Det fi nns en outnyttjad potential begåvade personer och en stor andel är kvinnor. Stresstest av säkerheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det fi nns en outnyttjad potential begåvade personer och en stor andel är kvinnor. Stresstest av säkerheten"

Transkript

1 EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN # Det finns en outnyttjad potential begåvade personer och en stor andel är kvinnor. Cheryl Boggess, ordförande för WiN THOR-KRAFT HÖGTEKNISK LAKNING EN OSYNLIG HAND KONSTEN ATT SKÖTA KUNDTJÄNSTEN SLOVENIEN NY ANLÄGGNING FÖR SLUTFÖRVAR Stresstest av säkerheten SIDAN 4

2 Ledaren Fukushima och nu? Jordbävningen och det efterföljande haveriet vid kärnkraftverket i Fukushima var en fruktansvärd katastrof. Men det har inte inneburit någon väsentlig förändring av kärnkraftens positiva framtidsutsikter på lång sikt. Vårt klimat hotas fortfarande av koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen, och vår bransch erbjuder ett alternativ. Bilden bekräftas av de drygt 300 kärnkraftverk som i dag är under uppbyggnad. De flesta finns i Asien, men ett flertal projekt är också på gång i Europa och USA. Studsviks ambition är att vara en nyckelpartner för kraftbolag i den här processen, genom att erbjuda tekniska konsulttjänster för både design och drift av dessa nya anläggningar. Detsamma gäller för befintliga anläggningar, där säker och effektiv drift samt avfallshantering är två av våra huvudområden. Att vissa länder, exempelvis Tyskland, har tagit politiska beslut om att fasa ut kärnkraften minskar inte behovet av teknisk expertis. Tvärtom avvecklingen av stängda kärnkraftverk och hanteringen av föråldrad utrustning skapar också efterfrågan på Studsviks kunskap och tjänster. I ett vidare perspektiv tror jag att kärnkraft kommer att utgöra en fortsatt viktig och växande energikälla. Det innebär att vi är i rätt bransch vid rätt tillfälle, med mycket arbete framför oss. Detta kommer vi att utföra ansvarsfullt och lönsamt för både våra kunder och våra ägare. Innehåll # Lär av läxan Katastrofen i Fukushima ger effekter världen över. Europeiska energimyndigheter välkomnar ett stresstest för att mäta säkerheten i kärnkraftverken. Outnyttjade resurser Branschen har länge varit mansdominerad, men nu dyker allt fler kvinnor upp inom kärnkraftsindustrin. Teknik THOR-processen förenklar de komplexa utmaningar som arbetet med olika typer av radioaktivt avfall medför. Intensiva dagar Som chef för kundtjänsten är Jo Ann Byrd Dauberger garanten för snabba svar på alla tänkbara frågor. Hanteras varsamt Studsvik bidrar med expertkunskaper till en ny anläggning för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall i Slovenien. Sten-Olof Andersson, chef för affärsutveckling Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den internationella kärnkraftsindustrin. Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik E-post: Adress: Studsvik AB, Box 556, Nyköping Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout: Madeleine Gröndahl, Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Cory Morton 2 Innova [2:2011]

3 Noterat i världen Hjälp till Japan Det fanns nog inget som kunde ha förberett Japan och dess invånare på den totala förödelse som startade den 11 mars Klockan 14:46 lokal tid utbröt den kraftigaste jordbävning som hittills uppmätts. 67 kilometer utanför Tohokus kust utlöste denna massiva explosion under havsbotten tsunami vågor som uppskattningsvis var drygt 40 meter höga och nådde kusten efter cirka en timme. Resultatet blev många förlorade liv och en totalförstörd infrastruktur; vägar och broar sveptes bort, hus och hem rasade samman. Situationen förvärrades ytterligare när tsunamivågorna översvämmade kärnkraftverket i Fukushima och slog ut kylningen. En kort stund senare var full härdsmälta ett faktum för reaktor 1, 2 och 3. Studsvik reagerade på katastrofen genom att omedelbart skicka strålningsmätare som extra resurser för att fastställa graden av radioaktiv kontamination i olika områden. Senare skickade Studsvik även data från bränslelakningsförsök till det japanska atomenergiorganet, tillsammans med ett förslag på akut vattenrening med hjälp av kolfiltermetoden. Toshio Yamazaki, VD för Studsvik Japan Ltd. När jordbävningen inträffade befann jag mig i en taxi tillsammans med tre kollegor från Studsvik, på väg till det japanska atomenergiorganet. Det kändes som det kunde vara jordens undergång, för det kom en kraftig stöt från markytan till taxin. Enigma i programvaruportföljen Storbritanniens National Nuclear Laboratory (NNL) och Studsvik Scandpower har tecknat ett agentoch licensavtal, som ger Studsvik Scandpower rätten att sälja och distribuera NNLs programvara Enigma för beräkning av bränsleprestanda. Studsvik kommer att marknadsföra programvaran tillsammans med CMS, ett egenutvecklat programvarupaket för kärnbränsleanalys. Enigma erbjuder kunderna omfattande modelleringsmöjligheter för ett antal olika bränsletyper. Programmet backas upp av omfattande validering och används för utformning, licensiering och säkerhetsanalyser av prestanda för olika bränsletyper, Thomas Smed, VD för Studsvik Scandpower. Visste du att... becquerel (Bq) är enheten som radio aktivitet mäts i. Den beskriver hur många sönderfall som inträffar per sekund i ett material. Sievert (Sv) är en enhet som anger strålningens skadliga effekt på människor. till exempel urandioxid (UO 2 ) och MOX-bränsle. Detta är resultatet av att Studsvik och NNL tar ett gemensamt grepp och samordnar två väletablerade produkter på ett sätt som vi tror kommer att vara värdefullt för våra kunder. Det ger dem bättre förståelse för hur de kan skydda sitt bränsle under drift av kärnkraftreaktorerna, säger Thomas Smed, VD för Studsvik Scandpower. Studsvik Scandpower är ett dotterbolag till Studsvik AB och tillhör världens ledande företag inom utveckling och support av bränsleleverantörsoberoende reaktoranalysprogram. Kalendarium 30 november Absolventenkongress, Köln, Messegelände Deutz, Tyskland 21 januari Pforzheim Firmenkontaktmesse, Tyskland 27 januari Hamburg HASYLAB User s Meeting / European XFEL User s Meeting, Tyskland 31 januari LARM, Linköpings universitet 10 mars Karlsruhe Tag der offenen Tür / DHBW, Tyskland 24 april Berlin Connecticum Firmenkontaktmesse, Tyskland 8 maj Fachhochschule Hannover Tyskland Vi måste tillstå att vi representerar en teknik som skrämmer väldigt många människor. Men inom branschen kan vi förklara hur ogrundad denna rädsla är, och vi kan bidra med data som bevisar det. Richard Myers, chef för policyutveckling på branschorganisationen Nuclear Energy Institute (NEI) i USA. [2:2011] Innova 3

