Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter KS 2014/

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter KS 2014/ Kommunstyrelsen Yttrande över regional handlingsplan för klimatanpassning i Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till Länsstyrelsen i Kalmar län som Kalmar kommuns yttrande över regional handlingsplan för klimatanpassning. Bakgrund Alla Länsstyrelser i Sverige har ett nationellt uppdrag att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. Den 14 maj inkom Länsstyrelsen i Kalmar läns Regionala handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län för remiss. Länsstyrelsens handlingsplan baserad på 15 stycken arbetsområden. Nedan listas huvudbudskapen under varje rubrik, men utgångspunkt att det är en handlingsplan för ett par år framåt. Observera att utförare på de olika punkterna kan variera, men är huvudsakligen Länsstyrelsen eller kommunerna. Tvärsektoriell hantering av klimatanpassningsfrågan Behov av nationell samordning Referensgrupper så som klimatkommissionen bör fortsätta Kommuner bör se över behov för klimatanpassningsplan Planeringsunderlag Planeringsunderlag från SMHI för lägsta golvnivå Analys av riskområden för översvämning skyfall Tekniska försörjningssystem Inventera luftledningar Fysisk planering Utse riskområden för översvämning Se över gamla detaljplaner Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax karin.nilsdotter@kalmar.se

2 KS 2014/ (3) Kommunicera klimatförändringar med byggherrar Ta fram guide för klimatanpassat byggande Dricksvatten, dagvatten och avloppssystem Kommunala vattenförsörjningsplaner bör tas fram Skapa vattenskyddsområden och prioriterade dricksvattenområden Plan för hur vattnet ska fördelas vid brist Anlägga fler våtmarker och LOD Kommunala dagvatten policys Kommunala VA-planer Miljöfarliga verksamheter inklusive riksobjekt och förorenade områden Risk-och sårbarhetsanalys för miljöfarlig verksamhet Skogsbruk Kunskapsspridning kring klimatanpassning Ökad brandberedskap Jordbruk Hur man förhåller sig till att havsnivåhöjning gör att man mister god jordbruksmark Kunskapsspridning kring klimatanpassning Nyanläggning av bevattningsdammar Undersöka möjligheten av invallning av jordbruksmark Fiske Analys av sjöars känslighet Anpassa fisknäringen efter fisk Skörda alger och vass Turism och friluftsliv Skörda alger och vass Hitta nya sätt att hantera algblomning Utforska hur ett nytt klimat kan leda till nya möjligheter Biologisk mångfald och ekosystem Ersätta viktiga ekosystem Miljöersättning för åtgärder Se över vilka områden som behöver skyddas Staten bör förstärka miljöövervakning Kulturmiljö Se över behov av invallning Information om klimatförändringar Hitta prioriterade objekt Folkhälsa Öka skydd vid värmebölja Informationsspridning om klimatförändringar

3 KS 2014/ (3) Ta fram riktlinjer för livsmedelstransporter vid ökad temperatur Kommunikationer (vägar, järnvägar, sjöfart, flyg) Klimatanpassa all nybyggnation Dimensionera för 100-års regn Del av bedömning av detaljplaner Översvämning vid vattendrag Återskapa landskapets vattenhushållande funktioner Ta fram nya ytor som kan översvämmas (buffrar) Informera damm ägare om klimatförändringar Yttrande Över lag stämmer Länsstyrelsens förslag överens med den bild som kommit fram i arbetet med kommunens Klimatanpassningsplan. Det finns dock tre punkter som bör ändras: 1. Under rubriken 5.4 Fysisk planering så skriver Länsstyrelsen att bör vi ta höjd för minst 2,5 meter över medelvattennivå vid nybyggnation. Samtidigt har man under rubrik 5.2 Planeringsunderlag lagt som en åtgärd att beställa planeringsunderlag från SMHI för vilken golvnivå som är tillräcklig klimathänsyn vid nybyggnation i havsnära läge. Man bör inte uttala sig om lämplig höjd för nybyggnation förens resultatet av SMHI:s utredning är klar. 2. Man bör under någon rubrik, förslagsvis 5.8 Jordbruk eller 5.10 Turism och friluftsliv, lägga som en åtgärd att minska näringsläckaget från land till vatten. Det är ett arbete som hela regionen arbetar med och bör uppmärksammats som en aktivitet som minskar t.ex. algblomning sommartid. Något som vi annars kommer att få se betydligt mer av under framtida varmare somrar. 3. Under rubrik 5.11 Biologisk mångfald och ekosystem så nämns miljöersättning som en framtida åtgärd. Detta bör inte vara en åtgärd som endast hamnar under denna rubrik. Miljöersättning för bevarande av t.ex. ekosystemtjänster, gynnande av en miljö som lämpar sig för friluftsliv och fisk bör vara en åtgärd under fler rubriker. Karin Nilsdotter strateg för ekologisk hållbarhet Bilagor Regional handlingsplan

4

5

6 Länsstyrelsen Kalmar Remissversion Dnr

7

8 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 3

9 4 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 1.

10 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 5

11 6 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA

12 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 7

13 8 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA NORR INLAND KUST ÖLAND SÖDER Norr klimatindex Temperatur, årsmedel 6,2 7,2 10,2 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Vegetationsperiodens startdatum 16\4 11\4 17\3 Vegetationsperiodens slutdatum 29\10 4\11 26\11 Årsmedelnederbörd (mm) Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA) Inland Klimatindex Temperatur, årsmedel 5,8 6,9 9,5 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Vegetationsperiodens startdatum 20\4 14\4 20\3 Vegetationsperiodens slutdatum 29\10 4\11 19\11 Årsmedelnederbörd (mm) Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA)

