Hinder och möjligheter för ökad tillgänglighet inom kulturområdet

Transkript

1 PM Dnr KUR 2005/ Hinder och möjligheter för ökad tillgänglighet inom kulturområdet 1 Bakgrund Statens kulturråd har i regleringsbrevet för 2005 fått i uppdrag att inom ramen för sitt sektorsansvar för handikappolitiken (bilaga 1), genomföra en omvärldsanalys. Syftet är att belysa hinder och möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall ligga till grund för den skrivelse som regeringen avser skall lämna till riksdagen i januari 2006 där regeringen skall redogöra för hur arbetet med tillämpning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (1999/2000:79) fortskrider. 2 Kulturrådets arbete med rapporten Kulturrådet har tagit in uppgifter från de kulturinstitutioner som ingår i rådets sektorsansvar genom en enkät. För att kunna följa det förändrings- och utvecklingsarbete som skett över tid har delvis samma frågor ställts som i den tidigare enkätundersökning som finns redovisad i rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur. Rapport från Statens kulturråd 1998:3. Flertalet institutioner som fått enkäten är verksamma regionalt inom följande områden: bibliotek, museer, teater, dans och musik. Även några centrala kulturinstitutioner ingår i undersökningen, samt huvudmännen för de regionala kulturinstitutionerna, d v s landstingens kulturnämnder (bilaga 2). Tyvärr har många inte hunnit svara på enkäten, vilket innebär att svaren inte är helt jämförbara med den tidigare enkätundersökningen. Handikapporganisationernas synpunkter har fångats upp via enkät, samt vid ett möte med Kulturrådets handikappråd. Ytterligare information har hämtats in vid ett möte med särskilt inbjudna personer (bilaga 3) från kulturinstitutioner och Kulturrådets handikappråd. Vidare har en internt sammansatt grupp diskuterat hinder och möjlighet för tillgängligheten. Rapporten redovisar även några av Kulturrådets strategiska satsningar där rådet varit drivande i ett förändrings- och utvecklingsarbete för att uppnå de handikappolitiska målen. 3 Tillgänglighet till kultur förändringar År 1998 gav Kulturrådet ut rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur 1998:3. I rapporten ingår en kartläggning av tillgänglighetsarbetet inom kulturområdet. Sedan dess har mycket hänt inom tillgänglighetsområdet; den

2 PM (12) nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Kulturrådets sektorsansvar och en ökad medvetenhet om funktionshindrade personers behov. Det kan därför vara intressant att kort redovisa förändringar när det gäller tillgängligheten till kulturområdet. Måldokument för tillgänglighet Kulturrådet bedömer att styrdokument (måldokument eller handlingsprogram) som tar upp tillgänglighetsaspekter är av stor betydelse för om handikappolitiken skall kunna genomsyra verksamheten. I kartläggningen 1998 ställdes en fråga om styrdokument om tillgänglighet samma fråga upprepades nu. I årets undersökning är ambitionsnivån när det gäller styrdokument ganska olika, men avsaknad av styrdokument innebär inte nödvändigtvis att man inte genomför praktiska åtgärder för att öka tillgängligheten. De regionala huvudmännen När det gäller de regionala huvudmännen uppgav hälften av landstingen att de 1998 hade ett särskilt skriftligt måldokument som rör personer med funktionshinder. I dag har sju av tio svarande ansvariga huvudmän måldokument, handlingsplan eller motsvarande. Det visar sig vid en närmare granskning att dessa ser ganska olika ut. Några har angett det generella kulturpolitiska handlingsprogrammet, någon nämner ett av regionens fem inriktningsmål, någon landstingets riktlinjer. Dokument med exklusiv inriktning mot tillgänglighet är det bara tre svarande som har nämnt, men två av dessa behandlar inte kulturområdet specifikt: ett är ett handikappolitiskt dokument där tillgängligheten till offentliga lokaler tas upp, medan en handikapplan beslutad av regionfullmäktige nämns av en annan svarande. Det mest utvecklade dokumentet är det handikapprogram som en av de svarande regionerna har tagit fram. Detta ligger till grund för fördelningen av verksamhetsstöd från den regionala kulturförvaltningen. I ansökan om verksamhetsstöd ska de sökande redovisa sin tillgänglighet för funktionshindrade och om de har program för att arbeta med frågor om tillgänglighet. Ett villkor för verksamhetsstöd är att man ska informera om tillgänglighet i skriftlig form på webbplats eller i tryckt material. Webbplatsen bör vara anpassad för funktionshindrade enligt WAI:s riktlinjer. (Web Accessibility Initiatives). Sammanfattningsvis har flertalet huvudmän någon form av måldokument för tillgängligheten, medan konkreta handlingsprogram fortfarande saknas vid flera kulturinstitutioner. Det finns därför anledning för Kulturrådet att ställa tydligare krav på dessa. Scenkonstinstitutioner