4 Utblick Efterdyningarna efter Fukushima Katastrofen vid kärnkraftverket Fukushima i Japan har tvingat andra länder att se över sina säkerhetsåtgärder. 4 Innova [2:2011]

5 Utblick Händelserna i japanska Fukushima har satt hård press på kärnkraftens säkerhet. Europeiska kärnkrafts industrin välkomnar utmaningen som förväntas visa på hög säkerhetsstandard när reaktorerna inom EU genomgår stresstest. text Susanna Lindgren foto Getty Images, Mattias Bardå De kraftiga reaktionerna på händelserna i Fukushima har lett till frysta investeringsplaner och krav på höjd säkerhet. Kravet från EUs energiministrar är en rigorös genomgång av unionens samtliga kärnreaktorer för att förhindra en liknande situation. Detta stresstest är vida accepterat i branschen och industrin verkar övertygad om att testerna kommer att visa att de europeiska kärnkraftverken håller höga säkerhetsnivåer, säger Gunnar Wikmark, tidigare VD för Studsvik ALARA Engineering, som tillhandahåller modellerings- och beräkningstjänster åt kärnkraftsorganisationerna. Testerna ska vara genomförda i slutet av 2011 och säkerställa att kraftverken förblir säkra även efter jordbävningar, tsunamier, översvämningar och andra naturliga katastrofer, liksom efter katastrofer orsakade av människan. Reservsystemen ska fungera även när infrastrukturen är skadad och kraftverket helt strömlöst, som fallet var vid Fukushima. Många europeiska anläggningar tillhör samma generation som kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Säkerhetsnivån på den typen av kärnkraftverk har ständigt förbättrats inom EU och i USA. Det är svårt att förstå varför säkerheten vid Fukushima inte verkar ha uppgraderats till samma nivå som i väst, säger Gunnar Wikmark. Han förklarar att det i princip var två saker som orsakade de svåra följderna i Fukushima effekterna av en tsunami underskattades, och nödkylningen var varken snabb eller tillräcklig. När Europas kärnkraftsindustri letar efter svaga punkter i säkerhetssystemen kommer de inte bara att granska tillkortakommanden i kraftverkens konstruktion, utan även i planeringen av infrastrukturen, eftersom det verkar ha varit en avgörande del av problemet i Fukushima, säger Gunnar Wikmark. Japan har alltid haft god förmåga att bedöma jordbävningar, men det är uppenbart att risken för tsunami var underskattad. Gunnar Wikmark påpekar att ett totalt strömavbrott och fallerande reservkraft, som i Fukushima, är ett standardscenario i en säkerhetsredovisning. Trots att läget där utvecklades så allvarligt, med förstörda reaktorbyggnader och havererad infrastruktur, är han ändå förvånad över att det tog så lång tid att få ordning på kylningen. Eftersom vi gör modelleringar för situationer som den i Japan hade vi förväntat oss att läget skulle stabiliseras mycket tidigare. Nu har vi en situation som tydligen kommer att ta åratal att stabilisera och åtgärda, säger Gunnar Wikmark. Olyckan i Fukushima klassades som nivå 7 på den internationella skalan för kärnkrafts- och strålningshändelser, INES (International Nuclear Event Scale). Fukushima hamnar därmed i samma klass som Tjernobylkatastrofen 1986 och en nivå högre än Three Mile Island utanför Harrisburg Vid olyckan på Three Mile Island 2 stabiliserades situationen mycket snabbare, vilket gjorde det möjligt att avlägsna den skadade reaktorhärden. Det verkar inte [2:2011] Innova 5

6 Utblick Händelserna i Fukushima har lett till att EUs energiministrar har beslutat om en rigorös genomgång av unionens samtliga kärnreaktorer.stresstest är vida accepterat i branschen och industrin verkar övertygad om att testerna kommer att visa att de europeiska kärnkraftverken håller höga säkerhetsnivåer, säger Gunnar Wikmark. vara möjligt att göra i Fukushima inom de närmaste åren. Det här måste lösas så småningom, precis som i Tjernobyl. Eftersom läget i Fukushima är så osäkert påverkar det givetvis det japanska samhället, och kärnkraft har blivit ett känsligt ämne i Japan, säger Gunnar Wikmark. Omvärldens reaktion på kärnkraftsolyckan i Fukushima ledde till att Tysklands regering genast bordlade den planerade förlängningen av landets kärnkraftverks drifttid och senare även beslutat om att kärnkraften skall fasas ut. Så har även beslutats i Schweiz. Italien har lagt all nyutveckling inom området på is. USAs tillsynsmyndighet för kärnkraft, NRC, Jag är övertygad om att stresstesterna kommer att visa att säkerhetsnivån på västvärldens kärnkraftverk är hög. Gunnar Wikmark, tidigarevd Studsvik ALARA Engineering har genomfört en 90 dagar lång utvärdering av Fukushimaolyckan. Åtgärden liknar det europeiska stresstestet och omfattar de 104 kommersiella reaktorer som är i drift i USA och deras bassänger för använt kärnbränsle. Studsviks medverkan i Fukushima har än så länge varit blygsam. I ett tidigt skede tillhandahöll Studsvik dosmätningsutrustning för att mäta strålningen från människor och livsmedel i området kring kärnkraftverket. Studsvik ALARA Engineering har också blivit tillfrågat om expertråd när det gäller vilken inverkan havsvatten kan ha på kapslingsmaterialet runt reaktorkärnan om det finns en risk för korrosion. Andra frågor som där Studsvik bidragit har rört läckage av nuklider som kan förväntas finnas i spillvattnet, i synnerhet från Fukushima 1-2. Studsvik är representerat i en expertpanel som ansvarar för kommunikation när det gäller att samordna stresstesten för den svenska industrin. Expertpanelen lämnar även information till politiker och allmänheten. Nu är det tid för eftertanke. Men jag är övertygad om att stresstesterna kommer att visa att säkerhetsnivån på västvärldens kärnkraftverk är hög, och att industrin kommer att vidta nödvändiga åtgärder vad som än kommer fram, säger Gunnar Wikmark. 6 Innova [2:2011]

