Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELL EKONOMI SVENSK EKONOMI
|
|
- Birgitta Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELL EKONOMI Den internationella konjunkturen är fortsatt mycket stark. I år väntas bruttonationalprodukten (BNP) i världen för tredje året i rad växa med närmare 5 procent. Nästa år förutses en mild avmattning i den globala ekonomin med en BNP-tillväxt om 4,6 procent. Den amerikanska ekonomin bedöms bromsa in. Den åtstramning av penningpolitiken som genomförts har ännu inte fått fullt genomslag på tillväxten samtidigt som inbromsningen på fastighetsmarknaden har intensifierats. Detta bidrar till att tillväxten dämpas ytterligare såväl i år som nästa år. I euroområdet har BNP-tillväxten stärkts betydligt under loppet av I huvudsak drivs tillväxten av en fortsatt stark investeringskonjunktur. Under nästa år väntas konjunkturen mattas till följd av en svagare global efterfrågan och en stramare penningpolitik. Den starka konjunkturen i de nordiska länderna drivs av en hög inhemsk efterfrågan. Under loppet av innevarande år förutses dock tillväxttakten dämpas betydligt. Även tillväxttakten i hushållens konsumtion väntas avta något. De internationella obligationsräntorna har stigit sedan ett år tillbaka. Bidragande till ränteuppgången har varit en stark internationell konjunktur och ett ökat internationellt inflationstryck, vilket resulterat i förväntningar om en stramare penningpolitik. Sedan mitten av sommaren har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska konjunkturutvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna. Mot bakgrund av en svagare konjunkturutveckling bedöms den amerikanska centralbanken avsluta åtstramningen och under andra halvåret 2007 väntas de sänka styrräntan. Riksbanken och ECB väntas dock fortsätta att strama åt penningpolitiken. SVENSK EKONOMI Den svenska BNP-tillväxten har varit stark under inledningen av Bakgrunden till utvecklingen är att efterfrågan har växt på bred front, såväl inhemskt som från utlandet. Exporten har ökat, den starka investeringskonjunkturen har hållit i sig och hushållens konsumtion utvecklas starkt. BNP-tillväxten dämpas framöver, men blir ändå hög sett i ett historiskt perspektiv. Exporten fortsätter att öka som en följd av en god efterfrågan på svenska produkter i utlandet. Den starka investeringstillväxten mattas. Ett högt kapacitetsutnyttjande i industrin, god lönsamhet och ett förhållandevis lågt ränteläge bidrar till att investeringsnivån ändå bedöms förbli fortsatt hög. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt under prognosperioden som en följd av en stark sysselsättningsökning och snabbt ökande disponibla inkomster. Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP-tillväxten bli 4,0 procent i år och 3,3 procent år
2 Arbetsmarknaden Efter att ha utvecklats svagt under fyra års tid stärktes sysselsättningen under andra halvåret Den positiva sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under Däremot har arbetslösheten inte utvecklats lika gynnsamt. Detta förklaras framför allt av att arbetskraftsdeltagandet har stigit i takt med att sysselsättningen ökat. Flera indikatorer pekar på att den positiva sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under prognosperioden. Löner Under 2007 väntas reallönerna efter skatt öka kraftigt till följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen, men även till följd av den positiva situationen på arbetsmarknaden. Industriavtalet och en hög trovärdighet för Riksbankens inflationsmål har en normgivande effekt, vilket tillsammans med ett relativt lågt resursutnyttjande dämpar risken för alltför höga avtalsökningar. Inflation Det bedöms för närvarande finnas betydande lediga resurser att tillgå på arbetsmarknaden och det inhemska inflationstrycket förblir därför fortsatt lågt. Framöver stiger inflationstrycket gradvis. Nyckeltal svensk ekonomi BNP 2,7 4,0 3,3 3,1 2,7 Inflation 0,5 1,6 2,5 2,0 1,9 Timlön 3,6 3,4 3,8 4,0 4,1 Öppen arbetslöshet 6,0 5,6 5,8 5,0 4,3 Total arbetslöshet 8,7 8,7 7,7 6,3 5,8 Reguljär sysselsättningsgrad 77,4 77,7 79,0 79,8 80,2 Svensk ränta, 10-årig statsobligation 3,37 3,85 4,15 4,20 4,20 Offentligt finansiellt sparande 2,8 2,8 2,3 2,6 3,1 Reproränta 1,50 3,00 3,75 3,75 4,00 EKONOMIN I KOMMUNSEKTORN Det ekonomiska resultatet för sektorn har successivt förbättrats under de senaste åren. Under 2005 ökade andelen kommuner och landsting som redovisade överskott. Totalt redovisade den kommunala sektorn ett ekonomisikt resultat på 13 miljarder kronor, vilket torde vara i nivå med god ekonomisk hushållning. En stark utveckling av skatteunderlaget och ökade statsbidrag väntas medföra att överskottet ytterligare stärks i år. För perioden beräknas inkomstökningen avta något. Samtidigt väntas den reala konsumtionen öka med 0,7 1,3 procent, trots att flera arbetsmarknadspolitiska program då fasas ut. Sammantaget innebär detta att det ekonomiska resultatet successivt beräknas minska
