Avtal om regional samverkan

Transkript

1 1 (6) Version 16 Avtal om regional samverkan 1 Inledning Detta avtal reglerar samverkan inom hälso- och sjukvården mellan Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, samt Region Gävleborg och Region Örebro län, det vill säga alla landsting och regioner inom Uppsala-Örebroregionen enligt förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Parterna förbinder sig med detta avtal att gemensamt verka för att stärka Uppsala- Örebroregionen som samverkansområde. 2 Mål för samverkan Det övergripande målet är att erbjuda Uppsala-Örebroregionens invånare tillgång till hälsooch sjukvård av god kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av regionens hälso- och sjukvård. Parterna ska gemensamt värna och utveckla universitetssjukhusen och andra enheter inom Uppsala-Örebroregionen som utgör centra för regionvård, forskning, utveckling och utbildning. Utveckling av kompetenscentra i Uppsala-Örebroregionen ska möjliggöras, vilket bland annat kan innebära en ökad patientrörlighet inom regionen. Parterna ska gemensamt värna och utveckla kompetensen i varje län för att kunna erbjuda regionens invånare en hälso- och sjukvård på lika villkor. Under mandatperioden ska förutsättningar utredas om patienter utifrån behov av hälso- och sjukvård fritt och utan godkännande kunna söka öppen och sluten vård inom Uppsala- Örebroregionen utifrån ett gemensamt regelverk. Samverkan kan förstärkas genom nya samverkansområden och nya gemensamma verksamheter. 3 Samverkansorganisation 3.1 Allmänt Parternas samverkan bygger på arbete i nätverksgrupperingar. De åtgärder som blir följden av samarbetet beslutas av respektive landsting för att kunna genomföras.

2 2 (6) Version Samverkansnämnd För samverkan mellan parterna enligt detta avtal ska finnas en särskild nämnd Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen. Nämnden ska bestå av tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare från respektive landsting och region i sjukvårdsregionen. Ersättare kan gå in vid förfall av ordinarie ledamot och utgör då fullvärdig ledamot. Nämndens arbetsutskott ska utgöras av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande, samt ytterligare fyra ledamöter så att alla landsting och regioner är representerade. Arbetsutskottet ska även ha av sju ersättare. Samverkansnämnden fastställer verksamhetsplan för respektive mandatperiod och årlig aktivitetsplan. Nämndens arbetsformer regleras i särskild arbetsordning som biläggs detta avtal. 3.3 Landstings- och regiondirektörsgruppen Landstings- och regiondirektörsgruppen utgörs av landstings- och regiondirektörerna i de samverkande landstingen och regionerna. Gruppen utser inom sig en ordförande, som deltar vid arbetsutskottets sammanträden. Gruppen har det övergripande ansvaret för beredningsgruppens arbete. Frågor av strategisk och väsentlig betydelse för de samverkande landstingen och regionerna behandlas i landstings- och regiondirektörsgruppen. 3.4 Beredningsgruppen Beredningsgruppen utgörs av tjänstemän som har utsetts av och har mandat från respektive landstings- eller regiondirektör. Varje landsting eller region företräds av en representant i gruppen. Därutöver har de två universitetssjukhusen vardera en representant i gruppen. Ordförande för beredningsgruppen utses av samverkansnämnden på förslag av landstings-och regiondirektörsgruppen. Beredningsgruppen bereder ärenden till samverkansnämnden och dess arbetsutskott. Varje ledamot kan aktualisera ärenden för beredning i gruppen. Beredningsgruppen ansvarar för att aktiviteter i enlighet med samverkansnämndens verksamhetsplan verkställs och finansieras enligt budget. Gruppen beslutar om att inrätta och ta bort arbetsgrupper och ansvarar för uppföljning av gruppernas arbete, samt att grupperna har tydliga uppdragsbeskrivningar. Beredningsgruppen ansvarar för att årlig aktivitetsplan, kopplad till verksamhetsplanen, utarbetas inför behandling i samverkansnämnden. Beredningsgruppen svarar också för en årlig uppföljning av aktivitetsplanen. 3.5 Övriga arbets- och projektgrupper För specifika insatser och arbetsområden kan beredningsgruppen tillsätta arbets- eller projektgrupper, som ska arbeta utifrån särskilda uppdragsbeskrivningar. Inrättade arbets- och projektgrupper ska förtecknas i beredningsgruppens aktivitetsplan och följas upp minst en gång per år. 4 Samverkansområden Parternas ambition är att arbeta i en anda av öppenhet och dialog, med gemensamt ansvarstagande och hög delaktighet. Innehållet i samverkan konkretiseras i särskilda uppdragsbeskrivningar eller avtal och avser för närvarande följande områden.