7 Utblick Problemlösare Gunnar Wikmark är tidigare VD för Studsvik ALARA Engineering, som tillhandahåller modellerings- och beräkningstjänster åt kärnkraftsorganisationer inom en rad tekniska områden. Till exempel säkerhetsanalyser, modellering av kärnkrafts olyckor samt materialbeteende. Mitt uppdrag är att se till att vi breddar vårt kunnande både tekniskt och geografiskt, sam tidigt som vi behåller våra djupa specialistkunskaper, säger han. Gunnar Wikmark har doktorerat i analytisk kemi och är docent vid Uppsala universitet. Han har arbetat med kemi- och materialfrågor vid reaktoravdelningen på dåvarande Asea Atom, och blev chef för avdelningen för bränslematerial på ABB Atom. Några år innan Gunnar Wikmark rekryterades av Studsvik till tjänsten som marknadschef på Hot Cell Laboratoriet 2004 var han delägare och VD för en teknisk konsultbyrå. Efter en treårig sejour i USA hos Westinghouse Electric Co utsågs han 2009 till VD för Studsvik ALARA Engineering. [2:2011] Innova 7

8 En skeppsteknisk utmaning Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ska ersätta sitt transportfartyg M/S Sigyn med ett nytt. En viktig del av projekteringen är strålskärmsberäkningen, som innebär en betydande teknisk utmaning. Studsviks experter har hjälpt till med de nödvändiga beräkningarna. text Karin Strand foto SKB/Curt-Robert Lindqvist illustration Damen Svensk Kärnbränslehantering, SKB, projekterar ett nytt transportfartyg som ska ersätta det befintliga. Strålskärmsberäkningarna har varit en viktig kugge i utvecklingen av det nya fartyget. På 1970-talet bildade kärnkraftsföretagen i Sverige gemensamt dotterbolaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB, med uppdrag att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. I nuläget finns det ett mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, utanför Oskarshamn samt ett djupförvar för kort livat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark 15 mil nordost om Stockholm. I framtiden kommer det dessutom att finnas ett djupförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. En viktig del av systemet är transporterna av det radioaktiva avfallet till SKB:s anläggningar. Transporterna sker sjövägen, i nuläget med fartyget M/S Sigyn, som 2013 ersätts med ett nytt fartyg. Sigyn är välbehållen och väl underhållen, men har blivit till åren, säger Johan Rosenblad, entreprenadansvarig för driften av Sigyn på SKB. Sigyn byggdes i Frankrike och sjösattes Hennes ersättare byggs av ett nederländskt företag på ett av företagets varv i Rumänien. Den största delen av utrustning och system produceras i norra Europa innan den kontrolleras i Nederländerna och sänds till Rumänien. Fartygets lastutrymme blir större än Sigyns. Fartyget kommer huvudsakligen att transportera Sigyn byggdes i Frankrike. Hennes efterträdare byggs av ett nederländskt skeppsvarv. avfallstransportbehållare, bränsletransportbehållare och de framtida behållarna för de kopparkapslar som ska transporteras till slutförvaret. Lastrummet är både längre och högre än det är i dagens fartyg. Det kommer att kunna ta med sig det mesta av det kärnkraftverken behöver bli av med vid en avveckling, säger Johan Rosenblad. Eftersom fartyget ska frakta radioaktivt avfall finns det strikta krav på säkerhet och arbetsmiljö. Fartyget är en skeppsteknisk utmaning och hela projektet är komplext. Det är en rad krav från flera olika håll som måste uppfyllas och det är här Studsviks expertis kommer in, säger Johan Rosenblad. Studsvik har medarbetare som har stor erfarenhet av strålskärms- 8 Innova [2:2011]

9 beräkningar och har arbetat med den här typen av frågor i flera decennier. Strålskärmsdimensionering innebär att beräkna vilka väggar/golv (skott/däck) som ska fungera som strålskärm, hur tjocka de bör vara och vilka material som bör användas. Och eftersom det handlar om ett fartyg gäller det att samtidigt hålla nere vikten. Fartygets strålskärm är nödvändig men den viktigaste skärmen utgörs av själva transportbehållaren, betonar Johan Rosenblad. Transportbehållarna är dimensionerade efter sitt innehåll och den maximalt tillåtna strålningen från behållarens yta är därför densamma oavsett innehåll. För strålskärmen ombord på det Fakta om det nya fartyget Längd 99,5 m Bredd 18,6 m Djupgående 4,5 m Dödvikt ton Bruttotonnage ton Lastutrymmet: Fri höjd 7,0 m Bredd 10,4 m Längd 66,9 m nya fartyget kombineras stål, plast och betong. Både betongen och plasten förses med naturligt bor för att fånga neutroner. Förutom strålskärmen kommer det nya fartyget att specialutrustas på andra sätt. Det handlar bland annat om ett motorarrangemang med två drivlinor med vardera två motorer. Med detta arrangemang uppfylls kraven på motoreffekt för isklass 1A, stor teknisk redundans, driftsekonomi och miljöhänsyn. Eftersom tidtabellen normalt är flexibel för fartyget kan vi köra långsammare på ett miljövänligt sätt och hoppas att vi därmed ska kunna reducera bränsleförbrukningen med mellan 20 och 30 procent jämfört med i dag, säger Johan Rosenblad. Drifthastighet 12 knop Kapacitet TEU container 40 st Antal transportbehållare för radioaktivt innehåll 12 Maskineri: Motorer MAK 6M20C 4 x 825 kw Hjälpmotorer Caterpillar C18 2 x 417 kw Sjösättningen av det nya fartyget sker hösten Leverans beräknas till våren 2013 och första transporten sker hösten Hon skall döpas till Sigrid och blir blå. Vid beräkningarna tar man hänsyn till: Transportmängden hur många behållare som behöver transporteras Exponeringstiden hur lång tid transporten tar Strålningsnivå för varje behållare Lastrummets utformning Bästa materialval till skärmen Bästa utformning av skärmen Myndigheternas krav Man ser även till att skaffa sig ordentliga marginaler: Beräkningarna är gjorda utifrån antagandet att alla behållare ligger på maxgränsen för strålning. I själva verket underskrider de flesta behållare gränsen med god marginal. Beräkningarna är baserade på väl tilltagna arbetstider för besättningen. I verkligheten kommer de att bli kortare. Beräkningarna utgår ifrån att besättningen sköter lastning och lossning. Vid ett mycket stort antal behållare kan personal i land bistå med lastning och lossning. Beräkningarna är baserade på mycket väl tilltagna transportmängder. Troligen blir de inte så omfattande. Beräkningarna tar inte hänsyn till det strålskydd som finns i fartygets övriga konstruktion utöver strålskärmen. Beräkningarna tar inte hänsyn till en förväntad framtida högre kapacitet för behållarna, vilket skulle minska det totala antalet behållare. PROBLEM Att optimera strålskyddet i det fartyg som ska ersätta Sigyn för de svenska transporterna av radioaktivt avfall. LÖSNING Studsviks experter har gjort strålskärmsberäkningar utifrån en rad krav och optimerat skyddet utifrån dem. [2:2011] Innova 9

