PRO PLANS foderskola

Transkript

1 1 PRO PLANS foderskola Innehåll PRO PLANS foderskola - Del I... 2 Proteiner och deras funktioner... 2 PRO PLANS foderskola - Del II... 5 Fetter och deras funktion... 5 PRO PLANS FODERSKOLA del III... 9 Kolhydrater och deras funktioner... 9 Vatten... 9 PRO PLANS FODERSKOLA del IV Vitaminer & Mineraler... 12

2 2 PRO PLANS foderskola - Del I Proteiner och deras funktioner Inledning Maten som vi ger till våra hundar består av olika typer av näringsämnen. Under matens väg genom kroppen bryts den via mekaniska (t ex tuggande) och kemiska (reaktioner med enzymer) reaktioner ned till mindre beståndsdelar som kan tas upp av systemet. Proteiner består egentligen av aminosyror som är byggklossarna i proteiner. Hunden har behov av 10 essentiella aminosyror. Det betyder att dessa aminosyror MÅSTE ingå i hundens foderstat eftersom den inte kan bygga dessa aminosyror själv av andra beståndsdelar. Proteinkällorna i hundfoder är många, några exempel är kyckling, lamm, fisk, ägg men även kolhydrater kan i viss utsträckning användas som proteinkälla. Proteinerna kan vara mer eller mindre behandlade; så kan t ex färskt kött användas lika väl som torkat kött eller köttmjöl. Innehållsdeklarationen på produkten ger en anvisning om köttråvaran eftersom lagstiftningen reglerar vad olika råvaror får benämnas. Olika köttråvaror har olika innehåll av bl a de essentiella aminosyrorna och man brukar prata om något som kallas en råvaras biologiska värde. Ägg är det som har högst biologiskt värde för en hund. Det biologiska värdet är baserat på hur hög andel av de essentiella aminosyrorna som finns i respektive råvara men också smältbarheten för hunden. Ju högre biologiskt värde, desto större andel essentiella aminosyror. Som exempel kan man jämföra ägg, som ligger högst, med t ex benmjöl som endast har 50% av det biologiska värdet av ägg. Proteinernas funktion i kroppen Proteinerna är oerhört viktiga för en mängd olika funktioner i kroppen! 1. Skapa strukturer. Protein är t ex viktigt för pälsens utveckling och struktur och muskelutvecklingen. De flesta vet ju att man kan se huruvida en hund får tillräcklig mängd protein i rätt proportioner genom att se på pälsen. En blank och tät päls vittnar om en bra proteintillförsel även om också fetter har betydelse i sammanhanget. Hundens päls består till 95% av protein! Men även muskelmassan består till stor del av proteiner (upp till 75%) och samma gäller för skelettet. 2. Immunsystemet. Immunförsvaret består till stor del av proteiner (antikroppar) och behöver rätt mängd och rätt sorts aminosyror för att kunna skydda hunden mot infektioner mm. 3. Enzymer och hormoner. Vissa proteiner fungerar som enzymer vid olika reaktioner i kroppen. Enzymer är ämnen som fungerar som katalysatorer, dvs de påskyndar en kemisk process utan att själva förändras. Alla enzymer som är involverade i hunden matsmältning är byggda på protein. 4. Energi. Proteiner tillför energi. Proteinbehovet är beroende av en mängd olika faktorer så som t ex tillväxt, aktivitet, livsstil etc. Ett energitätare foder har oftast en högre proteinhalt. Det beror på att hunden behöver äta mindre mängd av ett energitätare foder men fortfarande har behov av samma mängd essentiella proteiner. Andelen proteiner måste således vara högre för att säkerställa att hunden får i sig rätt mängd. Protein bygger struktur