3 PM (12) Vi förra undersökningstillfället hade ett fåtal tillfrågade teater-, dans eller musikinstitutioner något eget styrdokument. Däremot hänvisade man till landstingens måldokument. Samma förhållande gäller nu, men flera anger att de arbetar med handlingsprogram. Länsmuseer I undersökningen 1998 hade de flesta museer inget särskilt handlingsprogram för tillgänglighet svarar hälften att de har måldokument eller handlingsprogram. Tio museer arbetar med sina måldokument och har för avsikt att få fram dem under Läns-/regionbibliotek Bland länsbiblioteken uppger sju av tio att de har måldokument eller handlingsprogram. Många har formuleringar om tillgänglighet inskrivna i den ordinarie verksamhetsplanen. Ansvaret för tillgänglighetsfrågor En fråga som ställdes i 1998 års enkät var om det finns någon eller några personer som är ansvariga för tillgängligheten. Här ser man överlag en positiv utveckling vid kulturinstitutionerna. På flera håll har frågan om tillgänglighet lyfts till chefsnivå. Det kan noteras att tillgänglighet fortfarande begränsas att gälla fysisk tillgänglighet hos många scenkonstinstitutioner genom att ansvaret för tillgängligheten ligger hos den tekniska chefen eller fastighetschefen. Vid museerna svara nästan alla att det finns en särskilt ansvarig för tillgänglighetsfrågorna och att ansvaret har fördelats på personal i chefs- eller ansvarsposition, på pedagoger, museilektorer eller på flera personer eller en grupp. Frågorna om tillgänglighet har fått bättre fäste på museerna sedan den förra undersökningen och har genom spridningen av ansvaret inte längre huvudsaklig inriktning mot den fysiska tillgängligheten. Särskilda insatser vid de regionala kulturinstitutionerna Kulturinstitutionerna har genomfört ett brett spektrum av insatser för att öka tillgängligheten. Att bedriva projekt- och utvecklingsarbete kan vara ett effektivt sätt att uppmärksamma frågan. Inte minst har Kulturrådets projektmedel uppmuntrat utvecklingsarbete. I ett senare avsnitt redovisas några större utvecklingsprojekt som genomförts med bidrag från Kulturrådet. I kartläggningen 1998 ställdes frågan om det gjordes några särskilda insatser för att förbättra tillgängligheten. Samma fråga ställdes i enkäten Svaren visar på en provkarta av aktiviteter. Regionala huvudmän

