STADENS KULTUR OCH TILLVÄXT

Transkript

1 STADENS KULTUR OCH TILLVÄXT

2 Creative centers provide the integrated eco-system or habitat where all forms of creativity artistic and cultural, technological and economic can take root and flourish. Richard Florida 2002 KULTUREN OCH STADEN Urbaniseringen är en av vår tids tydligaste trender. Vi människor samlas allt tätare i allt större städer. I USA utgör stadsbebyggelsen idag endast tre procent av landytan. Samtidigt samlas omkring 80 procent av befolkningen på denna yta. På 1800-talet såg situationen helt annorlunda ut. Då var det endast tre procent av mänskligheten som bodde i städer. Förändringen har gått oerhört fort och år 2006 kom brytpunkten då mer än hälften av jordens befolkning kunde räknas som stadsbor. Prognosen säger dessutom att 70 procent av jordens befolkning kommer att bo i städer år 2050 och att den kraftigaste urbaniseringen kommer att ske i utvecklingsländerna. (UNFPA 2007) Även om urbaniseringstrenden har accelererat så är företeelsen uråldrig. I tusentals år har vi människor samlats i städer av några enkla grundläggande skäl. Vi är nämligen starkare tillsammans, smartare tillsammans och mer effektiva tillsammans. (Glaeser 2011) Det finns idag 13 städer på jorden som var och en har en större befolkning än de drygt 9,5 miljoner invånare vi har i Sverige. Men även inom Sveriges gränser är urbaniseringstrenden mycket tydlig. Under de senaste 30 åren har befolkningen vuxit i 142 kommuner i landet medan den har minskat i 148 kommuner i landet. De kommuner som har vuxit mest har i princip fördubblats i antal invånare. Omvänt är det förstås många 2

3 kommuner som i det närmaste har halverats. (SCBs befolkningsstatistik, Statistikdatabasen) Förväntningen inför framtiden är också att städerna kommer att fortsätta växa i hög takt de närmaste tjugo åren och att tre fjärdedelar av tillväxten i Sverige då kommer att koncentreras till de tre storstadsregionerna. Detta innebär utmaningar både för större städer som fungerar som tillväxtcentrum i sina regioner såväl som för mindre städer som ser en negativ tillväxt och avfolkning som hot. Men det innebär också utmaningar för de största städerna där tillväxten skapar växtvärk i form av bostadsbrist, infrastrukturella infarkter, segregation och ökade social klyftor. STÄDERS ATTRAKTIVITET Det är ingen överdrift att säga att Sveriges städer konkurrerar om befolkningen. Generellt sett är det större städer som lockar med sitt utbud av aktiviteter, jobb och människor. Det de erbjuder är möjligheter att förverkliga drömmar inom arbetslivet, familjelivet, det sociala umgänget eller rent självförverkligande. Men storleken betyder långt ifrån allt. I den kreativa ekonomin konkurrerar städer också med sin öppenhet, sin kultur och sin mångsidighet. Grunden för stadens identitet ligger inte heller i gatubeläggning, byggnadernas karaktär eller handelns struktur även om dessa faktorer absolut spelar in. Viktigare är frågan om vem som bor där, vad de har för åsikter och hur de lever sina liv. Detta utgör fundamentet för den gemensamma identiteten för en stad och det är denna som utgör stadens attraktivitet. När man flyttar till en stad gör man det huvudsakligen för människorna som bor där, eller som Robert Lucas uttryckte det What can people be paying Manhattan or downtown Chicago rents for, if not to be around other people" (Lucas 1988) I takt med en allt större insikt om att arbete och tillväxt idag följer människor har stadens förmåga att attrahera blivit allt viktigare. Stadens attraktionskraft är absolut avgörande för dess förutsättningar att konkurrera med andra städer om tillväxten, om den bästa kompetensen, om företag i framtidsbranscher och om de mest kreativa innovationerna. En stad eller plats är, grovt förenklat, summan av vad som finns där, vem som finns där och vad som är på gång. Svaren på dessa tre frågor kan sägas ge dig värdet av stadens attraktionskraft. (Florida 2008) Morgondagens tillväxt formas i stor utsträckning av människors kunskap och kreativitet, men också av deras åsikter och attityder. Det är nämligen det som avgör var de i framtiden kommer att välja att bo och arbeta, var de kommer att tjäna sina pengar, konsumera sina varor och betala sin skatt. Det är även i stor utsträckning dessa åsikter som i förlängningen påverkar andra människors syn på vad staden har att erbjuda och hur attraktivt det är att flytta dit. Men på samma gång som man både inom forskningen såväl som i aktivt stadsutvecklingsarbete världen över lägger allt större vikt vid befolkningens betydelse för stadens framgång kan man också argumentera för platsens betydelse för hur vi lyckas som individer. Faktum är att beslutet om VAR vi väljer att leva kan vara livsavgörande på samma sätt som frågan om VAD vi gör med våra liv och VEM vi väljer att leva med. Detta beror på att platsen i stor utsträckning sätter gränserna för dina val- och utvecklingsmöjligheter. Platsen är den arena där ditt liv utspelar sig och en större stad erbjuder förstås fler valmöjligheter när det gäller utbildning, fler olika livsstilar, fler karriärmöjligheter och ett större utbud av potentiella partners. Och om det visar sig att du längs vägen har gjort ett val som visar sig vara felaktigt, då har du fler alternativa vägar tillbaka på rätt spår igen. (Florida 2005) Det finns en rad egenskaper en stad kan ha som antingen kan räknas som frånstötande eller som tilldragande. Dessa brukar i migrationsforskningen kallas push- och pull-faktorer. Push-faktorerna är mer eller mindre tvingande och ofta kopplade till någon form av problem som exempelvis brist på arbetstillfällen, bostadsbrist eller dålig skola och barnomsorg. Det kan också handla om exempelvis miljöförstöring, otrygghet eller diskriminering. Detta är faktorer som kan förmå dig som individ att se dig om efter någon annanstans att leva. Pullfaktorerna är det som lockar med boendealternativ andra än det nuvarande och är ofta motpoler till push-faktorerna. Det handlar således om en välutvecklad arbetsmarknad, högre levnadsstandard, större nöjesutbud, fler utbildningsalternativ, bättre läkarvård eller bättre chanser att finna en partner. Det kan också bero på att du har familje-band av något slag som lockar. (Kumar & Sidhu 2005) Viktigt för stadens attraktion är inte bara vad den har utan även att den saknar kraftfulla push-faktorer som exempelvis våld och otrygghet, undermålig skola och omsorg eller dåligt med arbetstillfällen. En utpräglad bostadsbrist är också en sådan push-faktor men den verkar annor-lunda eftersom den inte gör platsen mindre attraktiv för besök eller arbete men däremot tvingar människor att bosätta sig någon annanstans och istället resa längre. Saker som däre- 3