10 FIB, Focused Ion Beam, en galliumkälla generar en stråle av joner som riktas mot provytan. Strålen avverkar material på ytan och kan användas för att göra tvärsnitt eller tillverka elektrontransparenta prov för analys i TEM (Transmission Electron Microscope). WDS detektor (Wavelength dispersive Spectrometry), energin hos varje unikt element samlas in till ett spektra och kan identifieras både kvalitativt och kvantitativ för att bestämma provets sammansättning. Provkammaren är under ständigt vakuum. Proverna laddas in genom en sluss för att undvika tryckförändringar i systemet. Fingranskning I ett svepelektronmikroskop kan materialprover från kärnkraftindustrin studeras med extrem noggrannhet. text Maria Hövling foto Janne Höglund Med dagens moderna instrument kan undersökningar av kärnbränsle och bestrålat material göras betydligt bättre och snabbare än för bara några år sedan. Med hjälp av ett svepelektronmikroskop (SEM), där elektroner istället för ljus används för att belysa ett prov, går det att få extremt högupplösta bilder. Partiklar i nanoskala kan fotograferas. Kemiska analyser kan göras med både energi och våglängdsdispersiv mätning. Proverna som Studsvik analyserar kommer från hela världen, främst kärnkraftsanläggningar. Det kan handla om allt från förebyggande undersökningar som oxidtillväxt och spricktillväxt till att bestämma den kemiska sammansättningen i ett okänt prov, eller att utreda skadefall. Även uttjänat material och bränsle analyseras för att se vad som hänt i processen. 10Innova [2:2011]

11 Ett tvärsnitt har gjorts med FIB genom ett oxidkorn och ner i provytan. På så sätt kan man se kornets inre struktur och oxidens tjocklek. Ingen särskild provpreparering behövs. Bilder med hög upplösning fås i FEG-SEM. Med olika detektorer kan man få fram effekter av till exempel topografi eller elementkontrast. På bilden kan man observera oxid som växer som skivor på ytan. På monitorerna finns en kamerabild inifrån kammaren för att se provets läge. Alla rörelser styrs med spakar på manöverpanelen. En blyvägg har monterats mellan mikroskopet och manöverbordet för att skydda operatören vid analys av bränsleprover. Blyväggen är flyttbar och utformad för att kunna använda slussen för laddning av aktiva prover. En lamell har skurits ut från ytan med FIB, med en mikromanipulator kan lamellen lyftas ut och fästas på en speciell hållare och sedan poleras med FIB till ett elektrontransparent prov. För att skydda den helt opåverkade ytan vid avverkningen finns ett GIS (Gas injection system) som deponerar ett skyddande lager av platinagas på ytan. På så sätt kan till exempel oxider studeras med hög noggrannhet. [2:2011] Innova 11

12 vinjett xxxxxx Mångfald Antal medlemmar i landsgrupper inom Women in Nuclear (WiN): WiN USA WiN Europa WiN Global Det finns en outnyttjad potential begåvade personer och en stor andel är kvinnor. Cheryl Boggess, ingenjör och ordförande för WiN. 12Innova [1:2011] [2:2011]

13 Mångfald Amerikanska ingenjören Cheryl Boggess inledde sin karriär inom kärnkraftsindustrin för trettio år sedan. Hon har sett en tydlig ökning av andelen kvinnliga kollegor sedan dess. Men det finns mycket kvar att göra. text Nancy Pick foto Cory Morton, Janne Höglund FÖREBILDER SOM FUNGERAR När Cheryl Boggess tog första klivet i sin ingenjörskarriär på företaget Westinghouse 1980 var hon den enda kvinnan bland ett femtiotal män. Så såg det ut på den tiden. I dag är hennes chef en kvinna. Och i hennes arbetsgrupp, som utför tekniskt avancerat arbete med att analysera åldrande reaktorer, är ungefär hälften kvinnor. Hon tillstår att det skett förbättringar i industrin, men Cheryl Boggess menar att det finns en outnyttjad potential begåvade personer och att en stor andel är kvinnor. Kvinnor behöver förebilder. De behöver kontakter. De behöver uppmuntran och stöd, säger hon. Cheryl Boggess är projektledare och chefsingenjör på Westinghouse Electric Company i Pennsylvania, i östra USA. Dessutom är hon ordförande för Women in Nuclear Global (WiN). Det är en ideell organisation vars syfte är att upplysa allmänheten, i synnerhet kvinnor, om vad kärnkrafts- och strålningsteknik handlar om. Den globala organisationen har medlemmar i närmare 80 länder. De flesta (men inte alla) är kvinnor. WiN anordnar ett flertal program för kvinnliga studenter för att förklara vilka jobb och möjligheter som finns inom industrin. Det är inte töntigt att vara ingenjör. Du kan vara cool och snygg och ha samma livsstil som andra unga kvinnor. Och du kan utveckla dina talanger, säger Cheryl Boggess. Över hela världen har hon nu sett allt fler kvinnor söka sig till kärnkraftsområdet. Hur kommer det sig? Cheryl Boggess menar att svaret ligger både i de enskilda individerna och i företagen som rekryterar dem. Begåvade människor blir bättre och bättre på att hitta en balans mellan möjligheter och livsval. Dessutom arbetar företag inom kärnkraftsindustrin för att göra ingenjörsbanan mer familjevänlig, genom att införa möjligheter till flextid eller att arbeta hemifrån. Vissa ordnar även barnomsorg, säger Cheryl Boggess. Själv har hon två söner i tonåren och känner sig väldigt tacksam för att hennes man kunde ta ledigt från sitt jobb i ett par år när det behövdes som mest. Med examina inom både biologi och mekanik har Cheryl Boggess utfört en mängd olika tekniska uppdrag för Westinghouse. Hon har sysslat med såväl produktutveckling och analys som elkraftssupport och testning. Det har verkligen varit en härlig karriär. Även när jag var ensam kvinna kände jag att jag blev respekterad. Jag läste och kunde ämnet. För att bli framgångsrik tror jag det är nödvändigt att fortsätta utvecklas hela livet, säger hon. [2:2011] Innova 13