4 PM (12) Många av de regionala huvudmännen säger sig ha gjort särskilda insatser på tillgänglighetsområdet. Det kan vara verksamhets- och utvecklingsstöd som lämnats till olika projekt. Några nämner projekt som drivs i regionens regi som kultur i vården för äldre, att hörslingor installerats och att information om syn- och teckentolkning kommit in i program. En intressant fråga är uppföljning av bidrag och anordnandet av konferenser med tillgänglighetstema för bidragsmottagare. Scenkonstinstitutioner Fem musikinstitutioner av tolv har gjort särskilda insatser på tillgänglighetsområdet. Man nämner anpassning av webbplats och annan textinformation, syntolkning av föreställningar, personalutbildningar, handikapp toaletter, konserter, pedagogiska projekt riktade till skolor för personer med funktionshinder. Flera av musikinstitutionerna arbetar tillsammans med arrangörer och sprider information om vikten av anpassning av lokaler och verksamhet. När det gäller teatrarna har tio av de sjutton som svarat påbörjat någon form av särskilda insatser för personer med funktionshinder. Nio teatrar har installerat nya hörslingor, sju teatrar uppger att de syntolkar föreställningar. På någon teater har en hiss monterats på en annan en ramp för rullstolsburna. Två av teatrarna har gjort mer genomgripande insatser med hjälp av handikappkonsulter och markerat nivåskillnader, monterat ledstänger, sänkt höjden på en informationsdisk och utbildat personal. Länsmuseer Museerna har gjort stora och många särskilda insatser sedan första enkätundersökningen Den största delen av insatserna på museerna har inriktats mot förbättring och anpassning av lokalerna. Man nämner här tydligare skyltning eller punktskriftskyltning, handikappanpassade toaletter, nya hörslingor och högtalaranläggningar, ledstänger, belysning, hissar. Ett första steg i riktning mot andra insatser är kompetensutveckling av personalen i tillgänglighetsfrågor som t.ex. bemötandeutbildningar. Flera museer har tagit initiativ till särskilt anpassade verksamhet för personer med funktionshinder som teckentolkade visningar, syntolkade utställningar, verksamhet för grupper med kognitiva funktionshinder. Ett museum har varit delaktig i ett regionalt projekt om tillgänglighet som tillväxtfaktor. Läns-/regionbibliotek Mångfalden inom tillgänglighetsarbetet på biblioteksområdet är imponerande. Även om stor vikt läggs vid den fysiska tillgängligheten i form av arkitektinventeringar med efterföljande anpassningsarbete av bibliotekslokalerna, har viktiga insatser gjorts även för att öka kunskapen inom området genom utbildningar, konferenser och seminarier. Man samarbetar och lär av varandras erfarenheter. Bara ett fåtal löser upp

5 PM (12) gränserna kring den egna organisationen genom att informera externt eller ta in de funktionshindrade i den genom att inrätta en brukargrupp som frågas om råd i tillgänglighetsfrågor. Möjligen kan man där se början till något nytt att personer med funktionshinder kommer in i det löpande arbetet på ett mer självklart sätt. Samarbete med handikapporganisationerna Samarbetet med handikapporganisationerna har ökat något, men fortfarande sker samarbetet vid behov, när ombyggnationer och installationer av hjälpmedel ska göras. Några museer anger att man har en egen referensgrupp där flera handikapporganisationer är representerade. Ytterligare ett museum bjuder in handikapporganisationerna för samråd ett par gånger per år. Inom biblioteksområdet är samarbetet med olika grupper av personer med funktionshinder är mycket väl utvecklat. Kulturinstitutionernas egen bedömning av tillgängligheten Regionala huvudmän Förhållningssättet hos de regionala huvudmännen skiljer sig åt; en region placerar de kritiska faktorerna hos andra aktörer, andra som ser som sin uppgift att vara pådrivande för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. Hos någon är fortfarande den fysiska tillgängligheten i centrum, medan andra ser attitydfrågorna som de viktigaste. Teaterinstitutioner Flera anser sig ha god tillgänglighet om man har rullstolsframkomliga lokaler och hörslinga installerad. Andra nämner handikapparkering, handikapptoalett, handikapphiss och syntolkade föreställningar. Tillgängligheten är bra! lyder det koncisa svaret från en av de tillfrågade. Den enda svarande som kommenterar annat än den fysiska tillgängligheten till föreställningarna tar upp städning och förekomsten av levande växter. Teatern uppger att det inte finns någon anpassad verksamhet, men att särskild information utgår regelbundet till synskadade, att hörselskadade fått information till sina föreningar samt att rullstolsburna besökare får ta med assistent på föreställningen utan att lösa mer än en biljett. Musikinstitutioner Musikinstitutionernas kommentar i svaren på uppmaningen att göra en sammanfattande bedömning av tillgängligheten till den egna verksamheten är helt inriktade på den fysiska tillgängligheten. Ingen säger något om informationsverksamhet eller personalens kompetens inom frågor som rör personer med funktionshinder. För övrigt återkommer svar som redan samlats upp i tidigare frågor: merparten av de svarande anser att deras egna lokaler fyller de krav på tillgänglighet som man kan ställa. Någon svarar att restaurangen inte är tillgänglig eller att lokalerna är historiska och därför otillgängliga och svåra att ändra. Man påpekar även att man ofta är beroende

