Tobaksfri skola Kronoberg Uppföljning av ett implementeringsarbete i fyra skolor

Transkript

1 Tobaksfri skola Kronoberg Uppföljning av ett implementeringsarbete i fyra skolor Region Kronoberg Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling

2 1

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppföljning av Tobaksfri skola Kronoberg Bakgrund... 4 Implementeringsarbete... 4 Metod... 7 Resultat... 7 Deltagande skolor i Kronobergs län... 7 Gymnasieskola Gymnasieskola 1 Vägen till en tobaksfri skoltid... 7 Framtid... 9 Resultat av enkätundersökningen Gymnasieskola Gymnasieskola 2 Vägen till en tobaksfri skoltid Framtid Resultat av enkätundersökningen Grundskola Grundskola 1 Vägen till en tobaksfri skoltid Framtid Resultat av enkätundersökningen Grundskola Grundskola 2 Vägen till en tobaksfri skoltid Framtid Resultat av enkätundersökningen Diskussion

4 Sammanfattning För att ett tobaksförebyggande arbete och insatser ska få fäste och bli långsiktigt hållbart i skolan krävs en modell för implementering och integrering i skolans verksamhet. Utvecklingsarbetet Tobaksfri skola Kronoberg har arbetat efter en implementeringsmodell i sex steg. Målet är att få effekt på tobaksbruket på skolan och därigenom en mer trivsam och hälsofrämjande miljö. Landstinget Kronoberg tillsammans med Länsstyrelsen i Kronobergs län bedrev utvecklingsarbetet Tobaksfri skola Kronoberg under perioden hösten 2013 hösten Tillsammans med fyra motiverade skolor, två gymnasieskolor och två grundskolor, utvecklades ett långsiktigt hållbart tobaksförebyggande arbete. En konsult, Niklas Odén, Links of Importance, anlitades som processledare. En styrgrupp bildades med projektledaren och representanter från Länsstyrelsen Kronoberg och dåvarande Landstinget Kronoberg. Varje skola har haft en utsedd arbetsgrupp med skolledare, skolsköterska och lärare, som drivit processen på sin skola. Denna grupp har fortlöpande fått stöd och handledning i det lokala arbetet på skolan av styrgruppen. I starten av implementeringsarbetet genomfördes på varje skola en föreläsning för samtlig personal så alla skulle ha samma bakgrund och kunskap om vad Tobaksfri skolan innebar. Det var ett högt deltagarantal till föreläsningen från alla skolor. Det centrala i arbetet var den så kallade synvändan som gick ut på att fokus inte var på att eleverna skulle sluta röka utan att de inte skulle börja röka. Det innebar att skolans personal skulle inta en hälsofrämjande hållning och attityd, och att tobaksbruk inte sågs som en ordningsfråga utan som en hälsofråga. Arbetsgrupperna på skolan jobbade fram, tillsammans med kollegiet, en policy som skulle råda för sin skola. Samtliga skolor valde en tobaksfri skoltid men processerna att nå dit såg lite olika ut mellan skolorna. Resultatet av enkätundersökningen till personalen, som gjordes när implementeringsarbetet var avslutat visade att det var fler bland personalen på grundskolan som uppfattat att det var en tobaksfri skoltid som gällde än det var bland personalen på gymnasiet. Det visar att skolorna inte är klara med implementeringsarbetet och att det är ett arbete som måste pågå kontinuerligt. Det kärvs ett fortsatt långsiktigt arbete för att skapa strukturer och rutiner för vidmakthållandet av tobakspolicyn på skolorna. Skolledningens kunskap och förståelse kring tobaksförebyggande arbete främjar bibehållandet av en tobaksfri skoltid. Det fanns ett kraftigt stöd bland personalen, högre på grundskola än gymnasium, att det är all skolpersonals uppgift att stödja eleverna så att de inte börjar röka eller snusa. Sju av tio ansåg att det ingick i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande. Även om ingen uppföljning till eleverna gjordes är uppfattningen från skolornas arbetsgrupper att eleverna inte varit generellt delaktiga i implementeringsarbetet. Samtliga skolor har försökt att engagera elevråden i implementeringen med varierande framgång. Något elevråd ställde sig bakom men ansåg inte att detta var en fråga för dem. Någon skola planerade att ta med elever i arbetsgruppen för det fortsatta arbetet. Eleverna har dock fått information och kännedom på olika vägar om skolans tobakspolicy och att det är en tobaksfri skoltid som råder. 3

5 Uppföljning av Tobaksfri skola Kronoberg Bakgrund Efter hemmet är skolan den viktigaste barn- och ungdomsarenan, när det gäller att påverka barns och ungdomars tobaksbruk och andra livsstilsval. Skolan kan vara såväl en skyddsfaktor som en riskfaktor, när det gäller ungdomarnas tobaksbruk, beroende på hur man hanterar tobaksfrågan i sin verksamhet. Enligt lag är det förbjudet med rökning på skolans område. Lagen har tillkommit för att skydda barn och unga mot tobaksbruk. Syftet är att rökning inte ska förekomma på skolans område. För forskningen är glasklar, ett utbrett rökande på skolgården smittar. Det vill säga ju mer vanligt förekommande rökning är på en skola, desto fler av eleverna börjar. Det är en negativ spiral där det ena föder det andra. Det är det lagstiftarna har försökt att motverka. Utöver att freda skolgården från rökning, och på så sätt begränsa elevernas tillgång till tobak, så finns det andra komponenter som skolan kan genomföra och som forskningen pekar på har effekt när det gäller tobaksbruk bland ungdomar. En god dialog och samverkan med föräldrar, där livsstilsfrågor som tobaks- och alkoholbruk samt ett restriktivt förhållningssätt diskuteras har visat sig kunna påverka. Skolan kan även genom sin personals föredöme, hur man agerar vid upptäckt att elev brukar tobak samt hur man tar upp tobaksfrågan i undervisningen påverka eleverna. Elevers delaktighet, att de är medaktörer, i arbetet med att få skolan tobaksfri är en annan framgångsfaktor. Ytterligare påverkan i denna fråga kan skolan ha genom att föra en dialog med exempelvis de butiker som ligger i skolans närområde, där man betonar vikten av att butikerna håller på lagstiftningen gällande tobaksförsäljning att inte sälja till minderåriga. Alternativt att man aktivt följer upp och anmäler de butiker man får kännedom om säljer tobak till eleverna/minderåriga. Man skulle även kunna finna former för en mer aktiv samverkan mellan tillsynsansvariga i kommuner och skolorna kring det gemensamma målet att hålla skolgården rökfri. Vi känner med andra ord till de verktyg som skolor kan använda för att få tobaksförebyggande effekt bland sina elever. Implementeringsarbete För att ett tobaksförebyggande arbete och insatser ska få fäste och bli långsiktigt hållbart i skolan så krävs inte bara bra verktyg, det krävs även en modell för implementering och integrering i skolans verksamhet. Annars har utvärderingar visat att det snart faller i glömska och ersätts av annat arbete eller projekt. Därför har utvecklingsarbetet Tobaksfri skola Kronoberg knutit an en implementeringsmodell i sex steg. Denna implementeringsmodell har vaskats fram ur befintlig forskning om implementering av socialt arbete. Målet är att få effekt på tobaksbruket på skolan och därigenom en mer trivsam och hälsofrämjande miljö. 4