3 Regeringen prioriterar generella bidrag framför specialdestinerade statsbidrag. Därför föreslås att två riktade satsningar till personalförstärkningar i förskolan respektive kommunal vuxenutbildning redan 2007 överförs till det generella statsbidraget. Tabell nyckeltal kommunsektorns finanser Inkomster, procent av BNP 20,2 20,2 19,8 19,7 19,4 Utgifter, volymförändring i procent 1,6 1,7 2,0 1,3 0,7 Finansiellt sparande, procent av BNP 0,5 0,7 0,5 0,4 0,3 Källa: Finansdepartementet, budgetpropositionen VARA KOMMUN Befolkningsutveckling År Invånare Födda Döda Inflyttn Utflyttn Förändr från :a halvåret Befolkningen minskade år 2005 med 18 personer på grund av en nettoinflyttning med 81 och en naturlig befolkningsminskning med 99 personer. Under det 1:a halvåret 2006 har befolkningen ökat med 11 personer genom en nettoinflyttning med 20 personer och en naturlig befolkningsminskning med 9 personer. Sedan 1990 har befolkningen minskat med 978 personer eller med 5,8 procent. I den strategiska planen har kommunen invånare som långsiktigt strategiskt mål år Kommunen kommer dock få kompensation för befolkningsminskningen i kostnadsutjämningssystemet för 2007 års budget. I den första delen kompenseras kommunen med 100 kronor per invånare för varje procents befolkningsminskning överstigande 2 procent under den senaste 10-årsperioden. Förutsättningar Antal invånare Antal invånare Minskat antal inv -836 Procentuell minskning -4,96 Standardkostnad Standardkost((Proc minskning -2,0)*100) kr/inv 296 I den andra delen kompenseras kommunen för minskningen av antalet 7-18-åringat utöver 2 procent de senaste fem åren. Ersättning utgår med kronor per 7-18 åring utöver 2 procent. Ersättningen beräknas därefter om till kronor per invånare som standardkostnad. 3
4 Förutsättningar Antal inv 7-18 år Antal inv 7-18 år Minskat antal inv -78 Procentuell minskning -2,93 Standardkostnad Antal elever utöver gränsvärde (2,93-2)* Ersättning per elev Standardkostnad kronor (24*12 300) Befolkning Standardkostnad kr/inv 19 Utjämningsbidrag Prognos antal inv Standardkostnad kommun kr per inv (296+19) 315 Vägt genomsnitt i riket kr per inv. 154 Kostnadsutjämn bidr folkningsminskn tal kr Kommunens standardkostnad uppgår till totalt 315 kronor per invånare medan det vägda ge nomsnittet i riket uppgår till 154 kronor per invånare. Med en befolkningsprognos på invånare ehåller kommunen ca 2,6 miljoner kronor. Då kommunens befolkningsminskning skall detta jämföras med ett bidrag på ca 4,4 miljoner kronor under Nedan redovisas befolkningsutvecklingen sedan Befolkningsutveckling Inv Befolkning År Medellivslängd Den förväntade livslängden för nyfödda i Vara kommun är för närvarande 77,2 år för män och 82,5 år för kvinnor. Detta är något under riksgenomsnittet för män (78,0) samt något över riksgenomsnittet för kvinnor (82,4). 4
5 Utrikes födda 5,6 procent av invånarna i Vara kommun, eller 892, är födda utomlands. 425 invånare eller 2,7 procent har ett svenskt medborgarskap. Till siffran 892 kommer 212 invånare inrikes födda men med föräldrar födda i annat land. Summan betecknas som invånare med utländsk bakgrund. Åldersfördelning 2005 i procent Ålder Vara Västra Götaland Riket 0-6 6,5 7,5 7, ,5 16,4 16, ,5 59,0 58, ,8 11,7 11,9 80-6,7 5,4 5,4 Trots befolkningsminskningen har Vara kommun jämförelsevis hög andel befolkning i målgrupperna för barnomsorg och skola. Andelen över 65 år och 80 år är högre än genomsnittet för länet och riket. Detta kompenseras i kostnadsutjämningssystemet. Andelen i de förvärvsarbetande åldersgrupperna är låg. Då Vara kommun har en hög efterfrågan på arbetskraft har detta kompenserats med en hög nettoinpendling över kommungränsen. Mandatfördelning