3 3 (6) Version Regionvård Parterna samverkar kring och utnyttjar gemensamt resurser för regionvård, det vill säga den hälso- och sjukvård som berör flera landsting i regionen. 4.2 Vård vid universitetssjukhus Särskilt avtal om vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro för åren redovisas i bilaga till detta avtal. Samverkan bör också ske mellan parterna vid upphandling av vård utanför regionen. 4.3 Kunskapsstyrning och medicinsk samverkan Parterna samverkar i en särskild gruppering för att koordinera samarbete i frågor som rör kunskapsstyrning. Arbetet ska bland annat bedrivas i olika specialitetsråd och/eller medicinska programråd, samt i läkemedelsrådet. För att harmonisera landstingens hälso- och sjukvårdssystem vad avser prioritering och införande av ny teknologi, samt ge stöd till enskilda landsting vid införande av nya riktlinjer, ska parterna samverka kring implementering av Nationella riktlinjer. 4.4 Kompetensförsörjning och utbildning Parterna samverkar kring utbildning och kompetensutveckling i en särskild gruppering med syfte att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen och förstärka påverkan på regionens lärosäten vad avser vårdutbildningarnas utformning, dimensionering och innehåll. Gruppen ska även behandla gemensamma arbetsgivarfrågor. 4.5 Upphandling Parterna samverkar inom inköpsprocessen med syfte att bidra till ett strategiskt, effektivt och kvalitativt inköpsarbete på lokal, regional och nationell nivå. 4.6 Avtalsuppföljning och prissättning Parterna samverkar i en särskild gruppering som har till uppgift att samordna landstingens arbete vad gäller tillämpning, efterlevnad och utveckling av avtalen om vård vid universitetssjukhusen, liksom att ansvara för att årligen ta fram en regional prislista. 4.7 Nya samverkansområden Under avtalsperioden ska förutsättningarna för nya samverkansområden utredas. Beslut om att inrätta nya samverkansområden fattas då det är aktuellt. 5 Gemensamma verksamheter Parterna samverkar genom att gemensamt finansiera verksamheter som bedöms lämpliga att driva på regional nivå. Parterna är ense om att fortlöpande pröva ändamålsenligheten med de regionala verksamheter som finansieras solidariskt av alla eller av vissa landsting och regioner i sjukvårdsregionen. Uppdragsbeskrivningar för de gemensamma verksamheterna har utarbetats i särskild ordning och bifogas detta avtal. För närvarande finns i sjukvårdsregionen följande gemensamma verksamheter.