4 mot lockar människor till en stad (pull-faktorer) är egentligen samma sak som stadens attraktivitet. Denna utgörs av en mängd olika faktorer som graden av urbanisering och modernt stadsliv, en spännande och estetiskt tilltalande stadsmiljö, möjlighet till en hälsosam livsstil, mångfald och tolerans samt stadens och dess invånares kultur. Det sistnämnda är vad som står i fokus för denna studie. KULTURENS BETYDELSE Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år har lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelar en stad kan tillskansa sig. Med större kulturutbud och fler skapande individer i befolkningen så ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och nya företag. Kultur har därför blivit hårdvaluta i städernas kamp om de skarpaste hjärnorna. Kulturen kan också fungera som mark-nadsförare. Närvaron av kulturella aktiviteter skapar rörelse och liv i staden. Samtidigt fungerar den som en kanariefågel som visar på öppenheten och toleransen på platsen och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad. (Florida 2002) Samtidigt som kulturen är attraktiv är den oerhört geografiskt koncentrerad. I dag står Stockholms arbetsmarknadsregion för ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Samtidigt bor här mer än hälften av alla i landet som arbetar med kultur. Det gör kulturen dubbelt så koncentrerad till denna storstadsregion, trots att vi med en rad transfereringar stödjer kultur över hela landet. Begreppet kultur är mångfacetterat men ändå förledande enkelt att använda sig av i vardagligt tal. Man hör det ofta nämnt i helt olika sammanhang och med vitt skilda betydelser som till exempel företagskultur eller matkultur. (Antoni 2005) En annan vanlig betydelse av kultur är den geografiska som binder samman människor inom ett land - exempelvis danskar - eller ett område - stockholmare. Denna betydelse av kultur kan vara användbar i vissa sammanhang, men samtidigt går många nyanser förlorade när människor grupperas enbart efter rumsliga principer. (Eisenman 1999) Ett annat sätt är att hänföra människor till olika kultursfärer efter deras intressen, vanor eller livsstilar och inkludera allt från besök på operan till dagstidningsläsning. Detta ligger närmare det kulturvetenskapliga synsätt där människors kultur ses som ett samlat uttryck för hela deras levnadsmönster, eller som Raymond Williams uttryckte det a whole way of life (Williams 1958). För att vara en attraktiv stad för kreativa individer måste staden vara öppen för oliktänkande. Hit räknas en rad faktorer som exempelvis människors livsstil, sexuella läggning eller etnicitet. Om mötet med nya kulturer och livsstilar som skiljer sig från den egna skrämmer snarare än berikar så leder det omöjligen till någonting nytt, spännande och positivt. Med andra ord kan en trångsynt inställning hos befolkningen vara en kraftfull push-faktor som håller oliktänkande människor borta. Samtidigt kan det också vara en hämsko för kreativiteten och företagsamheten hos befolkningen då de skräms av det okända istället för att tänka i nya banor och se möjligheterna. Kulturens påverkan på människors öppenhet är förhållandevis väldokumenterad och beror huvudsakligen på att de flesta kulturaktiviteter ger sina utövare övning i empati. Ett spännande och rikt kulturliv är dessutom en viktig faktor för att locka kreativa människor till staden och är på många sätt avgörande för bohem- och gaykulturen vilka är starkt förknippade med kreativa näringar. (Florida 2002) KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR För ungefär hundra år sedan övergick vi från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Sociologen Manuel Castells talar i sin trilogi Informationsåldern om att vi idag har gått vidare från industrisamhället till ett nätverkssamhälle där råvarorna består av information och där människors värde bestäms av deras förmåga att producera information. i det traditionella industrisamhället var en arbetare utbytbar mot en annan. Så är det inte i nätverkssamhället där kravet på kreativitet kopplar yrkesarbetandet till en unik individ. (Castells 1998, 2000) Forskningen pekar också på att vi i övergången till ett postindustriellt samhälle har utvecklat nya värderingar och preferenser. (Inglehart 1997). I takt med att vi har fått ökade löner har vi dessutom fått mer tid på våra händer. Detta har inneburit ett ökat intresse för upplevelser av olika slag och ett uppsving för industrier och yrkeskategorier som levererar olika typer av upplevelser. Med en ökad konsumtion av upplevelser ökar också den ekonomiska betydelsen av kulturella och kreativa näringar. (Mellander et al. 2011) Enligt uppgifter från år 2012 är drygt personer anställda inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Det kan jämföras med 4