3 Essentiella proteiner kontra icke-essentiella proteiner Hunden har behov av 10 essentiella aminosyror. Dessa aminosyror är methionin, tryptofan, arginin, fenylalanin, treonin, histidin, isoleucin, lysin, leusin och valin och de måste finnas i tillräcklig mängd i fodret. Behovet av dessa aminosyror (och även de icke-essentiella) varierar beroende på hundens livsstil och livsstadie men de essentiella måste alltid finnas i en viss minimimängd. Övriga aminosyror som hunden behöver kan den med hjälp av olika kemiska processer skapa själv av andra befintliga aminosyror tillsammans med andra komponenter i kroppen. Proteinmängd En frisk hund har inte några problem att hantera och smälta stora mängder protein. Om hunden tillförs mer protein än den gör av med lagras överskottet i form av fett eller glykogen. Det innebär alltså i praktiken att den på sikt riskerar att blir överviktig. I motsats till detta kan man se på en hund som inte får tillräckligt med protein för det arbete den utför. Då sker på sikt en nedbrytning av det kroppsegna proteinet (bl a muskler). Hundar som arbetar mycket hårt och som inte tillförs tillräckliga mängder protein kan alltså tappa muskelmassa, trots att de motioneras mycket hårt! Hundar som har nedsatt njurfunktion kan ha problem att hantera stora mängder protein. Detta beror på att det vid proteinnedbrytningen bildas kvävehaltiga slaggprodukter som njurarna ska ta hand om och rensa ut. Om njurarnas funktion av någon anledning är nedsatt blir hunden då lätt illamående. För njursjuka hundar finns särskilda dietfoder som har anpassat proteinnivåerna och också försökt se till att proteinerna som ingår ska vara extra lättsmälta. Valpars speciella proteinbehov Valparna får de första veckorna i sitt liv en optimalt sammansatt foderstat i form av tikens mjölk. Genom att de också får tikens råmjölk så skapas en s k passiv immunisering, dvs tikens antikroppar överförs i viss mån till valparna. De första månaderna i valparnas liv är deras immunsystem dock inte fullt utvecklat; det mognar ungefär vid 5 månaders ålder. Av det skälet är valpar extra känsliga för smittor under sin första levnadstid. Som vi nämnt tidigare så är proteiner en mycket viktig del i immunsystemet och valpar har därför ett högre proteinbehov än de flesta vuxna hundar. I samband med avvänjningen bör man välja ett foder som har en hög energihalt (mycket fett och protein) för att det i möjligaste mån ska efterlikna sammansättningen i tikens mjölk. Eftersom valpen hela tiden växer har den ökade behov av flera näringsämnen jämfört med en vuxen hund. Valpfoder är också generellt energitätare än vuxenfoder (undantaget är valpfoder för storvuxna robusta raser som inte lämpar sig att ge till dräktiga och digivande tikar). Som vi nämnt tidigare så innebär nästan alltid ett energitätare foder också en högre mängd protein. Men det är inte enda förklaringen! Proteinet bygger inte bara upp immunsystemet utan också strukturer. Korrekta nivåer av proteiner hjälper också den lilla valpen att utveckla päls och muskelmassa och är också mycket viktigt för skelettuppbyggnaden och den hormella utvecklingen. Procenten & Innehållsdeklaration Många hundägare stirrar sig lite blinda på procenten protein (och även fett) i hundfoder. Oavsett om man önskar en högre proteinhalt, till t ex en växande valp, eller om man vill ha en lite mer moderat proteinnivå till en vuxen, normalaktiv hund så är procentsatsen egentligen inte det allra viktigaste. Självklart säger procentsatsen en del om andelen proteiner i fodret men den säger absolut ingenting om vilken sorts protein som ingår eller hur tillgängligt detta är för hunden. Man bör läsa innehållsdeklarationen för att kunna bilda sig en uppfattning om att fodret innehåller de proteinkällor som är 3

4 lämpliga för hunden. All mat, oavsett om det är foder till djur eller mat till oss människor, deklareras på samma sätt: det som produkten innehåller mest av kommer först i ingredienslistan och därefter kommer resterande innehåll i fallande skala. Hur mycket som hunden kan ta upp av proteinerna beror dels på smältbarheten men också på vilka aminosyror som ingår. Några exempel på mat som har hög andel essentiella proteiner och även hög smältbarhet är ägg, kött och fisk. Det som kan vara svårare att tillgodogöra sig är t ex ben. Ytterligare en faktor som påverkar hundens förmåga att ta upp näring ur maten är fodrets fiberinnehåll. Foder med högt fiberinnehåll gör att maten transporteras snabbare genom tarmen vilket minskar smältbarheten tarmen hinner helt enkelt inte ta upp proteinerna (och andra näringsämnen) tillräckligt fort! Hur har Purina resonerat när det gäller proteinhalter och proteinkällor? Med vetskap om att olika proteiner har olika hög smältbarhet och olika biologiskt värde så har vi valt att ha en hög andel färskt animaliskt protein i våra produkter (lamm, kyckling, lax, kalkon). Torkat kött och köttmjöl är även de mycket bra proteinkällor under förutsättning att man har kontroll på näringsvärdet i den torkade produkten. Vi vet dock att ju fler gånger man processar en råvara desto mer förstörs både smaklighet och näringsinnehåll jämför med om du t ex värmer en måltid upprepade gånger. För att säkerställa en hög och jämn kvalitet på produkterna så har vi ett antal utvalda leverantörer där vi köper våra råvaror. Näringssammansättningen i en köttråvara ( gäller inte bara kött utan även spannmål) beror i hög grad på vad djuret i fråga har fått för foder i sin tur. Det innebär att en kyckling som vuxit upp i Sverige kan ha en något annorlunda näringssammansättning i sitt kött än en kyckling som vuxit upp i t ex Frankrike. Det ena behöver inte vara bättre eller sämre men när man ska sätta samman ett foder är det av yttersta vikt att man känner till de enskilda råvarornas näringssammansättning för att kunna göra ett komplett helfoder av hög och jämn kvalitet. Av den anledningen görs också stickprovskontroller på varje enskild leverans av råvaror för att säkerställa att råvaran motsvarar vår kravspecifikation. PRO PLAN har generellt sett ett relativt högt proteininnehåll i sina produkter. En frisk hund har inte problem med att hantera stora mängder protein utan kan tvärtom utnyttja den höga proteinhalten till återbildande av muskulatur, immunceller, päls etc. Som hundägare ser du detta genom att din hund har en blank och för rasen riklig päls, en fin muskelstruktur och sällan får problem med mage/tarm. Proteinbehovet kan som nämnts tidigare variera beroende på hundens storlek, ålder, livsstil etc och av den anledningen finns förstås en variation av produkter för hundens olika behov. 4

