Säkrare Barn & Föräldrar

Transkript

1 Säkrare Barn & Föräldrar Vår sårbarhet, 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim av Ulrika Lissmyr Malungs civilförsvarsförening 31 januari

2 Innehållsförteckning Kursplan... 4 Mål... 4 Innehåll... 4 Tips på upplägg... 5 Vår sårbarhet... 5 Diskussion om olika risker - fyra alternativa upplägg... 5 Övrigt... 6 Faktablad Hemsäkerhet... 7 Fallolyckor... 8 Förgiftning... 9 Brännskador Kvävning Allmänna råd om hemsäkerhet Hemsäkerhet för äldre barn Utemiljön Faktablad Vattensäkerhet Bad och vatten Förebyggande livräddningsövningar: Faktablad personlig säkerhet Säkerhet vid resa Personlig säkerhet för barn Faktablad Trafik och Transport Barnvagnar Cyklar Bilar och bilbarnstolar Hjälmar Tips Faktablad Hörsel Höga ljud för örat Leksaker med höga ljud Faktablad övrigt - att diskutera och tänka på Lagar och CE märkning Kemikalier Leksaker Kläder Tips på andra kurser som föräldrarna kan gå Dikt att avsluta med Att möta föräldrar och ibland även barnen Tips på produkter att ha med sig och visa Hjälpmedel OH-bilder Videofilm Böcker Broschyrer Länkar

3 Referens Bilagor Viktiga telefonnummer Minneslista: Bilaga Behöver något åtgärdas eller kompletteras? Gör gärna en barnskyddsrond hemma. Gå igenom checklistan nedan. Den är dock inte heltäckande då det gäller barnolycksfall, har du synpunkter på vad vi bör lägga till? Hör av dig till 40 3

4 Kursplan Mål Ge kunskap om olycksfallsrisker i våra hem och utemiljön samt hur vi förebygger dessa. Ge kunskap om vattensäkerhet, för att förebygga eventuella risker. Ge kunskap om hur man kan skydda sig och sin familj på resor och i samhället. Ge kunskap om säkerhet i bilar och andra transportfordon. Ge kunskap om högt ljud och hur vi kan undvika att våra barn utsätts för detta. Innehåll Tips på upplägg (inklusive Vår Sårbarhet) Hemsäkerhet Innemiljön Utemiljön För lite äldre barn Vattensäkerhet Bad och vatten Förebyggande livräddningsövningar Personlig säkerhet Säkerhet vid resa Personlig säkerhet för barn Trafik och transport Barnvagnen Cyklar Bilen och bilbarnstolar Hjälmar Hörsel Höga ljud för örat Övrigt Lagar och CE- märkning Kemikalier Leksaker Kläder 4

5 Tips på upplägg ( ca 3 timmar) Visa på eventuella tidningsurklipp som du har hittat med olika händelser, som exempelvis vattenolyckor, farliga kläder och leksaker, restips och annat, som deltagarna kan studera innan instruktören börjar. Detta för att få igång diskussioner och funderingar under kursen. Presentation av dig själv och kursen. Vår sårbarhet Det mesta av innehållet i Vår sårbarhet är integrerat i kursen (målgruppsanpassningen) Säkrare barn och föräldrar, men nedanstående punkter väljer du själv när du vill ta upp. Om Civilförsvarsförbundet att förebygga olyckor och statistik. Vid presentation av förbundet kan följande ord användas som underlag för diskussion: trygghet, förebyggande, säkerhet, olyckor. Vid information om olycksfallsstatistik kan instruktören be deltagarna att fundera en kort stund på dessa frågor: Vilken kroppsdel är mest utsatt för skador hos barn? I vilken ålder är det vanligt att man skadar sig som barn? Var skadar sig barn mest - ute eller inne? Vilken årstid skadas barn mest? Vilken är den vanligaste olyckan som sker i Sverige? Samhällets prioriteringar Ditt eget ansvar. Skydd mot olyckor. Hot och risker - förr och nu. Krishanteringssystemet. VMA. Hur man larmar 112 och basbehoven från Vår sårbarhet kan med fördel tas upp vid passande tillfälle under kursens gång, dvs väv in dem i kursen. Ställ frågan om hur beredda deltagarna skulle vara om det blev strömavbrott vid 15 graders kyla med små barn. Då uppstår ofta diskussion angående mat, värme, kläder och skydd m.m. Visa eventuellt delar av videofilmen Ett ögonblicks verk (se Hjälpmedel) och den kan visas medan deltagarna fikar, om de samtycker. Diskussion om olika risker - fyra alternativa upplägg a) Dela upp deltagarna i grupper, där de får sig tilldelade varsitt rum i ett hus att diskutera. Exempelvis: köket där de fokuserar på olika risker som fall, förgiftning, kvävning, brännskador och trädgården = ute. Vad kan hända? Vad behöver man? osv. Led sedan en gemensam diskussion efter ca 20 min. b) I hela gruppen kan man som instruktör be deltagarna att tänka på att ett barn kommer in i varje rum (se ovan). Utifrån detta barn och de olika rummen har ni en gemensam diskussion om olika risker, eventuellt med OH-bilder samtidigt. 5

