årsredovisning 2012 bygdens bästa bank sedan 1884

Transkript

1 årsredovisning 2012 bygdens bästa bank sedan 1884 Storgatan

2

3

4 Innehållsförteckning VD kommenterar...5 Styrelsen...7 Sparbanksstämman...8 Förvaltningsberättelse...9 Fem år i sammandrag...12 Resultaträkning...15 Balansräkning...16 Kassaflödesanalys...18 Redovisnings- och värderingsprinciper...19 Noter till resultaträkningen...27 Noter till balansräkningen...32 Finansiella risker...37 Kapitaltäckning...48 Företagsstyrning...51 Utgående mandatperioder...53 Revisionssberättelse...54 Personalen...55 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer...56 Kontorsförteckning...58 Omslagsfoto: Alexander Steinvall

5 VD kommenterar Bengt Eriksson, VD Sparbanken Vår egen bank, Virserums Sparbank, är en Sparbank. Det låter som en självklarhet. Men det förtjänar att uttalas, eller som här skrivas, någon gång emellanåt. Det finns några saker som är alldeles unika med en Sparbank. Det är t.ex. att vi inte har några ägare som kräver att vi skall dela ut delar av Sparbankens ekonomiska resurser till dem varje år. Och det är att det finns inskrivet i grunderna för vår verksamhet att vi varje år skall bidra med ekonomiska resurser det lokala samhällets utveckling och framtid. Inte till aktieutdelning till bankens ägare. Utan till Virserums, till Järnforsens och till den södra kommundelens utveckling och framtid. Laget är större än jaget Vi skall fortsätta vara en lokal, självständig, och stark Sparbank. För att kunna vara det krävs det att vi tillsammans fortsätter leda och driva verksamheten på ett klokt sätt. Huvudmän, valberedning, styrelse, revisorer, kontrollfunktioner, verkställande direktör, och medarbetare i Sparbanken. Vi. Tillsammans. Laget är större än jaget. Sparbankens 4 K Vi skall ta vara på och utveckla det som är unikt för vår egen Sparbank. Och vi skall samtidigt utvecklas i takt med de krav som omvärld, teknik, konkurrenter och kunder ställer på oss. På ett klokt sätt. För att göra det är det fyra saker vi prioriterar att arbeta med nu. Sparbankens 4 K - Kredit, Kontroll, Kompetens och Kund. Kredit Kreditgivning är en central del i Sparbankens verksamhet. Vi skall fortsätta utveckla Sparbankens kreditkultur och vår egen kompetens inom kreditprocesser och kreditbedömningar. Det kan vi till exempel göra genom att kombinera vår lokalkännedom med ekonomisk analys och med de möjligheter tekniken ger. På så sätt kommer vi att kunna upprätthålla en sund kreditgivning till ändamål och till kredittagare med en god återbetalningsförmåga och med en god balans mellan lånat kapital och eget kapital. Det är viktigt både för Sparbanken och för våra kunder. Vi kommer också att fortsätta att arbeta med att balansera våra volymer på företagsmarknaden med nya volymer inom privatmarknaden. 5

6 VD kommenterar Kontroll Både vårt eget önskemål att säkerställa att vi når våra mål, och omvärldens ökade reglering av bankverksamhet, ställer nya och ökade krav på vår Interna Styrning och Kontroll. Vi kommer under året att fortsätta att utveckla våra processer inom detta område. Och vi kommer att rekrytera en Controller med specifik inriktning just på Intern Styrning och Kontroll. På så sätt kan vi löpande följa upp att vi rör oss i riktning mot de mål vi vill nå, och vi säkerställer att vi kan bibehålla omvärldens och myndigheternas förtroende att driva vår Sparbank. Kompetens Bankverksamhet utvecklas allt mer från att hantera transaktioner och rutinärenden till att i stället arbeta med rådgivning och affärsmöten. Våra viktigaste konkurrenter ligger långt fram med att hantera denna utveckling på ett effektivt sätt. För att vi skall kunna fortsätta vara Bygdens Bästa Bank, och för att vi skall kunna fortsätta bidra till en bättre ekonomi både för våra kunder och för samhället, så måste vi hela tiden utveckla vår kompetens i våra respektive Yrkesroller. Om vi själva står stilla när omvärlden och konkurrenterna utvecklas, så kommer vi snabbt och ofelbart att hamna på efterkälken. Det gäller såväl för Sparbanken som helhet, som för var och en av oss. Kund Nyckeln till att kunna ta väl hand om Sparbankens befintliga kunder, och till att kunna attrahera nya kunder, både på företagsmarknaden och på privatmarknaden, är att vi fortsätter utveckla och bredda vårt sätt att arbeta med Kundansvar för alla våra sju Rådgivare i Sparbanken. Och vi måste ge våra Rådgivare förutsättningarna, befogenheterna och förtroendet att arbeta på ett strukturerat sätt med sin kundbas. Jag är i grunden övertygad om att vi kommer att kunna ge alla våra kunder en bättre service, och att vi kommer att kunna fatta bättre kreditbeslut, om vi lyckas arbeta på bredden med Kundansvar för både stora och små kunder fördelat på våra sju Rådgivare. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi komma väldigt, väldigt långt. Och så några ord om det ekonomiska resultatet 2012 Ekonomiskt kan året sammanfattas i en mening ungefär så här. Ökande affärsvolymer, reserveringar för befarade kreditförluster, rekordstora rörelseintäkter och ytterligare förstärkt kapitalbas. Under 2012 har Sparbankens affärsvolym ökat på ett kontrollerat sätt med 3,1%. Vi har gjort ett antal nödvändiga reserveringar för befarade kreditförluster på netto 18,5 msek och vi har i flera fall kunnat medverka till nödvändiga finansiella rekonstruktioner av lokala företag. Tack vare de rekordstora rörelseintäkterna och en positiv värdeutveckling på Sparbankens värdepappersinnehav, har vi tillsammans kunnat generera ett rörelseresultat på 10,9 msek och ett totalresultat på 27,1 msek. Därigenom har vi förstärkt Sparbankens kapitalbas med 17,8 msek. Detta ger oss en näst intill unik finansiell styrka bland svenska banker. Och vi har samtidigt kunnat dra vårt lilla strå till stacken till möjliggörandet av ett antal lokala utvecklingsprojekt, inte minst digitaliseringen av vår biograf, som blivit möjlig tack vare ett engagerat arbete av Samhällsföreningen och av många andra. För dig som ytterligare vill fördjupa dig i siffrorna ber jag att få rekommendera den följande Årsredovisningen. Virserum i april 2013 Bengt Eriksson VD, Virserums Sparbank 6

7 Styrelsen Bengt Eriksson, VD Börje Karlsson, ordförande Rune Bjurhem. vice ordförande Lars Rosander Torbjörn Wirsenius Marianne Larsson David Axelsson Christer Tuvö 7

8 Sparbanksstämman Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2012, Sparbankens 128:e verksamhetsår. Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen den 3 maj 2013 kl på Hotell Dacke. 8

9 Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning Virserums Sparbank ( ) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi är en självständig och modern Sparbank, som med personlig service erbjuder banktjänster till våra kunder i södra delen av Hultsfreds kommun samt till Smålänningar och till andra med rötterna och hjärtat i Dackebygden. Vår vision är Vi ger våra kunder och det samhälle vi verkar i möjlighet till en bättre ekonomisk framtid. Siffror inom parentes avser Affärsvolym Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till tkr ( tkr) en ökning med 3%. Utlåning Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till tkr ( tkr). Av sparbanken förmedlade lån till Swedbank Hypotek, uppgick vid årets slut till tkr. ( tkr). Nyutlåningen under året uppgick till tkr ( tkr). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till tkr ( tkr). Förmedlade fonder Virserums Sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av tkr ( tkr). Problemengagemang Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än 60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning uppgick vid årets slut till tkr. Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen. Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen. Det är emellertid ofrånkomligt att mäta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att inte kunna uppfylla sina åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier. Personal Under 2012 har kompetensnivån bland personalen stärkts ytterligare genom olika utbildningsinsatser såväl internt som externt. Nyrekrytering har skett såväl på företagssidan som inom risk och kontroll. Bengt Eriksson tillträdde som ny VD efter Ewa Andersen den 1 februari Upplysning om ersättningar lämnas i not 7. 9

10 Förvaltningsberättelse Information om risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) samt att försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem ses över regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Dess uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Riskkontrollen rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens compliancefunktion ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där compliancefunktionen bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. En närmare beskrivning av risker framgår av not 26. Resultat Rörelseresultatet minskade med 24 % och uppgick till tkr ( tkr). Resultatet har till stor del påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på tkr (6 391 tkr). Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året minskat med 3% och uppgick vid årets slut till tkr ( tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel. Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till till tkr (5 276 tkr). Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till tkr ( tkr) en ökning med 14 % varav personalkostnader tkr (6 611 tkr) eller 54 % (54%). Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir tkr ( tkr). 10

11 Förvaltningsberättelse Prognos Vi ser en ökad konkurrens och en något lägre kreditefterfrågan på marknaden. Kombinerat med nuvarande konjunkturläge förväntar vi oss att affärsvolymen under 2013 endast ökar marginellt. Sparbankens resultat före kreditförluster förväntas under 2013 bli i nivå med resultatet 2012, under förutsättning att inga oväntade händelser inträffar. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2012 kr ,74 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden kr ,74 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 4,96 ( 4,51). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 11

12 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr Volym Medelomslutning (MO) Förändring under året, % -1,1 8,4 8,5 3,9 17,5 Affärsvolym, ultimo Förändring under året, % 3,1-2,8 5,3 12,9 11,3 av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (+ 73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 31,92 29,40 29,98 28,79 25,61 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 4,96 4,51 4,24 4,10 4,71 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,36 3,43 2,99 3,13 3,88 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 2,66 1,67 1,90 2,16 2,02 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,66 0,91 1,05 1,30 0,81 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 3,38 4,78 5,26 7,72 3,58 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,32 0,37 0,43 0,35 0,42 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,75 0,57 0,45 0,40 0,60 12

13 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 66,42 65,45 61,72 79,06 100,00 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 2,45 0,64 0,28 0,35 0,41 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 4,53 1,50 0,15 0,33 1,35 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Personalkostnader i % av MO 1,00 0,86 0,94 0,92 0,96 13

14 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar mm Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital

15 Resultaträkning Resultaträkning, tkr Not Förändring i procent Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto ,2 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter ,7 Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster ,1 Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat ,2 Rapport över totalresultat, tkr Årets resultat ,2 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

16 Balansräkning Balansräkning, tkr Tillgångar Not Kassa Förändring i procent Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar mm Materiella tillgångar 16 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Aktuell skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar ,1 16

17 Balansräkning Balansräkning, tkr Skulder och eget kapital Not Förändring i procent Inlåning från allmänheten ,5 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för orealiserade vinster Årets resultat Summa eget kapital ,3 Summa skulder och eget kapital ,1 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt eget fond verkligt v resultat kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition/Avsatt till reservfond Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående eget kapital

18 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/Ökning av utlåning till allmänheten Minskning/Ökning av inlåning från allmänheten Minskning/Ökning av skulder till kreditinstitut Förändringar av övriga tillgångar/skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning tkr(1.939 tkr), erhållen ränta tkr ( tkr) och erlagd ränta tkr (8 038 tkr). 18

19 Redovisnings- och värderingsprinciper UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Virserums Sparbank,Org.nr med säte i Hultsfred. Adressen är Storgatan 8, Virserum Redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 3 maj Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som till- 19

20 Redovisnings- och värderingsprinciper lämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla före taget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. 20

21 Redovisnings- och värderingsprinciper Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade derivat och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekono- 21