5 5 PRO PLANS foderskola - Del II Fetter och deras funktion Inledning Fett är en stor grupp föreningar som generellt sett är oupplösliga i vatten. Fett kan benämnas olja, vilket betyder att det är flytande vid rumstemperatur, eller fett, vilket indikerar att det är i fast form vid rumstemperatur. Fetter är sammansatta av individuella enheter som kallas fettsyror. I innehållsdeklarationen på ett foder framgår alltid mängden fett i procent i den färdiga foderprodukten. Ofta är även den essentiella (livsnödvändiga) fettsyran linolsyra, som är en omega-6 fettsyra, specificerad samt ibland också omega-3 fettsyrehalten. Olika råvaror bidrar med olika fettsyror varför oftast en kombination av fettråvaror ger den mest kompletta sammansättningen. Fettets funktion Alla behöver vi fett! I fodret påverkar fettet smakligheten och strukturen på fodret. I hundens kropp har fettet en mängd olika funktioner: - Främsta energigivaren, bidrar med mer än 2,5 ggr så mycket energi som kolhydrater och proteiner - Isolerar mot kyla - I varje cell i hundens kropp är fett en del av väggen (t ex fosfolipider) och bidrar till transport av näringsämnen in och ut ur cellerna - Bärare av de fettlösliga vitaminerna - Bidrar med essentiella fettsyror (linolsyra) - Nervtrådar omges av och nervimpulser vidarebefordras med hjälp av fett - Viktigt för huden, pälsen och för reproduktionen Fett kan indelas i tre huvudgrupper: triglycerider, fosfolipider och steroler. Triglycerider är uppbyggda av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Fosfolipider är uppbyggda på ett likartat sätt som triglycerider med den skillnaden att en av fettsyrorna är utbytt mot en fosforgrupp. Fosfolipiderna är byggstenar i cellmembranen. Ett exempel på en fosfolipid är lecitin som finns t ex i äggula. Steroler är en helt annan typ av fett (ex vis kolesterol). Steroler är vaxliknande fetter som förutom kolesterol också innefattar vissa hormoner samt förstadie till vitamin D.

6 6 Essentiella fettsyror Hundar har endast en fettsyra som är livsnödvändig, essentiell. Det innebär inte att hunden inte behöver andra fettsyror men dessa kan den själv bilda med hjälp av andra näringsämnen i kroppen naturligtvis under förutsättning att dessa näringsämnen finns tillgängliga! För hundar är den essentiella fettsyran linolsyra och den måste finnas i tillräcklig mängd i fodret för att inte förorsaka brist. Utöver linolsyra är även arakidonsyra en mycket viktig fettsyra för hundar men då framför allt i samband med tillväxt och dräktighet. Transport av fett I mage och tarm bryts fettet ned till mindre partiklar som absorberas i tunntarmen. Därifrån transporteras fettet (främst i form av triglycerider och kolesterol) via blodet och lymfvätskan ut till vävnaderna i kroppen. Där omvandlas de sedan till energi eller lagras i fettvävnaden. Eftersom fett inte kan lösas i vatten behöver det hjälp att transporteras i blodet. Hjälpen består av blodfetter, s k lipoproteiner. Dessa lipoproteiner binder till sig kolesterol och triglycerider. Inuti dessa lipoproteiner transporteras också de fettlösliga vitaminerna. Omega 3 och omega 6 fettsyror deras funktioner Omega 3 respektive omega 6 fettsyror har motverkande effekter. Omega 3 fettsyror ökar blodgenomströmningen medan omega 6 motverkar densamma. Omega 3 och omega 6 fettsyrorna är inte en enda fettsyra utan består av en mängd olika fettsyror som grupperas in under respektive. Bland omega 6 fettsyrorna hittar vi den enda fettsyra som är essentiell för hundar, linolsyra, men likafullt har hunden nytta av en mängd andra varianter av fettsyror från dessa två grupper. Omega 6 fettsyror finns bl a i kycklingfett, solrosolja, majsolja, linfröolja, raps, sojaolja, vetegroddolja, äggula. Omega 6 fettsyrorna är nödvändiga för bl a normal reproduktion, tillväxt, immunfunktion, hud/päls, hälsa och sårläkning samt strukturella element i cellmembranen. I omega 3 gruppen är framför allt DHA - dokosahexaensyra - en viktig fettsyra för hjärnans uteckling under fosterstadie och tillväxt. Omega 3 fettsyrorna bidrar också till att minska risken för blodproppar, kontrollera inflammationer samt underhålla frisk hud och päls. Omega 3 fettsyrorna är bäst tillgängliga för hunden om de hämtas ur marina råvaror ( t ex fiskolja) även om de också finns i rapsolja, linfröolja och sojaolja. Fettbehovet i olika livsstadier och olika aktiviteter Fettbrist är ovanligt under förutsättning att hunden äter ett helfoder. Skulle dock hunden få för lite fett i maten kan energitätheten bli för låg och hunden kan få brist på linolsyra. Smakligheten på maten blir också sämre vilket kan leda till att hunden inte vill äta. Får hunden brist på viktiga fettsyror kan pälsen bli torr och glanslös och i svårare fall kan det leda till håravfall eller hudproblem. En växande individ har ett högre fettbehov än en fullvuxen, normalaktiv hund.

7 7 Fettförbränning Hårt arbetande hundar, som t ex draghundar och jakthundar, vinner på att förbränna fett i första hand och inte kolhydrater. När hunden använder mer än 30% av sin muskelmassa, som den gör t ex vid hög intensitet i ett agilitylopp eller kapplöpning, så förbränner hunden i första hand kolhydrater. Vid aktiviteter som kräver en längre uthållighet men där intensiteten är något lägre kan hunden med fördel använda fett som energikälla. För att hunden ska kunna använda fett som främsta energigivare så krävs några förutsättningar: 1. Hundens foderstat måste innehålla minimum 20% fett 2. Fodret ska vara energitätt och lättsmält 3. Hundens kropp ska vara förberedd på fettförbränning. Det innebär att du, om du har gett hunden ett foder med en lägre fetthalt, behöver ha ca 8 veckor på dig att ställa om kroppen på fettförbränning genom att gå över till ett foder med högre fetthalt samtidigt som du konditionstränar din hund. När din hund har ställt om sig på fettförbränning kommer du få följande positiva effekter när den ska utföra arbete som kräver uthållighet: Hundens syreupptagningsförmåga ökar När näringsämnen förbränns i kroppen bildas s k metaboliskt vatten. Andelen metaboliskt vatten är högst vid fettförbränning (förbränning av 100 g fett ger 107 g metaboliskt vatten). Det medför att din hund inte lika snabbt blir uttorkad och hjälper hundens kropp att rensa ut slaggprodukter som annars leder till utmattning. Studier visar att uthålligheten är väsentligt bättre vid fettförbränning än vid kolhydratförbränning Hur har Purina resonerat när det gäller fetthalt och fettråvaror? Med vetskap om att animaliska fettkällor är mer lättillgängliga för hunden så har vi valt att ha en hög andel animaliska fettkällor i våra produkter. Dessa kompletteras i vissa fall med fettsyror från enskilda vegetabiliska råvarukällor. Som för alla våra råvaror har vi utvalda leverantörer detta för att säkerställa att vi kan hålla en jämn, hög kvalitet på slutprodukten. Ett foder kan aldrig bli bättre än kvaliteten på råvarorna som ingår! En hög fetthalt är inte något som en frisk hund har några problem att hantera. Det finns studier som gjorts på hundar över en längre tid där hundarna har haft en fettnivå på 40-45% i fodret utan att negativ effekter har kunnat ses. Hos människor skulle troligen sådana fettnivåer förorsaka problem men hunden kan hantera höga fetthalter mycket bättre än vi. Nackdelen är förstås att hunden, om den utfodras med högre fetthalt än den har behov av på sikt blir överviktig något som i sig kan förorsaka problem. Vilken fetthalt man ska ha i fodret till sin hund har mycket att göra med vilken typ av aktivitet och vilket livsstadie hunden befinner sig i. Enbart procentsatsen är inte tillräckligt för att bedöma huruvida fetthalten är tillräcklig för ens egen hunds individuella behov man behöver också vara säker på att hunden får i sig tillräcklig av just linolsyra som är den essentiella fettsyran för hunden. Mängden linolsyra finns specificerad i samtliga PRO PLANS produkter. Generellt sett har många hundägare en uppfattning om att deras hundar är mer aktiva och kräver mer energi i fodret än vad som verkligen är fallet. Att ge ett foder med lägre fetthalt ska inte behöva inverka negativt på hundens päls och hud det som är viktigt är inte mängden fett i sig utan att

8 8 fetthalten består av lättsmälta och lättillgängliga fettsyror på tillräckliga nivåer för att stödja alla funktioner. Purinas filosofi är att du, om du av någon anledning måste banta din hund eller den har behov av att äta ett foder med något lägre fetthalt, inte ska behöva kompromissa med en livlös och risig päls. Genom att se till att fettet som finns i fodret är av hög kvalitet och mycket smältbart samt att nivåerna av fett är balanserade och tillräckligt höga för att kunna stödja en sund hud och blank päls ska man tryggt kunna ge sin hund ett foder med lägre fettinnehåll. Eftersom hundar i Sverige lever under skilda förhållanden (alltifrån sällskapshundar som får lite motion till hårt arbetande jakt- eller draghundar) finns behov av att ha en variation av optimalt sammansatta foder med olika fetthalt PRO PLAN erbjuder ett foder med anpassade fettnivåer för alla varianter av livsstilar!