6 c) Dela upp deltagarna i fyra grupper och ge varje grupp en påse med produkter. Låt grupperna gå igenom påsarna och diskutera vad de innehåller, vad produkterna kan användas till och varför. Sedan kan varje grupp redovisa inför alla deltagare och instruktören kompletterar med flera tips på säkerhet osv. Detta upplägg är ett bra sätt att få deltagarna aktiva med hjälp av instruktörens medtagna produkter. Exempel på vad påsarna kan innehålla: Brandsäkerhet, el - Brandfilt, resebrandvarnare, petskydd, jordfelsbrytare m.m. Trafiksäkerhet - Ägghjälmen, hjälm, reflexer, reflexväst m.m. Fall - Halkskydd, spärranordning till t ex fönster m.m. Förgiftning, kvävning, kläm och sår - Testcylinder, kantskydd, handduk, dörrstopp, långt skohorn m.m. d) Föreställ dig detta scenario: Du är ute och går med barnvagnen. Plötsligt hör du signalen för VMA. Vad gör du? Diskutera gärna i små grupper. Berätta om VMA och vad signalen betyder. Övrigt Resten av tiden kan man gå in på vattensäkerhet, personlig säkerhet, trafik och transport med mera. Välj det som känns angeläget för tillfället, eller det som deltagarna vill veta - om de har några särskilda önskemål. I samband med detta, visa på olika produkter och hjälpmedel. 6

7 Faktablad Hemsäkerhet Föräldrar i aktion kan man likna vid en bläckfisk. Man ska ju helst hinna vara överallt och vara i tanken där barnet kommer att vara om en stund. Det säkraste sättet att skydda våra barn är att vara tillsammans med dem. Ansvaret för sin egen eller andras säkerhet kan dock aldrig läggas på barnet, ansvaret har vi vuxna. Man kan försöka få föräldrarna att känna att man inte behöver vara expert, men intresse för barnets välmående, sunt förnuft och engagemang räcker långt. Få dem att se helheten, vara steget före och upptäcka faran innan, åtgärda fel och brister och våga dra igång en debatt med dem!! Ju äldre barnen blir desto mer vidgas vyerna. Föräldrar och fritidsledare kan inte alltid hålla ett öga på de äldre barnen. Därför är det bra med information och kunskap om hur de skyddar sig mot skador. Lyssna på barnen för de vet hur det ser ut där de leker och vistas, så därför bör de själva få vara med och forma en säkrare miljö. Tät vuxennärvaro i skolan är en ren säkerhetsinvestering. Vuxna är mycket viktigare för barn och ungdomar än de vuxna ofta själva inser. 7

