Välkommen! Måndag

Transkript

1 Välkommen! Måndag

2 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON

3 Avtalens utlöpningstid 2016 Antal avtal Mars: anställda April: anställda 50 0 September: anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

4 #miavtal2016

5 Konjunkturinstitutet ÅSA OLLI SEGENDORF

6 KONJUNKTURINSTITUTET Lönebildningsrapporten 2015 Åsa Olli Segendorf

7 Konjunkturinstitutets uppdrag Konjunkturinstitutet ska analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner i Lönebildningsrapporten som analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Av särskild vikt är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning.

8 Dagens presentation 1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet

9 Återhämtning i OECD-länderna men mera osäkert i tillväxtekonomierna BNP- tillväxt, procentuell förändring Världen OECD-länderna Tillväxtekonomierna

10 Prognosen i sammandrag Procentuell förändring om inget annat anges BNP 1 2,9 2,9 2,7 2,1 1,6 Arbetslöshet 2 7,5 7,4 6,9 6,6 6,8 Timlön 3 2,5 3,1 3,2 3,2 3,3 KPIF 0,9 1,5 1,7 2,1 2,3 BNP-gap 4-1,4-0,6 0,1 0,4 0,1 1 Kalenderkorrigerade värden 2 Procent av arbetskraften 3 Enligt konjunkturlönestatistiken 4 Procent av potentiell BNP

11 Efterfrågeläget i näringslivet på genomsnittlig nivå Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Näringslivet Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation Byggindustrin, orderstock

12 Lönsamheten i näringslivet nära normalt enligt Konjunkturbarometern Nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden Näringslivet Tillverkningsindustrin Handeln

13 Lönsamheten mätt med kapitalavkastning har fallit men det har även riskfri räntan Procent, nettodriftsöverskott som andel av realkapitalstocken samt 10-årig statsobligation minus samtida KPIF-inflation Nettokapitalavkastning Real statsobligationsränta Real reporänta

14 Hög sysselsättningsgrad men även hög arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av befolkningen, år Arbetslöshet Sysselsättningsgrad (höger)

15 Produktiviteten i näringslivet ökar långsammare än normalt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Faktisk Potentiell

16 Inflationen mätt med KPI och KPIF kommer att uppnå 2 procent under perioden Procentuell förändring KPI KPI med fast bostadsränta (KPIF) Förädlingsvärdepris i näringslivet

17 Uppsummering så här långt. Ekonomin nära konjunkturell balans Produktivitetstillväxten lägre än normalt Inflationen nära 2 procent under den kommande treårsperioden

18 Samband mellan löneökningar och arbetslöshet Vid en löneförändring: A Företagens kostnader påverkas B Hushållens inkomster påverkas C Riksbanken anpassar räntan eftersom inflationen påverkas. Ränteändringen påverkar konsumtion och investeringar, kronkursen och exporten, och i förlängningen sysselsättningen.

19 Simuleringar med en procentenhets lägre respektive högre årlig tillväxt i löneökningar Scenario 1 - Lägre löner Scenario 2 - Högre löner KI:s huvudscenario, september 2015

20 Riksbanken sänker räntan och det ger lägre arbetslöshet (scenario 1) Arbetslöshet, år, procent av arbetskraften Scenario 1 - Lägre löner Scenario 3 - Lägre löner räntegolv KI:s huvudscenario, september 2015

21 Om Riksbanken har begränsat penningpolitiskt utrymme kan mycket lägre löneökningar istället ge högre arbetslöshet (scenario 3) Arbetslöshet, år, procent av arbetskraften Scenario 1 - Lägre löner Scenario 3 - Lägre löner räntegolv KI:s huvudscenario, september 2015

22 Högre löneökningar och om Riksbanken höjer räntan enligt vanlig analysram innebär det högre arbetslöshet (scenario 2) Arbetslöshet, år, procent av arbetskraften Scenario 2 - Högre löner Scen. 4 Högre löner mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015

23 Med högre löner och där Riksbanken inte höjer räntan lika mycket så ger högre löner inte så stor påverkan på arbetslösheten (scenario 4) Arbetslöshet, år, procent av arbetskraften Scenario 2 - Högre löner Scen. 4 Högre löner mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015

24 Men inflationen skjuter rejält över 2 procent (scenario 2 och 4) KPIF, årlig procentuell förändring Scenario 2 - Högre löner Scen. 4 Högre löner mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015

25 Uppsummering så här långt Ekonomin nära konjunkturell balans Det begränsade penningpolitiska utrymmet medför risker med både för låga och för höga löneökningar

26 1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet

27 Utfall tom 2014 och strukturell utveckling Genomsnittlig tillväxt per år, procent Utfall Strukturellt Strukturell utveckling lång sikt KPIF 1,5 2,0 2,0 Produktivitet i näringslivet 1 2,5 1,7 2,2 Förädlingsvärdepris 1 1,0 1,6 1,4 Arbetskostnad per timme 3,5 3,2 3,6 1 Exkl. vissa brancher. För hela näringslivet motsvarar detta 2,1 på lång sikt.