5 fordonsindustrin som anställer cirka De kulturella och kreativa näringarna sålde för 285 miljarder kronor i Sverige 2010 och bidrog med 3,3 procent av BNP. År 2010 var tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna 5,5 procent. Tillväxten har dock skift-at kraftigt under de senaste åren. (Nielsén och Sternö 2012) Men det finns både direkta och indirekta effekter av kulturella och kreativa näringar. Till de indirekta effekterna räknas inte bara en ökad attraktivitet för inflyttande utan även för turism. Kulturen är ofta en avgörande faktor för att ett turistmål blir besökt. Det kan exempelvis handla om en stor konsert med Bruce Springsteen, en filmfestival, en konstutställning eller liknande. Det största ekonomiska värdet av den här typen av evenemang brukar inte vara biljettintäkterna utan turistekonomiska effekter. De största besöksmålen i Sverige är förknippade med kultur och upplevelser - Liseberg, Folkets park i Malmö och Kulturhuset i Stockholm. (Nielsén och Sternö 2012) Kreativitetens betydelse för regional utveckling är allt annat än ny och har alltid varit tätt knuten till städernas utveckling. Städerna är motorerna som driver den ekonomiska utvecklingen. (Jacobs, 1984) Städernas täthet skapar kontaktyta mellan människor där information och kunskap enkelt kan spridas vilket skapar förutsättningar för produktivitet och innovation Kulturens roll I relation till städernas utveckling och regional kreativitet är tydlig genom historien. Aten omkring 400 f.kr., Florens på 1500-talet, Wien och Paris under tidiga 1900-talet, är alla exempel på städer som har utgjort den tidens främsta jordmån för kreativitet, konst och kultur, medan New York under början av 2000-talet har blivit ett starkt globalt centrum för kultur och kreativitet. (Currid 2007) Kreativitet uppstår ofta när många människor koncentreras till en och samma plats, då olika sorters människor möts eller då det råder instabilitet i samhället. (Hospers 2003) Sett ur ett samhällsbyggande perspektiv är inte det sistnämnda en särskilt lockande väg att gå. Men att städer som samlar många människor av olika slag skapar grogrund för kreativitet, att det blir som en smältdegel, är en betydligt mer lockande tanke. Har man en heterogen befolkning bestående av såväl barnfamiljer och entreprenörer som konstnärer, invandrare, pensionärer och studenter; alla med olika talanger och olika intressen som efterfrågar helt olika saker; har man dem i en lika heterogen stadsmiljö med gammalt och nytt, högt och lågt, dyrt och billigt - då uppstår kreativitet. då finns nämligen alla möjligheter för dem att mötas på gatan, utbyta erfarenheter och kunskap, plocka upp nya idéer och skapa innovation. (Jacobs 1969) En hög koncentration av kulturella och kreativa näringar stödjer innovation generellt. Detta sker bland annat i form av kreativ input såsom innehåll till teknik samt idéer för och utveckling av nya produkter och marknadsföring. De här branscherna är också viktiga pådrivare av ny teknik och ny design. Kultur och kreativitet sprider också nya idéer och skapar grogrund för samhällsförändring. För att få detta bekräftat är det bara att se till betydelsen av graffitimålningarna kring Tahrirtorget i Kairo under protesterna som kallats den arabiska våren. (Steavenson 2012) Men kulturen skapar också mångfald i stadsmiljön och kan bidra till att vitalisera gamla nedgångna kvarter. Exempel på detta kan hittas på många håll. Ett sådant är satsningen Hållbara Hökarängen där kulturen står i starkt fokus för att öka både ekonomisk och social hållbarhet i området. (Stockholmshem) De kreativa och kulturella sektorerna bidrar till stadens ekonomiska utveckling och attraktionskraft. Dels bidrar en hög koncentration av människor verksamma inom dessa områden till att locka andra människor till staden, dels är dessa människor verksamma inom en sektor som i sig själv har en stark tillväxt. Det innebär att dessa verksamhetssektorer stimulerar ekonomisk tillväxt på flera sätt. Tidigare statistiska analyser har visat att kulturella och kreativa verksamheter generellt sett är koncentrerade till större städer och att kopplingen är stark mellan kultur och tillväxt. (Mellander et al. 2011) SVERIGES MEST OCH MINST KULTURELLA STÄDER Alla städer har ambitioner och samtidigt har alla städer både möjligheter och begränsningar. Det är endast genom kunskap om utvecklingens mekanismer och insikt om de egna förutsättningarna som du kan ta kommandot över din stad och därmed ansvar för dess framtid. I fokus för denna studie står vilken roll kulturen spelar för stadens attraktivitet. Grundinställningen är att ingenting säger så mycket om en stad som de människor som lever sina liv där. Det handlar om vilka de är, deras vanor och attityder. Det spelar ingen roll om din stad har ett fantastiskt utbud om ingen nyttjar det. Därför är det invånarna i 34 av Sveriges största städer som står i fokus. Närmare bestämt de kommuner som enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) definieras som storstäder eller större städer. Deras kvaliteter samt hur de för- 5