6 Landstinget Kronoberg tillsammans med Länsstyrelsen i Kronobergs län bedrev utvecklingsarbetet Tobaksfri skola Kronoberg under perioden hösten 2013 hösten Utvecklingsarbetet var en fortsättning på den mångåriga satsning som Landstinget Kronoberg har genomfört för att stödja länets skolor att utveckla ett tobaksförebyggande arbete, bland annat i samverkan med A Non Smoking Generation. Utvecklingsarbetet var också en del i Länsstyrelsens arbete kring tillsyn av och stöd till rökfria skolgårdar samt förebyggande insatser inom ANDTområdet. Hösten 2013 tillfrågades samtliga rektorer på länets högstadie- och gymnasieskolor om de var intresserade av att delta i ett utvecklingsarbete för en tobaksfri skola. Detta arbete låg i linje med vad tobakslagen samt skolans egna styrdokument uppmanar. Intresserade rektorer fick en förhandsinformation och fick därefter ta ställning om de ville delta. Skolorna skulle få tillgång till en implementeringsmodell som stärker arbetets långsiktiga överlevnad. Tillsammans med två grundskolor och två gymnasieskolor i Kronobergs län utvecklades ett långsiktigt tobaksförebyggande arbete. Tanken var även att deltagande skolor i förlängningen skulle fungera som inspirerande förebilder/goda exempel för andra skolor i länet. Implementeringsarbetet sträckte sig över tre terminer med start januari 2014 och avslutades juni Arbetet följer sex steg enligt modell nedan. Implementeringsprocess Steg 1 Undersöka behov och förutsättningar Steg 2 Förankra behovet av förändring Steg 3 Val av insatser och planering av Insatser och genomförande Möten/samtal med skolorna där förutsättningarna undersöks och diskuteras Eventuell förstärkning av förutsättningar genom handledning, kommunikation och målformuleringar. Skolorna informeras/medvetandegörs om implementeringsprocessen och metodkomponenter. Skolorna uppmanas att bilda arbetsgrupp med god förankring i kollegiet och med ledningsstöd. Skolornas arbetsgrupper informerar skolans övriga personal om att skolan ska delta i implementeringsarbetet. Utbildningsinsats 1 All personal deltar. Kommunikation Dialog med skolorna, nyhetsbrev. Ta fram information och presentationer om arbetet till skolans intressenter Sprida information till skolans intressenter Möten med skolans arbetsgrupp för att diskutera och planera in metodens kommande 5

7 genomförande. Steg 4 Utbildning i den nya metoden Steg 5 Stöd när metoden börjar användas. Steg 6 Varaktigt vidmakthållande av metoden tobaksförebyggande insatser/komponenter Kommunikation dialog med skolorna och nyhetsbrev som presenterar kommande insatser. Tematiska/riktade utbildningsinsatser Framtagande/ revidering av skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy. Elevdialog, samverkan kring skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy Föräldradialog, samverkan kring skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy Genomförande av ANT-undervisning Dialog/samverkan med externa intressenter Skolornas arbetsgrupp och ledning ges stöd/handledning att utveckla rutiner och strukturer för metodens fortlevnad på skolan. Dokumentation av rutiner/struktur = regelverk + återkommande insatser, tid, ansvar och uppföljning. Stödjande kommunikationsinsatser, nyhetsbrev Det övergripande målet var att få till ett verksamt och långsiktigt hållbart tobaksförebyggande arbete i syfte att få ned tobaksbruket bland länets unga. Mål: Att deltagande skolor ska arbeta i enlighet med vad som anges i Tobakslagen samt i skolans styrdokument. Att skolan ska använda forskningsbaserade metoder i sitt tobaksförebyggande arbete. Att, efter genomförd implementering, färre elever på deltagande skolor ska bruka tobak. Implementeringssatsningen i länet har haft en anställd projektledare som drivit processen i skolorna enligt framtagen implementeringsplan. En styrgrupp bildades med projektledaren och representanter från Länsstyrelsen Kronoberg och dåvarande Landstinget Kronoberg. Varje skola har haft en utsedd arbetsgrupp med skolledare, skolsköterska och lärare, som drivit processen på sin skola. Denna grupp har varit styrgruppens samarbetspart som fått stöd och handledning i det lokala arbetet på skolan. 6

8 Metod Utvärderingens syfte var att följa processen för varje skolas arbete för att nå en tobaksfri skoltid. Focus har varit på skolledning, arbetsgrupp och delvis skolpersonal. Ingen uppföljning bland elever gjordes. En del av uppföljningen gjordes med enkäter till personalen vid utbildningstillfället samt vid avslutningen. En dokumentation från arbetsgruppsmöten beskrev processen och tankarna mot skolans mål, samt en avslutande workshop med gymnasieskolorna respektive grundskolorna. Telefonintervjuer genomfördes med rektorerna på respektive skola hösten 2014 samt vid avslutandet av arbetet i juni Intervjuerna genomfördes per telefon med strukturerade frågor av en fristående person som inte var knuten till arbetet. Intervjuerna spelades in och renskrevs ordagrant. Därefter analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagande skolor i Kronobergs län Två gymnasieskolor och två grundskolor, samtliga kommunala, deltog från Kronobergs län. Gymnasieskola 1 Gymnasieskola med ca 1200 elever fördelade på sex program. Omkring 100 anställda. Redovisningen för Gymnasieskola 1 grundar sig på dokumenterade möten mellan skolans arbetsgrupp och styrgrupp samt två intervjuer gjorda med skolans gymnasiechef, i oktober 2014 samt juni Gymnasieskola 1 bestämde sig för att ha delmålet en rökfri skola, där rökningen inte skulle tillåtas inom skolans geografiska område. Det slutgiltiga målet skulle vara en rökfri skoltid. Gymnasieskola 1 Vägen till en tobaksfri skoltid Tobaksfrågan var och har länge varit viktigt för gymnasieskola 1. Om det så bara är en elev som röker! Gymnasieskola 1 hade ambitionen att vara en hälsofrämjande skola och hade tidigare deltagit i tobaksförebyggande projekt för gymnasieskola. Inför starten av implementeringsarbetet under våren 2014 var upplevelsen att det var för många elever som rökte på skolan. Det var dock få i personalgruppen som rökte och rökrummet var borta sedan ca sju år. Redan från starten ansåg skolledningen att det var viktigt att delta i arbetet, men det var osäkert hur mycket tid medarbetare ville lägga ner på skolan, alla ansåg dock att frågan var viktig, det var inte en ickefråga. I starten upplevdes att det var lite ont om tid men god vilja fanns. Personal som jobbade inom städ/service var fristående och tillhörde inte skolan och hade inte gemensam chef med skolpersonalen. 7