14 Mångfald Mer kraft till Europas kvinnor I antal räknat ligger kvinnorna inom den europeiska kärnkraftsindustrin efter sina kollegor i USA. text Nancy Pick Det finns helt klart kvinnor som haft en framstående plats i kärnteknikens historia tänk bara på Marie Curie men inom kärnkraftsindustrin är de fortfarande i minoritet. I Studsvik i Storbritannien är det bara tre kvinnor av 71 anställda som har tekniska arbeten. Kärnkraftsindustrin är väldigt mansdominerad. Det är inte många kvinnor som överväger en karriär i den här branschen, säger Elizabeth Reeves, projektledare på Studsvik UK. Hon har själv en masterexamen i strål- och miljöskydd, men konstaterar att läget verkar vara särskilt illa i Storbritannien. Här måste studenterna välja inriktning relativt tidigt i sin utbildning. Alldeles för få tonårsflickor uppmuntras till att välja teknik och naturvetenskap, menar många inom industrin. Dessutom finns det ännu ingen WiN-avdelning (Women in Nuclear, WiN) i Storbritannien. I andra delar av Europa har kvinnor en mer framträdande position. När jag började arbeta i kärnkraftsindustrin för 13 år sedan var det mest äldre män i mörka kostymer på alla möten och konferenser. I dag ser man många unga människor även kvinnor, säger Beate Scheffler, ordförande för WiN-gruppen i Tyskland och kommunikationschef på kärnteknikföretaget NUKEM Technologies. Likande erfarenheter finns i Sverige. Här har andelen kvinnor ökat, särskilt på chefspositioner, sedan jag började i industrin 1984, berättar Monica Bowen-Schrire, chefsrådgivare i hållbarhetsfrågor på Vattenfall. Hon blev ordförande för den svenska WiN-gruppen 2007, och sedan dess har antalet medlemmar fördubblats till närmare 300. Franska WiN har också vuxit så det knakar det senaste årtiondet. Gruppens ordförande Dominique Mouillot är också chef för ONET Technologies, ett kärnteknikföretag med anställda. Tack vare WiN kan vi göra unga kvinnor uppmärksamma på kärnteknikområdet. Men kvinnor har fortfarande oftast de icke-tekniska jobben. I mitt företag är 18 procent av ingenjörerna kvinnor, säger hon. I Storbritannien finns det en nisch där kvinnor utmärker sig särskilt, nämligen strålskydd. Kvinnor når riktigt långt här, ofta upp till avdelningschef, säger Pauline Vi kan göra unga kvinnor uppmärksamma på kärnteknikområdet. Dominique Mouillot, ordförande för franska WiN-gruppen och chef för ONET Technologies Johnson, som började på Studsvik 2006 som strålskyddsingenjör efter många år i branschen. Hon har inspirerat andra kvinnor. Elizabeth Reeves bestämde sig för att börja på Studsvik 2007 efter att ha hört en presentation som Pauline Johnson höll, och nu håller även Elizabeth Reeves på att utbilda sig till strålskyddsingenjör. Pauline Johnsons egen dotter, som studerar miljövetenskap på universitetet, har redan jobbat ett år på ett kärnkraftverk. Jag tror att hon inser hur intressant mitt arbete har varit, säger Pauline Johnson. Elizabeth Reeves, projektledare på Studsvik UK. Monica Bowen-Schrire, chefsrådgivare i hållbarhetsfrågor på Vattenfall. Pauline Johnson, strålskyddsingenjör. Beate Scheffler, ordförande för tyska WiN-gruppen och kommunikationschef på NUKEM Technologies. Dominique Mouillot, ordförande för franska WiN-gruppen och chef för ONET Technologies. 14Innova [2:2011]

15 Teknologi Stäng in radioaktiviteten i mineral Med THOR-processen kan Studsvik hantera ett brett spektrum av komplexa och svårbemästrade typer av radioaktivt avfall. Ett av de viktigaste inslagen i processen är att innesluta de radioaktiva nukliderna i stabila mineralpartiklar. Kritiskt i sammanhanget är valet av mineralbildare för att åstadkomma specifika avfallsformer, särskilt om det ställs höga krav på lakningsresistens. text Corey Myers Vid bearbetning av låg- och medelaktivt avfall är syftet ofta att åstadkomma en slutprodukt med liten volym, som är stabil över långa tider och som har förhöjd motståndskraft mot lakning. Dessa förbättringar av avfallsformen minimerar de risker med den aktivitet som finns i avfallet. Den slutliga formen styrs av avfallssammansättningen och av den valda mineralbildaren. Under behandlingen blandas avfallet med antingen en aluminiumsilikatlera eller ett aluminiumbaserat pulver till en slurry som leds till en ångreformeringsreaktor, förkortat FBSR. Överhettad ånga vid lågt tryck fluidiserar en bädd av små partiklar i reaktorn. I processen avdunstar allt vatten i slurryn. Organiska ämnen, nitrater och nitriter förstörs och de oorganiska komponenterna i avfallet omvandlas till granulat av mineraliserade metalloxider och karbonater. Följden blir att alla radioaktiva komponenter i avfallet stängs in i mineralmolekylerna. Studsvik har satsat stora resurser på att utveckla en höggradigt lakningsresistent avfallsform, betecknad alkali-aluminiumsilikat (NAS). Customer Bruce Figur Power 1 Detta mineral är en granulär produkt som har visat sig vara minst lika hållbar som borsilikatglas, vilket också används för hantering av radio aktivt avfall. Egenskaperna hos NAS har bekräftats genom produkttest enligt industri standarden ASTM C med en-pass genomströmningstest. De har även bekräftats genom modellering. Den höga halten aluminiumsilikat i mineralprodukten har en buffrande verkan som förhindrar lakning av alkali metaller (Cs, K och Na). En sådan buffrande verkan kan observeras i naturen, vid vittring av aluminiumsilikatliknande mineraler, och vi ser den även i aluminiumoxidrikt för glasat avfall. Mineralprodukten NAS som resulterar ur THOR-processen är dess utom väl ämnad att ta upp radionuklider. I praktiken innebär det att radioaktivt material stängs in i en kemisk bur som hindrar det från att lakas ut till omgivningen. Denna mekanism sker på atomnivå och är alltså inte att jäm föra med makroinkapsling. Radionuklider hindras från att interagera kemiskt med omgivningen på grund av avfallsmaterialets ph-värde och den Koncentration (pci/l) Grundvattenkoncentrationer från produkten (25 % av ILAW-inventariet per avfallsform) Tc-99-koncentrationer vid brunn 100 m nedströms Tid efter förslutning av förvar (år) MCL = 900 pci/l Gjuten sten WTP Glas Bulk Vit Ångreformeringsreaktor Lakningsresistensen hos NAS överstiger den hos förglasat avfall (HLW). [2.2011] [2:2011] Innova 15

16 Teknologi Tc-99 instängt i lakningsresistent sodalit Figur 2 Grundläggande burstruktur hos NAS Figur 3 Tc-99 Na Al Si O Si, Al Syre De olika NAS-mineralfaserna är anhydrida fältspatersättare, som sodalit. De är unika genom sin termodynamiskt stabila burliknande struktur som har förmågan att stänga in problematiska nuklider. En sådan buffrande verkan kan observeras i naturen, vid vittring av aluminiumsilikatliknande mineraler. THOR termisk volym/viktreduceringsteknik Vid Studsviks anläggning i Erwin volymreduceras låg- och medelaktivt avfall, i första hand jonbytarmassor, med hjälp av THORprocessen. THOR-tekniken baseras på en ångreformeringsreaktor med fluidiserad bädd där massa och volym hos organiskt avfall reduceras till en icke-reaktiv avfallsform som kan placeras i förvar eller lagras på kundens anläggning. Korn- och pulverformiga jonbytarmassor, pulverformiga filtermedier, slam, aktivt kol, ickemetalliska filter patroner och torrt aktivt avfall (DAW) har alla behandlats med framgång. rika förekomsten av jonbytespunkter i NAS-strukturen. Strukturen hos NAS spelar en viktig roll. De olika NAS-mineralfaserna är anhydrida fältspatliknande mineral som till exempel sodalit. Dessa är unika på grund av sin burlika struktur, som bildas av aluminium silikat-tetraedrar. De återstående fältspatsliknande mineralerna (t.ex. nefelin) har en kiseldioxidartad ringstruktur av typ stuffed derivative. Burstrukturerna är typiska för sodaliter och/eller nosean, där hålrummen i burstrukturen låser in anjoner och/eller radionuklider som är jonbundna till aluminiumsilikattetraedrarna och till en alkalimetall som natrium. De fältspatsliknande mineralen har en burlik struktur med grundformeln Na 6 [Al 6 Si 6 O 24 ]. Ett av de burstrukturerade fältspatmineralerna är nosean, Na 6 [Al 6 Si 6 O 24 ] (Na 2 SO 4 ), med Na 2 SO 4 bundet i den burliknande sodalitstrukturen. Eftersom nuklider som Cl - och SO 4-2 är bundna i sodalitens burstruktur lakas de inte så lätt ut ur respektive slutlig mineralisk avfallsform. En andra fältspatersättare är nefelin (NaAlSiO 4 ). Nefelin är ett fältspatmineral med hexa gonal struktur. Den ringformade aluminiumsilikatstrukturen hos nefelin bildar hålrum i materialet. Det finns åtta större koordinationsplatser till nio syreatomer, och sex mindre koordinationsplatser till åtta syre atomer. De större niofaldiga platserna kan koppla till sig stora katjoner som Cs, K och Ca, medan de mindre ger plats för Na (fig. 2). Kalium-motsvarigheten är känd som leucit (KAlSi 2 O 6 ). I naturen har nefelinstrukturen också observerats koppla till sig Fe, Ti och Mg. Sammanfattningsvis är den mineraliska avfallsformen NAS mycket lakningsresistent och kan tillämpas för de flesta typer av låg- till medelaktivt avfall. 16Innova [2:2011]

17 Profil Jo Ann Byrd Dauberger BAKOM KULISSERNA Att hålla kunderna nöjda och välinformerade är Jo Ann Byrd Daubergers högsta prioritet. Det innebär dagar fyllda av telefonsamtal, kontakter och ändringar i sista minuten. text Alicia Griswold foto Zack Porter [2:2011] Innova 17

18 Profil Jo Ann Byrd Dauberger Jo Ann Dauberger inleder sin arbetsdag innan solen gått upp. Hon pendlar en och en halv timme till kontoret i Sandy Springs, en förort strax norr om delstaten Georgias huvudstad Atlanta i USA. Som chef för kundtjänsten har hon ett hektiskt arbetstempo tillsammans med sina medarbetare. Tillsammans svarar de varje dag på runt 200 telefonsamtal och e-postmeddelanden från kunder och anställda på företaget, och 90 procent av dessa kräver någon form av åtgärd eller uppföljning. Eftersom kundtjänsten hanterar frågor kring i princip allt i kundens avtal måste Jo Ann Byrd Dauberger ha järnkoll på kundföretaget, dess moderbolag, kärnkraftsindustrin, myndigheternas föreskrifter och upplysningar, liksom hur kontraktet följs i prak tiken. Skämtsamt tillägger hon att det också hjälper att kunna läsa tankar, se in i framtiden och ha ett sjätte sinne för att undvika katastrofer. Att leda kundtjänsten för Studsvik i USA verkar faktiskt inte helt olikt att vara flygledare på en stor flygplats. Som så ofta är fallet för verksamheter bakom kulisserna ansvarar Jo Ann Byrd Daubergers inte för någon särskilt bildskön kommandocentral. En uppsättning små beiga arbetsstationer är allt kundtjänsten har till sitt förfogande för att hantera samtal om pågående och framtida projekt, rapportering, statusuppdateringar, schemaändringar, bokningar av transportbehållare och transporter, fakturering och frågor om avtalen. Allt vi gör är viktigt för företagets och våra kunders framgång. Men kunden ser inte all samordning som sker bakom kulisserna, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Arbetsmiljön är hektisk, med mängder av detaljer att hålla reda på. En till synes trivial sak som att till exempel schemalägga en transport från ett kärnkraftverk kräver samordning mellan en rad avdelningar. I processen involveras ansvariga för såväl transport och behållarhantering som bokföring och spedition. Vi får ofta akuta förfrågningar på grund av stopp i ett kraftverk, eller omedelbara beställningar av Jo Ann Byrd Dauberger Ålder: 48 år. Befattning: Chef för kundtjänsten. Familj: Man, ett vuxet barn och fyraåriga tvillingar. Bor: Lawrenceville, Georgia Fritid: Älskar friluftsliv tillsammans med man och barn. På helgerna ger de sig ut på sjön, går på dragracingtävlingar eller kör runt på sina Harley-Davidsonmotorcyklar. Drivkraft: Jag gillar omväxlingen och de ständiga förändringarna med mitt arbete. Min befattning är kopplad till alla andra avdelningar i företaget, eftersom kundtjänsten skickar allt vidare dit det ska. När vi tillsammans har lyckats ordna allt då är jag nöjd. transport behållare eller transporter. Ändringar i sista minuten, som beror på kraftverkets bemanningssituation, är också vanliga. Utmaningen börjar när vi måste få hjälp från alla avdelningar i sista sekund. De måste släppa allt och prioritera om. Ändrar man schemat med kort varsel finns kanske inga transportbehållare redo. Men vi måste ändå ordna det på något vis. Personalen i kundtjänsten tillhör formellt försäljningsavdelningen, eftersom de hanterar avtal och frågor kring dem. Men Jo Ann Byrd Daubergers team arbetar inte med att skaffa nya kunder. De är helt fokuserade på att hålla befintliga kunder nöjda och förbättra servicen för dem. För att detta ska vara möjligt fungerar teamet som en knutpunkt. När kunden behöver något ringer de alltid till oss. Vi kan få alla avdelningar på Studsvik att förstå vad situationen gäller, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Vid en förfrågan från kund är det Jo Ann Byrd Daubergers uppgift att ta reda på precis vad som behövs, så att kundtjänsten kan lämna korrekt information vidare till rätt avdelningar inom Studsvik. Genom att bekräfta och bekräfta igen förebyggs frustrerande missförstånd. Vi är spindlarna i nätet som ser till att kunden får det man har begärt, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Ursprungligen är hon från Tennessee och har arbetat inom kärnkraftsindustrin i 16 år åtta av dessa på Studsvik och i sammanlagt 25 år med kundtjänst. Hon halkade in i branschen genom sitt första jobb som sommarpraktikant i Knoxville i Tennessee, och trots att det bara var ett tillfälligt kontorsarbete fastnade hon för kundtjänst och kärnkraft. Som tur var hade jag vissa kunder som tog hand om mig. Och en mentor på mitt första jobb ansträngde sig verkligen för att lära upp mig. Det är tack vare honom som jag är där jag är i dag, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Vägen till chef för kundtjänsten fort- Allt vi gör är viktigt för företagets och våra kunders framgång. Men kunden ser inte all samordning som sker bakom kulisserna. Jo Ann Byrd Dauberger, chef för kundtjänsten 18Innova [2:2011]

19 satte med en flytt till Atlanta 2009, när Studsvik Inc. flyttade sitt huvudkontor dit. Jobbet kräver både tålamod och flexibilitet. Det gäller att vara öppen för förändringar och hela tiden vilja att lära mer om en industri som inte är helt lättbegriplig. I den här branschen blir du aldrig färdiglärd. Den utvecklas hela tiden, och klarar du inte av det ska du nog jobba med något annat, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Under åren har hon byggt upp starka relationer med kärnkraftverken i USA. När ett kärnkraftverk skickar en transportbehållare vill de vara säkra på att den hanteras korrekt. Kommer man in i branschen direkt efter studierna måste man lära sig en hel del, inte bara det vetenskapliga, utan språket och alla Jo Ann Byrd Daubergers dag börjar i gryningen, men slutar inte förrän telefonen har slutat ringa. olika kunders särskilda krav. Ett kärnkraftverk kan vara ägt av ett företag i dag och ett annat i morgon. Det innebär inte bara förändringar i avtalet utan även i relationerna, eftersom det kommer in nya personer också. Men det är en ganska liten värld. Folk flyttar från en anläggning till en annan. Genom åren tror jag att jag har jobbat med i princip alla kärnkraftverk i USA, säger hon. Som avgörande faktor för att bygga upp goda relationer lyfter hon fram förtroende. Kunderna måste kunna lita på att vi har koll och kan sköta deras affärer. Vi förstår vad de behöver och vad vi kan göra, för de håller inte reda på alla småsaker som att de kan spara pengar på att använda en viss typ av transportbehållare i stället för en annan. Var proaktiv och tillgänglig när kunden behöver dig, svara snabbt och följ upp på ett effektivt sätt. Integritet är också viktigt i branschen och för Jo Ann Byrd Dauberger: Våra kunder måste direkt få reda på vad som händer, varför det händer och hur det påverkar dem. Jag gillar inte att hymla, utan föredrar rak och ärlig kommunikation även när jag måste berätta dåliga nyheter. Kravet på flexibilitet gäller även arbetstiderna. Kundtjänstteamet behövs även efter klocka fem, när det flesta egentligen slutat sin arbetsdag. Vårt jobb slutar inte när vi lämnat kontoret. Vi svarar på samtal före och efter kontorstid, säger Jo Ann Byrd Dauberger. Den här lojaliteten nästan dygnet runt innebär att Jo Ann Byrd Daubergers team avviker från många andra företag som ofta bara ser kunderna som siffror. Jo Ann Byrd Dauberger går från jobbet med telefonen redo, beredd att ta emot samtal under resan hem. [2:2011] Innova 19