8 Fallolyckor Fallolyckor är den absolut vanligaste olyckstypen bland små barn. Och tvärtemot vad man kanske kan tro står tillsynes riskabla saker som skötbord och höga barnstolar för en relativt liten del av olyckorna. Detta beror till stor del på att man som förälder är mer uppmärksam när man matar barnet eller byter blöjor. De vanligaste olyckorna sker med: Vanliga stolar Sängar Trappor Några tips: Skötbord skall vara stabila. Spjälsängen skall vara försedd med spjälskydd. Sover barnet i spjälsäng, se till att sänka sängbottnen i tid. Lämna aldrig barnet ensamt på skötbordet eller i badkaret. Höga barnstolar kan lät välta. ÅTGÄRD: en säkerhetsrem mellan bordet och stolen. Undvik våningssängar till mindre barn. Var observant med trappor. ÅTGÄRD: Grindar kan monteras. Lär barnet att krypa baklänges nerför. Montera godkända spärranordningar på fönster och altandörrar. Vassa kanter och hörn. ÅTGÄRD: Förses med skydd av olika slag, t ex elementskydd. Sätt fast fönsterbrädor och bokhyllor med möbelankare. Lådorna bredvid spisen blir alltför lätt en bra stege. ÅTGÄRD: Lådlås eller ett långt skohorn. Spisen bör vara försedd med tippskydd. Gå-stolen ger barnet en annan höjd och därmed en längre räckvidd. Dessutom rör det sig snabbare. Balkongräcket skall vara minst 120 cm högt. Håll balkongmöbler, blomspaljéer, blomkrukor etc så långt från räcket som möjligt så inga barn klättrar på dem. Om olyckan är framme Om det finns symptom på hjärnskakning: Lägg barnet i stabilt sidoläge och kontakta läkare. Misstanke om benbrott: Ring ambulans. Vid brott på handled eller underarm kan barnet, om det för övrigt mår bra, transporteras till sjukhus i bil. 8

9 Förgiftning Riktigt allvarliga förgiftningar bland barn är ovanliga och dödsfall inträffar mycket sällan. Trots detta finns det stor anledning att vara försiktig med var du placerar hushållskemikalier, giftiga växter, läkemedel etc, så att de inte kommer inom räckhåll för nyfikna barnfingrar. Ha ett låst medicinskåp. Lämna alltid tillbaka överbliven medicin till apoteket. Kasta aldrig i soporna. En låsbar diskettbox är bra att förvara medicin i, t ex hemma i kylskåpet eller på resan. Montera barnlås på städskåpet, skåpet under diskbänken och de platser du förvarar kemikalier på. Förvara alltid medicin och kemikalier i originalförpackningarna. Mormors och farmors handväskor är spännande. De kan innehålla medicin! Några vanliga saker som är farliga att stoppa i sig: Cigarrettfimpar Snus Växter. Exempelvis High Chaparal, Prickblad, Liljekonvalj, Vitsippa, Blåsippa Bittermandel. ( 7-10 st = allvarlig förgiftningsrisk). Att diskutera: Hur reagerar jag som förälder om något händer mitt barn? Får jag panik? Kan jag tänka klart? Vid akut förgiftning är snabba och riktiga åtgärder viktiga. Vänta inte med att skaffa information. RING 112 och begär giftinformationscentralen! I mindre akuta situationer kan du dagtid få information hos GIFTINFORMATIONSCENTRALEN, tel

10 Brännskador De flesta brännskadeincidenter bland barn är skållskador som sker i hemmet. Oftast inträffar de i köket och särskilt när det finns varmt vatten som står framme. Att tänka på: Ha alltid kontroll på varmt eller hett vatten i alla dess former. Kranvattnets temperatur bör vara ca 55 grader. Panntemperatur ca 80 grader. Vid högre temperatur ökar risken för skållning markant och är temperaturen lägre finns det risk för att legionellabakterier bildas i vattnet. Att ha engreppsspak på kranen i badkaret kan innebära att barnet lätt kan komma åt spaken och ändra temperaturen. Installera om möjligt termostatblandare. Ditt barns badvatten skall inte ha högre temperatur än 37 grader (kroppstemperatur). - Använd armbågen eller termometer för att kontrollera temperaturen. - Kranarna kan vara varma, så sätt barnet en bit ifrån dem. Tappa i vatten i badkaret / baljan innan du sätter ner barnet i badet. Drick aldrig heta drycker med barnet i knäet. Spisen skall förses med tippskydd. Även häll och ugnsskydd är att rekommendera. - Har du spishäll med lådor under eller lådor alldeles bredvid spisen är det viktigt att barnet inte kan dra ut dessa. Barnet kan använda lådorna som en perfekt stege. Använd: - lådlås - skohorn Ställ alltid kastrullerna med handtaget inåt. Installera jordfelsbrytare. - Jordfelsbrytaren kan rent teoretiskt bli utslagen. Stoppar man in t ex 2 spikar exakt samtidigt i ett eluttag kan det hända att den inte löser ut. - Bärbar jordfelsbrytare för utomhusbruk finns. Undvik i möjligaste mån dukar som barn kan dra i. Förvara tändstickor på behörigt avstånd från små barnfingrar. Motorvärmarsladden ger 220V om den sitter kvar i kontakten. Tänk på att aldrig lämna en tänd utegrill obevakad. 10

11 Om olyckan är framme: Brand i kläder släcks i första hand med vatten. Finns inget vatten tillgängligt, försök kväva elden genom att rulla barnet i filtar, mattor, klädesplagg eller liknande. Kväv elden från huvudet och nedåt. Genom att snabbt kyla ned det brända området med svalt vatten kan skadeeffekterna minskas och smärtan lindras. - Använd inte kallt vatten. Då kan köldskador uppstå. - Spola i minst minuter, men försök att bara kyla ned den del av kroppen som är skadad. TIPS: - För att kyla ned en brännskada på en barnhand kan du tappa upp vatten i en balja och lägga i några leksaker Vid allvarligare brännskador ska du låta kläderna sitta kvar för att inte ytterligare skada huden. Får barnet frätande syra eller lut på kroppen ska du skölja med rikliga mängder vatten. Många utvecklingsstörda barn har ingen känsel och ingen reflex, varför de kan bränna sig utan att de märker det. Är brännskadan större än barnets hand eller om den sitter på händer, fötter, ansikte, underlivet eller är djup skall man alltid uppsöka sjukhus. 11

12 Kvävning Barn stoppar alla möjliga och omöjliga saker i munnen. Det är deras sätt att upptäcka och undersöka sin omgivning. Ett hjälpmedel i form av en cylinder finns att beställa kostnadsfritt på Konsumentverkets hemsida, alternativt köpa, så att du lätt kan kontrollera om ett föremål kan vara farligt för barnet eller inte. Tips: Mät ut cylinderns diameter med något av dina fingrar så har du alltid måttet till hands när du tänker köpa en ny leksak. Små delar i leksaker kan lossna och fastna i barnets strupe. Äldre barns leksaker gäller det att hålla ordning på. T ex - lego - svällande leksaker Låt inte småsaker ligga framme. T ex jordnötter - lekakulor - glasstenar - ballonger - sugproppar - kylskåpsmagneter Förvara plastpåsar så barn inte kommer åt dem. - Slå dessutom en knut på dem. Nappen skall vara typgodkänd och skall passa barnets mun. - Bra om den har lufthål i skölden. - Provdra i nappen varje gång barnet skall använda den. Ha inga långa tampar eller band i eller i närheten av sängen. - Knyt upp persiennsnören - Gör inga öglor på snören i leksaker som barnet skall dra - Snören och band på leksaker och kläder skall inte vara längre än 22 cm. = halsmåttet på ett 6-månaders barn. Skär gurkor i stavar. Låt inte laddare och sladdar till exempelvis mobiltelefoner ligga framme eller sitta kvar i kontakten. 12

13 Om olyckan är framme Om ett föremål fastnar i halsen och täpper till luftvägarna gäller det att agera snabbt! Ett spädbarn som är vid medvetande läggs på mage i knäet med huvudet lågt. Stöd huvudet med en hand. Ge 5 lätta slag i ryggen mellan skulderbladen - använd handloven, följt av 5 brösttryck. Är barnet medvetslöst, öppna luftvägarna, titta efter främmande föremål, gör 5 inblåsningar. Påbörja sedan hjärt-lungräddning innan du larmar. Är barnet över 1 år och vid medvetande ska du först ge 5 ryggslag och sedan ställa dig bakom barnet och lägga armarna kring barnets midja. Placera en knuten hand, med tumsidan inåt, nedanför barnets bröstben och tag med den andra handen runt knytnäven. Låt barnet luta överkroppen framåt och tryck kraftigt inåt - uppåt så att en kraftig luftstöt kan få eventuella föremål att lossna. Gör dessa buktryck 5 gånger. OBS! Vid övning rekommenderas docka. Är barnet inte vid medvetande öppna luftvägarna, se efter främmande föremål, gör 5 inblåsningar, påbörja sedan HLR innan du larmar. Barnet bör undersökas av läkare även om man har lyckats få upp föremålet. Observera barnet till ambulanspersonalen har kommit. TIPS: - Barnolycksfallskurs - Kurs i hjärt- och lungräddning. - har bl a HLR-barndockor. Du ska veta att det alltid är bättre att göra något än att avstå från att försöka. 13

14 Allmänna råd om hemsäkerhet Att tänka på: Tips: Uppmärksamma de leksaker som sväller i vatten, det är små gummiaktiga figurer som små barn med lätthet kan stoppa i munnen, men figurerna sväller vid kontakt med fukt! Alla eluttag, grenkontakter och sladdosor ska vara petsäkra. Se upp med bordsdukar och lösa sladdar som barnet kan dra i. Ha alltid plåster och ett första förband hemma. Var vaksam vid besök i andra hem som inte är barnsäkrade. Tänk på att även andra personer i barnets omgivning kan behöva få en dos säkerhetstänkande. Vet exempelvis mor och farföräldrarna eller den tonåriga barnvakten vad som gäller? Små barn tar stöd för att hålla balansen. Installera klämskydd till dörrar eller lägg en handduk över dörrens översida så att den inte kan gå igen helt och hållet. Skydda om möjligt dörrar med infällt glas mot stötar och slag. Förvara knivar, verktyg och andra farliga föremål på ett säkert ställe. Kökslådor kan förses med barnsäkra lås. Åtgärd: Om barnet skär sig ska du trycka på såret och hålla den skadade delen högt. Tvätta dina händer och lägg förband. Rör inte såret med fingrarna. Sår som behöver sys bör behandlas inom åtta timmar. Vid svårare skador kontakta läkare. OH bilder Bläckfisken, förgiftning, kvävning, buktryck (fd heimlich manöver), stabilt sidoläge, fallolyckor och brand. Diskussion: Vilka faror finns det? 14

15 Hemsäkerhet för äldre barn Vuxna brukar se till att barn inte tar sig ut från fönster och liknande för att inte skada sig, men sedan är det lätt att glömma bort att visa de äldre barnen hur de ska ta sig ut ur huset vid exempelvis. en brand. Man tänker inte på att även de självklaraste saker kan vara svåra spärrar i fönstren, somliga dörrlås kan vara knepiga för en femåring att få upp. Att tänka på: Att barnen lär sig hur fönsterspärrar fungerar, så att de kan öppna och ta sig ut om det t ex skulle börja brinna. Att man har en antihalkmatta i badkaret från den dagen när barnen börjar resa sig. Lämna inte barnen ensamma i badkaret, de kan komma på att de ska klättra ur själva. Större barn kan komma på tanken att använda rakapparater och hårtorkar på fel sätt. Ett känt tillbud är tre syskon i badkaret som skulle torka håret på dockorna i badkaret. Vattnet blev strömförande och de dog allesammans! Man kan inte lita helt på jordfelsbrytare, det finns äldre barn som kan stoppa in t ex två spikar samtidigt i uttaget. Då hjälper inte jordfelsbrytaren. Lär barnen att hantera den vanliga telefonen, mobiltelefoner och telefonkiosker. Lär dem larmnumret 112, ej hundratolv. Visa på att de har numret i ansiktet munnen, näsan och två ögon = 112. Passa långa snören i kläder när ni åker i hissar och rulltrappor, så att barnen inte fastnar. Sätt upp långt hår vid bakning om ni arbetar nära exempelvis en hushållsassistent, så att håret inte fastnar. När barnen börjar cykla själva ute i trafiken kan de ha en namnlapp på cykeln med föräldrarnas telefonnummer, så att man snabbt kan få tag på föräldrarna vid en olycka. Att man kan lära barnet att snabbt ropa på en vuxen om kompisen ser konstig ut kanske fått något i halsen eller att de får lära sig ryggslag samt buktryck. Farliga kemikalier och läkemedel ska vara kvar i sina originalförpackningar, för även vuxna kan ta fel i ett halvmörkt rum. 15

16 Utemiljön Hur kan man som förälder se hur säker en lekpark är? Vart och till vem anmäler man brister i säkerheten? Att tänka på: Inspringningsskydd vid gungorna. De nedersta pinnarna ska vara högt placerade så att inte små barn kan komma upp i höga lekställningar. Finns en stor eka eller liknande lekmaterial bör inte kanten på detta överstiga 70 cm, annars måste det finnas stötupptagande gummiplattor eller reaxsand - stötupptagande sand - runt om. Båten måste alltså vara nedgrävd ganska rejält. Det ska vara reaxsand runt gungor. Bollplanen ska vara inhägnad. Inom ditt eget bostadsområde kan det finnas faror som oftast kan åtgärdas med enkla medel. Tips Efter vintern och plogbilarnas framfart kan man gå en runda i utemiljön för att kolla om brunnslocken på vägar m fl ställen sitter fast ordenligt. Det finns många gamla brunnar ute i naturen som är helt öppna. Ordna farthinder inom ett bostadsområde. Buskar och häckar får inte skymma utfarter (i hörn och utfarter är man skyldig att klippa ner häckar till 90 cm). Trädgårdsvattentunnor ska man komma ihåg kan vara livsfarliga om barnen lockas av vattnet, tittar i tunnan och med deras tunga huvud i förhållande till kroppen kan de tippa i. Byggarbetsplatser och rivningsfastigheter måste vara inhägnade, containers brukar också vara väldigt lockande för barn. Är man mer intresserad kan man titta i PBL = Plan och bygglagen, 1989 svensk standard för lekredskap. Hittar man trasiga lekredskap i lekparker eller öppna brunnslock kan man i många kommuner ringa ett risklinjenummer:

17 Faktablad Vattensäkerhet Den som en gång har lärt sig att simma kan njuta av att vistas i vattnet. Den som känner till riskerna med vatten kan känna sig trygg och ha kul där det är roligt att vara. Drunkning är den vanligaste olycksorsaken till att barn (0-6 år) omkommer. Varje år inträffar också många skadetillbud i vatten, flera med livslånga handikapp som följd. En stor del av dessa olyckor och tillbud hade kunnat undvikas om barnen tidigt fått rätt kunskap, haft sällskap och tillsyn. Simkunnig anses (enligt Svenska Livräddningssällskapet) den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under och efter att åter tagit sig till ytan kan simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter ryggsim. På baby- och småbarnssim får barnen redan från tre månaders ålder vara med sina föräldrar och genom kunnig personal lära sig hur man undviker och hur man gör vid en eventuell nödsituation. Barnen lär sig att vara trygga i vattnet och undviker då att få panik om de hamnar ofrivilligt under vattnet. Barnen måste dessutom lära sig respekt för vattnet. Barnen lär sig simma flera meter under vattnet utan hjälpmedel vid mycket låg ålder och senare längre sträckor med hjälp av att hämta luft. Kunskap om simning ger en livslång kunskap för en ökad livskvalitet, glädje och trygghet i och vid vatten. 17

18 Bad och vatten Att tänka på: Tips Undvik färger som blå, svart och grön vid köp av flytväst eller badkläder, de syns väldigt dåligt i vattnet och ännu sämre mot brunbränd eller mörk hy! Neonfärger, orange eller gul färg syns bäst. Köp flytväst med krage (räddningsväst). Testa flytvästen med en ren blöja och lite kläder på barnet, i t ex badhuset under ordnade förhållanden innan den används ute på sjön, så att man vet att flytvästen vänder barnet på rygg. Det finns många flytvästar som inte vänder barnet på rygg alls. Det är också viktigt att flytvästens bärighet stämmer med barnets vikt. I våtutrymme, t ex i en simhall, kan med fördel halksockor användas pga halkrisken. Lita inte på badleksaker som en barnvakt, håll alltid uppsikt! Det har hänt tillbud där barnet fastnade upp och ner i vattnet efter att ha försökt att ta sig ur en badring själv. Simringar med sits är ej tillåtet att säljas i Sverige av denna anledning, men det görs ändå. Se Konsumentverkets hemsida. Använd halkskydd i badkaret. Suget i bubbelbadkar är så starkt att det kan suga fast en människa. Låt därför aldrig barn bada ensamma när bubblet är på. Visa en bild på en godkänd flytväst med krage = räddningsväst. Hänvisa den som vill veta mer till kommunens konsumentvägledare. 18