6 PM (12) av ideella arrangörer och insatser och använder konsertlokaler i skolor och kyrkor som inte är anpassade för personer med funktionshinder. Här har man inte heller möjlighet att påverka lokalernas tillgänglighet. Länsmuseer Många museer anger att deras lokaler har god tillgänglighet, men att mer finns att göra inom verksamheten och informationen. En hel del sägs vara genomfört för personer med rörelsehinder, men mer finns att göra för synskadade och hörselskadade och personer med kognitiva funktionshinder. I några svar nämns samarbeten med och visningar för barn med funktionshinder och särskolan, visningar som leder till vidareutveckling av verksamheten. Insikterna om att tillgänglighet inte bara innebär fysisk tillgänglighet är stor inom museivärlden, men på flera håll konstateras att den egna verksamheten bedrivs i historiska lokaler som är svåra att anpassa för personer med funktionshinder. Läns-/regionbibliotek De flesta av länsbiblioteken påpekar att deras verksamhet inte är publik utan riktar sig till kommunbiblioteken i regionen och att de därför inte riktigt kan svara på frågan. Frågor som i övrigt berörs i tillgänglighet till information och behovet av fortbildningsinsatser. 4 Kulturrådets insatser för att öka tillgängligheten Under åren har Kulturrådet betalat ut ca 40 mkr till 220 projekt. I samtliga fall kräver Kulturrådet en återrapportering av projekt- eller verksamhetsbidraget. Allt oftare kräver rådet även en motprestation av bidragstagaren. Bidraget har utvecklats till ett verktyg för Kulturrådet för att driva och påskynda arbetet för att uppnå de handikappolitiska målen. Till stor del har Kulturrådets strategiska arbete påverkat och pekat ut riktningen för kultursektorns tillgänglighetsarbete, men här skulle rådet kunna vara ännu tydligare när det gäller prioriteringar och samordning. Definitionen av Kulturrådets sektorsansvar bör ses över. Nuvarande definition skapar en del oklarheter gällande Kulturrådets roll i förhållande till övriga myndigheter inom kulturområdet. En vidare definition skulle skapa bättre förutsättningar för ökad samsyn när det gäller tillgängligheten till arrangemang, turnéverksamhet och annan verksamhet producerad av regionala kulturinstitutioner. Många kulturinstitutioner menar att Kulturrådets arbete för att genomföra det handikappolitiska programmet utgör motorn för kultursektorns satsningar på ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kulturrådets kunskap om hur man strategiskt arbetar med frågor som rör tillgänglighet till

