VERKSAMHETSPLAN FÖR SAMVERKAN OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM UPPSALA-ÖREBROREGIONEN

Transkript

1 Upprättad av Beslutad av Beslutad den Reviderad den Version Dnr Beredningsgruppen Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen VERKSAMHETSPLAN FÖR SAMVERKAN OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM UPPSALA-ÖREBROREGIONEN

2 Verksamhetsplan för samverkan om hälso- och sjukvård inom Uppsala-Örebroregionen Bakgrund Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar sedan sjukvårdsregionens och samverkansnämndens tillkomst. Övergång till bilateral reglering av den högspecialiserade vården inom sjukvårdsregionen skedde i samband med nya regionavtalet I samband med Socialdepartementets översyn Högspecialiserad sjukvård kartläggning och förslag 2003 fokuserades på sjukvårdsregionernas betydelse inte bara för samverkan om den högspecialiserade vården utan även på det arbete som skett med vårdprogram för att säkerställa kvalitet och jämlik vård mellan de olika sjukvårdshuvudmännen. Det finns en konflikt mellan att optimera utvecklingen för det egna landstinget och en optimering för regionen. Vi har att hantera maktförskjutningar mellan intressegrupper och vårdnivåer/-hierarkier, medvetna patienter, snabb kunskapstillväxt och gamla gränser som inte längre gäller. Det fortsatta samarbetet inom Uppsala-Örebro regionen måste utgå från att hitta vinna/vinna-lösningar, men också att acceptera vinna/förlorar-lösningar i ett landsting/producentperspektiv- för att få resultat som mest gynnar helheten och patienten/befolkningen tecknades ett avtal som reglerar samverkan mellan landstingen i Uppsala- Örebroregionen för perioden Avtalets övergripande mål är att genom samverkan erbjuda regionens innevånare en hälso- och sjukvård på lika villkor. Hälsooch sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och erbjudas i rimlig tid tecknade landstingen i regionen bilaterala avtal med Akademiska sjukhuset (AS) och Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) om köp av högspecialiserad vård under år Två avtalsmallar har använts, men innehållet är harmoniserat. Under 2010 kom landstingen överens om att samarbeta för att utveckla uppföljningen av avtalen, formerna för pris- och ersättningsmodell samt formerna för samverkan och kompetensöverföring. Pågående processer i regionkommunfrågan kan långsiktigt komma att påverka nämndens arbete i olika grad beroende på vilka geografiska gränser för kommande regionkommuner som föreslås. Nu gällande avtal om samarbete i sjukvårdsregionen berörs dock inte av detta under innevarande planperiod. 2

3 Mål Samverkan om hälso- och sjukvård i regionen ska stödja de samverkande landstingen att bättre fullgöra sin uppgift, bl a genom att identifiera/analysera problemställningar skapa arenor för samverkan initiera aktiviteter Samverkan skall leda till Likartade förutsättningar för medborgaren vad gäller tillgänglighet till och tillgång till hälso- och sjukvård oavsett sjukvårdshuvudman (medborgarperspektiv) Kvalitetshöjningar/bättre resursutnyttjande inom den sjukvård som produceras inom regionen (producentperspektiv) Samverkande landsting kan vara några eller samtliga i regionen. Samverkan kan också ske inom andra områden än hälso- och sjukvård. Samverkan kan ske inom såväl reglerade som frivilliga områden, t ex den gemensamma forskningsfonden. Framgångsfaktorer Samverkansområden ska väljas där den politiska viljan till samarbete finns och vara realistiska. Arbetet ska ge synliga resultat. För att samverkan ska bli framgångsrik bör den kännetecknas av öppenhet och tillit delaktighet befolknings-/medborgarperspektiv innovationsförmåga och utmanande resultatfokusering medarbetarperspektiv Förutsättningar för aktiviteter i regionsamarbetet Aktiviteterna måste stödja syftet och starta med att bygga gemensam kultur och skapa trygghet. Det är viktigt att bygga försiktigt sen bli utmanande. Samverkanskänslan måste finnas kvar när man kommer hem till sitt eget landsting. Högsta ledningen inom respektive landsting har ett särskilt ansvar för att den samverkanskänslan sprids inom respektive organisation. Den gemensamma kulturen innebär att konsekvenserna inom regionen måste tänkas över innan beslut fattas i enskilt landsting. Aktiviteterna måste sorteras i angelägenhetsordning. Under gångna mandatperiod har samverkan inom regionen intensifierats och innefattar nu en rad olika aktiviteter i olika 3

4 utvecklingsskeden. Det är viktigt är att dessa aktiviteter fullföljes och fortlöpande konsolideras. För aktiviteter med tidsbegränsat uppdrag sker återrapportering till samverkansnämnden efter slutfört uppdrag. Parallellt kan nya aktiviteter startas i enlighet med fortlöpande ställningstagande i nämnd eller tjänstemannaberedning. Balansen mellan pågående och nya aktiviteter är grannlaga och måste fortlöpande balanseras mot de resurser regionen sammantaget avsätter för samverkan. En tydlig förankringsprocess för ärenden under beredning till Samverkansnämnden är viktig både på politisk respektive tjänstemannanivå, men kan utformas olika inom respektive landsting beroende på organisation och arbetssätt. Inom förankringsprocessen ingår även fortlöpande information och diskussion med de fackliga organisationerna om ärenden under beredning respektive inför ställningstagande i Samverkansnämnden och slutliga beslut inom respektive landsting. Väl förankrade och genomförda aktiviteter är en framgångsfaktor för det regionala samarbetet. Inom sjukvårdsregionen pågår även aktiviteter inom olika samverkansstrukturer där två eller flera av regionens landsting är engagerade. Information om sådana aktiviteter bör kanaliseras via Samverkansnämnden i full öppenhet och förtroende. Ställning bör tas till aktiviteter som idag ligger utanför nämndens område, om dessa bör inordnas under nämnden. Verksamhetsplanen för mandatperioden presenterar översiktligt aktivitetsområden för de fyra verksamhetsåren och kompletteras med årliga, konkreta aktivitetsplaner för respektive kalenderår som underställs Samverkansnämnden för ställningstagande/ godkännande. Aktuella grupperingar, gemensamma verksamheter, påbörjade och framtida utvecklingsaktiviteter för regional samverkan förtecknas nedan. Aktiviteterna är indelade i sådana som har ett befolknings-/medborgarperspektiv, ett producentperspektiv och i sådana som berör båda dessa perspektiv. Befolknings-/medborgarperspektivet harmonisering/policy avseende valmöjligheter, tillgänglighet, nyttjande av gemensam kapacitet och regelverk gemensamma uppföljningssystem ur ett befolkningsperspektiv synliggöra samverkansnämndens funktion och arbete särskilda projekt Producentperspektivet högspecialiserad vård/strukturfrågor, producentsamordning (förhållningssätt, hantering) avnämarfrågor vårdutbildningar, ST-AT rekrytering, strategisk kompetens, bristspecialiteter, lönebildning, utbildningsfrågor FoU-samverkan (FoU-resurser, FoU-struktur, gemensamt FoU-anslag etc.) särskilda projekt 4

5 Gemensamt prioriteringar samverkan kring kunskapsstyrning nationellt/regionalt och lokalt säker och högkvalitativ vårdkedja samverkan mellan vårdnivåer Aktuella grupperingar i regionsamarbetet o träffar mellan regionernas planeringschefer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen 4 ggr/år. Information ges från SKL respektive Socialstyrelsen om vad som pågår på nationell nivå, och regionerna informerar varandra om regionala aktiviteter o regional kunskapsstyrningsgrupp Har till uppgift att bevaka relevant kunskapsflöde ur ett huvudmannaperspektiv. Ger uppdrag till de regionala specialitetsråden och regionala utvecklingsgruppen att bl.a. analysera specifika kunskapsunderlag och genomföra olika aktiviteter. Gruppen utser också deltagande i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, vars uppgift är att samverka med de nationella myndigheterna inom området. o regionala specialitetsråd Specialitetsråden etablerades successivt från 2006 och har till uppgift att säkerställa trygga vårdkedjor mellan vårdnivåerna, hantera specialitetsspecifika prioriteringsoch implementeringsfrågor, utbildnings och kompetensförsörjningsfrågor, och i övrigt vara remissorgan/beredande organ i specialitetsspecifika frågor som kan kräva regionalt politiskt ställningstagande, samt bidra till uppföljning av kvaliteten på den köpta högspecialiserade vården vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Specialitetsrådens arbete samordnas via kunskapsstyrningsgruppen, som också kan ge dem specifika uppdrag. o regional utvecklingsgrupp Koordinerar arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer inklusive regional uppföljning av frågor som nämnden beslutat och genomför olika aktiviteter på uppdrag av kunskapsstyrningsgruppen. o regionalt utbildnings- och kompetensråd Samverkansnämnden har betonat vikten av ett ökat samspel mellan sjukvårdshuvudmännen i utbildningsfrågor/kompetensförsörjningsfrågor, och ett ökat samspel mellan sjukvårdshuvudmän och utbildningsanordnare inom regionen kring vårdutbildningar. o regional läkarförsörjningsgrupp Finns för närvarande som arbetsgrupp under den regionala utbildningsgruppen, och bereder ärenden där regiongemensamt agerande i läkarfrågor varit angelägen (uppgiftslämnare och analyserande part till NPS-projektet, fördelning och uppföljning av s.k. läkarassistenttjänster, ställningstagande kring ev. gemensamma satsningar på små bristspecialiteter, ex. patologskola) 5

6 o regional avtalsgrupp Har, på Samverkansnämndens uppdrag, uppgiften att årligen skapa en regional prislista för länssjukvården samt, på Landstingsdirektörsgruppens uppdrag, uppgiften att arbeta med avtalen om högspecialiserad vård, ex. utveckla uppföljningen, pris- och ersättningssystem och formerna för kompetensöverföring och samverkan mellan köparlandsting och regionsjukhus. o samordnings- och expertgruppen för folkhälsorapportering ger en struktur för bättre gemensamt nyttjande av samhällsmedicinsk kompetens inom regionen. o regionalt läkemedelsråd Syftar till ökat samarbete och erfarenhetsutbyte kring läkemedelsfrågor inom regionen. Gemensamma verksamheter o regionalt onkologiskt center (ROC) Regiongemensam enhet för vårdprogramarbete och kvalitetsregistrering inom cancerområdet (ursprungliga funktioner), har utvecklats till ett samarbetsorgan för cancervården inom sjukvårdsregionen. o regionalt biobankscentrum (RBC) Regiongemensam enhet vid ROC, inrättades under förra mandatperioden för att länka samman de lokala biobanksregistren ute i landstingen, och koordinera arbetet med det nationella biobanksregistret. o nationell samverkan inom cancerområdet (VINK-Ca) Etablerad samverkan för att öka samverkan mellan de olika regionernas ROC. o samverkan arbets- och miljömedicin (USÖ respektive AS) Regiongemensamma enheter där landstingen samverkar inom arbets- och miljömedicin. o samverkan kring hornhinnebanken, USÖ Tillkom för att säkerställa regionens tillgång till hornhinnor för transplantation. Behoven av egen regional hornhinnebank bör följas över tid, beroende på den nationella försörjningen av vävnader för transplantation. o samverkan inom laboratoriemedicin, innefattande även blodsamverkan (exkl. Sörmland) Syftar till kompetensförsörjning inom blodförsörjningsområdet, både vad avser blodgivarrekrytering, metoder inom transfusionsmedicinen, och kvalitetsuppföljning. o regionalt forskningsråd Etablerats under hösten 2006 och med sitt första verksamhetsår Arbetet leds av särskild utsedd styrelse och med landstinget Dalarna som värdlandsting för forskningsrådets administration. Avrapportering av verksamheten sker årsvis till Samverkansnämnden. 6

7 o rikssjukvårdsnämnden (RSN), där regionen företräds av två representanter. Till Socialstyrelsens enhet för rikssjukvård finns knuten en regional tjänstemannagrupp där varje region utsett representant. Regionsjukhusen har även utsett var sin kontaktperson, som deltar i beredningen av ärenden till RSN. o donationsansvarig läkare för regionen (REGDAL) Deltidsbefattning inrättad för åren Påbörjade och framtida utvecklingsaktiviteter o etablerande av regionalt cancercentrum (RCC) i enlighet med de kriterier som regeringen avser fastställa januari Utredningsarbetet fokuseras på analys av vårdkedjor, ledtider, nivåstruktur inom cancervården - analyser av kapacitet inom den palliativa vården - framtagande av regionala program bl.a. för ökade rehabiliteringsinsatser och psykosocialt stöd - kartläggning av den kliniska cancerforskningen och hur den kan stödjas - ökad samverkan med patientorganisationerna - ledning/styrning av ett kommande RCC o utvärdera verksamheten med donationsansvarig läkare för regionen (REGDAL) o utarbeta regelverk för utredning av ärftlig cancer o utvärdera regionala forskningsrådet enligt avtal o gemensamt agerande i nationella frågor o öka samverkan kring kunskapsstyrning nationellt/regionalt/lokalt och mellan sjukvårdsregionerna o gemensam upphandling rikssjukvård o samverkan kring kompetensstöd i upphandlingsfrågor o gemensamt agerande i frågor gällande hjälpmedel, regelverk/upphandling etc. o uppföljning av Samverkansnämnden tidigare givna uppdrag o uppföljning av relevanta parametrar som beskriver en utveckling mot en hälso- och sjukvård på lika villkor o förbättra kommunikations- och informationsmöjligheterna i regionsamverkan, ex. utvecklad hemsida 7

8 o fortsatt särskild bevakning av den högspecialiserade vårdens utveckling o se över specialitetsrådens indelning och uppdrag o se över och skapa ett tydligare uppdrag för samordnings- och expertgruppen för folkhälsorapportering o ta fram förslag på nytt samverkansavtal

9 Bilaga 1 Organisationsskiss för Samverkansnämndens verksamhet i Uppsala- Örebroregionen Samverkansnämnden 21 ledamöter + ersättare Kansli 1 kansliansvarig Landstingsdirektörsgrupp Regional avtalsgrupp Beredningsgrupp (BG) 1 representant/landsting Sjukhusdirektör UAS & USÖ Kansliansvarig Gemensamma verksamheter Arbets- och miljömedicin Blodsamverkan Hornhinnebank Forskningsråd Regionalt onkologiskt centrum, ROC Regionalt biobankscentrum, RBC /Regionalt biobanksråd Vävnadsinrättningar Donationsansvarig läkare (REGDAL) Regional Kunskapsstyrningsgrupp Regionala specialitetsråd Regional Utvecklingsgrupp Samordnings- och expertgruppen för folkhälsorapportering Regionalt utbildnings- och kompetensråd Regional läkarförsörjningsgrupp Regionalt läkemedelsråd 9

10 Samverkansorganisation Bilaga 2 Politisk ledning Avtalet om regional samverkan fastslår att den politiska ledningen för regionens samverkan ska utgöras av Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen. Nämnden består av tre (3) förtroendevalda och tre (3) ersättare från respektive landsting, som ingår i regionen. Den politiska representationen bör ha en tydlig koppling till landstingsledningen. Samverkansnämndens arbetsutskott utgörs av nämndens ordförande, 1: e och 2: e vice ordförande samt ytterligare fyra (4) ledamöter. Ersättare kan gå in vid förfall och utgör då fullvärdig ledamot. Alla landsting ska vara representerade i arbetsutskottet och ledamöterna ska företräda den politiska majoriteten i hemlandstinget. Sammanträdesfrekvensen i Samverkansnämnden och dess arbetsutskott föreslås till 3-4 sammanträden per år. Samverkansnämndens sammanträden bör två ggr per år innefatta lunch till lunchmöten. Landstingsdirektörsgruppen Landstingsdirektörsgruppen utgörs av landstingsdirektörerna i de samverkande landstingen. Gruppen utser inom sig en ordförande. Ordföranden eller den i gruppen som denne utser, deltar i sammanträden med arbetsutskottet. Landstingsdirektörsgruppen har det övergripande ansvaret för beredningsgruppen arbete och behandlar de ärenden som föreläggs Samverkansnämnden för beslut. Landstingsdirektörsgrupp och beredningsgrupp har ett gemensamt möte vår och höst, därutöver vid behov. Beredningsgruppen Beredningsgruppen utgörs av tjänstemän som utsetts och har mandat av respektive landstingsdirektör. Varje landsting representeras av en tjänsteman. De två regionsjukhusen har därutöver en representant vardera. På förslag av landstingsdirektörsgruppen utser Samverkansnämnden en tjänsteman till ordförande. Beredningsgruppen sammanträder på kallelse av dess ordförande och bereder ärenden inför samverkansnämnd och nämndens arbetsutskott. Varje ledamot kan aktualisera ärenden för beredning i gruppen. Beredningsgruppen ansvarar för att aktiviteter i enlighet med verksamhetsplanen verkställs och finansieras i enlighet med given budget. Beredningsgruppen beslutar om inrättande och borttagande av arbetsgrupper och ansvarar för uppföljningen av dessa samt att grupperna har tydliga uppdragsbeskrivningar. Beredningsgruppens ledamöter finns även företrädda i olika arbetsgrupper inom det regionala samarbetet. 10

11 Bilaga 2 Beredningsgruppen ansvarar för att årlig aktivitetsplan, kopplad till verksamhetsplanen utarbetas inför behandling i Samverkansnämnden. Beredningsgruppen utarbetar årligen förslag till regional prislista inför behandling i Samverkansnämnden. Beredningsgruppen kan utse särskild gruppering för uppgiften. Övriga arbets- och projektgrupper För specifika insatser/områden tillsätts särskilda arbets- eller projektgrupper. Dessa tillsätts av samverkansnämndens beredningsgrupp och med en konkret uppdragsbeskrivning som grund. Aktuella arbets- respektive projektgrupper förtecknas årligen i aktivitetsplanen och gruppernas arbete följs upp minst en gång per år. Kanslistöd Det regionala samarbetet karakteriseras i hög grad av nätverksuppbyggnad kring olika frågor och där vart och ett av landstingen utser representanter. Arbetsinsatserna sker inom ramen för anställningen i det egna landstinget. Förutsättningen är således att tillräcklig arbetstid avsätts för drivandet/deltagandet i de regionala projekten. Den ökade aktiviteten i det regionala samarbetet betyder således att mera resurser tas i anspråk vilket bedöms motsvara minst 1/2-tid per landsting. För samordning och administration av Samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar finns sedan 1993 en gemensam, begränsad kanslifunktion. I Samverkansnämndens budget för varje år avsätts medel för den. 11