kommunfullmäktige Parti m c fp kd s v sd Mandat Skattesatsen 2007 exkl kyrkoskatt (Riket 2006) Nedan redovisas de föreslagna skattesatserna till kommunfullmäktige och regionfullmäktige för år För riket redovisas beslutad medelutdebitering för år Genomsnitt Vara Västra Götaland Riket Utdebitering 31,35 32,03 31,59 Därav kommun 20,90 21,58 20,83 Därav landsting/region 10,45 10,45 10,76 Vara kommun höjde 2004 utdebiteringen med 61 öre från 20,29 till 20,90 Trots höjningen ligger kommunen 2005 endast 6 öre över medelutdebiteringen för kommuner. På sikt har kommunen, på grund av den goda resultatutvecklingen, goda utsikter att förbli en lågskattekommunen med en balanserad ekonomisk utveckling och ställning. 5
6 Bostadsbyggandet Färdigställda lägenheter Bostadsbyggandet flerbostadshus småhus Totalt Under perioden har 385 lägenheter tillkommit varav 162 i småhus. Av de 385 lägenheterna byggdes 338 under perioden Som framgår av diagramet har bostadsbyggandet legat på en obetydlig nivå fr o m 1995 då bostadssubventionerna försvann. Ett visst trendbrott redovisas under år 2004 och 2005 då nybyggnationen uppgick till 24 lägenheter. Detta skall jämföras med nybyggnationen under perioden som uppgick till 19 lägenheter. Förvärvsfrekvens år (%) Förvärvsfrekvensen ökar och överstiger regeringens mål på 80 procent Vara Sysselsättningen i Vara under perioden (nattbefolkning) Antalet sysselsatta i Vara kommun dvs de som bor där och arbetar antingen inom eller utanför kommunen har sedan 1997 ökat. Detta trots att befolkningen har minskat. Antal sysselsatta av av kommunens invånare Antal Antal År 6
7 Antal sysselsättningstillfällen efter näringsgren år 2004 (dagbefolkning) Kommunen präglas av en stor entreprenöranda, som har sin orsak i jordbrukstraditionen. Tillverkningsindustrin är den dominerande näringsgrenen och har under det senare halvseklet tillsammans med sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn i stort sett kompenserat nedgången inom jordbrukssektorn. Av nedanstående tabell framgår antalet anställda inom de olika näringsgrenarna inom kommunen år Då tillverkningsindustrin är starkt mansdominerad anger den procentuella fördelningen i övrigt en brist på traditionella kvinnliga sysselsättningstillfällen. Antal Procent Procent Näringsgren Vara Män Kvinnor Vara Riket Jord och skogsbruk ,5 1,9 Tillverkning och utvinning ,5 17,5 Energi och vatten ,1 1,0 Byggnadsverksamhet ,6 5,8 Handel och kommunikation ,9 18,5 Kreditinst, fastighetsförv, företagstj ,4 13,3 Utbildning och forskning ,9 11,1 Vård och omsorg ,6 16,4 Personliga och kulturella tjänster ,3 7,2 Civila myndigh, försvar mm ,1 5,7 Ej specificerad verksamhet ,1 1,6 Samtliga näringsgrenar ,0 100,0 Antalet arbetstillfällen har varit relativt konstant ca under perioden med en markant ökning fr o m Antal sysselsättningstillfällen inom Vara kommun Antal Antal År 7
8 Pendling över kommungränserna år 2004 Antalet sysselsatta över 16 år, som bor i kommunen uppgick 2004 till Detta betyder en självförsörjningsgrad på över 100 procent då antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick till Arbetskraftsbalans har uppnåtts genom att kommunen redovisar en nettoinpendling på 581 personer. I nedanstående tabell redovisas bruttopendlingen, förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning samt hur utbud och efterfrågan på arbetskraft balanseras. Härvid besannas ovanstående hypotes att det råder brist på sysselsättningstillfällen för kvinnor inom kommunen. Arbetskraftsbalans Utbud Efterfrågan Förv arb Netto- Utbud Förv arb nattbef Inpendl Utpendl pendl totalt dagbef Män Kvinnor Totalt Utbildningsnivån (%) år Vara Riket Förgymnasial folkskola 11 6 grundskola Gymnasial < / = 2år år Eftergymnasial < 3 år > / =3 år 9 20 Uppgift saknas 1 1 Summa
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Kommunstyrelsens ordförande har ordet var första året på en ny mandatperiod vilket innebar ett flertal nya ledamöter i såväl kommunfullmäktige som styrelser och nämnder. Till viss del har också den politiska
Läs merOmvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT SVENSK EKONOMI
Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT Den globala konjunkturåterhämtningen fortsätter efter en tillfällig svacka vid årsskiftet och drivs av snabbt ökande investeringar. Global BNP bedöms öka med 4,3 procent
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal
Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män
Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018
Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg,
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren 2019 Fredrik Mörtberg, 2019-06-12 Arbetsförmedlingens prognosarbete Gjort prognoser sedan 1960-talet Intervjuer med 12 600 arbetsgivare i hela landet,
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,
Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merLandareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 113 Folkmängd 31 december 2002 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merEkonomirapporten. oktober 2012
oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Örebro län
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 och 2017 2016-06-08 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året
Läs merArbetsmarknadsprognos för åren
Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merCirkulärnr: 2001:51 Diarienr: 2001/0898. Siv Stjernborg. Datum:
Cirkulärnr: 2001:51 Diarienr: 2001/0898 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Siv Stjernborg Finanssektionen Datum: 2001-04-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merLandareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 472 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås
Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2015
Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merLandareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merLandareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merLandareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merLandareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -
Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merLandareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merArbetsmarknadsutsikter Skaraborg, våren Sandra Offesson och Sarah Nilsson
Arbetsmarknadsutsikter Skaraborg, våren 2018 2018-06-13 Sandra Offesson och Sarah Nilsson Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator för det privata näringslivet i Skaraborg Enligt efterfrågeindikatorn är
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merLandareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2018
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka
Läs merLandareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merLandareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merArbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009
Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer
Läs merArbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,
Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2019 Olle Ahlberg, 2018-12-12 Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 2 gånger per år (1 riksprognos och 21 länsprognoser) Arbetsförmedlarna intervjuar arbetsgivare
Läs merFöretagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014
2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merPlaneringsförutsättningar. Utblick 2016-2019
1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen
Läs merLandareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016
Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 882 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merLandareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp
Läs merCirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263. Herman Crespin. Datum:
Cirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg Herman Crespin Finanssektionen Datum: 1999-02-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,
Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merPrognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012
Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län
Läs merPrognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006
1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2015
Sysselsättningen i Kronobergs län 2015 201 6-12-16 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Sysselsättning 2015... 2 Antalet sysselsatta ökade... 2 Tillväxt i sex av åtta kommuner... 3 Stark tillväxt
Läs merLandareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 1 127 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
Läs merM Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Läs mer