7 PM (12) information, lokaler och verksamhet inom kultursektorn är mycket efterfrågad. Här följer några exempel på större strategiska satsningar, initierade av Kulturrådet utifrån uppdrag och etappmål. Utbildningsinsatser Kulturrådet har tagit initiativ till utbildningsinsatser för omsorgspersonal i kommunerna. Samtliga kommuner i Sverige informerades skriftligen om det nya handikappolitiska programmet. 11 av dessa kommuner sökte och beviljades projektmedel för olika former av kulturutbildningar. De olika kulturutbildningarna presenteras i skriften Kultur i vård och omsorg. Bemötandet av personer med funktionshinder måste bli bättre konstaterar regeringen i sin proposition Från patient till medborgare. Därför har Kulturrådet initierat en utbildning tillsammans med Pocket Teater och Utbildning AB. Under år har denna utbildning erbjudits samtliga länsbibliotek och länsmuseer. När det gäller länsbiblioteken har utbildningen genomförts i samtliga län utom ett och länsmuseerna har genomfört totalt 19 utbildningsdagar i 16 län. Utvärderingarna från båda kulturområdena visar på ett gott resultat. För många institutioner har utbildningen fungerat som en upptakt inför institutionens strategiska tillgänglighetsarbete. Motsvarande bemötandeutbildning planeras nu för scenkonstområdet. Arkitektinventeringar och handlingsplaner Att komma in i de lokaler där det bedrivs kulturverksamhet är ett grundläggande krav för att kunna ta del av kulturverksamheten. Därför har Kulturrådet ställt arkitektkompetens till förfogande för att få en genomlysning av tillgängligheten. Även kostnadsberäkningar har gjorts på de åtgärder som behöver göras för att tillgängligheten skall bli bra. Kulturrådet har villkorat bidraget med att handlingsplan med tidplan skall presenteras och att de föreslagna åtgärderna skall tas med i ordinarie budgetarbete. Ett annat krav är att handikapporganisationerna bjuds in för att ange fem åtgärder i prioriteringsordning som kan göra besöket på kulturinstitutionen lättare och bättre. Dessa förslag skall också tas med i handlingsplanen. Under har samtliga länsbibliotek beviljats bidrag för genomförande av arkitektinventeringar av länens huvudbibliotek. Efter genomgång av bidragsansökningarna beräknas ca 260 av 290 huvudbibliotek vara inventerade före 2005 års slut. Kulturrådets förhoppning är att den här formen av tillgänglighetsinventering skall användas av samtliga kulturinstitutioner och län. Kulturrådet har under 2005 en resursperson till förfogande för att bistå museerna i det konkreta arbetet med att upprätta handlingsplaner för ökad tillgänglighet. Som ett konkret exempel Kulturrådets stödjande roll har kan

8 PM (12) nämnas den handledning som rådet utarbetat för arbetet med handlingsplanerna. Informationsinsatser Många insatser har gjorts för att höja kompetensen hos kulturaktörerna och stärka funktionshindrades möjligheter att ta del av kultur. Nationella och regionala konferenser ar genomförts i samtliga län. Som exempel kan nämnas konferensen Museer för alla på Nationalmuseum under Handikappåret Konferensen genomfördes med ekonomiskt stöd av Kulturrådet. Syftet med konferensen var att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna och öka kunskapen om tillgänglighet inom museiområdet. 5 Hinder och möjligheter en sammanfattande bedömning Styrning och ledning Kulturrådets roll som pådrivare är viktig, men från kulturinstitutionerna efterfrågas ökad samordning och helhetssyn, liksom även riktlinjer och hjälp med att upprätta handlingsplaner som stödjer och legitimerar det arbete och de resurser som tas i anspråk. Kulturrådet bedömer att en positiv effekt av regleringar och måldokument, förutom att förbättringar kommer till stånd, är att tillgänglighetsarbetet blir en konkret angelägenhet och leder till värderings-förändringar för personal i alla befattningar. Med utgångspunkt från enkäterna bedömer Kulturrådet att medvetenheten om tillgänglighetsfrågorna har ökat avsevärt sedan Detta gäller även scenkonstområdet, även om handlingsprogram saknas i många fall och fokus i första hand ligger på den fysiska tillgängligheten. Flera länsbibliotek har integrerat tillgänglighetsarbetet i den löpande verksamheten där måldokument och handlingsplaner ingår i verksamhetsplanen. Även museerna har kommit långt i sitt arbete med måldokument och handlingsplaner. Positivt är också att teaterinstitutionerna har påbörjat arbetet med handlingsplaner för sin verksamhet. Att skillnaden fortfarande är stor mellan de olika kulturinstitutionerna kan delvis förklaras av att Kulturrådet påbörjat arbetet med biblioteken, museerna och nu står scenkonsten i tur vad gäller information och riktade satsningar. I enkätsvaren uppger många att det skulle behövas en samordnare för tillgänglighetsfrågor på regionnivå. Ansvaret läggs ofta över direkt på kulturinstitutionerna och det är många gånger den tekniska chefen som får det övergripande ansvaret. Detta kan vara en av anledningarna till varför man så ofta talar endast om den fysiska tillgängligheten och fysiska hinder och glömmer bort att tillgängligheten inrymmer även verksamhet och information. Om inte huvudmännen initierar och driver tillgänglighetsarbete gentemot institutionerna är det svårt att få acceptans och genomslagskraft i arbetet på institutionsnivå.

9 PM (12) Attityder till tillgänglighetsfrågor Från scenkonstområdet sägs påfallande sällan något om kompetensutveckling och attitydfrågor. Någon enstaka pekar på personligt engagerad personal som en möjlighet. En svarande hänvisade till individbunden kompetens som ett hinder, d v s kunskap och ansvar borde spridas till flera i organisationen. Museerna själva anger att tillgängligheten är bra men kan göras bättre. Verksamheten och informationen behöver utvecklas. Insikten om att tillgänglighet inte bara innebär fysisk tillgänglighet är stor inom museivärlden. När det gäller biblioteksområdet anas en annan attityd än hos övriga kulturinstitutioner. Där andra talar om hinder och problem talar biblioteken om fantasi och kreativitet, att mycket kan göras utan stora kostnader, man talar vidare om samverkan mellan institutioner och om åtgärdsplaner. En fortsatt kompetensutbildning behövs för att inskärpa att frågan om tillgänglighet inte bara handlar om tillgång till lokaler. Det handlar om allt från annonser och information på webben till personligt bemötande på plats. Kulturrådet bedömer att det behövs gemensamma insatser för att påverka attityderna. Gemensamma fortbildningsinsatser och löpande kompetensutveckling är ett sätt att positivt förändra attityden till tillgänglighetsfrågor. Ekonomi De flesta kulturinstitutioner har en ansträngande ekonomi men det bör enligt Kulturrådets bedömning inte vara ett hinder för att förbättra tillgängligheten. Av enkätsvaren framgår att det kan gälla både den fysiska tillgängligheten och tillgängligheten till verksamheten. Särskilda projektmedel anges ofta vara ett bra incitament för att ge status åt verksamheten, men också tydliga handikappolitiska beslut. De regionala kulturinstitutionerna skall enligt Kulturrådets etappmål upprätta handlingsplaner för tillgängligheten. Kulturrådet bedömer att ett konkret handlingsprogram kan vara ett verksamt medel för att förbättra tillgängligheten långsiktigt, även med små ekonomiska resurser. En ny publik? En fråga som kom fram i diskussionerna med företrädare för handikapporganisationer och kulturinstitutioner var att tillgänglighet är en viktig publikfråga. Framför allt är det den unga publiken med funktionshinder som med sina självklara krav som kulturkonsumenter kan vara en pådrivande faktor i tillgänglighetsarbetet. En annan viktig målgrupp är de människor som på grund av ökad levnadsålder förvärvat någon typ av funktionsnedsättning, men fortfarande är

10 PM (12) tillräckligt friska för att vara flitiga kulturkonsumenter. De borde betraktas som potentiella kulturkonsumenter. Informatörer är en nyckelgrupp när det gäller publikarbetet. Kulturrådet bedömer att ytterligare insatser för att öka kunskapen om funktionshindrade personer bör ske. Kontakter med brukargrupperna Generellt har kulturinstitutionerna under de senaste åren utvecklat ett gott samarbete med handikapporganisationerna. Även här kan vi se att biblioteken arbetat upp en mer genomtänkt kontakt med handikapporganisationerna än de övriga. Det är mycket positivt att man på några institutioner samarbetar med personer med funktionshinder och integrerar dem i verksamheten genom brukargrupper och samverkansstöd. Möjligen ser vi början på en utveckling där olika funktionshindrade grupper betraktas som tidigare obearbetade målgrupper och deras behov som underlag för lokal och utveckling, innovation, företagsamhet och tillväxt. En konkret åtgärd i arbetet mot såväl bättre förståelse för funktionshindrades intressen och behov, som högre status för tillgänglighetsfrågorna och ökad tillgänglighet till kultur är att personer med funktionshinder finns i organisationen både som utövare och administratörer. Här kan det finnas viktiga erfarenheter att hämta från det arbete som utförs inom mångkulturområdet. Ny teknik Den nya tekniken har gett möjlighet för människor som tidigare utestängdes att få tillgång till något som för de flesta av oss är en självklarhet möjligheten att kommunicera och ta del av information och upplevelser på egna villkor. Talboken och de digitalt lagrade DAISY-talböckerna är ett exempel på detta. Utbudet av talböcker har genom det nya formatet kunnat spridas och breddas. Å andra sidan kan användningen av ny teknik vara ett hinder, särskilt för äldre människor som har svårt att ta till sig tekniken. För kulturområdet har emellertid tillgängligheten ökat väsentligt, oavsett om det gäller information om utbud på tillgängliga webbsidor, syntolkning av föreställningar eller museiguider för synskadade. Kulturrådet har genom sin bidragsgivning gett stöd till flera projekt inom området, men det finns fortfarande en utvecklingspotential när det gäller teknikanvändningen inom kulturområdet. Fysisk tillgänglighet Av enkätsvaren framgår att bristande fysisk tillgänglighet är ett stort problem, antingen verksamheten är inrymd i k-märkta byggnader eller fastighetsägaren är obenägen att göra förbättringar. Verksamheten vid landets museer bedrivs ofta i historiska lokaler vilket medför stora kostnader och svårigheter att anpassa lokalerna för personer med funktionshinder. Samtidigt

11 PM (12) ser man möjligheten att öka tillgängligheten vid ny- och tillbyggnader. Erfarenheterna visar att bevarandeaspekterna inte alltid är ett hinder för tillgängligheten och att de flesta svårigheter går att lösa. Lokalerna spelar mycket stor roll för teatrarna och stora förhoppningar knyts till önskemål om nya lokaler. I de fall där man har tillgång till en egen scen utgör byggnaden tydliga begränsningar för tillängligheten. För dem som turnerar eller inte har tillgång till en egen fast scen finns små möjligheter att påverka utformningen av scenerna. Flera pekar på fastighetsägarens ovilja att göra några insatser ur tillgänglighets synpunkt. När musikinstitutionerna diskuterar frågor om tillgänglighet menar man i de flesta fall den fysiska tillgängligheten. De k-märkta lokalerna och svårigheterna att påverka tillgänglighetsarbetet i de lokaler man arbetar i är hela tiden en aktuell fråga för musikinstitutionerna. Ett konkret hinder som diskuterats livligt är kommunikationen till och från kulturinstitutionerna för personer med funktionshinder. Färdtjänsten är ofta det enda kommunikationsmedel som erbjuds för personer med funktionshinder. De inskränkningar som har gjorts i färdtjänsten med färre tillfällen för varje enskild användare och ökad kostnad vid varje tillfälle försvårar kontakten med kulturinstitutionerna för personer med funktionshinder. Erfarenheterna av arkitektinventeringar är goda. De som har genomförts visar att tillgängligheten kan öka väsentligt utan alltför stora kostnader. Möjligheter och hinder - slutord Kulturrådet ser som sitt uppdrag att förankra ett förhållningssätt som innebär att den offentligt stödda kulturen skall vara tillgänglig för alla, oavsett kulturell bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. Målet är att detta förhållningssätt skall genomsyra all kulturverksamhet. Kulturrådet kan genom bidrag, information och på annat sätt arbeta för att uppnå målet.

12 PM (12)