9 9 PRO PLANS FODERSKOLA del III Kolhydrater och deras funktioner Vatten Vad är kolhydrater? Kolhydrater är egentligen en gemensam benämning för sockerarter, stärkelse och fibrer. Byggstenarna i kolhydrater är enkla sockerenheter. Dessa kan vara sammanbundna till större kedjor och kallas då komplexa kolhydrater (polysackarider). I hundmat är den vanligaste varianten av kolhydrater stärkelse från t.ex. ris, majs, vete eller potatis. Hunden kan tillgodogöra sig stärkelse mycket väl (lika väl som människor - något studien från SLU som vi refererade till i vårt första utskick i februari i år har visat). Kolhydrater är en viktig energikälla för hundar. Vad gör kolhydraterna i hundens kropp? Kolhydrater bryts ned stegvis tills de består av enkla sockerarter så kallade monosackarider som t.ex. glukos. För att glukosen ska kunna användas i cellen så bryts den sedan ner i ytterligare 2 steg i cellernas mitokondrier (cellernas kraftverk ). Glukos är den primära energikällan för hjärnan hos både människor och hundar. Hjärnan behöver en konstant tillförsel av glukos för att kunna fungera. Kolhydrater som kan lagras i kroppen kallas glykogen. Detta lagras Glukos framför allt i lever och muskler och används som energikälla. Glykogen kan dock endast lagras i begränsad mängd i lever och muskler. Överskott på kolhydrater lagras som fett. Kolhydrater finns också med i strukturer som bygger DNA och bidrar med att bygga upp ickeessentiella aminosyror. Kolhydrater spelar också roll för att ge maten volym och bidrar således till mättnadskänslan. Kolhydraternas kemiska klassificering Kolhydraternas kemiska klassificering som har att göra med den kemiska längden på kolhydratmolekylerna är ett sätt att klassificera dem. En annan klassificering av kolhydrater är att klassa dem efter smältbarheten. Kolhydrater kan delas upp i smältbara och icke smältbara. Till de smältbara hör enkla sockerarter och stärkelse som nämnts tidigare. Dessa enkla molekyler bryts ned och tas upp i tunntarmen. Bland de icke smältbara kolhydraterna görs ytterligare en indelning: Lösliga och oupplösliga fibrer. Fibrer kan normalt sett inte brytas ned av hundens tarm men vissa typer av fibrer som är lösliga kan jäsas av bakterier i tjocktarmen och ger då upphov till kortlänkade fettsyror som i sin tur ger näring till tarmväggen. De lösliga fibrerna ger därmed en dubbel effekt så till vida att de dels ger näring till de goda bakterierna vilket ger mindre chans för elakartade bakterier att få fäste, dels ger själva jäsningsprocessen upphov till fettsyror som ger en mer välmående tarmvägg och på så sätt stödjer näringsupptaget. Exempel på lösliga fibrer är betmassa och pektin. De flesta kolhydratkällor behöver processas på ett eller annat sätt (mosas, malas, ångkokas etc) för att hunden ska kunna tillgodogöra sig dem. För er som någon gång har provat att ge sin hund t ex kokt majs som inte mosats så vet ni att den kommer ut i samma skick i andra änden!

10 10 Hur har Purina resonerat när det gäller kolhydrathalt och kolhydratkällor? Samtliga PRO PLAN produkter har en moderat kolhydrathalt. De foder som innehåller mest kolhydrater är våra lightfoder detta för att skapa en mättnadskänsla hos den hund som behöver gå ned i vikt. Det är dock av vikt att notera att kolhydrathalterna i våra lightfoder fortfarande inte är extremt höga eftersom vi vet att överskott av kolhydrater lagras som fett och då får inte lightfodret den avsedda effekten. I tillägg så är en del av den ökade kolhydrathalten i lightfoder också bestående av fibrer som inte smälts och tas upp av hunden. Som vi berättat om i PRO PLANs Foderskola del I och II så använder vi utvalda leverantörer av våra råvaror detta för att säkerställa kvaliteten på slutprodukten. Precis som att den köttråvara vi köper får olika näringssammansättning beroende på vad djuren har ätit så har också våra kolhydratkällor olika näringssammansättning beroende på var de har odlats, jordens sammansättning etc. så kan t.ex. näringssammansättningen i ris som odlats i en del av Europa se näringsmässigt annorlunda ut än ris som odlats i en annan del av världen. Skulle vi ha valt att köpa våra råvaror på den öppna råvarumarknaden skulle vi ha möjlighet att köpa dem till lägsta pris vid varje enskild upphandling vilket förstås skulle kunna ge ett lägre pris på slutprodukten. Problemet är då bara att vi i slutänden skulle få en slutprodukt som skulle vara mycket ojämn i kvalitet eftersom våra råvaror skulle varierar mycket i näringsinnehåll. Att ha utvalda leverantörer är således dyrare men ett sätt att säkerställa att vi har en hög och jämn kvalitet på slutprodukten. PRO PLANs huvudsakliga kolhydratkällor är ris, majs och vete. De flesta produkter innehåller flera olika kolhydratkällor av det enkla skälet att dessa tre kolhydrater förbränns lite olika snabbt i kroppen. Om hunden får snabba, höga blodsockertoppar måste insulinet jobba hårdare för att utjämna blodsockerhalten och det blir högre toppar och djupare dalar i blodsockernivåerna. Hunden känner sig mätt men ganska snabbt får den åter hungerskänslor. Som jämförelse kan man tänka på skillnaden i mättnadskänsla mellan att äta två skivor vitt formbröd kontra två skivor fullkornsbröd. Genom att använda olika kolhydratkällor kan man med hjälp av deras olika förbränningshastighet styra blodsockernivåerna till att bli mer utjämnade och på så sätt undvika överansträngning av insulinproduktion och att hunden snabbt blir hungrig igen. Detta är extra viktigt när vi ska sätta samman ett foder för hundar som behöver gå ned i vikt och hundar som är kastrerade. PRO PLANs foder innehåller också bl.a. betmassa som är en så kallad löslig fiber. Det finns lång och gedigen dokumentation på att betmassa har en positiv effekt på hundens tarm. Eftersom det huvudsakliga näringsupptaget sker i tunntarmen och vatten tas upp av tjocktarmen så är det av yttersta vikt att tarmen hålls i skick och mår bra. Fibrer eller växttråd är också en typ av kolhydrater som finns i större eller mindre mängd i foder. Foder som är avsedda för hundar som har lätt för att gå upp i vikt brukar ha en något högre fiberhalt (light & sterilised, det är som nämnts tidigare en av förklaringarna till den totalt sett högre kolhydrathalten). Här gäller det dock att balansera fiberinnehållet då för mycket fibrer kan förorsaka gaser och också ge onormalt mycket avföring. Att använda fibrer i fodret görs av flera skäl: För att skapa mättnadskänsla För att få tarmen att arbeta bättre hundar som är överviktiga drabbas lättare av förstoppning För att få en något snabbare passage av fodret genom tarmsystemet

11 11 Vatten Vatten är livsnödvändigt! Hunden består till 70% av vatten. Vattnet är avgörande för alla celler och alla ämnesomsättningsprocesser. Reglerar kroppstemperaturen. Transporterar näringsämnen i blodet, genom membran och till njurarna. Det används för att göra sig av med avfallsprodukter via urin och avföring. Ger inte energi Som vi har nämnt i inledningen så gör redan små vätskeförluster att hunden presterar sämre. Flera olika faktorer påverkar behovet av vätska: Utomhustemperatur (både varmt och kallt väder gör att behovet av vätska ökar) Aktivitet. En hårt arbetande hund har ett större behov av vätska Livsstadie. Dräktighet och digivning ökar vätskebehovet Fodersort. Om hunden äter torrfoder behövs mer vatten än om den äter blötfoder Normalbehovet för en hund vid normal temperatur är ml vatten/kg kroppsvikt och dag. I extrema fall (draghundar under extrema förhållanden) kan vattenbehovet vara upp till 15 ggr högre!

12 12 PRO PLANS FODERSKOLA del IV Vitaminer & Mineraler Vitaminer Vitaminer är organiska substanser som hunden behöver i mycket små mängder men icke des to mindre är de livsnödvändiga för en mängd funktioner i kroppen. Hunden kan inte producera alla vitaminer själv i tillräcklig mängd varför de måste tillsättas i foder. C-vitamin och K-vitamin kan en frisk hund producera i tillräcklig mängd själv men övriga vitaminer måste tillsättas i fodret. Vitaminerna delas in i två grupper fettlösliga och vattenlösliga. Fettlösliga vitaminer Lagras i levern och kroppsfett Vitamin A Vitamin D Vitamin E Vitamin K Vattenlösliga vitaminer Överskott utsöndras via urinen, lagras ej i kroppen B vitamin gruppen B1 (tiamin) B2 (riboflavin) B3 (niacin) B5 (pantotensyra) B6 (pyridoxin) B7 (biotin) B9 (folsyra) B12 (kobalamin Kolin Vitamin C (askorbinsyra) Vattenlösliga vitaminer är det ingen större risk med att överdosera eftersom överskottet utsöndras via urinen. Det innebär dock att det är viktigt att de tillförs regelbundet. En viss försiktighet när det gäller C-vitamin bör dock iakttas eftersom C-vitamin binder kalcium. För ett 15-tal år sedan var det en trend bland hundfolk att tillsätta C-vitamin utöver det som fanns i helfoder då detta ansågs ha positiva effekter på ledstatusen hos hundar. En studie som gjordes på labradorer där man gav dem ett tillskott på 500 mg C-vitamin per dag visade dock att dessa hundar hade en avsevärt högre risk att drabbas av oxalatstenar i urinen jämfört med gruppen som endast fått vanligt helfoder. Mycket är således inte alltid bättre! De fettlösliga vitaminerna lagras i levern vilket innebär att det inte är lika viktigt att de tillförs dagligen. Däremot ökar istället risken för överdosering vilket i extrema fall kan leda till förgiftning.

13 13 Vitaminernas funktion Vitamin A viktig för syn, reproduktion, underhåll och bildande av kroppsvävnad. Aktivt A-vitamin finns endast i animaliska råvaror men hunden kan bilda A-vitamin från betakaroten. Karoten är det som ger gula och röda grönsaker deras färg. Överskott lagras i levern. Vitamin D viktigt för normal skelettutveckling. Påverkar omsättningen av fosfor och kalcium. Hunden kan omvandla solljus till D-vitamin. Överskott lagras i levern, muskler och fettvävnad. Vitamin E en viktig antioxidant! Lagras i levern men finns nästan i alla vävnader i kroppen. Förhindrar fettet i både kroppen och fodret från att härskna. Fungerar som ett konserveringsmedel och förhindrar att A-vitamin och vissa aminosyror blir förstörda. Vitamin K har betydelse för blodets förmåga att koagulera. Hunden kan själv bilda detta vitamin och har normalt inget behov av att äta detta. Överskott kan förorsaka blodpropp. Vitamin B är en stor grupp vitaminer med olika funktionsområden. B-vitaminerna är inblandade i energiomsättningen i kroppen. Tiamin (vitamin B1) är viktigt för kolhydratomsättningen. Det har också betydelse för omsättningen av vissa fettsyror och aminosyror. Vitaminet är värmekänsligt. I rå fisk finns ett enzym som heter tiaminas och som förstör tiaminet vilket gör att hunden, om den äter mycket rå fisk, kan få brist på tiamin. Vid tillagning förstörs detta enzym. Riboflavin (vitamin B2) har betydelse för utvinningen av energi ur kolhydrater, protein och fett. Vitaminet produceras till en del i hundens tjocktarm men inte i tillräcklig mängd utan måste därför tillföras fodret. Niacin (vitamin B3) har även det betydelse för omsättningen av kolhydrater, fett och protein. Hunden kan till viss del omvandla aminosyran tryptofan till niacin men har ändå behov av tillsats i fodret. Pantotensyra (vitamin B5) finns i alla livsmedel så brist på detta är oerhört ovanligt. Även detta vitamin är inblandat i omsättningen av kolhydrater, protein och fett. Pyridoxin (vitamin B6) har mest betydelse för proteinomsättningen. Är också involverat i bildandet av hemoglobin. Biotin (vitamin B7) medverkar i omsättningen av och bildandet av fettsyror och icke-essentiella aminosyror. Finns i många livsmedel. I rå äggvita finns ett ämne som kallas avidin och som binder biotinet och förhindrar kroppen från att ta upp det. Tillagning av ägget förstör avidinet. Folsyra (vitamin B9) har betydelse för bildningen av DNA. Tillverkas i tjocktarmen. Kobalamin (B12) är inblandat i fett- och kolhydratomsättningen i kroppen. Även avgörande för att nervimpulser ska fungera. Kobalamin finns endast i animaliska råvaror.överskott kan lagras i levern vilket är unikt för ett vattenlösligt vitamin! Kolin är även det involverat i nervimpulsernas funktion. I tillägg hjälper det till med transporter av fettsyror ut och in ur cellerna. Hunden kan bilda kolin från aminosyran serin. Finns i nästan alla livsmedel. C-vitamin bildas själv av hunden i tillräcklig mängd. C-vitamin fungerar som ett konserveringsmedel i foder men inga bevis finns för att tillsats är nödvändigt till en i övrigt frisk hund.