9 En arbetsgrupp bildades med lärarrepresentanter från olika ämnen, skolledning samt personal från elevhälsan. Ett utbildningstillfälle genomfördes 2 april 2014 med cirka 60 personer, skolpersonal samt servicepersonal. Niklas Odén föreläste. Ytterligare ett tillfälle erbjöds i 11 augusti 2015 till de som inte haft möjlighet att vara med under våren. Diskussioner fördes bland annat om att tobakslagen ska ses som en skyddslag och att skolan nu ska jobba med att tobaksfrågan inte är en ordningsfråga utan en hälsofråga. Att vara väldigt mycket anti-rök inte är en framgångsfaktor. Man får inte ha för mycket pekpinnar för det är ju ungdomar lite allergiska mot Citat rektor Gymnasieskola 1 ville ha en hälsoprofil på skolan där tobaksfrågan vävdes in i ett större sammanhang. Skolan valde att jobba i två steg där delmålet var tobaksfri skolgård men långsiktiga målet med en tobaksfri skoltid till Det arbetades även för att se eleverna som medaktörer inte målgrupp. Diskussioner med elevrådet där frågan ställdes Hur kan elevrådet bidra till arbetet för en tobaksfri skola? Elevrådet ställde sig bakom och tyckte att det varit bra att skolan jobbat med frågan, men har valt att inte varit så aktiva själva. Arbetet med att formulera en policy, motivering- och förankringsarbete skedde via arbetsgruppen ut till medarbetarna via APT. Det krävdes en ständig kommunikation av policy som innebar ett förändrat synsätt än tidigare till medarbetare, elever och föräldrar kring motiven varför det ska vara en tobaksfri skola. Hälsoaspekten betonades mer än ordningsaspekten och att det handlade om en omtanke om andra elever så de inte börjar röka/snusa. Målet var att så få som möjligt skulle börja använda tobak. Det var en utmaning att anta ett annat förhållningssätt och få förståelse bland medarbetare på vad synvändan innebar att fokus inte ska vara på att elever ska sluta röka/snusa, utan att de inte ska börja. Det gällde för personalen att inta en hälsofrämjande hållning och attityd som innebar att inte jaga rökande elever eller att se tobak som en förbuds- och ordningsfråga. Vi har fått de här metoderna för att argumentera på ett annorlunda sätt, det vill säga man ser det som en hälsofråga, det som kallas synvändan. Att man ändrar helt enkelt perspektivet. Det handlar om att få med alla i tänket, att få alla att ta den här frågan på allvar. Citat rektor De flesta i personalgruppen mottog arbetet och synsättet positivt, även om det fanns vissa som tyckte att skolans uppgift är att undervisa och att de inte skulle ägna sig åt dessa frågor. Information och förankring genomfördes till lokal samverkansgrupp, skolledargrupp, personalkonferenser och skyddskommitté. Tobaksbrukande personal har vid behov erbjudits stödinsatser för att sluta röka/snusa. Vid möten i arbetsgrupperna under hösten framkom önskemål om erfarenhetsutbyten och en fördjupad diskussion med andra skolor. En workshop planerades därför för de båda deltagande gymnasieskolorna den 23/

10 Följande punkter diskuterades: Var ligger de i dag, vilken ambitionsnivå? Vad är deras målsättning? Vilka metodkomponenter har de använt av de föreslagna? Var är de i implementeringsmodellen, de sex stegen? Hur långt har de kommit i synvändan och förhållningssätt? Hur är det förankrat bland elever, medarbetare? Är det en ordningsfråga eller hälsofråga i dag, var är de i processen? Förbättringsmöjligheter i sitt eget arbete? Vilka tips kan de ge till de nya skolorna? Arbetsgruppen på Gymnasieskola 1 ansåg att det nya förhållningssättet var lättare och mindre prestigefyllt att jobba efter än tidigare och att det upplevdes mer hänsynsfullt med ett hälsofrämjande förhållningssätt gentemot eleverna. Policyn och handlingsplaner kommunicerades vid föräldramöten, introduktionsmöten med elever, hemsida, klassråd och mentorssamtalens utvecklingssamtal med föräldrar och elev. En samtalsguide eller liknande efterfrågades för samtal med personalen och mer information inför kommande läsår. Det betonades att det var viktigt att hela tiden ta upp frågan, gång på gång uppföljningar på APT var önskvärt framöver. Arbetsgruppen skattade att lite mer än hälften av medarbetarna kände till förhållningssättet, och troligen en lägre andel av eleverna. Framtid Följande diskuterades vid avslutningsmöte tillsammans med styrgruppen i juni Ansvar/arbetsgruppens framtid Det fanns en medvetenhet hos arbetsgruppen att det kan finnas ett gap mellan dem och resten av personalen. Svårigheterna bestod i att alla inte kommit lika långt i förståelse och insikt i innebörden av Tobaksfri skola. Det är viktigt hur grundtanken i Tobaksfri skola presenteras av mentorerna inför eleverna. Viktigt att det finns en tydlighet och god kommunikation om detta. Arbetsgruppen planerade att fortsätta sitt arbete, eventuellt med kompletteringar med fler personer. Första träffen planerades i uppstartsveckan och sedan två träffar per termin. Gruppen tog på sig att utforma frågeställningar att diskutera på APT-träffar och klassråd. Gruppens uppgift var att driva frågan vidare och följa upp hur arbetet framskrider utifrån handlingsplanen och vara ett bollplank för andra lärare m.fl. Policy/förhållningssätt Hur ska policyn och synvändan stärkas? En samtalsguide skulle tas fram liksom FAQ, att lyfta de vanligaste frågorna med svar och argumentation. Detta ska spridas till personalen via APT som sker i mindre grupper under avsatt tid. Vad kan jag bidra med? Fortsatta diskussioner bedömdes som nödvändiga i personalgruppen för att arbetet och förhållningssättet ska leva vidare. 9

11 Metodkomponenter Kommunikation Både elever och personal måste få information och diskussionsmöjligheter tidigt under terminsstart för att senare fördjupas och följas upp under terminstid. Den nye chefen för servicepersonalen ska få information om tobaksfri skoltid. Hemsidan liksom monitorerna ska ha info om tobaksfri skoltid. Information bör finnas med i Viktigt att veta till eleverna vid terminsstart och det borde även framgå i annonser och vid Öppet hus att det är en tobaksfri skoltid som gäller. Information vid uppropet i åk 1 samt en förstärkning av mentorerna under första veckan. Mentorerna ska även ta upp tobaksfrågan vid utvecklingssamtalen en gång per termin. Budbärarna är viktiga d.v.s. mentorerna som återkommande träffar eleverna. Skyltningen utomhus diskuteras och hur de kan förbättras för att påvisa att det är rökfritt. Askkopparna är nu borta. Information ska ges till föräldrar vid möten i åk 1. Elevhälsa Elevhälsan tar upp frågan vid hälsosamtalen. Elevhälsan kan även beskriva hälsoproblem som ett underlag till mentorsträffar och stödja undervisningen på så vis. Elevers delaktighet Diskussioner och kontakter måste ske kontinuerligt med elevkåren, skyddsombud och GIF(?). Diskussionsfråga till klassråden: Hur kan vi elever medverka till hur skolan blir tobaksfri? Dessa möten protokollförs. Undervisning I vilka ämnen kan man förvänta sig att tobaksfrågan tar upp? Vad kan och vill vi göra? Vad fungerar? Viktigt att inte slå knut på sig själv! Idrott och hälsa här är det naturligt att diskutera vad kan jag göra för min egen hälsa? Naturkunskap kan samarbeta med idrott och hälsa med egna arbeten etc. Även små insatser i ordinarie undervisning kan göras t.ex. engelskan, samhällskunskap med träningsuppgifter. Uppföljning och utveckling Planer och önskemål uttrycktes för en träff med arbetsgruppen för gymnasieskola 2 för erfarenhetsutbyte och för att följa upp vad man gör och vad som kan vidareutvecklas. En förutsättning för ett bra fortsatt arbete är att ha regelbundna möten med arbetsgruppen och utse ansvariga för varje del. Arbetet med Tobaksfri skolan ska ses som ett kvalitetsarbete som 10

12 sammanfattas och följs upp vid varje läsårs slut. Vad som skett, har man gjort det man tänkte, med vilken kvalitet och vad kan förbättras. Ansvaret blir fortsättningsvis skolans så att det inte blir ett projekt utan ett utvecklingsarbete! Ingenting är ju bestående i skolans värld, man måste erövra varje ny årskull med samma budskap. Citat rektor Ett uppföljande möte planerades in under våren 2016 med styrgruppen. Resultat av enkätundersökningen Enkätundersökningar genomfördes till samtlig personal i samband med utbildningstillfällen i april/augusti samt vid avslutningen av implementeringsarbetet i juni Det var 71 respektive 86 personer på Gymnasieskola 1 som besvarade enkäterna. Resultatet från den sista enkätundersökningen visade att 55 procent av de tillfrågade angav att skolan var noga med att tillämpa policyn. Det var 40 procent som visste att skolans policy omfattade en tobaksfri skoltid (dvs både rökning och snusning), 43 procent trodde att det var rökfri skoltid som gällde. I stort sett samtliga (95 procent) kände till att policyn berörde såväl elever som personal. Det fanns ett gott stöd, 70 procent, för att skolan ska vara helt tobaksfri, d.v.s. att elever och personal är rök/snusfria under skoltid. Detta stöd hade ökat något sedan starten. Mer än hälften, 57 procent, ansåg att det ingår i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande, ingen förändring i denna uppfattning skedde mellan undersökningstillfällena. Det var endast fem personer (sex procent) som ansåg att skolan enbart ska ge fakta om tobak och inte arbeta förebyggande. Nästan alla uppger att de har goda eller mycket goda kunskaper om tobakens skadeverkningar endast ett fåtal personer uppger att de vill ha mer information eller kunskap om tobak. Det var 47 procent som ansåg att det är all skolpersonals uppgift att stödja eleverna så att de inte börjar röka eller snusa. Något fler, 55 procent, ansåg att skolan ska erbjuda specifik tobaksavvänjning till de elever som röker/snusar. Ingen skillnad ses mellan första och sista enkätundersökningen. Bland de som svarade på enkäten var det sju procent som rökte och sex procent som snusade, ibland eller dagligen. 11

13 Gymnasieskola 2 Gymnasieskola 2 hade cirka 700 elever fördelade på sex olika program. Omkring 120 personal inklusive servicepersonal arbetade på Gymnasieskola 2. Redovisningen för Gymnasieskola 2 grundar sig på dokumentation från möten mellan skolans arbetsgrupp och styrgrupp samt två intervjuer gjorda med rektor, i oktober 2014 samt juni Gymnasieskola 2 Vägen till en tobaksfri skoltid Gymnasieförvaltningen jobbade mycket med rökfria skolområden men det tyckte inte skolledningen på Gymnasieskola 2 gav några resultat. Skolledningen hade en stor motivation att jobba med tobaksfrågan på skolan och upplevde att det fanns ett uppenbart problem med mycket rökare på skolan. Det sågs som ett arbetsmiljöproblem att det röktes utanför dörrarna (och även ett lagbrott). Men det var även ett hälsoproblem och därför viktigt att jobba med rökning bland unga. Eleverna upplevde att skolan var en frizon för rökning, även om man inte fick röka hemma, och denna uppfattning kändes inte ok från skolledningens sida. Regler hade respekterats bättre under den sista tiden, men det fanns mer att göra och det upplevdes vara av stort värde att få med elevrådet. Skolledningen kände sig redo att ta sig an frågan att införa en tobaksfri skoltid även om det skulle uppstå motstånd från delar personalen. Skolledningen uppfattade att tobaksfrågan var viktig principiellt av pedagogerna men att man inte ville ha någon extra pålaga. Det fanns svårigheter att hitta engagerade lärare till arbetsgruppen. För en del lärare kunde det vara andra saker som kändes viktigare. En utbildning planerades till den 3 april 2014 med Niklas Odén som föreläsare, men då endast ett fåtal personer infann sig, beslutades att utbildningen skulle genomföras vid ett senare tillfälle. Skolledningen blev införstådd med att det var viktigt med tydlig kommunikation att det var en obligatorisk utbildning för att all personal skulle få samma kunskap och synsätt för det framtida arbetet. Det var viktigt att alla fick samma bild och ett viktigt steg i implementeringen. Utbildningen genomfördes i stället den 11 augusti 2014 med god uppslutning. Engagemanget från personalen var gott och kraft ägnades åt att medvetandegöra personalen om varför skolan valt att jobba med tobaksfrågan. Att det handlade om en kulturvändning från att jaga rökare och utdela sanktioner till att bygga en hälsofrämjande miljö där man inte börjar röka. Diskussion i arbetsgruppen om hur eleverna ska bli medaktörer, även rökande elever kan vara behjälpliga i arbetet Kan du hjälpa oss att låta bli att röka när du är här? Policyn skickades ut till arbetslagen, som är forum för förankring, och policyn skulle motivera personalen att jobba med frågan. Det gällde nu att jobba för tobaksfrihet och inte mot tobak. Ingen hade problem med att jobba med tobaksfrågan, men fanns en del synpunkter på mentorsnivå. Det var ett viktigt steg att diskutera och förankra arbetet i arbetslagen för att nå ut till alla. Förslaget kring policy var ute på remiss och synpunkterna beaktades därefter i arbetsgruppen. Det var viktigt att det fick ta sin tid, att alla fick diskutera den här policyn och komma med förslag kring hur vi ska uppnå det här : Citat rektor 12

14 I arbetsgruppen uttrycktes en önskan om att tobaksfrågan ska blinka och att Gymnasieskola 2 är en skola för framtiden! Även bland eleverna upplevdes ett positivt gensvar och att attityderna förändrats, då man inte pratade utifrån pekpinnar, utan pratade istället om att det var med omsorg om deras hälsa. Eleverna respekterade detta arbetssätt. Positiv feedback fanns även från vårdnadshavare som uttryckte att de kände sig trygga med att ha sina barn på Gymnasieskola 2 och att det var positivt att medvetenhet jobba med tobaksfrågan. Jag vill ju som skolledare kunna säga till mina nya elever och nya föräldrar att det här är en skola som arbetar ständigt och medvetet med en tobaksfri skoltid. Citat rektor Vid möten med arbetsgrupperna i höstas framkom önskemål om erfarenhetsutbyten och en fördjupad diskussion med andra skolor. En workshop planerades därför för de deltagande gymnasieskolorna den 23 april Följande punkter diskuterades: Var ligger de i dag, vilken ambitionsnivå? Vad är deras målsättning? Vilka metodkomponenter har de använt av de föreslagna? Var är de i implementeringsmodellen, de sex stegen? Hur långt har de kommit i synvändan och förhållningssätt? Hur är det förankrat bland elever, medarbetare? Är det en ordningsfråga eller hälsofråga i dag, var är de i processen? Vilka förbättringsmöjligheter i sitt eget arbete? Vilka tips kan de ge till de nya skolorna? Arbetsgruppens uppfattning var att majoriteten av kollegiet accepterade att det är en tobaksfri skola men att en del vill hellre att det ska gälla för skolområdet. Viktigt att inte ge upp som skolledare utan jobba vidare i dialog med medarbetare som inte finner det för självklart att det är tobaksfri skoltid som gäller. Skollagen finns som stöd där undervisande lärare har en skyldighet att jobba hälsofrämjande men på vissa håll brister attityden. Det framhölls att det var viktigt att vara ärlig mot sig själva i arbetsgruppen och reda ut vad man gjort och vad man inte gjort. Implementeringsmodellen har varit ett stöd och gett struktur och ram för processen. Det gäller att även våga prata om det som varit tufft och svårt. Det salutogena synsättet har varit bra och stödjande för eleverna. Arbetsgruppen uppskattade att en majoritet, ca 80 procent känner till att det är en tobaksfri skoltid och en hälsofråga istället för en ordningsfråga. Elever i åk 3 är förebilder och det gäller att få rökande elever att inse det utan att skriva dem på näsan, få dem på sin sida och lyssna på dem. Synvändan och implementeringsarbetet måste fortsätta hela tiden. Framtid Följande framkom vid avslutningsmöte med styrgruppen i juni

15 Ansvar/arbetsgruppens fortsatta arbete Arbetsgruppen ska fortsättningsvis bestå, i stort sett befintlig grupp. Träffar ska ske två gånger per termin och första träffen blir i början av höstterminen Eventuell elevmedverkan i gruppen kan diskuteras. Gruppen ska även fortsättningsvis endast diskutera tobak och inte ta in ytterligare områden. Policy/förhållningssätt Skolan har valt att det är Tobaksfri skoltid som ska gälla. Hur ska detta fortsätta att spridas? En vision är att det ska sitta i ryggmärgen bland personalen som ska känna sig trygga i sitt förhållningssätt. Att ta fram en så kallad hisspresentation där man på 30 sekunder berättar vad tobaksfri skoltid innebär och varför, kan vara en god hjälp. Det krävs en ständig påminnelse och att skolledningen påvisar att detta är viktigt. Viktigt att synliggöra respekten. Tobaksfrågan är ett förhållningssätt och inte en fråga på plats 30! Därför är det viktigt att informationen kommer ut i början av terminen. Metodkomponenter Kommunikation Hur kan man se att Gymnasieskola 2 är en tobaksfri skola vid nästa läsår? Kan någon missa det? Hur säkerställs hälsosamtal och mentorssamtal? Manual finns. På vilket sätt kan du bidra till en tobaksfri skola? När elever är ute på arbetsplatspraktik accepteras att det är rökfria arbetsplatser men på skolan ser eleverna annorlunda på frågan. Därför är det angeläget att ta upp tobaksfrågan i mentorssamtal, liksom övriga ordningsregler och motsvarande, för åk 2 och åk 3 elever. Det är bra att vädja till rökande elever att de inte ska locka in andra (blivande) rökare. Information ska finnas på hemsida och skyltar. Det handlar om att få en linje information om tobaksfri skoltid bör ges vid Öppet hus, inför ansökning för åk 9 elever, vid antagningsbeskedet och diskuteras på mentorssamtal. Föräldrainformation, hälsosamtal med elevhälsan samt vid arbetsplatsträffar. En erfarenhet man dragit är att ju mindre grupp man pratar med desto bättre når man fram med budskapet, oavsett om det gäller elever, personal eller föräldrar. Det är i de mötena man får en dialog och inte enbart en information. Frågan behöver lyftas gång på gång! Hur går det? Vad gör vi? Det ska inte vara ett projekt utan ett långvarigt implementeringsarbete! Elevers delaktighet Eventuellt kan elevskyddsombud vara med i arbetsgruppen fortsättningsvis. Klassråd genomförs cirka en gång per termin. Det bör finnas en gemensam mall för vad och hur man kan ta upp om tobakspolicyn. När mentorerna tar upp frågan är viktigt hur man presenterar 14

16 den för eleverna så det inte blir kontraproduktivt. Det handlar inte om att det är förbjudet att röka det handlar om en helhet om hälsan. Diskutera på elevråden Hur kan du bidra? Hur kan vi gemensamt jobba med frågan? En väg in att få elevernas delaktighet, de är kreativa och det kan generera i en utveckling och många nya goda förslag till fortsatt arbete. Den här tjatkulturen inte behöver fortgå därför att eleverna har god kännedom om det här och som elev så vet man vad vårt förhållningssätt är till tobak. Citat rektor Undervisningen Tobaken tas upp där det är rimligt. Elevmiljöarbetet är viktigt äldre elever är viktiga förebilder för yngre. Elevhälsan Dagliga samtal med elever. Vaska ut vilka hälsoproblem som är mest förekommande för att lyfta dem specifikt till mentorerna för vidare diskussion. Uppföljning och utveckling Arbetet med tobaksfri skoltid är likt annat systematiskt kvalitetsarbete. Hur ser vi effekterna av arbetet? Diskussioner i arbetsgruppen framöver om uppfattning av läget, en av rektorerna blir sammankallande. Nu är det skolans fortsatta ansvar för att det hittills gjorda arbetet inte stannar vid att vara ett projekt. Ett uppföljande möte planeras även in till våren 2016 med delar av styrgruppen som finns på plats i länet. Medvetenheten om skolledningens betydelse för ett framgångsrikt arbete var tydligt. Att skolledningen är synlig i det här projektet är jätteviktigt. Jag tror det är A och O att skolledarna är nyckelpersoner i det här Citat rektor Resultat av enkätundersökningen Enkätundersökningar genomfördes till samtlig personal i samband med utbildningstillfällen i augusti 2014 samt vid avslutningen av implementeringsarbetet i juni 2015 till samtlig personal. Det var 67 respektive 56 personer på Gymnasieskola 2 som besvarade enkäten. Resultatet vid den sista enkätundersökningen visade att 52 procent av de tillfrågade angav att skolan var noga med att tillämpa policyn. Det var 44 procent som visste att skolans policy omfattade en tobaksfri skoltid (d.v.s. både rökning och snusning), resterande trodde att det var rökfri skoltid eller skolgård som gällde. I stort sett samtliga (93 procent) kände till att policyn berörde såväl elever som personal. Det fanns ett gott stöd, 59 procent, för att skolan ska vara helt 15

17 tobaksfri, d.v.s. att elever och personal är rök/snusfria under skoltid. Detta stöd hade ökat något sedan starten. En klar majoritet, 74 procent, ansåg att det ingår i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande. Det var endast fem personer (tio procent) som ansåg att skolan enbart ska ge fakta om tobak och inte arbeta förebyggande. Nästan alla uppger att de har goda eller mycket goda kunskaper om tobakens skadeverkningar endast ett fåtal personer uppger att de vill ha mer information eller kunskap om tobak. Det var 55 procent som ansåg att det är all skolpersonals uppgift att stödja eleverna så att de inte börjar röka eller snusa. Något fler, 63 procent, ansåg att skolan ska erbjuda specifik tobaksavvänjning till de elever som röker/snusar. Bland de som svarade på enkäten var det fem procent som rökte och 17 procent som snusade, ibland eller dagligen. 16

18 Grundskola 1 F-9-skola cirka 500 elever totalt varav 300 elever i åk 7-9. Omkring 80 personal, varav 45 pedagoger. Redovisningen för Grundskola 1 grundar sig på dokumenterade möten mellan skolans arbetsgrupp och styrgrupp samt två intervjuer gjorda med rektor, i november 2014 samt juni Grundskola 1 Vägen till en tobaksfri skoltid Innan implementeringsarbetet startade hade skolan en del problem med några elever i åk sju som rökte. Rökning skedde även utanför skolans område av vissa personalgrupper och grannarna klagade. Det pratades mycket om rökning på skolan, men skolledningen upplevde att det var utan framgång. I denna kommun råder rökfri arbetstid men det röktes i pauser, synligt för elever. Föräldrar meddelades av mentor om deras barn rökte i skolan. Skolledningen uppfattade att majoriteten av personalen ansåg att det var en viktig fråga och att de var positiva att jobba vidare med tobaksfrågan. Alla är på tårna Det som kunde upplevas svårt och lite hopplöst, var att en del föräldrar inte ansåg att det var viktigt för dem om deras barn rökte eller inte och de delade inte skolans syn på tobaksbruk bland barn i skolan. Skolledningen uttryckte att det var deras uppdrag att arbeta med tobaksförebyggande arbete och såg fram emot ett långsiktigt förebyggande arbete och inte enbart göra punktinsatser. Det fanns ett behov av hjälp utifrån för att komma igång med arbetet. En arbetsgrupp bildades på skolan för att jobba med genomförande av ett tobaksförebyggande arbete på skolan. I gruppen fanns representation från skolledningen och olika ämnesområden och arbetslag. Gemensamma träffar planerades regelbundet under implementeringstiden med en styrgrupp, med representanter från Länsstyrelsen och Landsting Kronoberg ledd av konsult Niklas Odén. Ett utbildningstillfälle på ett par timmar för all personal genomfördes 19 mars Drygt 60 personer deltog och träffen inleddes med tårtkalas för alla. Niklas Odén föreläste och förde en intressant och engagerad diskussion med personalen. I arbetslagen diskuterades frågan om vilket mål skolan skulle sätta. Målet personalen enades om var en Tobaksfri skoltid. De allra flesta var positiva till detta men en viss rädsla fanns om att behöva jaga elever. Diskussioner fördes hur eleverna skulle bli delaktiga i arbetet. Rökande elever ville man få med som medaktörer, att de inte skulle marknadsföra rökning, målet var att inte fler skulle börja röka när de gick i skolan. Överträdelser av regler var inte det primära och personalen skulle avlastas rollen som polis. En policy formulerades och gick ut på remiss till personalen. Det ägnades en del tid att hitta rätt i formuleringarna i policyn för att tyngdpunkten skulle ligga på ett främjande och 17

19 förebyggande perspektiv. Det upplevdes positivt att fokus inte skulle vara på upptäckt av rökande elever utan att jobba för en tobaksfri miljö och inte mot rökning. Under arbetets gång fanns en oro i arbetsgruppen att det skulle bli som vanligt och att det inte skulle bli någon skillnad. Ibland kändes det som man kom in i den vanliga lunken igen och arbetet behövdes ständigt stärkas upp. Att ha fått stöd utifrån (styrgruppen) har då varit en hjälp för att få nya infallsvinklar att jobba vidare med. Det är ett ständigt pågående arbete och inget som blir färdigt. Det är ingen utifrån som ska fixa det här utan vi ska vända på oss själva, i verksamheten så att säga, vi som finns i det vanliga livet, det är vi som står för det här, det är vi som ska jobba med det. Citat rektor Policyn kommunicerades ut till personal, elever och föräldrar. En positiv hälsofrämjande kick-off planerades för att uppmärksamma att det var en tobaksfri skola. Inför skolstarten hösten 2015 fick samtliga i personalgruppen en t-shirt med texten Tobakfri Grundskola. Presentationer av personal med foton sattes upp i korridorerna med en kort personlig motivation om varför det var viktigt med en tobaksfri skoltid. Dessa åtgärder gav lite styrka och motivation i arbetet. Det upplevdes som positivt att det inte var förmaningar/förbud som var det viktiga utan vinsten varför skolan vill vara tobaksfri. Genom att utgå ifrån hälsoperspektivet blev det en mer positiv ingång i arbetet. Vid möten med arbetsgrupperna under hösten framkom önskemål om erfarenhetsutbyten och en fördjupad diskussion med andra skolor. En workshop planerades därför med de deltagande grundskolorna 24 april Följande punkter diskuterades: Var ligger de i dag, vilken ambitionsnivå? Vad är deras målsättning? Vilka metodkomponenter har de använt av de föreslagna? Var är de i implementeringsmodellen, de sex stegen? Hur långt har de kommit i synvändan och förhållningssätt? Hur är det förankrat bland elever, medarbetare? Är det en ordningsfråga eller hälsofråga i dag, var är de i processen? Vilka förbättringsmöjligheter i sitt eget arbete? Vilka tips kan de ge till de nya skolorna? Arbetsgruppen upplevde att det var allmänt känt bland medarbetare och elever att det var en tobaksfri skola som man verkade för. Cirka 80 procent av medarbetarna uppskattades ha kunskap om förhållningssättet. Policyn är utvecklad och information ges till föräldrar och elever vid terminsstart. Elevrådet ville gärna vara med men hade inga egna idéer och såg inte tobaksbruk som ett problem på skolan. Det var svårigheter att få med servicepersonalen i arbetet då de inte tillhörde skolans personal men försök gjordes för att hitta ett samarbete. Framtid Följande framkom vid avslutningsmöte med styrgruppen i juni

20 Ansvar Arbetsgruppen beslutade att de ska arbeta vidare med cirka två möten per termin. Deras ansvar blir att planera och följa upp aktiviteter samt ansvara för vidareutbildningar. Rektorn som varit drivande i arbetsgruppen gick i pension men kom att efterträdas av bitr. rektor som deltagit i skolans arbetsgrupp och följt arbetet under hela tiden. Policy/förhållningssätt Arbetsgruppen upplever att den sk synvändan inte är genomsyrad till all personal. Det fortsatta arbetet måste planeras. Frågor ställdes för att diskuteras vidare hur ska arbetet gå vidare så att det blir glasklart för alla? Hur kommer möten och samtal med elever ske i en hälsofrämjande anda? Hur ska frågan hållas levande? Viktigt att påverka och samtala med ungdomar så de görs till medaktörer för att hjälpas åt att inga fler ska börja röka/snusa. Hur får ny personal information? Policyn ska finnas på intranätet. Behöver policyn revideras? Behövs bättre skyltar som upplyser om att det är en tobaksfri skoltid? Det är viktigt att frågan lyfts tidigt vid terminsstart beteenden sätter sig redan efter ett par veckor, därför är det viktigt med information tidigt. Ta fram en så kallad hisspresentation dvs. en kort beskrivning på 30 sek om varför skolan valt att ha en tobaksfri skoltid. Vad gör vi varför det? Metodkomponenter Elevrådet vill vara delaktiga men har haft svårt att hitta formerna. För att de ska bli mer engagerade kan man ställa frågan Hur kan ni medverka för att bli en tobaksfri skola? viktigt att använda deras idéer. Information till föräldrar vid terminsstart. Troligen har de inte tänkt sig att skolan kan vara en riskmiljö för att deras barn ska börja använda tobak. En idé är att ha gemensamma föräldrar/elevmöten med diskussionsfrågor som kan ge mycket information och generera i bra samtal föräldrar barn. Undervisningen - Faller naturligt in i vissa ämnen så som idrott och hälsa, biologi och samhällskunskap. Kanske fokusera på att ha olika ämnen i olika årskurser tex. svenska/so i åk 7, idrott och hälsa i åk 8 och biologi i åk 9. Koppla ihop det med att deras skola är en tobaksfri skola. Elevhälsan har möjlighet att ge stöd till de elever som vill sluta. Målet är främst att de är tobaksfria i skolan. Årshjulet tillgängligt för alla vad ska vi göra? Är det gjort? Hur blev det? 19

21 Det mest positiva som upplevts har varit synvändan och det är viktigt att behålla det perspektivet i det fortsatta arbetet och tänka utifrån det. Det har upplevts som en lättnad av många lärare att få veta att man inte behöver jaga elever, en mer positiv ingång! Förhållningssättet ska vara tydligt för såväl elever som föräldrar. Kommer man igång med tänket så händer det något! Vi ska tänka annorlunda. Vi ska inte tänka på det här med åtgärdstrappor och allt möjlighet som man kan komma på att göra när nån bryter emot någonting. Citat rektor Uppföljning och utveckling Arbetsgruppen på grundskola 1 anser nu att det är upp till arbetsgruppen om det genomförda arbetet ska bli ett tomtebloss eller om idén ska bära vidare. Informationen får inte drunkna bland allt annat och tobakspolicyn ska vara glasklar för alla! Återträff önskas med styrgruppen under våren Resultat av enkätundersökningen I samband med avslutningen av implementeringsarbetet genomfördes i juni 2015 en enkätundersökning till samtlig personal. Det var 49 personer på Grundskola 1 som besvarade enkäten. Resultatet visade att 85 procent av de tillfrågade angav att skolan var noga med att tillämpa policyn. Det var 67 procent som visste att skolans policy omfattade en tobaksfri skoltid, resterande trodde att det var rökfri skoltid alternativt tobakfritt skolområde. Samtliga kände till att policyn berörde såväl elever som personal. När implementeringsarbete avslutades var det 90 procent som tyckte att skolan ska vara helt tobaksfri, d.v.s. att elever och personal är rök/snusfria under skoltid. Drygt 80 procent ansåg att det ingår i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande. Det var endast två personer (fyra procent) som ansåg att skolan enbart ska ge fakta om tobak och inte arbeta förebyggande. Nästan alla uppgav att de hade goda eller mycket goda kunskaper om tobakens skadeverkningar. Trots detta angav 17 procent att de ville ha mer information eller kunskaper om tobak. Det var 79 procent som ansåg att det är all skolpersonals uppgift att stödja eleverna så att de inte börjar röka eller snusa. Att skolan ska erbjuda tobaksavvänjning till de elever som röker/snusar ansåg 49 procent. Bland de som svarade på enkäten var det åtta procent som rökte och fyra procent som snusade, ibland eller dagligen. 20