4 4 (6) Version Regionalt Cancercentrum (RCC) och Regionalt biobankscentrum (RBC) RCC är en kunskapsorganisation som tillsammans med regionens landsting har ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och förbättra cancervården i regionen utifrån patientens fokus och målen i den nationella cancerstrategin. RBC är en del av RCC och har hand om frågor som berörs av biobankslagen och fungerar som ett stöd till landstingens biobankssamordnare, vårdgivare, forskare, läkemedelsföretag, och allmänhet. För styrning av RBC finns ett Regionalt biobanksråd med representanter från landstingen i regionen. 5.2 Regionalt registercentrum Regionens registercentrum består av Uppsala Clinical Research Center och Regionalt Cancercentrum, med en särskild utsedd samordnare. Registercentrum har till uppgift att verka för tillkomst av nya register, skapa synergieffekter i samarbete mellan regionens register och stimulera användning av kvalitetsregister i kliniskt förändringsarbete. 5.3 Arbets- och miljömedicin Inom regionen finns två enheter för samverkan inom arbets- och miljömedicin; Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro (gemensam resurs för landstingen i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län) och Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset (gemensam resurs för landstingen i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län). Samverkan regleras i särskilda avtal mellan parterna. 5.4 Hornhinnebank Den regionala hornhinnebanken vid Universitetssjukhuset Örebro ska säkerställa regionens tillgång till hornhinnor för transplantation. 5.5 Samverkan inom transfusionsmedicin Klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Akademiska sjukhuset ger specialiststöd till den transfusionsmedicinska verksamheten i Västmanland, Gävleborg och Dalarna. 5.6 Donationsverksamhet Regionens donationsansvarig läkare (REGDAL) och donationsansvarig sjuksköterska (REGDAS) har till uppgift att informera och undervisa vårdpersonal vid regionens sjukhus kring frågor om organdonation för att kunna ta tillvara organ för transplantation. 5.7 Forskning Parterna samverkar i det Regionala forskningsrådet, med syfte att stödja klinisk och patientnära forskning inom regionens hälso- och sjukvård. Samverkan regleras i ett särskilt avtal som gäller till och med 2018, vilket bifogas detta avtal. Parterna samverkar också inom den Regionala noden för kliniska studier. 5.8 Samverkansnämndens kanslifunktion För samordning och administration av samverkansnämndens sammanträden och tjänstemannaberedningar finns en gemensam kanslifunktion. Formerna för och omfattningen av kanslifunktionen fastställs av samverkansnämnden. Till kansliet ska föras resurser och ansvar för administrativt stöd till den regionala samverkansorganisationen. 5.9 Programråd för Astma och KOL Kanslifunktionen för det nationella programrådet för Astma och KOL finns inom Landstinget Dalarna och är finansierad av landsting och regioner inom Uppsala-Örebroregionen.

5 5 (6) Version Regional HTA (Health Technology Assessment)-enhet Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro (CAMTÖ) har i uppdrag att vara en regional HTA-enhet för att stärka kunskapsbaserad vård inom Uppsala-Örebroregionen Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar Det regionala centrumet samordnar de verksamheter inom sällsynta diagnoser som finns vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro Nya gemensamma verksamheter Under avtalsperioden ska förutsättningar för att inrätta nya gemensamma verksamheter utredas. Beslut om att inrätta gemensamma verksamheter fattas då det aktuellt. 6 Ekonomisk reglering För de gemensamma verksamheterna enligt 5 åligger det verksamheten att till beredningsgruppen inlämna budgetförslag för kommande verksamhetsår senast den 30 april året innan. Principer för budgetering fastställs av samverkansnämnden. Budgeten för respektive verksamhet fastställs av samverkansnämnden. I beslutet ska framgå hur kostnaderna fördelas på berörda landsting. Värdlandstinget eller värdregionen ansvarar för att kostnaden för de gemensamma verksamheterna faktureras landstingen och regionerna. Villkoren för utnyttjande av universitetssjukhusens tjänster regleras i bifogade avtal om vård vid sjukhusen. Samverkan inom det ekonomiska området ska utgå från ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och utvecklas genom öppenhet och insyn. Pris- och ersättningssystem ska utvecklas gemensamt, där långsiktighet ska eftersträvas och där kostnader och intäkter öppet ska kunna redovisas. 7 Uppföljning Parterna är överens om att årligen följa upp den regionala samverkan som regleras i detta avtal och bilagor med syfte att få en jämlik och högkvalitativ vård inom hela regionen. Ansvaret för uppföljningen åvilar beredningsgruppen. 8 Avtalsperiod Detta avtal gäller från den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2019, med möjlighet till förlängning. Beslut om förlängning fattas av parterna senast ett år innan avtalet löper ut. 9 Avtalskompletteringar Kompletteringar och tillägg ska vara skriftliga och omfatta alla avtalsparter.

6 6 (6) Version Tvist Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand underställas samverkansnämnden för att lösas i samförstånd. I andra hand ska tvister avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt om inte parterna enas om annat förfarande. 11 Kontaktpersoner Kontaktpersoner för detta avtal är landstingens ledamöter i samverkansnämndens beredningsgrupp. 12 Underskrifter BILAGOR 1. Arbetsordning för samverkansnämnden 2. Avtal om vård vid universitetssjukhus mellan landsting/regioner och universitetssjukhusen. 3. Avtal om det Regionala forskningsrådet 4. Regler för utomlänsvård 5. Avtal om gränslös utkallning av ambulanshelikopter 6. Uppdragsbeskrivning för Regionalt cancercentrum 7. Uppdragsbeskrivning för Regionalt biobankscentrum 8. Uppdragsbeskrivning för Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro 9. Uppdragsbeskrivning för Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset 10. Uppdragsbeskrivning för Hornhinnebanken 11. Uppdragsbeskrivning för samverkan inom transfusionsmedicin 12. Uppdragsbeskrivning för regionens donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska 13. Uppdragsbeskrivning för Regionalt registercentrum 14. Uppdragsbeskrivning för samverkansnämndens kanslifunktion 15. Uppdragsbeskrivning för Regional HTA (Health Technology Assessment)-enhet 16. Uppdragsbeskrivning för Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar

7 1 (5) Niklas Rommel LK/ Konsekvensanalys om ökad patientrörlighet Uppdrag I arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal från 2016 mellan parterna i sjukvårdsregionen har förslag om att underlätta patientrörligheten diskuterats genom att patienter fritt och utan godkännande från hemlandstinget ska kunna söka både öppen och sluten vård inom regionen. För att utreda konsekvenser av en sådan förändring i regelverket har en arbetsgrupp med företrädare för alla landsting/regioner tillsatts av beredningsgruppen. I bilaga 1 redovisas vilka som ingått i arbetsgruppen. Denna rapport är arbetsgruppens analys av tänkbara konsekvenser om patienterna i sjukvårdsregionen kan söka vård fritt vid alla vårdenheter som har avtal med något landsting eller någon region inom Uppsala- Örebroregionen. Remisskrav 2016 Idag finns remisskrav i öppen vård till specialistläkare och fysioterapeut i tre av sjukvårdsregionens landsting och regioner, men från 2016 bedöms att remisskraven har tagits bort av alla. Rutin med egen vårdbegäran utvecklas under 2015 i de flesta landsting och regioner, som innebär att en patient kan söka direkt till en mottagning om vårdbegäran uppfyller de krav som mottagningen ställer. Särskilda patientavgifter Om det finns vitt skilda patientavgifter mellan olika landsting kan det påverka patientens val av vårdutförare. Vid en genomgång av sjukvårdsregionens avgifter kan följande exempel på särskiljande patientavgifter noteras: - Sterilisering; Uppsala kr, Dalarna kr, Gävleborg kr, Värmland 200 kr (män), Örebro 250 kr, Sörmland kr (män) och kr (kvinnor) - Hörapparatutprovning; Uppsala 300 kr, Gävleborg kr, Örebro 80 kr, Värmland egenavgift 20 % och patientavgift 200 kr, Sörmland 100 kr +850 kr - KUB-tester; Uppsala kr (< 35 år) 300 kr (>35 år), Gävleborg 200 kr (om höjd risk, annars hänvisas utom länet), Örebro 0 kr, Värmland 0 kr (<35 år hänvisas utom länet), Sörmland kr (hänvisas utom länet) De flesta avgifter är dock relativt lika och mindre avgiftsskillnader påverkar sannolikt inte patientströmmarna i någon högre grad. En harmonisering av patientavgifter inom regionen bedöms dock som önskvärd då den skulle underlätta patientrörligheten.

8 2 (5) Niklas Rommel LK/ Särskilt vårdutbud Även stora skillnader i vårdutbud kan komma att påverka patienters val om det blir fritt att söka slutenvård inom hela sjukvårdsregionen. Nedan redovisas några exempel inom den privata vården. - Uppsala har avtal med Elisabetsjukhuset (Aleris), som utför tjänster inom ortopedi, handkirurgi, öronkirurgi och radiologi åt länets invånare. Cirka 50 % av verksamheten utförs på uppdrag från andra landsting och regioner. - Västmanland har avtal med Bergslagssjukhuset i Fagersta, som utför tjänster inom internmedicin. - Örebro har avtal om sluten vård med Capio Läkargruppen. - Gävleborg har avtal med Aleris om drift av Bollnäs sjukhus (ortopedi, kirurgi och medicin), som kan ta emot om patienter från andra län om de inte tränger undan patienter från det egna länet. - Värmland har flera LOU-avtal om ortopedisk vård (operationer av axlar, fötter, knän med mera) och även tjänster för ätstörningsvård. Noteras kan ett avtal om ryggoperationer med Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs. Avtalen avser i huvudsak vård för länets innevånare. Alla avtal löper ut under Sörmland har avtal med Vidarkliniken i Järna för sluten vård av vissa patientgrupper från länet. Avtalet löper ut Sammantaget visar sammanställningen inte på några större skillnader i vårdutbud för sluten vård mellan landsting och regioner som bedöms påverka patientströmmarna. Den privata slutenvård som är upphandlad är främst avsedd för respektive läns innevånare. Valfrihetsvård 2014 I bilaga 2 redovisas bland annat ett antal uppgifter om valfrihetsvård utanför länet inom sjukvårdsregionen. Det har inte varit möjligt för alla landsting/regioner att få fram samtliga uppgifter vad gäller vårdtillfällen och besök. Det kan dock noteras att det är relativt stora skillnader mellan landstingen som redovisat uppgifter. Lägst antal vårdtillfällen och besök noteras från Dalarna och högsta antal vårdtillfällen i Sörmland, medan Västmanland redovisar flest antal valfrihetsbesök i annat landsting. Vad gäller kostnader för valfrihetsvården 2014 så framgår i bilagan att de uppgår till totalt cirka 230 miljoner kronor. Fördelning på öppen och sluten vård är oklar men det kan antas att merparten rör öppen vård. Även kostnaderna varierar mellan landstingen, från drygt 117 miljoner kronor i Sörmland till 4,4 miljoner kronor i Värmland. Kostnaderna avser vård både inom och utom regionen. För till exempel Gävleborg avser cirka 70 % av kostnaderna vård konsumerad inom regionen och i Västmanland avser 75 % kostnader för vård inom regionen, främst särskilda gränsavtal med Dalarna och Örebro. Dalarna redovisar för sin del att nästan all valfrihetsvård (87 %) går utanför sjukvårdsregionen.

9 3 (5) Niklas Rommel LK/ Vårdgaranti 2014 I bilaga 1 redovisas även vissa uppgifter kring vårdgarantivård. Där framgår bland annat att antal vårdgarantremisser mest avser öppen vård, drygt remisser (exkl Västmanland), varav cirka 70 % avser vård utanför sjukvårdsregionen. Av de landsting som kunnat redovisa remisser till slutenvård så avser nästan alla remisser vård utanför regionen. Kostnaderna för vårdgarantivården 2014 uppgår enligt bilagan till cirka 98 miljoner kronor. Merparten avser vård utanför regionen, främst i Stockholm. Diskussion Utifrån bland annat erfarenheter av valfrihetsvård och annan utomlänsvård som redovisas ovan noteras följande sannolika konsekvenser och andra synpunkter från arbetsgruppen över förslaget att fritt och utan godkännande från hemlandstinget kunna söka sluten vård inom sjukvårdsregionen. Patientperspektivet bör vara utgångspunkten för bedömningen om det finns behov av att utöka valfriheten inom sluten vård. En ökad valfrihet kommer att knyta samman sjukvårdsregionen än mer. Alla patienter får möjligheter att ta del av all vård inom sjukvårdsregionen. Generella remisskrav för öppen vård är bör tas bort i alla landsting Det bör finnas gemensamma regler inom sjukvårdsregionen för styrning av patientens tillgång till vård. Alla landsting och regioner bör använda enhetliga begrepp vad avser remisser, förhandsbedömningar, vårdbegäran med mera. Om det blir möjligt att söka slutenvård i sjukvårdsregionen utan godkännande från hemlandstinget behöver inte vårdlandstinget kontrollera om det finns en remiss (motsv) från hemlandstinget. Det har då inte heller någon betydelse hur patienten kommer till en vårdgivare i annat landsting än hemlandstinget. Vid godkännande från hemlandstinget gäller valfrihet för sluten vård enligt nationella regler i hela landet. För sluten vård gäller då en begränsning till hemlandstingets utbud. Om kravet på godkännande tas bort inom sjukvårdsregionen så kommer inte vården i annat sjukhus inom regionen att behöva begränsas till hemlandstingets utbud. Dalarna har dock en egen tolkning av riksavtalet och tillåter inte valfrihetsremisser. Valfriheten bör gälla både offentlig och privat landstingsfinansierad sluten vård. Om utökad valfrihet för sluten vård även ska omfatta regionvård på samma sätt som för öppen vård kan det innebära omfördelning av patienter mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Det blir viktigt att beakta om avtal om sluten vård med privata aktörer även gäller för utomlänspatienter. Enlig 4 HSL bedöms det vara möjligt att överlämna vårdskyldighet till ett annat landsting om parterna kommer överens om det. Vårdgaranti gäller dock bara i hemlandstinget, som har ett totalansvar för egna medborgare. Ansvar (vårdskyldighet) för utomlänspatienter även inom sluten vård bör inte införas utan att effekter av utökat ansvar enligt patientlagen för öppen vård har följts upp.

10 4 (5) Niklas Rommel LK/ Det finns en risk för undanträngningseffekter vid vårdskyldighet och med ökade möjligheter söka sluten vård inom regionen. Om ett sjukhus får skyldighet ta emot många patienter från övriga delar av sjukvårdsregionen kan det medföra undanträngning och ett ökat behov av vårdgarantivård för det egna länets invånare. Det finns en risk att hemlandstinget inte får full kontroll över kostnader för utomlänsvård om de skiljer sig mycket mellan olika vårdgivare. Det kan vara svårt att ha olika regler för patienter inom och utom sjukvårdsregionen, varför det blir viktigt med information till vårdgivarna om patienten kommer från regionen eller inte. En ökad valfrihet kan innebära att fler söker vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro, som ibland bedöms ha mer kvalificerad vård än länssjukhusen. I samband med utökad valfrihet bör övervägas om det finns behov av nivåstrukturering inom vissa områden som klargör respektive landstings och regions uppdrag. På sikt, inom avtalsperioden, bör det bli en harmonisering av patientavgifterna inom regionen. Det är inga omfattande patientströmmar inom regionen idag vad avser valfrihetsvård, men de kan komma att öka på sikt om valfriheten underlättas. Vid valfrihet får patienterna själva betala sjukresorna, vilket begränsar viljan att söka vård utanför hemlandstinget. Det bedöms inte finnas några större skillnader i indikationer för olika behandlingar mellan olika sjukhus inom regionen, dock kan en ökad valfrihet utjämna de skillnaderna som finns. Landstingen och regionerna bör samarbeta mer kring vårdgarantipatienter i ett utvecklat nätverksarbete. Slutsatser Den samlade bedömningen från arbetsgruppen är att möjligheter att söka både öppen och sluten vård utan godkännande från hemlandstinget/hemregionen inom sjukvårdsregionen inte kommer att medföra några mer omfattande och utökade patientströmmar mellan sjukhusen. En ökad patientrörlighet bör dock innebära att vården blir mer jämlik, samtidigt som kvaliteten ökar och jämnas ut och indikationer blir mer lika mellan olika vårdgivare. Den utökade valfriheten bör gälla all sluten vård, även regionvård vid universitetssjukhusen, bland annat då det i praktiken kan vara svårt skilja på länssjukvård och regionvård. Ett införande skulle dock sannolikt underlättas om den utökade valfriheten inledningsvis inte omfattar regionvård. En ökad patientrörlighet inom sjukvårdsregionen kan också medföra att mer valfrihetsvård kommer att utföras inom i stället för utanför sjukvårdsregionen. Nya och förlängda avtal med privata vårdgivare bör omfatta patienter från alla landsting och regioner inom sjukvårdsregionen. En annan fördel med att underlätta valfriheten till att även gälla sluten vård inom regionen är att det administrativa arbetet förenklas eftersom hemlandstingets godkännande inte längre kommer att krävas.

11 5 (5) Niklas Rommel LK/ En förenklad administrativ hantering och färre hinder att söka vård inom sjukvårdsregionen kommer också att förstärka Uppsala-Örebroregionen som samverkansområde och bidra till vård på lika villkor, kvalitetsutveckling och ett effektivt utnyttjande av sjukvårdsregionens hälso- och sjukvårdsresurser. Förändringen vad avser krav på godkännande från hemlandstinget vid sluten vård inom sjukvårdsregionen bör kunna genomföras under Innan dess kommer det att behövas relativt omfattande informationsinsatser till berörd personal och till sjukvårdsregionens invånare. Frågan om vårdlandstinget då, i likhet med vad som gäller vid öppen vård enligt patientlagen, även ska ha så kallad vårdskyldighet för en patient från ett annat län bör övervägas ytterligare. Det skulle sannolikt underlätta både för patienter och vårdgivare om samma regler gäller för öppen och sluten vård. Det är dock fortfarande oklart vilka effekter vårdskyldigheten inom öppen vård har haft vad gäller undanträngningseffekter, kostnader med mera. En uppföljning av patientlagens effekter bör därför göras innan slutlig ställning tas till hur vårdskyldigheten ska regleras och vilket ansvar ett vårdlandsting har för patienter från andra län som söker sluten vård. Bilagor 1. Arbetsgruppens sammansättning 2. Sammanställning av valfrihets- och vårdgarantivård Förtydligande av nuvarande och föreslagna regler för utomlänsvård

12 Bilaga 1 1 (1) Upprättare Datum Sammansättning arbetsgrupp utökad regional patientrörlighet Niklas Rommel, Landstinget i Uppsala län, sammankallande Lars Palm, Landstinget i Uppsala län Barbro Eklund, Landstinget Dalarna Lena Jönsson, Landstinget Dalarna Lars-Göran Boström, Landstinget i Värmland Per-Olov Gustafsson, Landstinget Sörmland Gunnel Åkesson, Region Örebro län Stefan Back, Region Gävleborg Liv Zettergren, Region Gävleborg Per-Otto Olsson, Landstinget Västmanland

13 Bilaga 2 Sammanställning av valfrihets- och vårdgarantivård 2014 Miljoner kronor Uppsala Gävleborg Dalarna Västmanland Sörmland Örebro Värmland Summa Vårdtillfällen valfrihetsvård Besök valfrihetsvård Kostnader valfrihetsvård totalt ,0 5,1 10,9 16,1 117,6 4,5 4,4 233,6 varav sluten vård 9,1 5,0 24,5 38,6 varav öppen vård 1,8 11,1 93,1 106 Vårdgarantiremisser öppen vård 2014* varav inom sjukvårdsregionen varav utom sjukvårdsregionen Vårdgarantiremisser sluten vård varav inom sjukvårdsregionen varav utom sjukvårdsregionen Kostnader vårdgarantivård totalt ,0 2,3 9,8 23,6 30,0 9,6 5,8 98,1 * För Gävleborg både öppen och sluten vård

14 Bilaga 3, rapport konsekvensanalys av ökad patientrörlighet (2) Förtydligande av nuvarande och föreslagna regler för utomlänsvård För att få en effektiv vård finns det följande regler för styrning av patientens tillgång till vård. EGEN VÅRDBEGÄRAN Tidigare fanns i de flesta landsting krav på remiss från allmänläkare i primärvården till specialistklinik. Dessa remisskrav har successivt tagits bort och finns nu endast kvar inom ett fåtal landsting eller inom särskilda vårdenheter. Även om remiss inte tillämpas kan det finnas regler om att patienten först ska ha undersökts innan specialistmottagningen gör sin bedömning. Det kan också vara så att vissa specialmottagningar kräver en medicinsk bedömning av läkare innan patienten kan tas emot. Numera kan på många håll patienten själv lämna en egen vårdbegäran direkt till specialistklinik enligt ett särskilt formulär, elektroniskt eller i pappersform. Specialistkliniken gör en medicinsk bedömning och avgör om begäran ska accepteras och patienten ska bokas in för besök. Patienten kan också hänvisas till primärvården för vård eller ytterligare utredningar eller till egenvård. Det finns också mottagningar dit patienten kan vända sig direkt utan en formaliserad egen vårdbegäran exempelvis via telefon eller brev. Remiss från primärvård Patienten behöver inte göra en egen vårdbegäran utan kan söka vård på vårdcentralen eller hos en privat allmänläkare som tar ställning till om patienten ska hänvisas till specialistsjukvård. Remiss från primärvården bedöms på samma sätt som egen vårdbegäran. Informationsöverföring Såväl egen vårdbegäran som remiss från primärvården är bärare av information och relevanta frågeställningar. Specialistnivån kan behöva få förtydliganden i underlaget. SPECIALISTVÅRDSREMISS VID PROFESSIONELL VÅRDBEGÄRAN Specialistvårdsremiss från hemlandstinget Patient kan på landstingets initiativ remitteras till utomlänsvård av medicinska skäl om vården inte kan erbjudas i hemlandstinget. Remissen är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Riksavtalet för utomlänsvård har bestämmelser för vad som gäller för vård efter remiss från hemlandstinget. Remiss vid vårdgaranti En vårdgarantiremiss kan utfärdas när hemlandstingets väntetider inte kan hållas. Remiss för ny medicinsk bedömning Remiss kan utfärdas för ny medicinsk bedömning i allvarliga fall enligt 8 kap Patientlagen. Se närmare regler i Riksavtalet för utomlänsvård (Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget).

15 Bilaga 3, rapport konsekvensanalys av ökad patientrörlighet (2) Valfrihetsremiss för sluten vård som patienten själv väljer (vid specialistvårdsremiss) Patienten kan som eget val välja sluten vård i andra landsting som motsvaras av hemlandstingets länssjukvård, efter att behovet fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget i form av en remiss för valfrihet i slutenvård. Det finns ingen skyldighet för vårdlandstinget att ge planerad sluten länssjukvård till utomlänspatienter på samma villkor som gäller för öppenvård. Se närmare regler i Riksavtalet för utomlänsvård (Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer). Dalarna har här en egen tolkning av riksavtalet och tillåter inte valfrihetsremisser. VALFRIHET TILL ÖPPEN VÅRD I ANNAT LANDSTING Patient kan som eget val välja öppen vård i andra landsting. Såväl eventuella remisskrav i hemlandstinget som i vårdlandstinget för läkar- respektive fysioterapeutbesök ska följas. Besök för sjukvårdande behandling kan ges enligt vårdlandstingets regelverk. Remiss kan utfärdas i och av alla landsting. Det krävs ingen betalningsförbindelse. Vården ska ges på samma villkor som gäller för vårdlandstingets egna invånare. Landstingen kan inte prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ta hänsyn till den medicinska prioriteringen. Se närmare regler i Riksavtalet för utomlänsvård (Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer). VALFRIHET TILL SLUTEN VÅRD I UPPSALA-ÖREBROREGIONEN Patient kan som eget val välja sluten vård vid sjukhus inom Uppsala-Örebroregionen via egen vårdbegäran eller remiss från öppen vård inom sjukvårdsregionen. Patienten gör ett besök hos specialist som bedömer behov av sluten vård. Det krävs inget godkännande från hemlandstinget för inläggning i sluten vård.