14 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 9 Kust Klimatindex Temperatur, årsmedel 6,3 7,3 10,1 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Vegetationsperiodens startdatum 16\4 11\4 17\3 Vegetationsperiodens slutdatum 29\10 4\11 25\11 Årsmedelnederbörd (mm) Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA) Söder Klimatindex Temperatur, årsmedel 6,6 7,5 10,2 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Vegetationsperiodens startdatum 16\4 11\4 17\3 Vegetationsperiodens slutdatum 3\11 6\11 28\11 Årsmedelnederbörd (mm) Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA) Öland Klimatindex Temperatur, årsmedel 7,0 8,1 11,2 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Vegetationsperiodens startdatum 16\4 2\4 5\3 Vegetationsperiodens slutdatum 8\11 13\11 7\12 Årsmedelnederbörd (mm) Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA)

15 10 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA

16 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA

17 12 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 1 Regional referensgrupp för klimatanpassning och energi/klimat med kommunala representanter och övriga regionala aktörer Länsstyrelsen, regionförbundet pågår 2 Klimatkommission med representanter för länsstyrelse, regionförbund, andra regionala aktörer näringsliv, universitet och lokal/regional politik 3 Intern klimatanpassningsgrupp på länsstyrelsen med deltagare från alla enheter 4 Samordna olika åtgärdsprogram för liknande områden (klimat, miljö, risk etc.) 5 Kommunal kontaktperson/samordnare för klimatanpassningsarbetet inom kommunen 6 Alla kommuner behöver ta ett aktivt beslut om kommunens behov av en kommunal klimatanpassningsplan och dess omfattning. Länsstyrelsen, regionförbundet Länsstyrelsen Länsstyrelsen kommunerna Kommunerna 7 Samverkansgrupp kring Höga flöden i Ljungbyån Länsstyrelsen, Nybro och Kalmar kommuner pågår pågår pågår Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 8 Uppdaterad regional klimatanalys SMHI Pågår 9 Beställning av planeringsunderlag från SMHI för vilken Länsstyrelsen golvnivå som är tillräcklig klimathänsyn vid nybyggnation i havsnära läge. 10 Vattendragsmodell för Emån Länsstyrelsen 11 Vattendragsmodell för Ljungbyån i syfte att få fram tidiga varningssignaler för höga flöden Länsstyrelsen, kommuner Pågår 12 Analys av lågområden i länet som riskerar att översvämmas vid skyfall. (Nybro, Kalmar) Länsstyrelsen Pågår

18 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 13 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 13 Inventera luftledningar i syfte att planera och prioritera åtgärder för att minimera sårbarhet vid stormar och skogsbränder Nätverksägare ex EON pågår

19 14 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 14 Kommunerna inventerar/pekar ut riskområden utifrån ras- och Kommunerna skredrisk, översvämningsrisk (orsakad av höga flöden och skyfall) samt höga grundvattennivåer (som till exempel kan orsaka fuktproblem i källare) i framtidens klimat. Kommunerna ser även över redan beslutade detaljplaner som inte ännu bebyggts utifrån nya risker i framtidens klimat. 15 Kommunerna arbetar för att information om klimatanpassande Kommunerna åtgärder vid nybyggnation når ut till byggherrar och enskilda fastighetsägare. 16 Länsstyrelsen tar fram en guide för klimatanpassat byggande Länsstyrelsen 17 Länsförsärkingar sprider information om klimatanpassande åtgärder till alla privata villaägare i länet Länsförsäkringar

20 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 15 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 18 Kommunal vattenförsörjningsplaner med beaktande Kommunerna av klimatförändringar. 19 Skapa nya vattenskyddsområden för de allmänna vattentäkterna som saknar skydd samt revidera Kommunerna Länsstyrelsen befintliga vattenskyddsområden som är inaktuella. 20 Vattenresurser som är prioriterade för Kommunerna dricksvattenförsörjning beskrivs i översiktsplanerna med ett ställningstagande om att de ska skyddas mot exploatering som långsiktigt kan motverka framtida dricksvattenförsörjning. 21 Skapa en strategi för hur vattenresursen vid Länsstyrelsen begränsad vattentillgång ska administreras och avvägas mellan olika intressen. 22 Öka kunskapen om vattensystemen (grund- och Länsstyrelsen ytvatten) med fokus på deras sårbarhet för att säkra vattentillgång och kvalitet. Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 23 Främja arbetet med att dämma upp och skapa Länsstyrelsen våtmarker så att ytvattnet stannar kvar och infiltrerar ner i jordlagren och berggrunden. På så sätt minskar och fördröjs avrinningen och grundvattenbildningen ökar. Särskilt viktigt är det i de torrare delarna av länet, d.v.s. Öland och fastlandets kustområden. 24 Ta fram riktlinjer för bevattningsuttag i de prioriterade Länsstyrelsen vattendragen för att säkerställa vattentillgången under sommarhalvåret 25 Kommunerna vidtar åtgärder i sin byggnadsplanering och i sitt byggande som bidrar till en mer hållbar byggnation och dagvattenhantering i framtidens klimat. Åtgärden omfattar endast nybyggnation och Kommunerna inte befintlig bebyggelse. 26 Länsstyrelsen sammankallar en regional arbetsgrupp som tar fram gemensamma riktlinjer och rekommendationer för dag-vattenhantering i ett förändrat klimat. 27 Kommunerna beaktar klimatförändringarna i de kommunala dagvattenstrategierna. 28 Information om klimatförändringars inverkan på dricksvatten till innehavare av enskilda brunnar och vattentäkter 29 Separata studier avseende kommuners förmåga att hantera VA-systemet inklusive dagvattenhantering i samband med översvämningar. Länsstyrelsen i samverkan med kommuner, VA-bolag och andra berörda aktörer Kommunerna Kommunerna Kommunerna

21 16 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA

22 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 17 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 30 GIS-baserad översiktlig regional klimatanpassad riskoch sårbarhetsanalys för miljöfarlig verksamhet inklusive riskobjekt (Sevesoanläggningar) och förorenade områden. Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna 31 Länsstyrelsen och kommunerna beaktar klimatförändringarna vid samråd, prövning och anmälan av miljöfarliga verksamheter. 32 Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter väger in klimatförändringarna i sina riskbedömningar och anpassar sin egenkontroll till eventuellt nya risker 33 Kommunerna utreder, vid planering av byggnation nära eller i spridningsområdet från ett förorenat område, spridningsrisken i ett framtida klimat samt byggnationens påverkan på spridningsrisken. Detta utreds tidigt i planprocessen Länsstyrelsen och kommunerna. Verksamhetsutövare Kommunerna Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 34 Kunskapsspridning till skogsägare om vad ett förändrat klimat kan innebära för deras näring. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen 35 Upprätta klimatplaner för skogsbruket Skogsstyrelsen 36 skydd/hänsyn som bibehåller möjligheter till bevarande av skyddsvärda skogslevande arter och som underlättar förskjutningar i deras utbredningsområden, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen 37 Krisberedskap och gemensam brandövervakning för extrema händelser Länsstyrelse, Skogsstyrelse

23 18 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 38 Kunskapsspridning till lantbrukare vad ett förändrat klimat kan innebära för deras näring. Länsstyrelsen, LRF och Jordbruksverket 39 Integrera klimatanpassningsfrågan i handlingsplanen Länsstyrelsen för landsbygdsprogrammet samt ta hänsyn till klimatanpassningsåtgärder vid beslut om stöd. 40 Kunskapsspridning om åtgärder inom lantbruket som Länsstyrelsen kan minska på klimatpåverkan 41 Planera/prioritera/rådgivning av vattentillgångar med hänsyn till jordbrukets totala vattenbehov med Länsstyrelsen i samråd med kommunerna hänsyn till grödor, djurtäthet, djurslag m.m. 42 Planläggning av platser för anläggning av Länsstyrelsen i samråd bevattningsdammar 43 Rådgivning att anlägga mer fånggrödor och senarelägga eller utesluta jordbearbetning. (Grön mark) 44 optimering av stallgödsel- och mineralgödselgivor så att så lite restkväve som möjligt blir kvar i marken efter skörd. 45 Centrala riktlinjer för hur smittad gödsel/urin ska omhändertas. 46 Ökad vattenverksamhet i form av invallning, pumpning, m.m. 47 Nya riktlinjer för byggnationer av djurstallar t.ex. ändrade ventilationskrav med kommunerna Jordbruksverket, Länsstyrelsen Jordbruksverket LRF, Länsstyrelsen, kommunerna Jordbruksverket Länsstyrelsen

24 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 19 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 48 Länsstyrelsen gör en regional riskanalys/kartering av Länsstyrelsen sjöars känslighet för påverkan av klimatförändringar 49 Planera för att minimera bräddning. Skapa Kommunerna utjämningsmagasin för dagvatten för att klara extremflöden 50 Anpassad fiskerinäring till arter som klarar klimatförändring 51 Skörda alger och vass, metoder för hantering av algblomning

25 20 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 52 Skörda alger och vass (som troligen ökar till Kommunerna följd av ökad temperatur) 53 Hitta metoder för hantering av algblomning Kommunerna Och alger vid badstränder. 54 Kommunens beredskap inom service och Kommunerna kommunikation vid kriser som berör hälsovård, till exempel värmeböljor. 55 Samverkansprojekt för att se möjligheter och utmaningar med förändrat klimat och ökad turism Turismnäring, Landstinget, Länsstyrelsen, Kommunerna Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 56 Planera för ersättningsområden för viktiga ekosystem som Länsstyrelsen minskar till följd av ett förändrat klimat, kartläggning av effekter stigande havsvattennivåer får. 57 Landskapsekologiska analyser i syfte att skapa varierad Länsstyrelsen förvaltning av skyddade områden, med ex upprättande av korridorer för spridning av arter mellan områden 58 Miljöersättningar i form av flexibla åtgärder i landskapet för att möta klimatförändringar Jordbruksverket Länsstyrelsen 59 Inrätta skyddade områden för klimatkänsliga arter/ekosystem 60 Hänsyn till klimatförändringar vid skötselplaner för skyddade områden 61 Förstärkning av miljöövervakningen för att följa upp effekterna av klimatförändringarna Länsstyrelsen, Kommunerna Länsstyrelsen Staten

26 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 21 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 62 Information om hur kulturmiljöer påverkas av ett förändrat Länsstyrelsen klimat målgrupp kommuner, museér, hembygdsfören, svenska kyrkan, RAÄ 63 Utifrån kartanalyser, befintlig kunskap och inventeringar Länsstyrelsen definiera vilka kulturmiljöer och lämningar som kan antas vara särskilt utsatta ur ett klimatförändringsperspektiv 64 Broschyr och informationsmaterial om Länsstyrelsen förvaltningsåtgärder utifrån ett förändrat klimat 65 Riktad information till berörda myndigheter och markägare Länsstyrelsen om möjliga förändringar av kulturlandskapet som kan komma att krävas för att möta högre vattenflöden och andra förväntade scenarier orsakade av klimatförändring. 66 Landskapsanalyser utifrån historiska kartor och dikningsföretag för att definiera områden med en naturlig hög förmåga att ackumulera överskottsvatten. Länsstyrelsen

27 22 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 67 Kommunerna vidtar åtgärder för att öka sitt skydd vid Kommunerna värmebölja 68 Landstinget och kommunerna samverkar kring frågor som vårdplatser och vård i hemmet för att öka beredskapen för värmebölja Landsting och Kommuner 69 Information till berörd personal inom vård och omsorg om åtgärder vid ex värmeböljor 70 Information till allmänhet vad man bör tänka på vid långvarig värmebölja 71 Centrala riktlinjer för temperaturgränser vid transport, förvaring, beredning och varmhållning av livsmedel. 72 Förstärkning av övervakningen för campylobacter, salmonella och EHEC Länsstyrelsen i samarbetet med landstinget Länsstyrelsen i samarbete med landstinget Statens livsmedelsverk

28 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA 23 Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 73 Bedömning av dimensionering och höjdsättning av gator, vägar, viadukter, cyklistundergångar, Trafikverket och kommunerna vägtrummor för att klara 100 års regn 74 Granskning av vägplaner och detaljplaner utifrån Länsstyrelsen klimatanpassningsperspektiv 75 Bedömning av dimensionering och höjdsättning av järnvägar och järnvägsbroar för att klara 100 års regn Trafikverk och kommunerna

29 24 Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län REMISSUTGÅVA Nr Åtgärd Ansvarig Tidsplan 76 Inventera landskapet för att hitta lämplig lokalisering av översvämningsytor/våtmarker/bevattningsdammar Länsstyrelsen kommunerna 77 Länsstyrelsen tar fram en handlingsplan för vattennyttjande vid torka för sjöar och vattendrag i hela Kalmar län. Länsstyrelsen tar fram förslag som skickas på remiss till kommuner, vattenråd m.fl. Länsstyrelsen Remiss till kommuner och vattenråd m.fl. 78 Länsstyrelsen sammanställer och sprider information till dammägare i länet rörande klimatförändringarnas inverkan på länets dammar. Informationen tas fram i samråd med kommuner och vattenråd. 79 Säkerställa att verksamhetsutövare med vattenanläggningar har den egenkontroll som krävs för att öka beredskapen vid höga och låga flöden. 80 Översvämningskartering/Svämplansutbredning för fler vattendrag i länet. Ev. mer detaljerad kartering för Emån. Länsstyrelsen i samråd med kommuner och vattenråd Länsstyrelsen Länsstyrelsen/ MSB 81 Översyn av dammar längs reglerade vattendrag i länet Länsstyrelsen i samråd med kommuner

30

31 Kalmar

32 Uppdatering av klimatanalys för Kalmar län Foto: Erika Nilsson Uppdragsnummer Lund DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Kyrkogatan 3 Box Göteborg Stockholm Växjö Lund Tel: Tel: Tel: Tel: Fax: Fax: Fax: Fax:

33 Uppdragsnr: Utskriftsdatum: i Klimatanalys Kalmar län

34 Klimatanalys Kalmar län LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Uppdatering av klimatanalys för Kalmar län Projektledare: Erik Mårtensson Projektnr: Beställare: Kvalitetsansvarig: Lars-Göran Gustafsson Beställarens ombud: Lars Ljungström, Elvira Laneborg Handläggare: Claes Hernebring, Erik Mårtensson, Markus Petzén Granskad av / datum: Lars-Göran Gustafsson / Rapport version: Slutrapport Godkänd av kvalitetsansvarig / datum: Lars-Göran Gustafsson / Uppdragsnr: Utskriftsdatum: ii

35 Klimatanalys Kalmar län Innehållsförteckning 1 Bakgrund Inledning Klimatmodeller och utsläppsscenarier Metod för klimatanalys Geografiskt område Tidsperioder Korrigering av klimatscenariodata Valda klimatscenarier Osäkerheter Kalmar läns framtida klimat Temperatur Medeltemperatur för år och månader Kalla och varma dagar Vegetationsperiod Nederbörd Medelnederbörd för år och säsong Extrem dygnsnederbörd Torrperioder Framtida flöden Flödenas säsongsvariation Höga och låga flöden Tillämpning av resultat Sammanfattning och slutsatser 35 6 Referenser 36 Uppdragsnr: Utskriftsdatum: iii

36 Klimatanalys Kalmar län 1 Bakgrund 1.1 Inledning DHI Sverige AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län att uppdatera den klimatanalys som genomfördes 2010 (Mårtensson & Eriksson, 2010). Den tidigare analysen ska kompletteras med resultat från totalt åtta (8) klimatscenarier vilka valts från de så kallade ENSEMBLES-scenarierna. Uppdateringen omfattar ett antal utvalda klimatindex samt flödesanalyser för fem delområden och två framtida tidsperioder. Rapporten innehåller en inledande beskrivning av hur analysen är genomförd och eventuella metodskillnader jämfört med 2010 års analys. Därefter presenteras Kalmar läns framtida klimat baserat på de analyserade scenarierna följt av resultaten från flödesanalysen. Slutligen sammanfattas resultaten och skillnader jämfört tidigare klimatanalys. 1.2 Klimatmodeller och utsläppsscenarier För att studera hur klimatet kommer att förändras i framtiden används globala klimatmodeller (GCM). Dessa beskriver översiktligt de storskaliga processerna i atmosfären. För att driva modellerna används olika utsläppsscenarier, dvs. olika tänkbara scenarier för framtida utsläpp av växthusgaser och partiklar vilka baseras på antaganden om jordens folkmängd samt ekonomiska, sociala och tekniska utveckling. De utsläppsscenarier som oftast används är framtagna av IPCC, FN:s klimatpanel, och sträcker sig fram till år De mest kända av dessa är A2, B2 och A1B. I A2-scenariot fortsätter koldioxidutsläppen att öka fram till slutet på seklet. Motsvarande utveckling, fast i en långsammare takt, antas i B2. I A1B antas koldioxidutsläppen minska från mitten av seklet. Till följd av trögheten i systemet innebär detta ändå att koldioxidkoncentrationen i atmosfären fortsätter att öka till år Trots att upplösningen på de globala modellerna förbättrats avsevärt under senare år krävs det fortfarande en mer detaljerad beskrivning av de regionala förhållandena vid regionala klimatanalyser. Därför används regionala klimatmodeller (RCM) för att dynamiskt skala ner resultaten från de globala modellerna. Med dynamisk nedskalning menas att den regionala modellen drivs av resultat från den globala modellen på modellränderna, dvs modellens yttre gräns. Detta innebär att den globala modellen har stor betydelse för resultaten från den regionala modellen. Kombinationen av utsläppsscenario, global och regional modell benämns ofta klimatscenario, se Figur 1. Genom att byta utsläppsscenario men behålla samma globala och regionala modell kan således ett helt nytt klimatscenario skapas. 1

37 Klimatanalys Kalmar län Klimatscenario Utsläppsscenario GCM RCM Figur 1. Ett klimatscenario är en kombination av global (GCM) och regional (RCM) klimatmodell och utsläppsscenario. 2 Metod för klimatanalys 2.1 Geografiskt område Klimatanalysen omfattar hela Kalmar län. Analysen har genomförts med avseende på fem delområden: kust, inland, norr, söder och Öland enligt Figur 2. Vid analysen 2010 gjordes samma indelning med ett undantag. Till följd av att upplösningen på de regionala modellerna förbättrats omfattar Öland inte längre delar av fastlandet vilket innebär att den södra delen av länet nu omfattar ett större område. Norr Inland Kust Söder Öland Figur 2. Kalmar län med indelning i delområdena norr, söder, kust, inland och Öland. 2

38 Klimatanalys Kalmar län 2.2 Tidsperioder Korrigerad modellerad klimatdata för perioderna och har använts för att analysera klimatets förändringar på kort (30 år) respektive lång (100 år) sikt. Genom att studera en så pass lång period (30 år) inkluderas variationer mellan exempelvis blöta/torra och varma/kalla år. Att perioden valts istället för som i 2010 års analys beror på att flertalet av de åtta valda klimatscenarierna enbart sträcker sig till Detta val bör dock ha en marginell påverkan på resultaten. Som referens till de framtida klimatscenarierna, och som beskrivning av dagens klimatförhållanden i länet, har observerad data för perioden använts. Vid analysen 2010 användes inte observationer som referens utan modellerad data för motsvarande tidsperiod. Detta gjordes för att ta hänsyn till fel och avvikelser i klimatmodellerna (Persson et al. 2007). I denna uppdatering har dessa fel och avvikelser istället korrigerats, vilket möjliggör jämförelse av observerad och korrigerad modellerad data. Korrigeringsmetoden är beskriven i avsnitt Korrigering av klimatscenariodata För att möjliggöra jämförelse av observerad och modellerad data samt för att kunna använda data från regionala klimatmodeller som indata till hydrologiska modellberäkningar är det nödvändigt att korrigera modellerad data mot observationer. Detta beror på att klimatmodellerna inte kan beskriva dagens klimat på ett tillfredställande sätt, vilket innebär att de systematiska felen behöver korrigeras. Vad gäller nederbörd är ofta antalet dagar med nederbörd överskattat i modellen och därmed även den totala nederbördsvolymen. Detta beror bl.a. på att nederbörd fördelas jämnt i gridrutan även om det enbart regnar i en del av rutan. Ytterligare en konsekvens av detta är att regnintensiteten är lägre jämfört med observerad stationsdata. I Figur 3 illustreras dataflödet från GCM via RCM till hydrologisk modell. GCM RCM Korrigering av data Hydrologisk modell Figur 3. Principbild över dataflödet från global klimatmodell (GCM), via regional klimatmodell (RCM), till hydrologisk modell. 3

39 Klimatanalys Kalmar län Modellerad nederbörd och temperatur från klimatscenarierna har korrigerats mot observerad nederbörd och temperatur för referensperioden Korrigeringen har utförts på så sätt att modellerad nederbörd och temperatur statistiskt har anpassats så de överensstämmer med observationer. Korrektionerna som då införs appliceras sedan på framtida modellerad meteorologisk data. Korrigeringsmetoden har utvecklats inom ramen för FoU-projektet Svenskt Vatten Utveckling/FORMAS projekt nr ( ): Regnintensitet i Europa med fokus på Sverige ett klimatförändringsperspektiv.. Korrektionsfaktorerna för nederbörd är intensitetsberoende och korrigeringen har utförts årstidsvis (mars-maj, juni-augusti, september-november och december-februari). I Figur 4 visas ett exempel på hur modellerad nederbördsdata från ECHAM5-r1-A1B anpassats till observerad nederbörd för månaderna september-november Temperaturdata har korrigerats med en term som ansatts linjärt beroende av modellerad rådata. Korrigeringsfunktionen har anpassats för respektive kalendermånad. Figur 5 visar hur modellerad rådata för dygnsmedeltemperaturen anpassats till observerad temperatur för månaden oktober Förutom temperatur och nederbörd behövs indata i form av potentiell (teoretiskt möjlig) avdunstning till de hydrologiska modellerna. Utgående från dagens referensnormaler har framtida potentiell avdunstning beräknats baserat på den månadsvisa temperaturförändringen enligt en metod beskriven i MIKE by DHI (2011), grundad på Kay & Davies (2008). Den aktuella avdunstningen beräknas av de hydrologiska modellerna baserat på den beräknade potentiella avdunstningen och de meteorologiska förhållandena (temperatur och nederbörd). Figur 4. Jämförelse av antal dagar med olika nederbördsintensitet (september-november ) för observerad data, modellerad rådata från ECHAM5-r1-A1B och korrigerad modelldata. Notera att observerad och korrigerad data är helt identiska. 4

40 Klimatanalys Kalmar län Figur 5. Jämförelse av dygnsmedeltemperatur (oktober ) för observerad data, modellerad rådata från ECHAM5-r1-A1B och korrigerad modelldata. 2.4 Valda klimatscenarier I Tabell 1 presenteras de klimatscenarier från vilka data använts för att analysera framtida temperatur och nederbörd. Innan analys har data korrigerats enligt beskrivningen i avsnitt 2.3. Samtliga valda scenarier ingår i EU-projektet ENSEMBLES som syftar till att samordna modellberäkningar med olika kombinationer av globala och regionala modeller, både europeiska och utomeuropeiska. I ENSEMBLES-projektet har nästan uteslutande utsläppsscenariot A1B använts vilket också är det scenario som använts i de åtta valda scenarierna. ECHAM5 är en global klimatmodell från tyska Max-Planck-institutet. Modellen har körts med tre olika initialtillstånd (ECHAM5(1), ECHAM5(2) och ECHAM(3)) i kombination med Rossby Centres regionala RCA3 modell. I ytterligare två av de åtta valda scenarierna ingår ECHAM5(3) som global modell. Anledningen till detta är att den visar bäst överensstämmelse med det observerade klimatet under 1900-talet. Övriga globala modeller är HadCM3 från brittiska Hadley-institutet, ARPEGE från franska CNRM och BCM från norska METNO. Hadley-modellen har körts med två olika klimatkänslighet där den högre känsligheten, Q16, ingår i ett av de valda klimatscenarierna. Nämnda regionala RCA3-modell ingår i fyra av klimatscenarierna. Övriga regionala modeller är Aladin, REMO och HIRHAM som ingår i två av scenarierna. 5

41 Klimatanalys Kalmar län Tabell 1. Sammanställning av använda klimatscenarier. Institut GCM RCM Scenario Upplösning Period SMHI ECHAM5(1) RCA3 A1B 50 km SMHI ECHAM5(2) RCA3 A1B 50 km SMHI ECHAM5(3) RCA3 A1B 25 km C4I HadCM3(Q16) RCA3 A1B 50 km CNRM ARPEGE Aladin A1B 25 km MPI ECHAM5(3) REMO A1B 25 km METNO BCM HIRHAM A1B 25 km DMI ECHAM5(3) HIRHAM A1B 25 km Osäkerheter Klimatmodellernas syfte är att beräkna klimatets respons på förändringar i koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Denna respons varierar mellan olika klimatmodeller då de beskriver samma klimatologiska processer på olika sätt. Detta är den grundläggande orsaken till varför det finns en spridning i resultaten mellan olika modeller. I syfte att dels visa på spridningen men även hitta de gemensamma nämnarna har åtta olika klimatscenarier utvärderats. I redovisningen i rapporten presenteras i de flesta fall både medianscenariot samt det högsta respektive lägsta scenariot. Detta för att visa på spridningen och därmed även osäkerheten i resultaten. Om det finns stora olikheter i resultaten från klimatscenarierna innebär detta att osäkerheten också är större. Om däremot flera scenarier pekar åt samma håll kan resultaten tolkas som mer troliga och robusta. Med bakgrund av detta är det viktigt att fokusera på de huvudsakliga trenderna i de resultat som presenteras i rapporten och inte på absoluta värden. 6

42 Klimatanalys Kalmar län 3 Kalmar läns framtida klimat I detta kapitel redovisas resultaten från klimatanalysen. Resultaten presenteras dels som absoluta värden och dels som relativa förändringar jämfört med referensperioden Samtliga värden som presenteras för referensperioden är baserade på observerad data. I flertaler figurer och grafer presenteras median-, min och maxvärdet för de åtta klimatscenarierna. Detta för att visa den mest troliga framtida utvecklingen (medianen) enligt de analyserade klimatscenarierna och samtidigt spridningen i resultaten (min-max). Samtliga resultat för de framtida perioderna är baserade på korrigerad modellerad temperatur- och nederbördsdata enligt beskrivning i avsnitt Temperatur Medeltemperatur för år och månader Årsmedeltemperaturen för referensperioden ( ) varierar mellan 5,8 C i inlandet och 7,0 C på Öland. Skillnaden mellan kust, norr och söder är liten, från 6,2 C i norr till 6,6 C i söder. Den beräknade framtida årsmedeltemperaturen baserat på samtliga scenarier i Tabell 1 redovisas i Figur 6. Här ses att temperaturökningen är ca 1 C på kort sikt ( ) och ca 4 C på lång sikt ( ). Det regionala mönstret bibehålls in i framtiden med högst temperatur på Öland och lägst i inlandet. Dock kan en trend skönjas med större temperaturökning (4,2 C) på Öland jämfört med inlandet (3,7 C) på lång sikt. En trend som även kunde ses i 2010-års analys. Jämfört med föregående analys är temperaturökningen ca 1 C mindre på kort sikt och ungefär densamma på lång sikt. Årsmedeltemperatur Figur 6. Observerad årsmedeltemperatur och beräknad årsmedeltemperatur för de framtida tidsperioderna och Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 7

43 Klimatanalys Kalmar län Observerade månadsmedeltemperaturer för referensperioden och beräknade för perioderna och presenteras för samtliga delområden i Figur 7 Figur 11. För de framtida perioderna presenteras dels det beräknade medianvärdet och dels minoch maxvärdet för respektive månad. Samma regionala mönster som för årsmedeltemperaturen kan ses i månadsvärdena. Spridningen i resultaten, dvs. skillnaden mellan min- och maxvärdet, är som störst under höst och vintermånaderna och som minst under vårmånaderna. Månadsmedeltemperaturen för samtliga månader överstiger med marginal 0 C i slutet på enligt medianvärdet och för samtliga delområden utom inlandet även för minvärdet. Månadsmedeltemperaturen under den varmaste månaden juli ökar till över 19 C i alla delar av länet, utom i inlandet, och över 20 C på Öland till slutet på seklet. Maxvärdet för juli överstiger 20 C i samtliga delar och når över 22 C på Öland. I Figur 12 och Figur 13 redovisas temperaturökningen jämfört med referensperioden enligt medianvärdet för perioderna och Här ses tydligt att temperaturökningen är som störst under vintermånaderna och som minst under sommarmånaderna. Temperaturökningen är ungefär densamma för delområdena på fastlandet medan ökningen är större, framförallt under vår- och sommarmånaderna, på Öland. För fastlandet är ökningen 0,9 1,4 C under vintermånaderna och 0,7 0,9 C under sommarmånaderna på kort sikt. Motsvarande ökning till slutet på seklet är 4,0 5,5 C under vintermånaderna och 2,5 3,3 C under sommarmånaderna. Månadsmedeltemperaturer Kustland Figur 7. Observerade ( ) och beräknade ( och ) månadsmedeltemperaturer för kustlandet. Median samt min- och maxvärden baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 8

44 Klimatanalys Kalmar län Månadsmedeltemperaturer Inland Figur 8. Observerade ( ) och beräknade ( och ) månadsmedeltemperaturer för inlandet. Median samt min- och maxvärden baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Månadsmedeltemperaturer Norr Figur 9. Observerade ( ) och beräknade ( och ) månadsmedeltemperaturer för norr. Median samt min- och maxvärden baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 9

45 Klimatanalys Kalmar län Månadsmedeltemperaturer Söder Figur 10. Observerade ( ) och beräknade ( och ) månadsmedeltemperaturer för söder. Median samt min- och maxvärden baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Månadsmedeltemperaturer Öland Figur 11. Observerade ( ) och beräknade ( och ) månadsmedeltemperaturer för Öland. Median samt min- och maxvärden baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 10

46 Klimatanalys Kalmar län Ökning av månadsmedeltemperaturer till Figur 12. Beräknad ökning ( C) av månadsmedeltemperaturer till jämfört med referensperioden för delområdena kust, inland, norr, söder och Öland. Baserat på medianvärden för korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Ökning av månadsmedeltemperaturer till Figur 13. Beräknad ökning ( C) av månadsmedeltemperaturer till jämfört med referensperioden för delområdena kust, inland, norr, söder och Öland. Baserat på medianvärden för korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. 11

47 Klimatanalys Kalmar län Kalla och varma dagar Kalla dagar är beräknat som dagar med en dygnsmedeltemperatur som understiger 0 C. I Figur 14 redovisas antalet dagar per år med en dygnsmedeltemperatur <0 C för referensperioden och de framtida perioderna samt I dagens klimat varierar antalet dagar per år från 66 dagar på Öland till 89 dagar i inlandet. På kort sikt beräknas antalet kalla dagar att minska med dagar och på lång sikt med dagar enligt medianvärdet, se Figur 14. Detta innebär att i slutet på seklet understiger dygnsmedeltemperaturen 0 C ungefär en månad per år på fastlandet och drygt två veckor per år på Öland. Även den längsta sammanhängande perioden med dygnsmedeltemperatur understigande 0 C minskar. Detta redovisas i Figur 15. Beräkningarna baseras på den längsta sammanhängande perioden under respektive 30-årsperiod för de åtta analyserade scenarierna, dvs. 1 period/scenario. Detta medför att spridningen i resultaten är förhållandevis stor. Dock är trenden tydlig; sammanhängande perioder med kalla dagar beräknas minska i längd. Samtidigt visar resultaten att även i slutet på seklet beräknas längre perioder med dygnsmedeltemperatur under 0 C att förekomma. Varma dagar är beräknat som dagar med en dygnsmedeltemperatur som överstiger 20 C. Detta redovisas i Figur 16. Historiskt har varma dagar inträffat 4-5 dagar/år. I framtiden beräknas varma dagar bli betydligt vanligare. På kort sikt ( ) beräknas dygnsmedeltemperaturen överstiga 20 C ca 1 vecka/år och på lång sikt ( ) en knapp månad/år enligt medianscenariot. För Öland beräknas varma dagar inträffa än oftare, framförallt på lång sikt, vilket är förväntat då den beräknade månadsmedeltemperaturen under juliaugusti beräknas till 20 C för perioden (Figur 11). Av Figur 16 går det även att utläsa att spridningen i resultaten är stor. Till slutet på seklet finns scenarier som pekar på att dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 C kommer att inträffa lika sällan som idag och de som visar på en mycket kraftig ökning. På motsvarande sätt som för den längsta sammanhängande perioden med kalla dagar har beräkningar gjorts för den längsta sammanhängande perioden med varma dagar. Resultaten från dessa beräkningar presenteras i Figur 17. Medianscenariot visar att den längsta perioden varar i en knapp månad på fastlandet i slutet på seklet och närmare två månader på Öland. 12

48 Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur <0 C Klimatanalys Kalmar län Figur 14. Observerat ( ) och beräknat ( och ) antal dagar/år med en dygnsmedeltemperatur <0 C. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur <0 C Figur 15. Observerat ( ) och beräknat ( och ) antal dagar för längsta sammanhängande period med en dygnsmedeltemperatur <0 C. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser maxvärden för respektive 30- årsperiod. 13

49 Klimatanalys Kalmar län Antal dagar/år med dygnsmedeltemperatur >20 C Figur 16. Observerat ( ) och beräknat ( och ) antal dagar/år med en dygnsmedeltemperatur >20 C. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur >20 C Figur 17. Observerat ( ) och beräknat ( och ) antal dagar för längsta sammanhängande period med en dygnsmedeltemperatur >20 C. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser maxvärden för respektive 30- årsperiod. 14

50 Klimatanalys Kalmar län Vegetationsperiod Vegetationsperioden definieras som tiden mellan den första perioden då med en medeltemperatur varaktigt överstiger 5 C och slutet på den sista med motsvarande temperatur. Det bör dock noteras att vegetationsperioden varierar beroende på växtslag. Här har beräkningarna utförts för varje scenario- och 30-årsperiod, genom att ett dygnsmedelvärde med avseende på dagnummer räknats ut. Dessa data har sedan filtrerats genom beräkning av flytande 5-dygnsmedelvärden, varifrån vegetationsperiodens start bestämdes som dagnummer när 5C överskreds i början av året. På motsvarande sätt: vegetationsperiodens slut när 5C underskrids i slutet av året. För ett av scenarierna (Hadley-scenariot, se avsnitt 2.4) har det varit svårt att bestämma vegetationsperiodens start och slut under några av åren för perioden Detta beror på att vegetationsperioden för ett flertal år sträcker sig in på efterföljande år, dvs. temperaturen understiger inte långvarigt 5 C annan den 31 december. Därför har detta scenario uteslutits från redovisningen av maxscenariot för vegetationsperiodens start- och slutdatum för perioden i Figur 19 och Figur 20. I Figur 18 redovisas den beräknade längden på vegetationsperioden för referensperioden och de framtida perioderna och I dagens klimat är vegetationsperioden ungefär 200 dagar lång, något längre på Öland och något kortare i norr, inlandet och kustlandet. Vegetationsperioden startar i mitten på april och slutar i månadsskiftet oktober/november, se Figur 19 och Figur 20. Att vegetationsperioden är något längre på Öland beror på att den sträcker sig längre in på hösten. Starten är något förskjuten i inlandet jämfört med övriga delar av länet. I framtiden beräknas längden öka med ca 15 dagar på kort sikt ( ) och ca 60 dagar på lång sikt ( ). Förändringarna är ungefär desamma för hela länet vilket innebär att även i framtiden kommer vegetationsperioden vara som längst på Öland och som kortast i inlandet, se Figur 18. Däremot beräknas det inte vara någon större skillnad mellan delområdena norr, söder och kustland. Den beräknade ökningen i längd är ungefär jämnt fördelad mellan en tidigare start och ett senare slut. För vegetationsperioden innebär detta att den beräknas starta i mitten på mars och vara till slutet på november i slutet på seklet, se Figur 19 och Figur 20. Jämfört med 2010 års analys kan några skillnader noteras. Det beräknade startdatumet under referensperioden var något senare i 2010 års analys till följd av en underskattning av den modellerade temperaturen under vårmånaderna. Detta gäller framförallt för Öland. Följden är att vegetationsperiodens längd för referensperioden är ungefär 10 dagar längre i denna analys vilket stämmer bättre med de 200 dagar som anges i Sveriges Nationalatlas. Den största skillnaden i övrigt är att i föreliggande analys beräknas vegetationsperioden, i slutet på seklet, starta tidigare och även sluta något senare jämfört 2010 års analys. 15

51 Klimatanalys Kalmar län Vegetationsperiodens längd Figur 18. Observerad ( ) och beräknad ( och ) längd (dagar) på vegetationsperioden. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Vegetationsperiodens startdatum Figur 19. Observerat( ) och beräknat ( och ) startdatum på vegetationsperioden. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 16

52 Klimatanalys Kalmar län Vegetationsperiodens slutdatum Figur 20. Observerat( ) och beräknat ( och ) slutdatum på vegetationsperioden. Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad temperaturdata från 4de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 17

53 Klimatanalys Kalmar län 3.2 Nederbörd Medelnederbörd för år och säsong Årsmedelnederbörden på Kalmar läns fastland varierar mellan 537 och 564 mm för referensperioden På Öland är nederbörden avsevärt mindre; 480mm/år. Den beräknade framtida förändringen är likartad i länets olika delar med en ökning på 5 6 % till och % till jämfört med referensperioden. I mm motsvarar ökningen mm och mm på kort respektive lång sikt, se Figur 21. Precis som för temperaturförändringen sticker Öland ut något med en större procentuell ökning av årsmedelnederbörden, 21 % (100 mm) till slutet på seklet. Trots det är årsmedelnederbörden fortfarande lägst på Öland i slutet på seklet jämfört med övriga delområden i Kalmar län. Det bör påpekas att spridningen i resultaten är förhållandevis stor och det finns scenarier som beräknar en minskning av den totala årsnederbörden både på kort och på lång sikt jämfört med referensperioden. Det finns även scenarier som spår en kraftig ökning av nederbörden, upp till 35 % till slutet på seklet. Den stora spridningen visar på osäkerheten i resultaten vad gäller förändringen av nederbörden. Som tidigare påpekats utgick 2010 års analys från okorrigerade modellerade data vilket gör att de värdena skiljer sig väsentligt från de som presenteras här. Detta då klimatmodellerna överskattar nederbörden. Däremot är resultaten likvärdiga vad gäller den beräknade relativa förändringen av årsmedelnederbörden. Även i tidigare analys avvek resultaten för Öland, med en större procentuell förändring jämfört med för fastlandet. Årsmedelnederbörd Figur 21. Observerad årsmedelnederbörd och beräknad årsmedel nederbörd för de framtida tidsperioderna och Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad nederbördsdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 18

54 Klimatanalys Kalmar län I Figur 22 till Figur 25 redovisas säsongsmedelnederbörden för referensperioden och för de framtida perioderna och Den tydligaste förändringen ses för vintermånaderna (Figur 22) där den beräknade ökningen är 7 9 % till och % till jämfört med referensperioden. Samtliga scenarier spår en ökning av vinternederbörden i alla delområden till slutet på seklet. Detsamma gäller nederbörden under vår- och höstmånaderna (Figur 23 respektive Figur 25). Dock är den beräknade ökningen lägre; 9 18 % till slutet på seklet. För sommarmånaderna är resultaten inte lika tydliga utan medianvärdet för säsongmedelnederbörden är relativt oförändrat för de framtida perioderna jämfört referensperioden i samtliga delområden utom på Öland. Här är den beräknade ökningen 12 %. Säsongsmedelnederbörd vinter (DJF) Figur 22. Observerad ( ) och beräknad ( och ) säsongsmedelnederbörd för vintermånaderna (DJF). Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad nederbördsdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 19

55 Säsongsmedelnederbörd vår (MAM) Klimatanalys Kalmar län Figur 23. Observerad ( ) och beräknad ( och ) säsongsmedelnederbörd för vårmånaderna (MAM). Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad nederbördsdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. Säsongsmedelnederbörd sommar (JJA) Figur 24. Observerad ( ) och beräknad ( och ) säsongsmedelnederbörd för sommarmånaderna (JJA). Median (fet stil) samt min- och maxvärden (kursiv stil) baserat på korrigerad nederbördsdata från de åtta analyserade scenarierna i Tabell 1. Värdena avser 30-årsmedelvärden. 20