22 Grundskola 2 Grundskola åk 7-9, cirka 45 medarbetare på skolan vid start men ytterligare 5-6 stycken från och med hösten 2014 från en intilliggande högstadieskola. Cirka 425 elever på skolan. Redovisningen för Grundskola 2 grundar sig på dokumenterade möten mellan skolans arbetsgrupp och styrgrupp samt två intervjuer gjorda med rektor, i oktober 2014 samt juli Grundskola 2 Vägen till en tobaksfri skoltid En sammanslagning av de två befintliga högstadieskolorna i kommunen var planerad till hösten Rektorerna var överens om att prioritera frågan då två skolor med olika kulturer skulle sammanföras. Tobaksfrågan upplevdes som en allt viktigare fråga. Grundskola 2 deltog i ett liknande tobaksprojekt för ett antal år sedan och hade positiva erfarenheter från den tiden, men slutade jobba med frågan då rökningen försvann från skolan. Nu upplevde man att fler rökte och att det var dags för en ny satsning. Inför starten var man medveten om att tobaksfrågan tar tid oavsett om man anser att det är prioriterat eller ej. Skolledningen var medveten kring riskerna med potentiella rökare på skoltid och ansåg att förebyggande arbetet är viktigt på grundskolan. Det upplevdes även ett behov av att få stöd för att utveckla stödfaktorer. Förutsättningarna bedömdes som goda inför höstterminsstarten och många från personalen antogs vara positiva. En utbildningsinsats genomfördes 20 april 2014 till all personal, 42 personer deltog. I diskussionen uppkom frågor kring vad lagen säger och föräldrarnas inställning, kan vi besluta om rökfri skoltid om föräldrarna tillåter att deras barn röker? Det bildades en arbetsgrupp på skolan med personal från alla arbetslag samt rektor. Inledningsvis var det lite oklart vilka som ingick i arbetsgruppen då informationen varit otydlig om syftet med gruppen. Det var även otydligt om skolan ville sträva efter en tobaksfri skoltid eller vad ambitionsnivån skulle vara. Arbetslagen på skolan diskuterade hur arbetet skulle läggas upp och la förslag till arbetsgruppen. Skolsköterskan blev sammankallande i skolans arbetsgrupp. Förankringen upplevdes som god i arbetslagen och förslag därifrån återkopplades till arbetsgruppens möten. Förslaget från arbetslagen var att skolan skulle välja Tobaksfri skoltid som mål, även om inte det fanns 100 procent stöd för det. En policy och handlingsplan arbetades fram. Det handlar inte om att komma med pekpinnar utan det handlar mycket om att lyfta upp det positiva istället och stärka skolelever så att elever inte börjar med tobak på skolan vi har börjat tänka om väldigt mycket, det har varit mycket givande. Dit hade vi aldrig nått, tror jag, om vi inte hade varit med i projektet överhuvudtaget. Citat rektor För att arbetet skulle lyckas var det viktigt att få med sig personalen. Alla måste känna att det är meningsfullt och att alla kan bidra på något sätt. Att skapa en stämning på skolan där man tar ansvar för varandra och skapar en trygg skola, där man trivs och månar om varandra där finns förutsättningarna för att lyckas. 21

23 Elevrådet hade fått information och var engagerade. Inledningsvis diskuterades planer om hur information skulle ges till närområdet, media, politiken och föräldrar för att ge ett ökat tryck på skolan och skapa förväntningar. Vid möten med arbetsgrupperna i höstas framkom önskemål om erfarenhetsutbyten och en fördjupad diskussion med andra skolor. En workshop planerades därför med grundskolorna i kommunen 24 april Följande punkter diskuterades: Var ligger de i dag, vilken ambitionsnivå? Vad är deras målsättning? Vilka metodkomponenter har de använt av de föreslagna? Var är de i implementeringsmodellen, de sex stegen? Hur långt har de kommit i synvändan och förhållningssätt? Hur är det förankrat bland elever, medarbetare? Är det en ordningsfråga eller hälsofråga i dag, var är de i processen? Vilka förbättringsmöjligheter i sitt eget arbete? Vilka tips kan de ge till de nya skolorna? Arbetsgruppen upplevde att det fortfarande diskuterades i personalgruppen om var skolgränserna gick även om man tagit beslutet om en tobaksfri skoltid. Det uppskattades att endast 40 procent av personalgruppen hade kännedom om synvändan och förhållningssättet. En större tydlighet krävdes och det blir något att jobba vidare med. Information finns om att det är en tobaksfri skola på hemsida och informationsblad inför skolstart och öppet hus. Diskussion om det är en monolog eller dialog med föräldrar vid informationstillfället. Fördel om det diskuteras i mindre grupper än i stora samlingar. Vilka lösningar kan finnas? Framtid Följande framkom vid avslutningsmöte med styrgruppen i juni Ansvar Arbetsgruppen kommer att fortsätta träffas, eventuellt behöver den kompletteras med fler medlemmar i höst. En ny rektor kommer och det ansågs lämpligt om båda rektorerna kan finnas med i gruppens arbete. Gruppens uppgift blir att se till att arbetet fortskrider och lägga en plan. Skolledningen har ledningsansvar. Det är viktigt att möten planeras in på schemalagd tid och finns på konferensschemat. Första mötet planerades till uppstartsveckan samt senare i höst under v. 43. Policy/förhållningssätt Vid terminsstart ska föräldrar för elever i åk 7 få information om förhållningssättet. Skolan ger ut ett specifikt häfte med information till ny personal, samt muntlig info. APT-information repetition ta fram en hisspresentation 30 sekunder om vad och varför man har en tobaksfri skoltid. Detta är en tobaksfri skola för att 22