20 Avfallshantering I Slovenien planeras en ny anläggning för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall. Studsvik ingår i ett internationellt konsortium som bidrar till projektet genom att upprätta acceptanskriterier för avfall. text Susanna Lindgren foto Per Lidar I säkert förvar I Slovenien kommer majoriteten av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket Krško, tio mil väster om huvudstaden Ljubljana. Men industrin, sjukvården och kärnteknikforskningsanläggningen i Brinje, strax utanför huvudstaden, genererar också avfall. För närvarande förvaras detta avfall i anläggningar som börjar bli fulla, och behovet av en ny slutförvaringsanläggning är på väg att bli akut. Den slovenska organisationen för hantering av radioaktivt avfall, ARAO, planerar en anläggning av silotyp placerad relativt nära markytan. Anläggningen ska på ett säkert och permanent sätt förvara såväl det befintliga 20Innova [2:2011] Arne Larsson, avdelningschef, Studsvik. PROBLEM Sloveniens nationella organisation för hantering av radioaktivt avfall behöver uppföra en anläggning för säker och permanent förvaring av befintligt och framtida låg- och medelaktivt avfall. LÖSNING Ett internationellt konsortium har fått i uppdrag att föreslå lämplig utformning, projektledning och konstruktion av en ny anläggning för slutförvar av låg- och medelaktivt avfall. Anläggningen ska ligga vid floden Vrbina, i närheten av kärnkraftverket Krško, tio mil väster om Sloveniens huvudstad Ljubljana. radioaktiva avfallet som avfall från framtida verksamhet och från avvecklingen av kärnkraftverket och forskningsanläggningen i Brinje. Slutförvaret av radioaktivt avfall från elproduktion, forskning, industri och sjukvård kräver noggrant fastställda acceptanskriterier. Studsvik deltar i arbetet som en del av ett internationellt konsortium. Arne Larsson, chef för Studsvik Nuclears konsultavdelning, ansvarar för att dra upp acceptanskriterierna (waste acceptance criteria, WAC) i Slovenienprojektet. Vårt uppdrag inom konsortiet är att bidra med expertis för att säkerställa licensierbarheten, men också att optimera utformning och fram tida drift av slutförvarsanläggningen för låg- och medelaktivt avfall. Det handlar om allt från att definiera nuklidvektorer till att ta fram kravbilden för hur avfallet ska behandlas och förpackas för att säkerställa att det är i säkert förvar i flera hundra år, säger Arne Larsson. Det internationella konsortiet som har fått detta uppdrag leds av den öster rikiska konsultbyrån ENCO, och förutom Studsvik ingår INTERA från USA, IRGO från Slovenien och Facilia från Sverige. För att definiera hur avfallet behöver konditioneras och förpackas kommer vi att analysera och bedöma egenskaperna och graden av komplexitet hos de befintliga och de förväntade avfallskategorierna. Med våra slutsatser som grund ska sedan övriga delar av konsortiet att studera vilken påverkan detta kommer att ha på säkerheten och utformningen av förvaringsanläggningen. Syftet är att skapa en anläggning av hög internationell standard. Tack vare vår omfattande erfarenhet från genomförda avfallsbehandlingsprojekt för kunder i stora delar av Europa har vi inom Studsvik byggt upp en specialistkompentens vad det gäller hantering av radioaktivt avfall, säger Arne Larsson. I juni besökte en delegation från Slovenien Studsviks anläggningar utanför Nyköping för en workshop där man utbytte erfarenheter, träffade representanter från svensk kärnkraftsindustri och diskuterade olika frågor kring projektet.

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22 Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Jobba. på Westinghouse

Jobba. på Westinghouse Jobba på Westinghouse Energibehovet i världen ökar samtidigt som kraven på miljöpåverkan skärps. Jobba på Westinghouse och gör skillnad för vår framtida energiförsörjning! Med kärnkraft kan vi producera

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson 30 år efter kärnkraftsomröstningen Sten-Olof Andersson Fem segment Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Avfallshantering i anläggningar i Sverige Kunder i Europa; Sverige, Tyskland med grannländer,

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017 SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Presentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson

Presentation för Aktiespararna April Sten-Olof Andersson Presentation för Aktiespararna April 2009 Sten-Olof Andersson Det här är Studsvik vfallshantering Avveckling Driftoptimering Engineering & Services 2 Studsviks största marknader Försäljning 3 En stark

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw

Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Science advances by removing error, not by establishing truth. Chemistry of Elements N.N. Greenwood A. Earnshaw Ni 1.32 Cr 0.33 Fe 0.78 O 3 Ni 1.77 Cr 0.45 Fe 1.04 O 4. Aktuella framsteg inom karäktärisering

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03 Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016 Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Ingredienser v 24. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 24. Köp gärna med fler matvaror! Originalkasse 3-dagar

Ingredienser v 24. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 24. Köp gärna med fler matvaror! Originalkasse 3-dagar Originalkasse -dagar Ingredienser v 4 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs 600 gram kycklingfilé 500 gram fryst laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis förp couscous, Hej! Välkomna till en vecka där härliga

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Kärnkraftskrisen i Fukushima

Kärnkraftskrisen i Fukushima Kärnkraftskrisen i Fukushima Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftfull jordbävning med magnituden 9.0. Jordbävningen följdes av en tsunami som träffade landets östkust, ödelade samhällen och dödade

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010

Årsstämma 2010. World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 World Trade Center, Stockholm 29 april 2010 Sammanfattning 2009 Sverige, Tyskland och Global Services utvecklades väl Storbritannien och USA hade stora problem 2 Nyckeltal 2007-2009 Nyckeltal 2009 2008

Läs mer

ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY

ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY Antal anställda: 65 Omsättning cirka: 90-100 MSEK PRODUKTION ÖMV är specialiserade på att producera processutrustning i rostfritt stål. Företagets produkter är uppdelade i

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor: Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och leverera konsulttjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Våra huvudsakliga kompetensområden

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecellen Anod: Porös Ni (5-10% Cr el. Al) H 2 +CO 3 2-

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Ingredienserna i våra recept är i första hand ekologiska råvaror med lokala producenter som leverantörer. Aioli på palsternacka 10 portioner

Ingredienserna i våra recept är i första hand ekologiska råvaror med lokala producenter som leverantörer. Aioli på palsternacka 10 portioner Aioli på palsternacka 700 g palsternacka 250 g potatis 1 st röd chili 2 st vitlöksklyftor 1 st citron(saften) 1 dl matolja 1 l grönsaksbuljong örtsalt,vitpeppar socker 1. Skala och skär palsternackan och

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Plats och tid Barsebäcks kärnkraftverk, Hörsalen, , klockan 9,00 11,00

Plats och tid Barsebäcks kärnkraftverk, Hörsalen, , klockan 9,00 11,00 Protokoll för sammanträde 2016-05-11 Plats och tid Barsebäcks kärnkraftverk, Hörsalen, 2016-05-11, klockan 9,00 11,00 Beslutande Pia Almström (M) Ordförande Johan Ericsson (M) Roland Palmqvist (S) Catrin

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Definitioner och begrepp Version

Definitioner och begrepp Version Definitioner och begrepp Version 1 2012 07 06 Definitioner i miljöbalken, miljötillsynsförordningen och Reachförordningen samt förklaring av några andra begrepp Definitioner i miljöbalken Blandning: en

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer