Minnesanteckningar

Transkript

1 Andrea Covarrubias Minnesanteckningar (3) Specialistråd och Samverkansnämndens arbetsutskott Datum fredagen den 23 oktober 2015 Tid Plats Aros Congresscenter, Munkgatan 7, Västerås Målgrupp Samverkansnämndens arbetsutskott, Kunskapsstyrningsgruppen, ordföranden för respektive specialitetsråd samt ytterligare en representant per råd. Dagordning 1. Inledning Marianne van Rooijen och Marie-Louise Forsberg-Fransson Marianne välkomnar och går igenom dagens agenda. Dagens tema är samverkan. Samverkansnämndens ordförande Marie Louise Forsberg-Fransson välkomnar och informerar. Det handlar om att ge och ta för att klara ha jämlikvård måste vi samverka! 2. Kort sammanfattning av specialistrådens årsredovisningar Marianne van Rooijen Marianne visar en Power Point-presentation. V g se bifogat Specialitetsrådens årsredovisning 3. Samverkansnämndens hemsida a. Barnrådet visar sin sida: Christophe går igenom sidan och hur den är uppbyggd. Sidan uppdateras kontinuerligt. Kommer ny teknik hela tiden. Nätverk är viktig om man ska ha en jämlikvård. Alla minnesanteckningar och dokument från de regionala Specialistrådsmöten finns tillgängliga på sidan. Även årsrapporter och kalendarium finns där. 4. TEMA: Samverkan i regionen Det nya samverkansavtalet, dialog med arbetsutskottets medlemmar Anders Tollmar Varit med och tagit fram avtal i Samverkansnämnden som är en utgångspunkt till eftermiddagens grupparbete. Redovisning av processarbete: Nytt samverkansavtal, Power Pointpresentation visas, v g se bifogat Nytt_samverkansavtal Styrkor i nuläget - Samverkan på viktiga områden - RCC

2 Andrea Covarrubias Minnesanteckningar (3) - Utvecklingsmöjligheter - Mer fördjupad samverkan - Snabba på nivåstruktureringen - Önskvärt läge Förankrad fördelning av sjukvårdsutbudet - Patientens fokus och kompetensförsörjning. Alla tre nivåer profession, politik och tjänsteman behöver mötas för att nå ett bra resultat. Samverkan i praktiken Anders Tollmar, Ingrid Östlund och Marianne van Rooijen Inledning om historik, vår väg mot jämlik vård Ingrid berättar kort om historiken. Grunden handlar om hur vi säkrar välfärden. Rättmätiga krav och behov och hur demokratiskt skattebetalarna ska betala. Hur bryter vi gränserna? Om man tänker sig ett timglas kan man säga att Sverige styrs med stark statlig, nationell styrning upptill och i botten en stark kommunal styrning. Vi finns i mitten. Grupparbete Från nuläge till jämlikvård Vi använder oss av SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Styrka och svagheter Internt perspektiv vad är vi bra på vad funkar o funkar inte. Nuläget vilka styrkor kan man få mer effekt av, vilka svagheter Möjligheter och hot Vad finns utifrån som kan hjälpa oss? Typiskt sett som vi måste tänka på är Vad är vår verkliga roll för att matcha hoten/använda hoten och exploatera möjligheterna som finns. Vi ska använda syftet mot samverkansnämndens roll. Vad är bra/mindre bra i relation till dagens fråga. Lättare att hitta svagheter än styrkor. Svagheterna är samma som styrkorna. Behöver inte sitta i respektive råd och resonera man kan lämna till beredningsgrupp och förbereder. Förbättringsförslag Administrativt stöd Uppdatering av sida då det är svårt att ha koll på vilka som är med i råden. Påtagligt att aktiviteter inte blivit av pga dålig kommunikation. Svårt att få ut anmälningar. Förslag att det står på hemsidan vilka

3 Andrea Covarrubias Minnesanteckningar (3) som är verksamhetschefer och rektorer för respektive område. Underlättar mycket. Göra specialitetsråden och samverkansnämnden mer välförankrade kända - förankra information och visa hemsidan för de där hemma Göra uppdraget mer specifikt. Ett råd kan bestämma tema för året beroende på vad som är aktuellt just nu Programråd Utifrån specialitetsråden, själva tydliggöra kommunikationsvägar. Göra samverkansnämnden mer känd Bra om man effektiviserar mellan råden. Exempelvis tätare samarbete mellan samverkansnämnden och kunskapsstyrningsgruppen. Kunskapsstyrning mottagare för förslag. Att man arbetar/har möjlighet att arbeta med det. Multiprofessionella team förbättring av matriser Avslutande diskussion Samverkansavtalet kan förtydliga att vi är en del av samverkansnämnden. Pågår översyn med adm.stöd till samverkansnämnden. Enkät kommer ut från Anders Tollmar till alla vc som ska vidarebefordra till sin personal. Bra att komma med konkreta förbättringsförslag Administrativa servicen ses över i december/januari Nästa möte bokas preliminärt till den 20 oktober Mötet avslutas

4 Specialitetsrådens årsredovisning 2014

5 Specialitetsrådens uppdrag, 1 Vara remissinstans och stödja implementeringen av nationella och regionala riktlinjer. Verka för evidensbaserad och ändamålsenlig läkemedelsbehandling. Stödja införande av evidensbaserade metoder och omprövande av gamla metoder samt främja ett kostnadseffektivt och i regionen samordnat införande av nya, dyra metoder inom diagnostik och terapi. Främja gemensam klinisk forskning i Regionen Arbeta med specialitetens uppdrag och avgränsningar. Vid behov ta initiativ till regiongemensamma utbildningar.

6 Specialitetsrådens uppdrag, 2 Analysera och ge förslag på hur olika bristsituationer (aktuella och framtida) ska hanteras. Ansvara för kvalitets- och resultatuppföljning med diskussion angående de regionala skillnader som ses i befintliga kvalitetsregister. Arbeta med kvalitetsindikatorer och gemensam användning av dem i regionen. Därutöver kan råden ges tillkommande särskilda frågor eller uppdrag där återkoppling och redovisning lämnas till regionala kunskapsstyrningsgruppen. Avge en kort årsrapport med redovisning av aktiviteter som bedrivits i enlighet med uppdraget.

7 Årsredovisning 2014 Antal möten och namngivna medlemmar Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Främjande av patientnära klinisk forskning Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. (inkl eventuell benchmarking) Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året

8 Årsredovisning specialistråd 21 har lämnat in årsrapport De allra flesta har haft 2-3 fysiska möten under 2014 Några har komplementerat med video- och telefonmöten Några har haft ytterligare möten i grenspecialistrad eller vårdprogramsgrupper

9 Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer De flesta råd har i någon grad angett att man arbetat med denna punkt

10 Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Arbetat mycket t ex Internmedicin, Kvinnosjukvård, onkologi, psykiatri, radiologi, BSV Inte aktuellt eller ägnat mindre tid åt: Allmänmedicin, folkhälsorapportering, geriatrik, infektionssjukvård, kardiologi och öron, näsa, hals

11 Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Arbetat mycket med t ex Barnsjukvården, folkhälsorapportering, onkologi, radiologi Inte aktuellt eller ägnat mindre tid åt: geriatrik, kvinnosjukvård, och ÖNH.

12 Främjande av patientnära klinisk forskning Barnhälsovården och reumatologi har arbetat mycket med denna punkt (intensiv forskningsverksamhet). Även internmedicin, kardiologi, laboratoriemedicin och ÖNH använder specråden Inte aktuellt eller ägnat mindre tid åt: Allmänmedicin, folkhälsorapportering, geriatrik, infektionssjukvård, onkologi, psykiatri, radiologi

13 Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten En av de viktigaste frågorna! I princip alla råd har arbetat med denna fråga Läkare, sjuksköterskor, BMA och andra personalkategorier

14 Åtgärder för att gemensamt lösa akuta bristsituationer Ser man som svårt då det i allmänhet är SAMMA personalkategori som saknas. Kvinnosjukvården, intermedicin

15 Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. (eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser) Där det finns register tittar man på dem! Olika grad av hur mycket man använder, eller anger att man använder dessa för att ta hem och göra bättre!

16 Övriga aktiviteter, exempel Samtliga råd arbetar på något vis med erfarenhetsutbyte och nätverkande. Samarbete mellan specialistråd och verksamhetschefsgrupper Välbesökta regiondagar med avancerat program. Utökat samarbete mellan laboratorier i regionen Samarbete med patientföreningar Kartläggning av framtida behov av PET/CT i regionen Yttrande till förslag från SKL, nationella riktlinjer mm

17 Sammanfattningsvis.. Nätverkande och dialog! Det förefaller som om diskussion är vanligare än verkstad Dialog och gemensamt fokus på framtida kompetenssäkring Man stöttar implementering av nationella riktlinjer i högre utsträckning än man skapar regionala De flesta raden har arbetat mycket bra med övriga aktiviteter som gagnar de olika specialiteterna i stort

18 Läs årsberättelserna!

19 Nyheter i samverkansavtalet inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Version Henrik Pederby

20 Marie-Louise Forsberg-Fransson, ordförande i Samverkansnämnden inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, svarar på frågor om det nya samverkansavtalet. (behöver uppkoppling)

21 Bakgrund

22 Historik om sjukvårdsregionerna Svensk sjukvård blev alltmer specialiserad efter andra världskriget delades Sverige in i sjukvårdsregioner för samverkan kring den högspecialiserade vården slogs Uppsalaregionen och Örebroregionen ihop till Uppsala- Örebro sjukvårdsregion. Regionindelningen styrs av en statlig förordning (1982:777).

23 Övergripande mål för samverkan Att genom samverkan erbjuda regionens invånare en hälso- och sjukvård på lika villkor.

24 Organisation

25 Gemensamma verksamheter Regionalt Cancercentrum RCC Regionalt biobankscentrum RBC Regionalt registercentrum Arbets- och miljömedicin Hornhinnebank Samverkan inom transfusionsmedicin Donationsverksamheten Forskning Samverkansnämndens kanslifunktion Programråd för Astma och KOL Regional HTA-enhet Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar

26 Nyheter i avtalet

27 Sjukvårdsregionen ska stärkas I samverkansavtalet förbinder sig landstingen/regionerna att stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. Avtalet öppnar för fler gemensamma verksamheter och samverkansområden Likartade regler för patienters tillgång till vård

28 Mål för samverkan Verka för en mer jämlik vård i sjukvårdsregionen Värna och utveckla universitetssjukhusen Värna och utveckla kompetensen i varje landsting/region Verka för ett effektivt utnyttjande av regionens hälso- och sjukvårdsresurser

29 Ökad valfrihet Ökad valfrihet för patienterna inom sjukvårdsregionen ska utredas under mandatperioden. Ska patienter fritt kunna välja slutenvård inom sjukvårdsregionen?

30 Vård vid universitetssjukhusen Avtalet reglerar vården vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro, inklusive tillhörande vårdtjänster som utbildning och konsultationer. Avtalet reglerar även hur universitetssjukvården ersätts, dvs. den prisoch ersättningsmodell som används för främst högspecialiserad vård. Grunden för ersättning är DRG-debitering, samt självkostnadsbaserad prislista vid ytterfall (vid lång vårdtid och stora vårdkostnader) och vårdtjänster som inte omfattas av DRG-systemet.

31 Samverkan inom högspecialiserad vård Regionens högspecialiserade vård ska bedrivas vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro Vård ska bedrivas på enheter som har tillräcklig volym, hög vårdkvalitet och kostnadseffektiv verksamhet. Behovet av hälso- och sjukvård ska främst tillgodoses inom sjukvårdsregionen Samverkan mellan parterna ska ske vid köp av vård utanför sjukvårdsregionen. Ömsesidig information ska ges före större verksamhetsförändringar och investeringar.

32 Avtal om vård vid universitetssjukhus Ersättningsmodellen baseras på Nord-DRG, både öppen och sluten vård, med en fast del (50%) och en rörlig del (50%). DRG-pris för respektive sjukhus ska tas fram utifrån särskild modell och fastställas av samverkansnämnden Avtalet omfattar all planerad och akut vård vid universitetssjukhusen Ersättningsmodellen ska utvärderas efter första tertialet 2016

33 Sammanställning SWOT-analys 1 (2) Andrea Covarrubias STYRKOR Vi känner och gillar varandra Vi träffas regelbundet Vi är ofta överens Nätverk Idédelande Remissvar Bra samarbete kring ST-utbildning BOT-kurs i basal teknik Personkännedom Forum för utbyte av erfarenheter Möjlig påverkankraft Verka för fortbildning Vilja till Samverkan Samverkansavtalet Medborgarperspektivet Struktur för samverkan Stor befolkning Associationsform Universitetssjukhus Länsdelssjukhus Avtal Mandat Personliga relationer är goda Engagemang Alla samlade som har profession, scannar verksamhet Samlad god kompetens Gott mandat i gruppen Kan ge råd utan hänsyn till politik och organisation = goda råd på lika villkor Breddar kunskapsbasen inom specialiteten vidare vyer Relationsberedande effekt SVAGHETER Svag representation från vissa landsting Många led från specialistråd till nämndemän Två universitetssjukhus Dubbla agendor Samverkansnämnden okänd och på distans från verkligheten Ekonomi 2 Universitetssjukhus Konkurrens Osäkra kommunikationsvägar mellan grupperingar Tidsbrist 7-län tillit/förtroende Olika ekonomier Konkurrens om remisser, flera jämstarka parter Avstånd geografiskt Revirtänkande/prestige Administrativ resurs saknas Namnfrågan 2 universitetssjukhus SVN Vad är det? Specialistråd förankring Besluts för många låg Otydligt mandat för Specråden Bristande administrativt stöd Sviktande engagemang/tid Behov av sub-grupper i olika råd Svårt förmedla kunskap och förslag vidare Finns inget fokus mellan möten Stort arbete att ta fram underlag till besluten

34 Sammanställning SWOT-analys 2 (2) Andrea Covarrubias HOT Otydliga spelregler vad är lege artis Vidarkliniken, Gottfriesklinik! Organisatoriska skillnader Hög förväntan på implementering av riktlinjer Specialitetsråden kan inte lösa frågan om multiprofessionella team Patientlagen Medborgarna bryr sig inte om regionen Geografi Ekonomi Kompetensförsörjning Negativ konkurrens Ökande sjukvårdsbehov Stor region ger fördelar (tillit/förtroendekänsla) Valfrihet i regionen (patientperspektiv) Specialitetsråd-programråd (mer horistontellt) Regionsbildning som bryter statl.sjukvård Kunskapsbasen växer snabbare än vad råden kan bevaka Svårt se sina egna svagheter Om inte råden lyfter problem och förslag så händer inget Register kostar pengar! Administration tar resurser, vilket måste ersättas ÖJ kan spegla skenbara behov och effekter Privata vårdgivare ej med i processen Alla specialiteter passar ej in i jämförelser MÖJLIGHETER Samordning och uppföljning av gapanalyser (nut.rikt) och öppna jämförelser/vårdanalys Specialitetsråden skulle kunna ge råd om nytillskott/omfördelning av personalgrupper/kompetensbehov Mottagare av förslag kunskapsstyrning Slå ihop gruppen som processar nationella riktlinjer med gruppen för konspaksstyrning? (Önskemål) Möjlighet för specialitetsråd att lyfta frågor till en gruppering av regionens tjänstemän och politiker för att få mandat att driva/lösa frågor/uppgifter Patientlagen Kan gemensamt driva vissa frågor Att lära av varandra Öka transparens Förtroende/Tillit Teknikutveckling Tydligare uppdrag Tydligare kommunikation 3 Universitet 2 Universitetssjukhus Storregioner Utveckling i samhället sjukvården står still Ekonomisk plan hushållning med komplext förhållande till marknadsekonomi Mycket behöver hanteras på nationell nivå av kunskapskaraktär och beslut behandlingskaraktär Samverkan för att höja sin kvalitet=samordning mellan län Underlätta att skicka frågor vidare om ex politiker deltar i diskussion Ytterligare jämförelser via kvalitetsregister höjer kvaliteten Fler koncensus tas fram som jämför vården Ökad likhet i vårdutbudet i landet Stödja vid bemanningsproblem