Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON

Transkript

1 Välkommen!

2 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON

3 Moderator BOSSE ANDERSSON

4 #miavtal217

5 Avtal 217

6 Medlingsinstitutets nationalekonom VALTER HULTÉN

7 Löneökningar i Konjunkturlönestatistiken t.o.m. juli Centrala avtal Löneökning Källa: Medlingsinstitutet

8 Konjunkturlönestatistiken för hela ekonomin 213 vs 216 3, 3, 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1,,5, 213 definitivt utfall 213 första preliminära utfall 216 första preliminära utfall jan feb mar apr maj jun jul,5, 213 definitivt utfall 213 utfall tom juli utfall tom juli 216 (nu) jan feb mar apr maj jun jul Källa: Medlingsinstitutet

9 Konjunkturlöner januari-juli 216 Procent Utfall Modell Arbetare 2,5 2,6 Tjänstemän 1,7 2,1 Näringsliv 2, 2,3 Primärkommuner 2, 2,8 Landsting 2, 2,7 Stat 2, 2, Totalt 2, 2,4 Källa: Medlingsinstitutet

10 Industrimärket påverkar löneökningarna i svensk 6 ekonomi Konjunkturlöner hela ekonomin Centrala avtal hela ekonomin Industrins märke Källa: Medlingsinstitutet

11 Industrins Ekonomiska Råd CECILIA HERMANSSON

12 Inför 217 års avtalsrörelse Industrins förutsättningar i tider av lågräntemiljö, globalisering och digitalisering en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 216

13 Utsikter om svag till måttlig tillväxt även på längre sikt Varför den svaga tillväxten? Vad är normalt? Finanskrisen Ekonomisk politik/ institutioner Sekulär stagnation (efterfrågan) Sekulär stagnation (utbud) Källa: IMF,

14 Vad är normalt? Källa: IMF. 14

15 Fortsatt låg global realränta konsekvenser? Global realränta (från långa statsobl), % Drivkrafter, räntepunkter Källa: King och Low, 214. Källa: Rachel och Smith, BOE,

16 Konsekvenser för ekonomisk politik och svensk industri Svårt att både nå full sysselsättning och finansiell stabilitet, få ek.pol. verktyg vid ny lågkonjunktur Penningpolitiken kommit till vägs ände troligt att kronan stärks Finans- och strukturpolitik måste ta över (gäller särskilt EU viktig svensk avs.marknad) Protektionism, nationalism, motstånd mot globalisering riskerar världshandeln ökad global ek.pol. samordning För finansmarknad och industri se över företagens avkastningskrav i lågräntemiljö, annars risk för låga investeringar och svag produktivitetstillväxt, samt ökade risker i verksamheten 16

17 Industrin bidrar alltjämt som viktig sysselsättningsgenerator Tilltagande arbetskraftsbrist och ökad sjukfrånvaro, få varsel och lägre arbetslöshet Kortsiktiga utmaningar: behålla/utveckla personal, modifiera kvalifikationskrav Långsiktiga utmaningar: ökat utbud kval. arbetskraft, utbildning och rörlighet, arbeta längre, reducera riskarbeten digitalisering Källa: SCB 17

18 Tre typer av digitalisering Digitalisering av produkten Exempelivs fordon och köksmaskiner Digitalisering av produktionsprocesser Automatisering, robotisering, 3D-printing Digitalisering av arbetslivet Digital arbetsmiljö Digitaliserat personalarbete *** Fler kunskapsintensiva jobb, färre enkla och riskfyllda jobb, kvalitativa. förändringar i arbetsinnehåll, kompetensbehov och arbetsmiljö 18

19 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Möjligheter Stora möjligheter för svensk industri, både på produkt- och arbetsmarknaden. Digitalisering kan bidra till industrins attraktionskraft som arbetsgivare Omställningsavtalen en konkurrensfördel Utmaning: Att manövrera bland de möjligheter som skapas så att innovationsarbetet verkligen bidrar till ökad konkurrenskraft. 19

20 Tillgång och kostnad för anställda viktigaste faktorer för lokalisering av tillverkning Källa: intervjuer med 2 stora industriföretag i Sverige, Business Sweden 2

21 Sverige behöver stärka sin industriella bas Lokalisering inte enbart lågkostnadsländer. Tillnyktringen har skett parallellt med att cost of China stigit (frakt, kvalitetssäkring och till slut även löner). Större hemläxa att göra innan man tar beslut om lokalisering. I de allra flesta fall är tillverkningen en kärnaffär i industrin som är en källa för innovation och tillväxt. Vi bör slå vakt om den industriella basen. Större företag utvecklar allt oftare en regional strategi som innefattar såväl tillverkning, FoU och design, försäljning och marknadsföring. GVK har möjliggjort för nya företag att växa fram i Sverige även om vi saknar komparativa fördelar på vissa led i värdekedjan. 21

22 Svensk industri är och har varit framgångsrik när utmaningarna ökar beror framgång också på bra politik Näringspolitiken satsningar på kunskap och regionala tillväxtområden snarare än enskilda industrier Utbildningspolitik grundutbildning, högre utbildning, FoU, och ständig kompetensutveckling i företagen Överföring av teknologi innebär att ägandet blir en mer komplicerad fråga Sverige-strategi för institutionella ägare? Viktigt upprätthålla mekanismer som tillåter att industrin förblir gränssättande för löneutvecklingen 22

23 KONJUNKTURINSTITUTET Oktober 216 Lönebildningsrapporten 216 Åsa Olli Segendorf

24 Konjunkturinstitutets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen Lönebildningsrapporten analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen Analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner Särskild vikt läggs vid lönenivåns och lönestrukturens betydelse för arbetslöshet och sysselsättning Konjunkturinstitutet beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna

25 Sammanfattning Arbetsmarknaden är tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb, och tudelningen förstärks framöver Nästa års avtalsrörelse kommer att ske under en högkonjunktur med brist på arbetskraft Inflation och inflationsförväntningarna närmar sig 2 procent Produktivitetstillväxten relativt låg vilket kan påverka arbetskostnadsökningarna Parterna kan bidra till lägre jämviktsarbetslöshet genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner Trovärdigheten för inflationsmålet är viktigt

26 Sysselsättningsgraden är hög Miljoner respektive procent av befolkningen år, säsongsrensade kvartalsvärden Sysselsatta Sysselsättningsgrad (höger) Utvecklingen på arbetsmarknaden

27 Fortsatt högt inflöde av asyl- och anhöriginvandrare de kommande åren Beviljade uppehållstillstånd, tusental Utfall Prognos Utvecklingen på arbetsmarknaden

28 Sysselsättningsgrad varierar med utbildningsnivå och födelseland Procent av befolkningen, år Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Inrikes födda Utrikes födda Utvecklingen på arbetsmarknaden

29 Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är stor i Sverige Procentenheter DE AT FI SE UK NO Män Kvinnor Utvecklingen på arbetsmarknaden

30 Arbetslöshetsnivån skiljer sig åt mellan olika statistikkällor Procent av arbetskraft respektive registerbaserad arbetskraft Inrikes födda AKU Utrikes födda AKU Inrikes födda AF Utrikes födda AF Utvecklingen på arbetsmarknaden

31 Stigande brist på arbetskraft i näringslivet kan gynna svagare grupper på arbetsmarknaden Procent, säsongsrensade kvartalsvärden, konjunkturbarometern Brist på arbetskraft Genomsnitt Utvecklingen på arbetsmarknaden

32 Sänkta lägstalöner och lönesubventioner inte samma sak Lägstalönerna är höga och parterna kan underlätta inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna Målkonflikt mellan jämn inkomstfördelning bland de sysselsatta och hög sysselsättning Ett sätt att sänka arbetskostnader är tidsbegränsade lönesubventioner. Lönesubventioner är Krångliga enligt arbetsgivarna Stigmatiserande Innebär statsfinansiella kostnader Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden

33 Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217 Prognosen i sammandrag. Procentuell förändring om inget annat anges. Inkommande statistik t.o.m. den 27 september 216 har beaktats BNP 1 3,1 2,3 2, 1,6 1,8 Arbetslöshet 2 6,8 6,4 6,3 6,6 6,7 Timlön 3 2,8 3,2 3,4 3,4 3,5 KPIF 1,4 1,6 2, 2,3 2,2 BNP-gap 4,6,7,7,2, 1 Kalenderkorrigerade värden 2 Procent av arbetskraften 3 Enligt konjunkturlönestatistiken 4 Procent av potentiell BNP Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

34 Fortsatt trög återhämtning i omvärlden Procentuell förändring Världen OECD Tillväxtekonomierna Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

35 Den svenska exportmarknaden och exporten växer långsamt framöver Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Svensk export Svensk exportmarknad Svensk exportmarknad, genomsnitt Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

36 Högkonjunkturen fortsätter trots lägre BNP-tillväxt under året Index medelvärde=1, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden Barometerindikatorn BNP (höger) Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

37 Efterfrågeläget (nulägesomdöme) starkare än normalt Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Näringslivet Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation Byggindustrin, orderstock Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

38 Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet ökar något långsammare än historiskt genomsnitt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Faktisk Potentiell Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

39 Arbetslöshet faller under jämviktsarbetslösheten Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

40 Löneflexibiliteten i Sverige i linje med andra länder Om lönerna reagerar på variationer i arbetsmarknadsläget minskar risken för att kortsiktiga svängningar i arbetskraftsefterfrågan leder till kortsiktigt hög arbetslöshet och varaktiga negativa effekter på arbetsmarknaden Resultaten visar att om den regionala arbetslösheten fördubblas blir den privata sektorns lönenivå i länet omkring 3 procent lägre på kort sikt och 7-9 procent på längre sikt Den konjunkturella löneflexibiliteten i näringslivet i Sverige är ungefär lika stor som ett genomsnitt för andra industrialiserade länder. Den offentliga sektorns löneflexibilitet är lägre Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

41 Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet samvarierar Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring Arbetsmarknadsgap Timlön (höger) Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

42 Inflationsförväntningar har stigit sedan början av 215 Procent, kvartalsvärden år 2 år 1 år Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

43 Ett trovärdigt inflationsmål gagnar företag och löntagare Penningpolitiken i Sverige är sedan ett par år tillbaka tydligt inriktad på att få upp inflationen till 2 procent Det mesta tyder också på att Riksbankens åtgärder har fått ungefär de effekter som man kunde förvänta sig; resursutnyttjandet stiger och priserna ökar i snabbare takt Parterna har mycket att vinna på att trovärdigheten för inflationsmålet återställs för att undanröja en stor del av den osäkerhet som på senare år rått om inflationsutsikterna och därmed förenkla kommande års lönerörelser Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

44 Inflation och löneökningstakt fortsätter stiga Årlig procentuell förändring KPI med fast bostadsränta (KPIF) Timlön i hela ekonomin Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

45 Riksbanken höjer reporäntan hösten 217 Procent, kvartalsvärden Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

46 Scenarioanalys med olika löneökningstakt Procentuell förändring KI:s scenario, oktober 216 Lägre löneökningstakt Högre löneökningstakt Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

47 Scenarioanalys med olika löneökningstakt Om lägre löneökningstakt Riksbanken har fortfarande begränsat handlingsutrymme även om det kommer att öka framöver Sannolikt små effekter på arbetslösheten Om högre löneökningstakt Hur Riksbanken reagerar är av stor betydelse för hur arbetslösheten påverkas Om Riksbanken agerar i enlighet med sin kommunikation, det vill säga är försiktig med att höja reporänta även om inflationen blir oväntat hög, så ökar inte arbetslösheten så mycket. En liten ränterespons ger stor effekt på inflationen men liten effekt på arbetslösheten, och en stor ränterespons omvända effekter. Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

48 Bestämningsfaktorer för arbetskostnadsutvecklingen på lång sikt Produktivitetsutveckling på lång sikt Förädlingsvärdeprisutveckling på lång sikt Arbetskostnadsutveckling på lång sikt Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 217

49 Arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin Index 25= Sverige Tyskland Euroområdet Finland Storbritannien Internationell konkurrenskraft

50 Ingen tydlig trend i relativ arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin Index 25= Relativ arbetskostnadsandel Medelvärde Medelvärde Internationell konkurrenskraft

51 Lönsamheten i tillverkningsindustrin, handeln och privata tjänstenäringar högre än normalt enligt företagen Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Tillverkningsindustrin Handeln Privata tjänstenäringar Internationell konkurrenskraft

52 Strukturomvandling bakom lägre vinstandel i näringslivet Procent Vinstandel i näringslivet Justerad vinstandel Internationell konkurrenskraft

53 Fasta bruttoinvesteringar i näringslivet nära normal Procent av BNP Näringslivet Näringslivet, medelvärde Näringslivet exkl. bostäder Näringslivet exkl. bostäder, medelvärde Industrin Industrin, medelvärde Internationell konkurrenskraft

54 Överskott i Sveriges handelsbalans Procent av BNP Totalt Varor Internationell konkurrenskraft

55 Sammanfattning Arbetsmarknaden är tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb, och tudelningen förstärks framöver Nästa års avtalsrörelse kommer att ske under en högkonjunktur med brist på arbetskraft Inflation och inflationsförväntningarna nära 2 procent Produktivitetstillväxten relativt låg vilket kan påverka arbetskostnadsökningarna Parterna kan bidra till lägre jämviktsarbetslöshet genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner Trovärdigheten för inflationsmålet är viktigt

56 I panelen: Håkan Hellstrand, SKL Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv Håkan Regnér, Saco Ola Pettersson, LO Göran Zettergren, TCO