19 Förebyggande livräddningsövningar: Man kan träna att ha barnet på förälderns rygg, med och utan flytväst. Om ni är ute och åker båt och det händer en olycka så att ni måste ta er i land med barnet, så underlättar det om ni har tränat detta. Barnet lär sig efter viss tids träning att hålla sig fast på föräldern när denne simmar. Tränar man också att dyka med barnet på detta vis så släpper de inte taget av förskräckelse när vågorna på sjön sköljer över er. Om man vill börja dyka med ett litet barn rekommenderas att man går på organiserade babysimkurser. Skulle barnet av en olyckshändelse ramla i vattnet från en brygga, så kan det vara så illa att barnet istället för att ta sig tillbaka till kanten blir desorienterat i vattnet och simmar utåt! För att undvika sådana händelser kan man träna på att vända tillbaka till dit barnet kom ifrån så ofta som möjligt när barnet dyker eller hoppar i vattnet. Undvik att själv få panik om du är i närheten om barnet kommer lite lätt under vattnet. Ryck ej upp barnet utan sätt lugnt fram armen och låt barnet ta i din arm och hjälp till om så behövs. Försök att se lugn ut själv och säg något i stil med Kunde du dyka? så kommer nog de flesta barn att glömma händelsen omgående. Skulle man däremot rycka upp barnet, stirra det i ansiktet och skrika Gick det bra!!?? så får nog barnet en betydligt mer obehaglig upplevelse. Lär barnet hjälpa sig självt. Tips Diskussion OH bilder: Civilförsvarsförbundets OH med badkar, luftmadrass, vägbrunnar och is. Diskussion: Vilka faror finns det? Förebyggande säkerhetsövningar med barnet på ryggen. Lämna aldrig ett barn ensamt vid vatten Ha brunnar under uppsikt Badleksaker kan lätt blåsa utåt till djupa vatten. Håller isen? 19

20 Faktablad personlig säkerhet Att vara förberedd och veta hur man kan göra för att öka sin egen säkerhet, kan ge en viss trygghet i vardagen. Vi är rädda för det okända och ingen mår bra av att vara rädd i onödan. Minst 90 % av allt självförsvar utgörs av förutseende och förebyggande åtgärder. Att vara uppmärksam på sin omgivning och att planera i förväg är det effektivaste självförsvaret. Inför en resa med barn kan det finnas en hel del att tänka på. Givetvis skiljer sig förberedelserna oerhört mycket åt beroende på vilket land eller vilka länder i världen man ska resa till. Försiktighetsåtgärderna kan vara många om man ska resa med mycket små barn till outvecklade länder, medan en resa till ett europeiskt land kanske inte kräver alltför mycket planering. Tänk på att anpassa resan och resmålet efter barnet. Om det är ett varmt och fuktigt klimat kan små barn vara för små för att själva få något utbyte av resan. Å andra sidan kan föräldrarnas glädje över en väl planerad resa, och att resa tillsammans med barnet, smitta av sig på det och resultatet blir förhoppningsvis en lyckad semester för alla. 20

21 Säkerhet vid resa Att tänka på: Gå igenom hotellets utrymningsvägar med hela familjen. På stora hotell med många våningar har man i vissa länder svårt att evakuera dem som bor högre upp än 5:e våningen. Boka gärna rum längre ner. Släpp inte in en person som knackar på dörren om du inte vet vem det är. Ring till receptionen och kontrollera. Lås alltid dörren till rummet, även om ni är därinne. Undersök balkongen och liknande så att räcket inte är för lågt. Berätta för barnet vad hotellet heter, prata om hur det ser ut utanför er dörr och hotellet. Leta kännetecken så att barnet hittar i omgivningen. Många hotellvåningar och dörrar ser ju så lika ut. Att ej använda solcreme till barn under ett år, bättre med kläder som solskydd för barn. Man kan ta med en diskettbox för att låsa in farlig medicin som man annars kanske har liggande i väskan. Försäkra dig om en väg ut vid större arrangemang med många bilar e dyl. Man kan fråga sig - skulle en ambulans komma fram om något hände mitt barn? (Vid ett tillbud med ett brännskadat barn kunde varken ambulans eller helikopter landa i närheten av barnet, föräldrarna var tvungna att springa med barnet i famnen!) Tips på saker att ha med sig på resan: Resebrandvarnare Petskydd till eluttagen. Har man glömt, kan eltejp användas. Reselarm inbrottslarm. Ficklampa eller pannlampa vid eventuellt strömavbrott. 21

22 Personlig säkerhet för barn Att lära de äldre barnen förebyggande säkerhet ger barnen en trygghet att veta hur de ska handla i vissa situationer. Att tänka på: Vid promenaden med barnet i omgivningarna: berätta vart ni ska gå, var ni är och var hemma är. När barnet blir större: fråga barnet och låt det svara självt. Lär barnet att säga Mamma eller pappa kan inte svara just nu, du får återkomma om barnet är ensamt hemma och det ringer, istället för att säga Jag är ensam hemma eller lär barnet att inte svara alls när det är ensamt hemma och inte öppna dörren. Undvik barns namn på deras kläder, för att undvika att gärningsmannen kan spela på barnets förtroende och känslor. Lär barnen föräldrarnas namn, telefonnummer osv. Vid en stor tillställning med mycket folk, exempelvis en marknad, bör man göra upp om en mötesplats ifall man tappar bort varandra. Det ska vara en plats som barnet lätt känner igen leta kännetecken och ställ frågor till barnet så att man vet att det hittar platsen. Sedan bör man använda ID-band som man kan skriva föräldrarnas namn och mobilnummer på och sätta på barnets handled. Hitta Vilses Infoband finns att beställa på under Butiken. 22

23 Faktablad Trafik och Transport Bilbältet är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen, både i fram- och baksätet. Det är lika viktigt bak. När den som sitter i baksätet kastas fram med en krockvikt på ca 3 ton hjälper det inte att den som sitter framför använder sitt bälte. Hastigheten behöver inte vara högre än km/h för att den som sitter i framsätet ska bli ihjälslagen av den som kastas fram från baksätet. Enligt lag ska alla barn som är kortare än 135 cm använda en särskild skyddsanordning: Babyskydd (bilbarnstol) upp till ca 9 månader. Bakåtvänd bilbarnsstol upp till ca 4-5 år. Bältesstol eller bälteskudde upp till ca år. Bakåtvänd bilbarnstol och krockkudde är en livsfarlig kombination. Låt en märkesverkstad koppla ur krockkudden på passagerarsidan om barnet ska sitta där. För att sitta säkert på en plats med krockkudde ska man vara minst 140 cm lång och vara fastspänd med bälte. Var tredje cykelolycka leder till huvudskador. Jämför med mopedisterna som enligt lag måste använda hjälm där får bara en av 13 huvudskador. Numera är det lag på att alla under 15 år skall använda hjälm när de cyklar. 23

24 Barnvagnar Att tänka på: Tänk på att packa vagnen rätt så att den inte tippar med barnet i. Om du använder sele till barnet i vagnen, tänk på att barnet kan trassla in sig i selen, sparka iväg sig och sedan bli hängande ut ur vagnen. Detta har hänt. Kom ihåg att använda reflexer både på dig själv och på barnvagnen!! Har vagnen vändbara handtag gäller det att vara extra försiktig, då handtagen kan släppa vid för stor belastning, t ex om man kör över en kantsten, i rulltrappor och liknande. Se till att ha låsspärrar som förhindrar handtagen att släppa. Cyklar Att tänka på: Ett barn som kan sitta stadigt ungefär vid 9 10 månader kan följa med på en kortare cykeltur. Barn bör vara minst fem år innan de börjar cykla på en tvåhjuling. Stödhjul bör undvikas, p g a att barnen kommer upp i högre farter och de lär sig att luta sig åt fel håll när de svänger. Man måste vara minst 15 år för att få skjutsa ett barn under 10 år. Man måste vara minst 18 år för att få skjutsa två barn under 6 år. Barn som åker med på motorcyklar bör ha en glasfiberhjälm som är lätt, eftersom barnets nackmuskler är svaga. Hjälmen får gärna ha visir som skydd för ansiktet. En skid-, cykel eller hockeyhjälm bör inte användas. Men det är bättre att använda en lätt skidhjälm än en tung mc-hjälm som inte är anpassad för ett barns huvud. Barnet bör ha en overall av kraftigt tyg samt handskar och stövlar. Barn ska vara stora nog att nå ner till fotpinnarna, och kunna hålla runt magen på föraren. Bind inte fast ett barn med en rem eller liknande. På marknaden finns en barnsits som kan fästas på dynan. 24