Fakulteten för samhällsvetenskap. Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng Program of Political Science, 180 credits

Transkript

1 Dnr: UGA 2013/ Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng Program of Political Science, 180 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen inom Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildningsplanen gäller från och med höstterminen 2014 Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6/A6). Programbeskrivning Programmet är ett modernt, flexibelt och internationellt gångbart statsvetarprogram med inriktning mot komparativa studier. Programmets syfte är att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet såväl nationellt som internationellt. Särskilt kunskaper och färdigheter för jämförande omvärldsanalyser inom offentlig och privat verksamhet, i Sverige och utomlands fokuseras under utbildningen. I programmet ingår därför vissa direkt forskningsanknutna kurser som har fokus på såväl nationellt som globalt jämförande teman. Programmet förbereder också studenterna för vidare studier på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Mål Centrala examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som

2 utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Programspecifika mål På Linnéuniversitetet har Statsvetarprogrammet målsättningen att studenten efter genomgången utbildning skall visa goda färdigheter i utredningsarbete, utvärderingsverksamhet samt omvärlds, prognos och projektarbete, visa förmåga att kritiskt och reflexivt kunna analysera och jämföra olika samhällsföreteelser och utvecklingstendenser och att arbeta både självständigt och i grupp, och visa förståelse för såväl andra länder och kulturer som europeiska och globala förhållanden. Mer specifika lärandemål framgår av de respektive kursplanerna för de kurser som ingår i programmet. Innehåll och struktur En programansvarig har det övergripande ansvaret för programmets organisation, ledning och kvalitetsutveckling. Det finns också ett programråd bestående av programansvarig, lärar och studentrepresentanten, extern representant samt prefekt, eller av prefekten utsedd person. Programöversikt Programmet inleds med ett år studier i Statsvetenskap (1 30hp och 31 60hp). Under det andra årets termin tre studeras programmets tematiska kurser, jämförande politik och omvärldsanalys, följt av termin fyra, fem och sex där studenten väljer mellan valfri breddtermin, praktiktermin och/eller utlandsstudier samt genomför Statsvetenskap, 61 90hp. Under programmets tredje år och termin fem läser studenten kandidatkursen i huvudämnet statsvetenskap. Programmet har en komparativ profil. Programmets studenter samläser också under utbildningstiden vissa moment med universitetets utbytesstudenter. Utlandsstudier under termin fem och/eller sex uppmuntras, och det finns en möjlighet förstudenter som så önskar att förlägga sin praktiktermin utomlands. En rad komparativa och internationaliseringsteman behandlas och det finns även inslag av gästföreläsare från nationella och utländska universitet som antingen håller i egna kurser eller i enskilda föreläsningar. Kurser i programmet När terminen innehåller programmets huvudområde markeras det med (*) nedan År 1 Termin 1* Inledande studier i Statsvetenskap, 30 högskolepoäng (G1N). Terminen består av fyra delkurser på vardera 7,5 högskolepoäng. Kurserna introducerar grundläggande kunskaper i huvudområdet statsvetenskap, med fokus på politiska system, politisk kultur, offentlig förvaltning och internationell politik m.m. Termin 2* Fortsättningsstudier i Statsvetenskap, 30 högskolepoäng (G1F). Terminen består av fyra

3 delkurser på vardera 7,5 högskolepoäng. Kurserna ger fortsatta kunskaper i huvudområdet statsvetenskap med fokus på teori och metod samt fördjupningskurser i ämnet. År 2 Termin 3 Comparative politics and issues**, 30hp (G1N). Terminen innehåller fyra kurser på vardera 7,5 högskolepoäng. Teman som berörs under dessa kurser kan exempelvis vara European Union Politics, Public corruption, Political parties, Globalization of politics, International political economy, International Security. Termin 4 Valfri breddtermin inom humanistiskt/ samhällsvetenskapligt ämne (30hp) eller utlandsstudier, (30hp). År 3 Termin 5 6* Fördjupningsstudier i Statsvetenskap, 30 högskolepoäng (G2E), eller valfri kurs, 30 högskolepoäng eller praktik/utredningsarbete, 30 högskolepoäng, (G1N). Både studier och praktik kan förläggas utomlands. Statsvetenskap, 30 högskolepoäng (G2E) måste bedrivas under termin 5 eller 6. Under denna termin utförs ett större självständigt arbete i form av en uppsats omfattande 15 hp. Huvudområdet statsvetenskap har följande översiktliga innehåll: Under senare år har stora politiska förändringar skett i Sverige och i vår omvärld. Inom statsvetenskap studeras politik och hur den påverkar människors villkor. Den europeiska integrationen och globaliseringen är två viktiga studieområden som påverkar vår vardag. Institutionen för statsvetenskap studerar hur politiken utformas i samspel mellan olika aktörer på olika samhällsnivåer; från nationella politiska partier, intresseorganisationer, näringslivet och massmedia till regionala och internationella organisationer och globala regimer. Sverige och Europas politiska relationer utformas av världspolitiska policies, problem och processer som kräver god omvärldspolitisk analysförmåga för att kunna förstå och förklara. Arbetslivsanknytning Programmet ger både en bred akademisk utbildning på grundnivå i statsvetenskap och har samtidigt en bred yrkesförberedande ambition som inte begränsas till en viss sektor eller ett nationellt perspektiv. Inom ramen för programmet ges en fördjupad metodologisk utbildning som förbereder både för studier på avancerad nivå och yrken med relativt kvalificerade handläggar och utredningsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet. Anställningsbarheten och arbetslivsanknytningen betonas särskilt genom en rad innehållsliga förutsättningar på programmet. Inom ramen för programmet ges studenterna möjligheter att arbeta nära det omgivande samhällets organisationer eller företag, exempelvis i projektform. Detta möjliggörs i synnerhet inom ramen för examensarbetet. Under det tredje året erbjuds studenten möjlighet att göra praktik som ska redovisas i skriftlig och i muntlig form. Studenten får i huvudsak själv söka en praktikplats, vilken ska godkännas av programansvarig. Ett viktigt inslag på Statsvetarprogrammet är därför möjligheten till praktik under termin fem eller sex. Studenten väljer då att antingen praktisera vid relevant arbetsplats och författa en praktikrapport, eller att genomföra ett större projektarbete (utrednings eller utvärderingsarbete) åt en extern uppdragsgivare, antingen i Sverige eller utomlands. Praktikrapporten/projektarbetet examineras vid universitetet. Programmet bjuder också in gästföreläsare som har en tydlig arbetslivsrelaterad koppling till programmets innehåll. Utlandsstudier Under termin fyra, fem och sex finns det möjlighet att genomföra sina studier utomlands, eller att genomföra ett projektarbete utomlands som planeras i samråd med

4 programansvarig. Utlandsstudierna bör ha relevans för programmets inriktning. Perspektiv i utbildningen Programmet har en tydlig jämförande och internationell prägel. Statsvetenskapen är innehållsmässigt och forskningsmässigt förankrat i ett internationellt sammanhang. En rad globaliserings och internationaliseringsteman behandlas inom programmet och då särskilt under termin två och termin tre, och det finns även inslag av gästföreläsare från utländska universitet som antingen håller i egna kurser eller i enskilda föreläsningar. Programmets studenter samläser under utbildningstiden vissa moment med universitetets utbytesstudenter. Utlandsstudier uppmuntras, och det finns en möjlighet för studenter att förlägga sin praktiktermin utomlands. Vidare avser programmet att aktivt främja och behandla mångfald, jämställdhet, etiska dimensioner och hållbar utveckling. Detta sker genom att det beaktas i aspekter rörande studentgruppernas sammansättning, lärarkollegiet utformning och bemanning på kurser samt i konkret innehåll på kurser och examensarbete. Mera konkreta aspekter framgår av respektive kursplan. Kvalitetsutveckling Programmet har ett antal kvalitetsindikatorer som garanterar såväl kvalitet, forskningsanknytning och att programmets innehåll och upplägg tillgodoses. Det omfattar uppföljning av programmets studenter efter avklarade studier (ca vart femte år), uppföljning av lärarnas pedagogiska kompetens och forskningsaktivitet (varje år), uppföljning av studieresultat på varje kurs (särskild uppföljningsmall), indikatorer för uppsatsbedömning (särskilt dokument) samt uppföljning av kurser och terminer genom kursvärdering (särskild webbaserad kursvärderingssystem). Särskilt viktigt är studentinflytandet. Studentinflytande innebär dels representation i beslutande organ, dels ett aktivt engagemang vid utveckling och kvalitetssäkring av kurser, terminer och programmet som helhet. Den ansvariga läraren på varje delkurs ansvarar för utvärderingen av respektive delkurs via ett av universitetet tillhandahållet webformulär (såväl papperenkäter samt direkt webbaserade svar kan användas), med såväl öppna som dolda svarsalternativ och där allt sammanfattas i en kursrapport. Den programansvariga har det yttersta ansvaret att utvärdera programmet som helhet. Det är därför viktigt att studenterna deltar i utvärderingar av såväl enskilda kurser som hela programmet. Eventuella förändringar av programmet skall också framgå vid nästa programstart. Sammanställningar av kurs och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Det finns också ett programråd som tillsammans har i uppgift att diskutera programmets utveckling och kvalitet. Examen Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. De som fullföljt programmet kan erhålla följande examen: Filosofie kandidatexamen med inriktning mot komparativa studier Huvudområde: Statsvetenskap Bachelor of Science with specialization in Comparative Studies Main field of study: Political Science Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Utfärdande av examensbevis sker efter ansökan på särskilt formulär.

5 Övrigt Val av utlandsstudier samt val av valfria kurser sker i samråd mellan programansvarig och student. Vid oenighet kan ärendet hänskjutas till prefekten för Institutionen för statsvetenskap. Under programstudierna kan nationella och internationella studieresor organiseras som syftar till att ge studenterna insyn i hur olika politiska system och förvaltningar samt andra politiska organ fungerar i praktiken. Resorna är frivilliga och bekostas av studenterna själva.