14 14 Mineraler Mineraler är oorganiska molekyler som är livsnödvändiga - om än i mycket små mängder. Mineraler är ofta inblandade i många olika processer i kroppen och samverkan mellan olika mineraler gör att de är känsliga för förskjutningar. Kalium samverkar med natrium vilket gör att cellerna i kroppen inte spricker eller skrumpnar ihop. För mycket eller för lite av det ena eller andra mineralet kan alltså påverka hundens celler! Mineralerna delas in i makromineraler respektive mikromineraler (spårämnen). Makromineraler (behövs i ngt större mängd) Kalcium (Ca) Fosfor (P) Magnesium (Mg) Svavel (S) Elektrolyter: Natrium (Na) Kalium (K) Klorid (Cl) Mikromineraler (behövs i mindre mängd) Järn (Fe) Koppar ( Cu) Zink (Zn) Mangan (Mn) Jod (I) Selen (Se) Mineralernas funktion är dels att ge styrka och stadga till skelettet (Ca och P) och dels att ingå i kroppsvätskorna och de mjuka vävnaderna (Ca, Mg, Na, K och Cl). I tillägg medverkar de också i kemiska reaktioner och till att nervimpulser och muskler fungerar. Makromineralerna bryts ned i kroppen som fett, lagras i levern och förs ut via gallan och avföringen. Risken för att hunden ska få e n brist av dessa är således mindre än för mikromineraler som inte lagras och förs ut via urinen. Valpar och kalcium Det är mycket viktigt att känna till att valpar inte kan reglera ett överskott av kalcium i foderstaten. Upp till ca 5 månaders ålder suger valpar upp allt tillgängligt kalcium som en svamp och överskott av kalcium är skadligt för hunden. Dels kan kalcium cirkulera fritt i blodet och förorsaka skador på leder och leda till urinsten, dels leder ett överskott av kalcium till hämmat upptag av zink, koppar och järn vilket i sin tur kan leda till bl.a. hud- och pälsproblem. Att utfodra valpar med stora mängder ben som de kan tugga och svälja vill vi därför bestämt avråda från! Inte heller ska man tillsätta mineraltillskott till hundens foderstat om man utfodrar med ett fullgott helfoder. Man brukar säga att 2,5% kalcium är en kritisk maxgräns, över denna nivå bör valpens totala foderstat inte ligga. Ett rejält märgben att gnaga på ibland är naturligtvis bara nyttigt det kan dock inte valpen tugga i sig. Här kanske man bara behöver se upp så inte valpen får i sig för mycket märg och blir lös i magen. Som vuxen kan hunden göra sig av med överflödigt kalcium och därför behöver man inte vara lika försiktig när hunden vuxit färdigt. Dock bör man iaktta en viss försiktighet med ben av andra skäl då vissa ben har en benägenhet att splittras och på så sätt kan förorsaka skador på tarmen. Hur har Purina resonerat när det gäller vitaminer och mineraler? Sedan en tid tillbaka har nya bestämmelser medfört att vitamin-innehållet redovisas i näringsdeklarationen med två värden. Det ena värdet är mängden vitamin som tillsatts fodret och det andra värdet är det som produkten garanteras innehålla vid produktens utgångsdatum. Det gör att du som konsument idag har en bättre kontroll på vilket vitamininnehåll produkten har.

15 Precis som när det gäller aminosyror och fettsyror så finns det vissa miniminivåer och (i vissa fall) maximinivåer på både vitaminer och mineraler. Nedan kan du se vilka mineraler och vitaminer som har maximinivåer angivna i AAFCOs lista (AAFCO är American Association of Feed Controls Officials). Vi följer självklart dessa regler men är också kontrollerade av EU-lagstiftning och Jordbruksverket som emellanåt tar stickprov på foderleverantörers produkter för att se att innehållet verkligen stämmer med det som angetts. Mineraler med maximinivåer Maximinivå Kalcium, Ca 2,5% Fosfor, P 1,6% Kalcium:Fosfor-kvot 2:0 Magnesium, Mg 0,3% Järn, Fe 3000 mg/kg Koppar, Cu 250 mg/kg Zink, Zn 1000 mg/kg Jod, I 50 mg/kg Selen, Se 2 mg/kg 15 Vitaminer med maximinivåer Vitamin A Vitamin D Vitamin E Maximinivå IE/kg (IE=internationella enheter) 5000 IE/kg 1000 IE/kg Både vitaminer och mineraler är inblandade i många olika processer i kroppen och framför allt mineraler är som vi nämnt tidigare känsliga för förskjutningar. Överskott på vissa mineraler kan t.o.m. ge förgiftning, så mycket av allt är inte alltid det bästa! Detta ska man också ha i åtanke när man t.ex. tränar sin hund med godis baserat på lever eller blodpudding. Ges endast mycket små mängder av detta är inte risken för överdosering stor men tränar man mycket och ger mycket godbitar så finns på sikt en risk att hunden får en överdos av vissa vitaminer & mineraler. Med vetskap om detta så är varje PRO PLAN produkts näringssammansättning komponerad utifrån att just den produkten ska vara perfekt balanserad också när det gäller vitamin- och mineralinnehåll. Vi vill därför avråda alla att laborera med tillskott till fodret som innehåller koncentrationer av vitaminer och/eller mineraler utan att rådgöra med sin foderleverantör eller veterinär först. För att kunna producera ett foder med en konstant hög kvalitet krävs det naturligtvis kunskap om vilka behov hundar har i olika livsstadier och livsfaser, men man måste också ha kunskapen och resurserna att utifrån de råvaror som man använder justera halterna, så att varje säck som produceras blir det balanserade och högkvalitativa foder som PRO PLAN är. När du köper en säck PRO PLAN kan du vara säker på att vi har gjort vårt yttersta för att leverera ett komplett och balanserat foder av högsta kvalitet! PS. Visste du förresten att Purina är innehavare av mer än 110 patent och att 10 av dessa patent finns i PRO PLAN (t.ex. OptiStart och Senior Anti Age).