28 1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet - lönestrukturen

29 Sysselsättningsgraden i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv Sysselsättningsgraden i EU och Norge 2014, år Procent av befolkningen EU15 DK DE NL AT FI SE GB NO 60 Kvinnor Totalt Män

30 Även arbetskraftsdeltagandet är högt Arbetskraftsdeltagande i EU och Norge 2014, år Procent av befolkningen EU15 DK DE NL AT FI SE GB NO 60 Kvinnor Totalt Män

31 Arbetslösheten är på en relativt hög nivå Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet

32 Hög andel arbetslösa som har liten jobbchans Procent av arbetslösa, år Utrikes födda Högst förgymnasial utbildning Äldre, år Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa mer än 26 veckor

33 Arbetsmarknadspolitiska program på en hög nivå Tusental, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetsmarknadspolitiska program totalt Utbildningsprogram Sysselsättningsprogram inkl. nystartsjobb

34 Liten skillnad i lön mellan dem som har förgymnasial och gymnasial nivå Medianlön, tusental kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen år 2014, procent av befolkningen Eftergymnasial Gymnasial 25 Förgymnasial

35 Viktiga slutsatser i årets rapport Ekonomin nära konjunkturell balans Lönsamhet är normal enligt företagen Produktivitetstillväxten blir jämförelsevis svag Inflationen blir i genomsnitt 2 procent Risker med både för låga och för höga löneökningar Arbetsmarknaden är tudelad parterna kan bidra genom att anpassa lägstalönerna

36 Industrins ekonomiska råd CECILIA HERMANSSON JUHANA VARTIAINEN

37 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

38 Vårt uppdrag i denna rapport Att beskriva vilka ekonomiska förutsättningar som kan förväntas råda det kommande och de närmaste åren för industrin i Sverige Inga egna prognoser för utvecklingen av de svenska lönekostnaderna och inga rekommendationer vad gäller löneutrymme 38

39 Bakgrund: Löner Industrins lönenormerande roll har varit tydlig Reallönehöjningar med lätt nedåtriktad trend Källa: SCB Källa: Medlingsinstitutet och SCB 39

40 Bakgrund: arbetskraftskostnader De svenska arbetskraftskostnaderna per timme ligger högt i absoluta tal Arbetskraftskostnader per timme i gemensam valuta har ökat i linje med Västeuropa , men snabbare Kronans förstärkning under senare år förklarar till stor del den snabbare ökningen än i omvärlden Prognoser från OECD förutser en måttlig utveckling 2015 och 2016 (Euroområdet 1,9% resp. 1,7%) 40

41 Bakgrund: Arbetsproduktivitet Dåtid: Svag utveckling Framtid: Svag utveckling EU 0,4 0,4 0,9 1,2 Tyskland -0,5 0,6 1,0 1,3 USA 0,4 0,0 0,6 0,7 Sverige 0,3 0,3 1,0 1,3 Källa: SCB Källa: EU, Conference Board Slutsats: Arbetskraftskostnader och produktiviteten enhetsarbetskostnader Sverige klarat sig hyggligt p.g.a. växelkursen utmaningarna för konkurrenskraften ökar 41

42 Den internationella konjunkturen USA leder den internationella återhämtningen Aktiviteten på väg upp i Västeuropa. Kv svagaste sedan 2009 i tillväxtländerna. Drar ned global tillväxt och då är Kinas friserade siffra på 7% grunden för beräkningarna. Stor risk för att svackan i tillväxtländerna förlängs och fördjupas. Västvärlden bör ändå kunna fortsätta att växa, men riskerna har ökat. fortsatt osäker 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Global BNP-tillväxt kvartal på kvartal i årstakt åter på väg ned 0, Q Q Q Q Q Q1 42

43 Svag utveckling för svensk export senaste 10 åren och fortsatt måttliga utsikter 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7,4 7,3 7,3 3,3 3,7 2, Svag utveckling för global handel Nya länder konkurrerar men svensk export har även tappat i förhållande till Västeuropa Svagare konjunktur har missgynnat Sverige med mycket investerings- och insatsvaror Internationaliseringen av svenska företag Kronans utveckling har höjt det relativa kostnadsläget (kapitalavkastning, produktion utomlands, Riksbanken) Räkna med måttlig exporttillväxt och därmed också långsam återhämtning för industrin 43

44 Svensk konjunktur var i konjunkturläget befinner vi oss? BNP-gapet är på väg att slutas men risker för försening finns Inhemsk efterfrågan tillväxtmotor medan svagare i exportindustrin Källa: Konjunkturinstitutet och Riksbanken Källa: Konjunkturinstitutet 44

45 Inflation och inflationsutsikter Fortsatt låg KPI-inflation, men KPIF på väg upp Osäkerheten stor i prognoserna Källa: SCB Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Finansdepartmentet, Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB, ESV och SKL 45

46 Osäkerheten stor kring inflationsutsikterna Riksbankens 1-årsprognos Riksbankens 2-årsprognos Källor: SCB och Riksbanken Källor: SCB och Riksbanken 46

47 Riksbankens omläggning av penningpolitiken välkommen men sen Källa: Riksbanken, Macrobond 47

48 Färre anställda inom industrin, men den industrinära tjänstesektorn ökar Anställda inom industrin och industrinära tjänster, , index 2008 = 100 Expansion av sysselsättning i redan etablerade utlandsverksamheter Källa: Egna bearbetningar av data från SCB Störst minskning inom metall-, maskinoch fordonsindustrin Endast gruv- och mineralutvinningsindustri ökning Minskning inom industrin genom: Uppsägningar Stängning av arbetsställen Externalisering, dvs outsourcing, till industrinära tjänster Marginell utflyttning av produktion Risk för ytterligare struktur-rationalisering utomlands om inte produktionen går upp. 48

49 Färre med industribakgrund arbetslösa Antal arbetssökande fördelade efter a-kassetillhörighet, Källa: Arbetsförmedlingen 49

50 Procent Kompetens och matchningsproblem Betydande matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden Ej betydande problem att tillsätta tjänster inom industrin Låg risk för löneglidning Kompetensbrist inom industrinära tjänster 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Rekryteringsgrad industrin Vakansgrad industrin Rekryteringsgrad industrinära tjänster Vakansgrad industrinära tjänster 50

51 Bemanningsbranschen Minskning sedan 2011 Statistiken begränsad Antalet personaluthyrningsföretag har ökat Osäkerhet om långsiktiga konjunkturläget och ökade sjukskrivningstal kan leda till ökning Antal anställda i personaluthyrningsföretag Källa: Företagsdatabasen, SCB 51

52 Bra argument för både lägre och högre löneökningnar Vi ska inte rekommendera något, men skisserar för- och nackdelar med olika löneökningar Höga löneökningar kan bidra till snabbare inflation och gynnsam makroekonomi Riksbanken har signalerat att det finns ökningsutrymme Höga löneökningar kan dock skada industrins lönsamhet och sysselsättning, i synnerhet om: - Kronan förblir trots allt stark - Inflationen förblir låg 52

53 Låga löneökningar kan också vålla problem Låga löneökningar ökar sannolikheten för att kronan ytterligare förstärks och den låga inflationstakten fortsätter Den starka kronan skapar då svårigheter för industrin Detta kan dock leda till att Riksbanken intervenerar på valutamarknaden Hur som helst, det är viktigt att värna om normeringen. 53

54 Kaffepaus

55 Nordea ANNIKA WINSTH

56 Svensk ekonomi går bra, riktigt bra! BNP, % y/y P 2016P 2017P Sverige* 2,5 3,2 2,8 2,4 *Kalenderk orrigerad 56

57 Kraftig strukturomvandling - nya utmaningar 57

58 Sverige utklassar Tyskland 58

59 Stark, inte svag arbetsmarknad 59

60 Utrikes födda står för sysselsättningsökningen 60

61 Riksbanken öppnar för att byta fot Sverige M 30jun16 31dec16 31dec17 Reporänta -0,35-0,45-0,45 0,00 0,00 10-årig statsobligation 0,67 0,65 0,85 1,20 1,75 61

62 Kronan det verktyg Riksbanken har Valuta M 30jun16 31dec16 31dec17 EUR/SEK 9,30 9,50 9,30 9,10 8,90 USD/SEK 8,21 8,80 9,03 9,10 8,09 EUR/USD 1,13 1,08 1,03 1,00 1,10 62

63 Kreditkanalen inget problem i Sverige 63

64 Ungdomsarbetslöshet 64

65 Regeringen har fel målfokus 65

66 Uppsala universitet OSKAR NORDSTRÖM SKANS

67 Paneldiskussion Cecilia Hermansson, Industrins ekonomiska råd Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet Henry Ohlsson, Riksbanken Åsa Olli Segendorf, Konjunkturinstitutet Juhana Vartiainen, Industrins ekonomiska råd Annika Winsth, Nordea

68 Beställ bilderna från