6 håller sig till varandra kan förhoppningsvis ge indikationer om kulturens roll och betydelse för stadens utveckling. All data är insamlad av SOM-institutet vid Göteborgs universitet under perioden En första undersökning har tidigare genomförts för perioden Då var antalet svarande För den uppföljande perioden var antalet svarande Totalt sett handlar det om enkätsvar från drygt personer. Att undersökningen sträcker sig över ett antal år ger ett gediget underlag för varje stad och kulturvanor är ingenting som ändras i en handvändning. Det handlar om långsamma processer. Genom ett urval livsstilsfrågor ställda inom ramen för SOM-undersökningen har ett index för kulturaktivitet byggts upp. Så som begreppet kultur används här inkluderas såväl ett biobesök som en klassisk Shakespearepjäs, en lugn stund med en novellsamling eller en konsert med hårdrockande Metallica. Mätpunkterna för människors kulturvanor är med andra ord andelen som går på teater minst två gånger om året, går på bio minst fyra gånger om året, besöker ett bibliotek minst en gång i månaden, läser en bok minst någon gång i veckan och går på pop/rockkonsert minst två gånger om året. Urvalet av frekvens är tänkt att indikera människor som regelbundet ägnar sig åt dessa aktiviteter. Det sammanräknade indexet för samtliga kulturvanor baseras på ett system av inbördes ranking mellan de 34 kommunerna och säger således ingenting om hur dessa städer förhåller sig till andra som inte ingår i undersökningen. Systemet med ranking motiveras av att det i mångt och mycket handlar om tävlan mellan städerna. De jämför sig med varandra och vill locka ungefär samma målgrupper. Därför är det den individuella jämförelsen mellan städerna som står i fokus. Kulturindex ger ett övergripande mått på hur kulturellt aktiv befolkningen är i respektive kommun. Ett rimligt antagande är att utbudet styr mycket av dessa vanor. Med andra ord så är det lättare att frekvent gå på teater och rockkonserter i en stad där sådant arrangeras och är lättillgängligt. Det är även rimligt att anta att människors utbildningsnivå och övriga livsstil spelar in. Därefter klättrar Umeå kraftigt uppåt på listan liksom Luleå, Norrköping, Borås och Hässleholm. En stad som däremot tappar kraftigt är Helsingborg. Även Gävle, Jönköping och Örnsköldsvik tappar ganska mycket. Örnsköldsvik är dessutom den stad som har lägst kulturindex av de 34 städer som ingår i undersökningen. Biobesöken har generellt sett minskat drastiskt mellan de två tidsperioderna. Detta gäller för samtliga städer där andelen frekventa biobesökare har minskat med i genomsnitt 15 procentenheter. Detta vägs upp av en generell ökning av till viss del teaterpubliken men framförallt så är vi allt fler som går på pop-/rockkonserter. Genomsnittsökningen ligger på drygt 6 procentenheter mellan perioderna. Om vi ser till de städer som uppvisar större individuella förändringar så har Umeå sett en ökning bland såväl teaterbesöken som andelen som har gått på pop-/rockkonsert ökat markant. Även i Luleå har konsertbesöken ökat markant, men även bokläsningen och till viss del biblioteksbesöken. I Norrköping är det främst pop-/rockkonserterna som har ökat, men även till viss del teaterbesöken. Den positiva utvecklingen av kulturindex för Borås beror på att andelen teaterbesökare, biblioteksbesökare och andelen som gått på pop-/rockkonsert alla ökar. Samtidigt minskar biobesöken inte lika kraftigt. Det är med andra ord inga stora förändringar, men många som går i rätt riktning. Hässleholm som var förra undersökningens kulturjumbo gör en rejäl uppryckning med klart bättre resultat för allt utom biobesöken som minskar. Helsingborg är en av de städer som uppvisar klart försämrade resultat. Här har andelen teaterbesökare och bokläsare minskat något. Andelen biobesökare har minskat mer än snittet. Andelen som gått på pop-/rockkonsert har visserligen ökat, men det är en svag utveckling och samtidigt har biblioteksbesöken minskat markant. Man tappar alltså position i kulturligan. I både Gävle och Jönköping minskar resultaten på alla punkter utom pop-/rockkonserter och i Örnsköldsvik är det framförallt biblioteksbesöken som har minskat. Överlag kännetecknas kulturindex av ganska stor stabilitet. Framförallt i toppen och i botten av listan är det ungefär samma städer som placerar sig i denna mätning som i den från perioden Lund har Sveriges mest kulturellt aktiva befolkning, tätt följt av de största städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. 6

7 TABELL 1 STÄDERNAS KULTURINDEX 2012 Källa: Resultaten är hämtade från de nationella SOM-undersökningarna samt Kommentar: Skalan går från och baseras på inbördes rankning mellan de 34 kommunerna för var och en och en av de fem kulturvanorna som ingår i jämförelsen, det vill säga bokläsning, biobesök, teaterbesök, biblioteksbesök och besök på pop/rockkonsert. Varje kulturaktivitet ger varje stad mellan 1 till 34 poäng baserat på inbördes ranking. När alla poäng summerats beräknas index som procentuell andel av maxvärdet 170 vilket motsvarar fem 34-poängsnoteringar. 7

8 HUR ALLT HÄNGER IHOP Det är tydligt att det är stora skillnader mellan kulturlivet i olika städer. Frågan kvarstår dock om det finns något faktiskt samband mellan en stads kulturliv och dess utveckling och attraktivitet. Det finns också en fråga om vilka förutsättningar som tycks vara nödvändiga för att en stad ska kunna utveckla ett dynamiskt och spännande kulturliv. Det teoretiska resonemanget talar för att en stad med ett rikt och aktivt kulturliv också kommer att vara en attraktiv stad och se en positiv tillväxt över tid. För att se hur detta verkligen ligger till har en sambandsanalys genomförts på hela det samlade datamaterialet från SOM-undersökningen kompletterat med statistik från andra källor om hur tillväxten och befolkningen ser ut i dessa städer. När det gäller tillväxt så ser vi ett mycket tydligt samband mellan ett högt kulturindex och en snabb tillväxttakt. De snabbast växande städerna är Stockholm, Malmö, Uppsala, Södertälje, Lund, Göteborg och Örebro. De har alla under perioden haft en befolkningstillväxt på fem procent eller mer. Stockholms stad har högst tillväxttakt med en ökning med 8,8 procent eller drygt invånare under perioden. Det är en imponerande ökning som motsvarar hela Skellefteås befolkning och är större än den totala folkmängden i 11 av de 34 städer som ingår i denna undersökning. De snabbväxande städerna har ett genomsnittligt kulturindex på 79 och en spridning från 60 som lägst till 93 som högst. Med andra ord har samtliga städer som växer kraftigt också en befolkning som är kulturellt aktiv. Samtidigt har de städer som har lägst tillväxt också lägst kulturindex. FIGUR 1 STÄDERNAS KULTUR OCH TILLVÄXT Det är rimligt att anta att en hög kulturell aktivitet är kopplad till ett stort utbud. Detta i sin tur borde vara kopplat till stadens storlek. Följande diagram visar att när det gäller kulturell aktivitet så har storleken betydelse, men storleken är inte allt. Visserligen syns en tydlig storstadseffekt där samtliga av de största städerna också har ett högt kulturindex, men om man bortser från de största städerna så är sambandet mellan folkmängd och kulturell aktivitet nära noll. Med andra ord så finns möjligheten för alla mellanstora städer att växla upp kulturintresset hos sin befolkning och på så sätt bättre utvinna stadens kreativa potential. Att staden är liten är alltså ingen ursäkt för att det inte finns någonting att göra där. FIGUR 2 STÄDERNAS KULTURINDEX OCH FOLKMÄNGD Källa: Riks-SOM samt SCB 2012 Däremot finns det ett tydligt samband mellan hög utbildningsnivå och en kulturellt aktiv befolkning. Här är sambandet nästan lika entydigt som sambandet med hög befolkningstillväxt. Även här finns det dock någonting att fästa uppmärksamhet på. Sambandet är inte helt linjärt utan tilltar i snabbare takt vid högre andelar av högutbildade. Bland städer med medelhög andel högutbildade i befolkningen syns egentligen inget större samband med kulturindex. Alltså är inte heller en något lägre andel högutbildade bland stadens invånare anledning att ge upp hoppet om en kulturellt aktiv befolkning. Andelen högutbildade gör mest skillnad på topp-en och mindre skillnad i mellanskiktet där de flesta städer befinner sig. FIGUR 3 STÄDERNAS KULTURINDEX OCH ANDEL HÖGUTBILDADE Källa: Riks-SOM samt SCB 2012 Källa: Riks-SOM samt SCB

9 Ett samband som kanske höjer ett och annat ögonbryn är sambandet mellan kulturindex och ålder. Här visar resultaten tydligt att de positiva sambanden är i åldrarna år och år. Samtidigt är det kraftigt negativa samband med främst de högre åldersgrupperna. Med tanke på den gamla välkända sanningen att kulturens publik till stor del består av människor i övre medelåldern så kan detta tyckas märkligt. Svaret är dock inte så komplicerat. Här handlar det inte om individer i olika åldersgrupper utan om städers åldersstruktur. Städer med en stor andel barnfamiljer är inte särskilt kulturellt aktiva. Det återspeglas här med ett negativt samband i analysen. På samma sätt är kulturlivet ännu mindre aktivt i städer med en hög andel i övre medelåldern eller seniorer. Oavsett åldern på dem som faktiskt nyttjar det kulturella utbudet så är kulturlivet alltså mer aktivt och levande i unga städer. Även om teaterpubliken är rynkig och gråhårig så är det mer sannolikt att salongen är välfylld om den ligger i en stad med en hög andel unga människor. FIGUR 4 SAMBAND MELLAN ANDELEN KOMMUNINVÅNARE I OLIKA ÅLDERS- GRUPPER OCH KOMMUNERNAS KULTURINDEX Källa: Riks-SOM samt SCB 2012 Invånarnas medelinkomst är ett ganska trubbigt mått och visar också endast ett svagt och knappast signifikant positivt samband med kulturindex. Desto starkare är sambandet mellan en kulturellt aktiv befolkning och andelen i befolkningen som har en årsinkomst på en miljon kronor eller mer, här kallat miljonärsindex. Städer där många människor har höga inkomster är betydligt mer kulturellt aktiva än städer med få sådana höginkomsttagare. Ett ännu starkare samband framträder då vi ser till bostadsrättsmarknaden. Priserna på bostadsrätter uppvisar ett samband på 0,8 där 1,0 är ett perfekt samband. Med andra ord är det oerhört sannolikt att prisutvecklingen på bostadsrätter är kraftigt stigande i kulturellt aktiva städer. Bostadsrättspriserna är också ett bra mått på platsens ekonomiska dragningskraft då de återspeglar exakt hur mycket människor anser att en kvadratmeter boendeyta på den platsen är värd. Sannolikt är det faktiska sambandet att platser med högt kulturindex lockar människor med högre inkomster vilket i sin tur skapar underlag för högre bostadspriser. FIGUR 5 SAMBAND MELLAN KULTUR- INDEX OCH INKOMST, BOENDE OCH ARBETSMARKNAD (PEARSONS R) Källa: Riks-SOM , SCB, Mäklarstatistik, Arbetsförmedlingen samt Svenskt Näringsliv Både företagandet och nyföretagandet i kommunerna baseras på Svenskt Näringslivs rapport om företagsamheten Där har antalet företagsamma i en kommun beräknats på andelen av befolkningen som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma. Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i kommunen samt inflyttade företagsamma personer. Nyckeltalet här har tagits fram genom att dessa siffror anges i antal per invånare i kommunen. Resultaten visar att det finns ett positivt samband med både andelen företagsamma i kommunen och med nyföretagandet. Dock är sambandet betydligt starkare med nyföretagande än med generell företagsamhet. Detta stöder tesen att det finns en stark koppling mellan kulturell aktivitet och en stads attraktivitet. En stad som har en hög andel företagsamma har sannolikt få stora bolag och få huvudkontor då denna typ av verksamheter upptar mycket av arbetskraften. Istället finns där sannolikt många små- och ensamföretag. Sambandet mellan en hög företagsamhet och kulturindex borde därför inte vara särskilt starkt. När det gäller nyföretagsamheten så handlar det istället om platser där nya idéer leder till nya företag och dessutom platser som attraherar inflyttande företag. Med andra ord handlar det om konkret tillväxt och mycket riktigt är sambandet med kulturindex högt. 9

10 Likaså är sambandet mellan kulturindex och arbetslöshet negativt. Siffran för arbetslöshet har beräknats som den genomsnittliga öppna arbetslösheten per månad under 2012 i andel av befolkningen i arbetsför ålder samma år. Det negativa sambandet innebär alltså att städer som har ett högt kulturindex tenderar att ha låg arbetslöshet medan städer med ett lågt kulturindex har högre andel arbetslösa. Bohemindex anger andelen som arbetar inom kulturella och kreativa näringar såsom konst, design, underhållning och media. Definitionen är hämtad från tidigare forskning som också har visat på betydelsen av den här typen av yrkeskategorier för tillväxten. (Florida 2002) Det finns även studier på svenska förhållanden som visar tydliga samband mellan så kallade bohemyrken, städers storlek och deras tillväxt. (Mellander et al. 2011) FIGUR 6 KORRELATION MELLAN BOHEMINDEX OCH ANDRA TILLVÄXT- FAKTORER Resultaten visar att det finns ett tydligt samband mellan andelen som är verksamma i kulturella och kreativa näringar och hur aktivt stadens kulturliv är. Lite förvånande är det dock långt ifrån det starkaste sambandet. Det hittar vi istället med stadens folkmängd, vilket har en rimlig förklaring. Mycket kulturell verksamhet är förenad med höga fasta kostnader, som exempelvis ett kulturhus, konserthus, eller att arrangera konserter. Detta gör att det krävs en stor grupp konsumenter för att driva ner de genomsnittliga fasta kostnaderna och ha råd med produktionen. Tätt efter folkmängden följer starka samband med andelen nyföretagsamma, miljonärsindex och bostadsrättspriser. Sannolikt beror detta på att de största städerna utmärker kraftigt när det gäller kulturella och kreativa yrken. Stockholm, Göteborg och Malmö samlar omkring hälften av alla verksamma i kulturella och kreativa yrken i landet. Det finns även ett tydligt positivt samband mellan bohemindex och befolkningsförändringen, medelinkomsten, andelen högutbildade och andelen företagsamma i kommunen. Det enda negativa sambandet är med arbetslöshet. Det är dock betydligt svagare än det negativa sambandet mellan arbetslöshet och kulturindex. SVENSK ATTRAKTIONSKRAFT Regeringen har en uttalad vision om att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Fokus ligger på att skapa attraktiva miljöer och hållbar tillväxt. Ambitionen från Näringsdepartementet som driver detta som ett projekt fram till våren 2014 är god. Det handlar nämligen inte enbart om näringslivets villkor utan fokus ligger på de miljöer människor bor och verkar i. För det är ju så det egentligen fungerar. Allt för länge och i allt för många städer har samma framgångsrecept upprepats som ett mantra: Bara vi får hit företagen så kommer vi på fötter igen. Visst är företagen viktiga, men idag är det företagen som följer människorna och inte tvärtom. Därför måste städer som vill skapa en positiv tillväxt utveckla ett samhällsklimat för företag men framför allt för människor. De statistiska resultaten i denna undersökning visar sambanden med all önskvärd tydlighet. De kanske tydligaste indikatorerna på tillväxt - befolkningsökning, priserna på bostadsrätter och nyföretagandet - visar alla mycket höga samband med stadens kulturella aktivitet. Det är ett faktum. Regeringen säger att Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten. Då måste man komma till insikt om att det börjar med människan och att det som idag främst driver oss är möjligheter, upplevelser och mänskliga möten. Kultur föder mer kultur. Om det handlar om högtravande etablissemang eller subkultur på gatunivå är underordnat. Viktigast för stadens utveckling är den kultur som föder idéer och som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till och ingen stad kommer i förlängningen att kunna överleva utan ett grundläggande kulturutbud. Urbaniseringstrenden är skarp och tydlig. Det är idag städerna som driver den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen, det är städerna som samlar kompetensen och den kreativa potentialen och det är därför i städerna som vi kommer att finna lösningarna på framtidens utmaningar. Om Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i måste vi också utveckla världens bästa städer. 10

