ytterligare ett alternativ är att under termin sex göra ett större utredningsarbete åt en extern uppdragsgivare. Efter tre års heltidsstudier kan en filosofie kandidatexamen erhållas. Det fjärde läsåret består av magisterstudier i fördjupningsämnet samt eventuellt ytterligare en valfri kurs (den valfria kursen är under termin sju eller åtta endast aktuellt för magisterstudenter i nationalekonomi och samhällsgeografi). Till kurser på D-nivå sker urval och plats kan inte garanteras. Filosofie magisterexamen kan erhållas efter fyra års heltidsstudier. För en Politices magisterexamen krävs vissa ämneskombinationer inom programmet enligt följande: Alternativ 1: Magisterämne politologi/statsvetenskap samt 20 poäng nationalekonomi, 10 poäng juridik och 5 poäng statistik, 25 poäng valfritt. Alternativ 2: Magisterämne nationalekonomi samt 20 poäng politologi/statsvetenskap eller samhällsgeografi, 10 poäng juridik och 5 poäng statistik, 45 poäng valfritt. Alternativ 3: Magisterämne samhällsgeografi samt 20 poäng nationalekonomi, 10 poäng juridik och 5 poäng statistik, 45 poäng valfritt. 2

3 Modell över programmet Termin 1 Europa som politisk arena, 20 poäng Termin 2 Juridik, statistik och utredningsmetodik, 20 poäng Termin 3 Politologi 1 20 poäng, samhällsgeografi 1 20 poäng eller nationalekonomi 1 20 poäng Termin 4 Politologi poäng, samhällsgeografi poäng eller nationalekonomi poäng Termin 5 Politologi poäng, samhällsgeografi poäng eller nationalekonomi poäng Termin 6 Valfri kurs, 20 poäng Termin 7 Politologi poäng eller Samhällsgeografi, poäng eller Nationalekonomi poäng Termin 8 Politologi poäng eller annan kurs som väljs i samråd med programansvarig Internationalisering Programmet för europastudier har en internationell profil. Programmets studenter samläser under utbildningstiden vissa moment med universitetets utbytesstudenter. Utlandsstudier under termin fem och sex uppmuntras. Vid utlandsstudier bör kurserna ha relevans för programmets inriktning. En rad internationaliseringsteman behandlas både under basblocket och i ämnesstudierna, och ibland finns inslag av lärare från utländska universitet. 7. Innehåll Programmet består av följande kurser: Termin 1 EUP 512 Europa som politisk arena, 20 poäng Innehåll: Terminen innehåller fyra fempoängskurser. Under terminens inledande kurs studeras EU:s historiska framväxt, nuvarande organisation, kompetens och arbetsformer samt den europeiska integrationsprocessen. Den andra delkursen belyser EU:s institutioner och beslutsfattande där också dess demokratiska förankring diskuteras. Delkurs tre fokuserar på stater, styrelseskick och nationer i olika delar av Europa. Den fjärde delkursen tar upp den globala ekonomin och dess betydelse för institutionaliseringen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Dess politiska och ekonomiska betydelse analyseras, liksom den svenska politiska debatten kring ett eventuellt framtida medlemskap. Termin 2 EUP 522 Juridik, statistik och utredningsmetodik, 20 poäng Innehåll: Terminen innehåller två juridikkurser, en statistikkurs samt en kurs i utredningsmetodik på vardera fem poäng. Den inledande juridikkursen fokuserar på allmän rättslära där juridisk metod, rättskällor samt principer för tolkning av dessa behandlas. Den andra juridikkursen behandlar EG-rätten samt dess förhållande till intern svensk rätt. Under kursen Statistik och undersök- 3

4 ningsmetodik förmedlas kunskaper om de statistiska grundbegreppen samt olika moment i en statistisk undersökning. Praktiska exempel från olika tillämpningsområden ges. Den fjärde delkursen förmedlar färdigheter i utredningsmetodik samt kunskaper om olika metoder för utvärdering. Studenterna skall dessutom lära sig att själva inhämta material via databaser, offentligt tryck, EU-dokumentation etc. Termin 3 Den studerande kan välja att läsa politologi 1 20 poäng, samhällsgeografi 1 20 poäng eller nationalekonomi 1 20 poäng. För studier i nationalekonomi krävs Matematik C som särskild behörighet. Inför denna termin görs valet av huvudämne i filosofie kandidatexamen. Det ämne som läses under terminen blir vanligtvis studentens huvudämne. Termin 4 Den studerande fortsätter sina studier i huvudämnet på nivån poäng (politologi, samhällsgeografi eller nationalekonomi). Termin 5 Den studerande fortsätter sina studier i huvudämnet på nivån poäng (politologi, samhällsgeografi eller nationalekonomi). Termin 6 Den studerande väljer valfri kurs inom samhällsvetenskaplig eller humanistisk fakultet. Studenter som valt politologi som huvudämne och som har för avsikt att avlägga politices magisterexamen bör under denna termin läsa nationalekonomi 1 20 poäng. Studenterna kan, som ett alternativ till ämnesstudier, under termin sex välja att göra ett större utredningsarbete åt en extern uppdragsgivare. Termin 7 och 8 Studenter med politologi som huvudämne läser under termin sju och åtta politologi poäng (magisterkursen). Studenter med samhällsgeografi som huvudämne läser samhällsgeografi poäng (magisterkursen) under termin sju samt ytterligare ett breddningsämne 1 20 poäng under termin åtta. De studenter med samhällsgeografi som huvudämne, som inte har läst nationalekonomi 1 20 poäng under termin sex, kan göra det under termin åtta. Studenter med nationalekonomi som huvudämne läser nationalekonomi poäng under termin sju och ytterligare ett breddningsämne under termin åtta. 8. Praktik/Utredningsarbete Under termin sex ges möjlighet, för den student som så önskar, att fördjupa sig i utredningsmetodik och att genomföra ett större utredningsarbete åt en extern uppdragsgivare. Utredningsarbetet ska då redovisas för uppdragsgivaren samt examineras i seminarieform. Denna termin utgör dock inget obligatoriskt inslag i programmet, utan är i stället ett valfritt alternativ. 9. Undervisning och examinationsformer Formerna för undervisning varierar mellan olika kurser. Vid studier på basblocket eftersträvas samläsning med utbytesstudenter under åtminstone en kurs. Undervisningsspråket är då engelska. Även under ämnesstudierna på termin fyra och fem förekommer valfria, engelskspråkiga specialkurser i politologi och nationalekonomi. Såväl traditionella föreläsningar som diskussions- och examinationsseminarier är undervisningsmodeller under kurserna. En del laborativa moment ingår i basblocket liksom i de valda huvud- och breddningsämnena. Examinationsformerna varierar mellan kurserna. Det förekommer såväl traditionell skriftlig tentamen som hemtentamen, examinationsseminarier, seminarier där promemorior skrivna av studenterna examineras, uppsats- 4

5 seminarier, workshops, fallstudieredovisningar osv. Syftet är att i hög utsträckning variera examinationsformerna. För studerande som blivit underkända vid ordinarie examinationstillfälle ges ytterligare en möjlighet till examination i direkt anslutning till kursen. Uppsamlingsexaminationer genomförs i slutet av augusti månad. 10. Utvärdering, studentinflytande och kvalitetssäkring Studentinflytandet inom utbildningen tillgodoses genom kontinuerliga utvärderingar som genomförs av studenternas valda kursombud. Programansvarig ansvarar för att kursutvärderingar genomförs. Kursombud träffar kursansvariga lärare efter varje termin på basblocket och diskuterar utvärderingarnas resultat. Därefter övergår ansvaret för utvärderingarna till fördjupningsämnenas studierektor. Vid utvärderingsmöten bör prestigelösa diskussioner eftersträvas gällande möjliga kursförbättringar inom programmets ram. Alla förändringar inom programmet skall dessutom förankras gentemot kursombuden. En kontinuerlig dialog mellan kursansvariga och studenter bör uppmuntras, liksom ett aktivt studentengagemang i programmets utveckling. 11. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som följt Programmet för europastudier kan erhålla någon av följande examina: Filosofie kandidatexamen med inriktning mot europastudier (Huvudämne: politologi, samhällsgeografi, nationalekonomi eller annat huvudämne) Bachelor of Social Science in European Studies (Major subject: Political Science, Human Geography or Economics) Filosofie magisterexamen (Huvudämne: politologi, samhällsgeografi, nationalekonomi eller annat huvudämne) Master of Social Science (Major subject: Political Science, Human Geography or Economics) Politices magisterexamen (Huvudämne: politologi, samhällsgeografi eller nationalekonom) Master of Political Science (Major subject: Political Science, Human Geography or Economics) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 12. Övrigt Val av utlandsstudier samt valfria kurser sker i samråd mellan programansvarig och student. Vid oenighet kan ärendet hänskjutas till styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap. 5