11 KÄLLOR Antoni, Rudolf (2005) Kultursverige i Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer lyckan går, SOM-institutet, Göteborgs universitet Castells, Manuel (1998, 1998, 2000) Informationsåldern band 1-3:Nätverkssamhällets framväxt, Identitetens makt, Millenniets slut. Göteborg, Daidalos. Currid, Elisabeth (2007) The Warhol economy: How fashion, art and music drive New York City. Princeton: Princeton University Press Eisenman, Stephen F (1999) Negative Art History: Adorno and the Criticism of Culture. Art Journal; Vol 58, Issue 1 Florida, Richard (2002) The Rise of the creative class and how it s transforming work, leisure, community, & everyday life. New York, Basic Books, Random House. Florida, Richard (2005) Cities and the creative class. New York, Routledge. Florida, Richard (2008) Who's Your City?: How the Creative Economy Is Making Where You Live the Most Important Decision of Your Life. New York, Basic Books, Random House. Glaeser, Edward (2011) Triumph of the City: How Our Greatest Invention Makes Us Richer, Smarter, Greener, Healthier, and Happier. New York, Penguin Books. Hospers, Gert-Jan (2003) Creative Cities: Breeding Places in the Knowledge Economy i Knowledge, Technology & Policy Vol.16, no.3 Inglehart, Ronald (1997) Modernization and Post-Modernization, Princeton University Press, Princeton. Jacobs, Jane (1969) The Economy of Cities. New York, Random House. Kumar, Naresh; Sidhu, A.S. (2005) Pull and push factors in labour migration i Indian Journal of Industrial Relations, October 1, 2005 Mellander, Charlotta, Pettersson, Lars, Öner, Özge (2011) Culture City Journal of Town and City Management. Nielsén, Tobias, Sternö, Joakim (2012) Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser, Volante Steavenson, Wendell (2012) Tahrir Square: A Year in Graffiti i The New Yorker, 24 januari 2012 Stockholmshem (2013) Hallbara-Hokarangen/ Regeringen (2013) Attraktionskraft Sverige: Williams, Raymond (1958) Culture and Society, London, Chatto % Windus, New York; Columbia University Press UNFPA Report (2007) State of World Population 2007, Unleashing the Potential of Urban Growth, UN: site/global/shared/documents/publications/2007/695_filename_sowp2007_eng.pdf STATISTISKA KÄLLOR Nationella SOM-undersökningen Statistiska centralbyrån SCB, Statistikdatabasen Arbetsförmedlingen (2013) Statistik och prognoser om arbetsmarknaden Svenskt Näringsliv (2013) Företagsklimatet 2013 HUI-Research (2012) Databasen Handeln i Sverige Mäklarstatistik (2013) Lucas, Robert Jr. (1988) On the Mechanics of Economic Development. Journal of Monetary Economics, No 22 11

12 TEATERLIGAN Kommentar: Tabellen anger andelen som har gått på teater minst två gånger de senaste tolv månaderna under perioden Differensen anger skillnaden jämfört med perioden Städernas genomsnitt anger det genomsnittliga värdet för de 34 städerna, inte för samtliga svarande från de 34 städerna. Med andra ord väger en liten stad lika tungt som en stor stad för detta mått. 12

13 BOKLÄSARLIGAN Kommentar: Tabellen anger andelen som har läst någon bok minst 1 gång i veckan de senaste tolv månaderna under perioden Differensen anger skillnaden jämfört med perioden Städernas genomsnitt anger det genomsnittliga värdet för de 34 städerna, inte för samtliga svarande från de 34 städerna. Med andra ord väger en liten stad lika tungt som en stor stad för detta mått. 13

14 BIBLIOTEKSLIGAN Kommentar: Tabellen anger andelen som har besökt ett bibliotek minst en gång i månaden de senaste tolv månaderna under perioden Differensen anger skillnaden jämfört med perioden Städernas genomsnitt anger det genomsnittliga värdet för de 34 städerna, inte för samtliga svarande från de 34 städerna. Med andra ord väger en liten stad lika tungt som en stor stad för detta mått. 14

15 BIOLIGAN Kommentar: Tabellen anger andelen som har gått på bio minst fyra gånger de senaste tolv månaderna under perioden Differensen anger skillnaden jämfört med perioden Städernas genomsnitt anger det genomsnittliga värdet för de 34 städerna, inte för samtliga svarande från de 34 städerna. Med andra ord väger en liten stad lika tungt som en stor stad för detta mått. 15

16 POP- OCH ROCKLIGAN Kommentar: Tabellen anger andelen som har gått på pop-/rockkonsert minst två gånger de senaste tolv månaderna under perioden Differensen anger skillnaden jämfört med perioden Städernas genomsnitt anger det genomsnittliga värdet för de 34 städerna, inte för samtliga svarande från de 34 städerna. Med andra ord väger en liten stad lika tungt som en stor stad för detta mått. 16

17 OM FÖRFATTARNA RUDOLF ANTONI Rudolf Antoni arbetar som näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR. Han är analytiker och föreläsare inom stadsutveckling och en av landets främsta förespråkare för kulturens betydelse för staden. CHARLOTTA MELLANDER Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, director of the Prosperity Institute of Scandinavia och medarbetare till Richard Florida som grundat The Creative Class Group. OM SOM-INSTITUTET Denna rapport är framtagen i samarbete med SOM-institutet som är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. Idag är SOM-institutet ett nationellt centrum för forskare med intresse för empiriska studier av samhälle, opinion och medier. Rapporten finns även publicerad i boken Vägskäl (2013) Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red). 17

18 Utdelningsadress: Box 53081, Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: Fax: E-post: