FRAMTIDENS AKADEMISKA

Transkript

1 J-HUSET Projektnummer Nybyggnad PROGRAMHANDLING RAMBESKRIVNING MARK YTTRE MILJÖ Rev:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER LAGER I MARK FÖR SKYDD AV BYGGNADSVERK STÖDKONSTRUKTIONER B STÖDKONSTRUKTIONER I ANLÄGGNING BÄRVERK BÄRVERK I ANLÄGGNING Z ÖVRIGA BÄRVERK I ANLÄGGNING ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR ÖVERBYGGNADER B ÖVERBYGGNADER FÖR VÄG OCH PLAN F ÖVERBYGGNADER FÖR VEGETATIONSYTOR Y DIVERSE ÖVERBYGGNADER I MARK ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR B TRAFIKANORDNINGAR E KANTSTÖD, RÄNNDALAR O D G TERRÄNGTRAPPOR H TERRÄNGMURAR J FASTA UTRUSTNINGAR I MARK K UTSMYCKNINGAR I MARK L VÄXTMATERIAL Z ÖVRIGA ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM VATTEN-, AVLOPPS-, FJÄRRVÄRME- OCH GASLEDNINGSSYSTEM M M, ANLÄGGNING B VATTENLEDNINGSSYSTEM... 7 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (7)

3 Dokument Sidnr 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖD- KONSTRUKTIONER Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMISKA, J-HUSET RAMBESKRIVNING MARK 3(7) Handläggare SRU Projektnr Datum Status Rev.dat Rev PROGRAMHANDLING Kod Text Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Anläggning 10 Denna beskrivning avser finplanering för mark som inkluderar ytskikt, överbyggnader för hårdgjorda ytor och vegetationsytor, trappor, stödmurar, anläggningskompletteringar samt utvändig belysning och växter. 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖD- KONSTRUKTIONER 13 LAGER I MARK FÖR SKYDD AV BYGGNADSVERK 16 STÖDKONSTRUKTIONER 16.B Stödkonstruktioner i anläggning 16.BC Stödmurar M1: Platsgjuten stödmur av vitpigmenterat betong, synlig höjd varierar, avtäckning med natursten, synliga ytor: brädform med varierande djup för att ge ytan en struktur, fallskyddsräcke gjuts ner in i murkrönet. 2 BÄRVERK 21 BÄRVERK I ANLÄGGNING 21.BC Bärverk i brygga, kaj o d 21.Z Övriga bärverk i anläggning TR2: Fribärande trappa av stål, rostskyddsbehandlat och målat stål. 3 ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 31 ÖVERBYGGNADER 31.B Överbyggnader för väg och plan KA1: Köryta asfalt, inklusive kantstöd av granit vid beläggningskant. GA1: Gångyta asfalt KBTG1: Köryta betongsten Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (7)

4 Dokument Sidnr 3 ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 4(7) Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMISKA, J-HUSET RAMBESKRIVNING MARK Handläggare SRU Projektnr Datum Status Rev.dat Rev PROGRAMHANDLING Kod Text KBTG2: Köryta betongsten i avvikande kulör som markering av angöringsytorna : Gångyta betongsten GN1: Gångyta natursten, hällar i fallande längder GN2: Gångyta natursten, plattor i fallande längder GN3: Gångyta natursten, stenar i fallande längder GGR1: Gångyta grus 31.F Överbyggnader för vegetationsytor 31.FC 31.FD Gräsytor GR1: Planteringsytor Klippt gräs, 100 mm växtjord och 400 mm underliggande jord. PL1: Planteringsyta marktäckande buskar och perenner under gatuträd, 500 mm växtjord inklusive skelettjord 500 mm. PL2 Planteringsyta klippt häck, 600 mm växtjord. PL3 Planterningsyta sedumtak, 50 mm lättviktsjord. PL4 Planterningsyta perenner, buskar på bjälklag, 500 mm fukthållande lättviktsjord. PL5 Planterningsyta perenner, buskar, träd på bjälklag, mm fukthållande lättviktsjord. PL6 Planteringsyta marktäckande buskar och träd i slänter, 600 mm planteringsjord. PL7 Planteringsyta perenner, 600 mm planteringsjord. 31.Y Diverse överbyggnader i mark TRD1: Trädäck med trall av spårat hårdträ, typ Kirai eller likvärdig. 31.YB 31.YC Sandytor BS1: Baksand, 400 mm. SS1: Stridsand, 400 mm. Ytor belagda med konstmaterial GGA1: Gångyta gummiasfalt 32 ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 32.B Trafikanordningar Se 32.Z Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (7)

5 Dokument Sidnr 3 ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 5(7) Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMISKA, J-HUSET RAMBESKRIVNING MARK Handläggare SRU Projektnr Datum Status Rev.dat Rev PROGRAMHANDLING Kod Text 32.E Kantstöd, ränndalar o d KS1: Kantstöd av granit satt i betong. För omfattning se KA1. KS2: Kantstöd av stålplåt, tjocklek 8 mm, synlig höjd 500 mm, rostskyddsbehandlat och målat. 32.G Terrängtrappor TR1: Terrängtrappa av granitblocksteg, inkl. kontrastmarkering i form av trappsteg med avvikande kulör vid botten och översteg. 32.H Terrängmurar M2: Prefabricerat stödmur av vit pigmenterat betong, synlig höjd varierar, avtäckning med natursten, synliga ytor: brädform med varierande djup för att ge ytan en struktur, handledare och räcken gjuts ner in i murkrönet. M3: Platsgjuten mur av betong, synlig höjd varierar, avtäckning med natursten, synliga ytor är beklädda med natursten. 32.J Fasta utrustningar i mark SK1: Skärmtak med bärande konstruktion av trä och lamninerat och härdat glas. S1: Soffa med armstöd. S2: Platsbyggd soffa med armstöd, sittbar höjd 0,5m, beklädnad med spårat trallvirke typ Kirai. C1: Cykeställ med skärmtak av glas, enkelsidig 15 platser. C2: Cykeställ med skärmtak av glas, enkelsidig 20 platser. C3: Cykeställ med skärmtak av glas, dubbelsidig 30 platser. C4: Demonterbara cykeställ med skärmtak av glas, dubbelsidig 30 platser. PO1: Pollare av stål, höjd 0,8m, rostskyddsbehandlat och målat stål. 32.K Utsmyckningar i mark Socklar och teknisk installation till konstverk kan tillkoma i senare skede. 32.L Växtmaterial T1: Solitärträd, stamomfång 25-30, inklusive planteringsgrop. : Solitärträd, stamomfång 20-25, inklusive planteringsgrop. : Solitärträd, stamomfång 18-20, inklusive planteringsgrop. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (7)

6 Dokument Sidnr 3 ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR 6(7) Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMISKA, J-HUSET RAMBESKRIVNING MARK Handläggare SRU Projektnr Datum Status Rev.dat Rev PROGRAMHANDLING Kod Text 32.Z Övriga anläggningskompletteringar R1: Fallskyddsräcke höjd 1,1m, rostskyddsbehandlat och målat stål. R2: Handledare med överliggare av trä, höjd 0,9m, rostskyddsbehandlat och målat stål. R3: Handledare i ramp med överliggare av trä, höjd 0,7 och 0,9m, rostskyddsbehandlat och målat stål. R4: Fallskyddsräcke höjd 1,1m och handledare med överliggare av trä höjd 0,9m längs terrängtrappor, rostskyddsbehandlat och målat stål. ST1: Stängsel vid basketplan, höjd 3,0 m. Kompletterande utrustning, belysning, skyltning som inte är redovisat i plan: Sjukhusvägen och huvudentré: Skyltning: Omfattning av erforderliga trafikskyltar samt informationstavlor utreds i senare skede. Belysning: Belysning under huvudentréns skärmtak utförs enligt A. 8 st. väggmonterade armaturer längs J-huset gavel, 8 st. pollare längs gångramp och trappa, 10 st. dubbelriktade stolparmaturer med ljuspunktshöjd på 8 och 5 m längs Sjukhusgatan. Möblering: 8 st. fasta soffor. 2 papperskorgar. Ambulansvägen: Skyltning: Omfattning av erforderliga trafikskyltar samt informationstavlor utreds i senare skede. Belysning: 8 st. väggmonterade armaturer längs J-huset gavel, 8 st. pollare längs gångytor och trappa, 22 st. dubbelriktade stolparmaturer med ljuspunktshöjd på 8 och 5 m längs Ambulansvägen. Lekterapi: Befintlig utrustning som sittmöbler, gunga, basketkorg, lekskulpturer mm tas tillvara och återanvänds. Belysning: c.a 25 st pollare längs gångstråk och sittplatser, 15 st. wallwashers längs stödmurar, 15 st. upplights under träd. Södergården: Möblering: 7 st. fasta soffor. 1 papperskorg. Belysning: c.a 20 st pollare längs gångstråk, 15 st. upplights under träd. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (7)

7 Dokument Sidnr 5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM 7(7) Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMISKA, J-HUSET RAMBESKRIVNING MARK Handläggare SRU Projektnr Datum Status Rev.dat Rev PROGRAMHANDLING Kod Text Entrétorget: Möblering: 8 st. fasta soffor. 1 papperskorg. Belysning: c.a 8 st pollare Lilla Ljusgården: Belysning: 15 st. vattentäta armaturer i fontäner. Stora ljusgården i J-huset: Möblering: 2 st. flyttbara bord med tillhörande stolar. Belysning: c.a 3 st pollare längs gångstråk och sittplatser, 15 st. upplights under träd. Norra och södra terrassen, J-huset: Möblering: 10 st. flyttbara bord med tillhörande stolar. 2 papperskorgar. Belysning: c.a 20 st infällda armaturer längs väggytorna, 42 st. väggmonterade armaturer under skärmtaken. 32.ZB Dammar, bassänger o d VA1: Vattenkar av rostfritt stål, djup 10 cm, 15 munstycken till fontäner, tillhörande teknikbrunn, pump, utjämningsmagasin för vatten. 5 VA-, VVS-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM 51 VATTEN-, AVLOPPS-, FJÄRRVÄRME- OCH GASLEDNINGSSYSTEM M M, ANLÄGGNING 51.B Vattenledningssystem LB1: : DR1: Luftningsbrunn för skelettjord inklusive beteckning, typ Clarova Dagvattenbrunn Dagvattenränna Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (7)

8 J-HUSET Projektnummer Mark PROGRAMHANDLING MARKHANDLING J-HUSET OCH AMBULANSVÄGEN Upprättad: Rev:

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Vision och mål Begreppsförklaringar BEFINTLIG SITUATION LÄKANDE MILJÖ I SJUKHUSMILJÖ PROGRAM Sjukhusmiljöns påfrestningar på brukaren Vinster och effekter av läkande miljöer Designkriterier och kvaliteter Allmänna dimensionerande förutsättningar Övergripande gestaltningsprinciper Restorativa gestaltningsprinciper GESTALTNING AV DELOMRÅDEN 1. Entrétorget 2. Södergården 3. Läkparken 4. Ambulansvägen 5. Inre Sjukhusvägen och J-husets entré 6. Stora ljusgården 7. Lilla ljusgården 8. Västra terrassen 9. Södra och norra terrasserna 10. Tak EXEMPELSAMLING MATERIAL OCH UTRUSTNING Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (49)

10 SAMMANFATTNING Framtidens Akademiska genomgår en ombyggnad och modernisering för att möta framtida krav på vård. Programhandlingen ska inför det åtagandet säkerställa kvalitativa utemiljöer som uppfyller de mål som formulerats av kund och konsult för att stödja verksamheten på bästa möjliga sätt. Flera av målen fokuserar på patientens behov, välmående och säkerhet och ställer krav på utemiljön att samverka och integreras med landskapet, staden, sjukhusetområdet och byggnaderna. Utemiljön ska också främja ett tillfrisknande, ge möjlighet för återhämtning och öka välbefinnandet för brukargrupperna på Framtidens Akademiska. I denna handling redovisas riktlinjer och egenskaper för hur utemiljön bör gestaltas så att den uppfyller projektets mål och visioner. Programhandlingen för Mark innefattar tre delar. Första delen presenterar forskningresultat, designkriterier och kvaliteter för en läkande miljö. Att åstadkomma läkande miljöer är en central del av projektets mål. Andra delen består av ett program för J-husets utemiljöer. Programmet delas upp i dimensionerande förutsättningar samt övergripande- och restorativa gestaltningsprinciper. Dimensionerande förutsättningar innefattar gällande allmänna lagkrav samt krav från verksamheten och projektet. Gestaltningsprinciperna har för avsikt att presentera kriterier och riktlinjer för utformning och planering av utemiljön. Den yttre miljön ska både inom och utom byggnaderna erbjuda rika upplevelsevärden och tillgodose varierande behov hos användarna. Utemiljön bör gestaltas omsorgsfullt, kännetecknas av hög kvalitet med beständiga, naturliga material och med ett tydligt syfte att vara restorativ och hälsofrämjande. Den gröna miljön har en central roll för att skapa gröna utblickar från byggnaden, attraktiva vistelseytor, naturliga distraktioner och identitet för områden och platser. De övergripande gestaltningsprinciperna avser grundläggande kvaliteter för en offentlig miljö och innefattar grundstrukturen, orientering och tillgänglighet, platser och vistelseytor, transport och angöring, vegetation, detaljering samt konst. De restorativa gestaltningsprinciperna är mer inriktade på att verka restorativt/hälsofrämjande och innefattar läge och annonsering, trygghet och säkerhet, kvaliteter och egenskaper samt vegetation och detaljering. Tredje delen beskriver en uppdelning av den yttre miljön och visar på hur gestaltningsprinciperna appliceras på de olika delarna. Delområdena som behandlas är dels de allmänna ytorna Inre Sjukhusvägen och J-husets entré, Entrétorget, Södergården, Ambulansvägen och Läkparken, dels de utemiljöer som återfinns inom byggnaden: Stora ljusgården, Lilla ljusgården, Södra och norra terrasserna, Västra terrassen samt Tak. Avslutningsvis exemplifieras de material, kulörer och utrustning som har tagits fram för J- husets gestaltning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (49)

11 INLEDNING Akademiska sjukhuset i Uppsala genomgår en modernisering genom om- och nybyggnationer för att möta framtida krav på vård. Det nya sjukhuset ska vara klart 2020 och benämns Framtidens Akademiska. Framtidens Akademiska omfattar i denna programhandling för mark den yttre miljön för J-huset, som avser en nybyggnation för vård och behandling, samt delar av Ambulansvägen. Arbetet med programhandling för mark har genomförts och innefattar program och gestaltning för utemiljön. Programhandlingen kompletteras av upprättade markritningar och byggdelsbeskrivning. Programhandlingen grundar sig på dokumenten Behovsanalys- och förstudie för B9, B12 och J- huset ( ) och Gestaltningsprogram för Akademiska Sjukhuset inom Kv. Sjukhuset Uppsala ( ), projektmål samt på genomförda workstreams. Parallellt med programhandling för Mark pågår flera andra utredningar inom delprojekten för Framtidens Akademiska. De berör fastighetsutveckling på sjukhusområdet, verksamhetsplanering, kulvertutredning samt transport- och logistikutredning. SYFTE Programhandlingens syfte är att identifiera och säkerhetsställa principer och riktlinjer för en högkvalitativ utemiljö som uppfyller projektmålen samt stödjer verksamheten på bästa möjliga sätt. Programhandlingen ska gälla som ett styrande dokument genom hela projektet, till dess att utemiljön för J-huset är färdigställd, och fungerar som en garanti för att säkerhetsställa att mål uppnås även vid förändrade förutsättningar. För att uppnå mål som syftar till att skapa läkande miljöer krävs ett fortsatt fördjupat utrednings- och gestaltningsarbete i nästa skede. Programhandlingens syfte i detta skede är främst att upprätta en grund som i senare skede kan byggas på och i detaljeringen åstadkomma läkande miljöer. Detta förutsätter att förståelse och kompentens gällande läkande miljöer byggs upp och tillämpas även i nästa skede. VISION OCH MÅL Vision för utformning av J-huset Att skapa en hållbar miljö i vården och samhällets tjänst. Funktion och teknik ska integreras till en vacker miljö som möter människans olika behov. Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset Nedan presenteras visionen och mål från Gestaltningsprogrammet för Akademiska Sjukhuset som berör mark och ligger till grund för den fortsatta utformningen. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (49)

12 Visionen är att skapa en läkande miljö, även utanför byggnaderna. Målen är: Att stödja den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av den offentliga miljön. Att skapa en tydlig struktur inom sjukhusområdet som underlättar rörelser. Att skapa attraktiva platser och offentliga rum för entréer och möten. Att ange ett förhållningssätt för gestaltningen av byggnader, mark, konst och detaljering, som utvändig färgsättning, belysning skyltning, som underlättar rörelse, upplevelse och tillgänglighet. Att skapa bättre sammanhang mellan kvarteret Sjukhuset och omgivande kvarter genom att ordna fler förbindelser för rörelse och visuella kontakter. Projektmål För projektet gäller en rad projektmål framtagna i behovs- och förstudieskedet. I programarbetet har de brutits ned i och konkretiserats i delmål. Målen gäller alla som arbetar inom projektet. Kompletteringar och preciseringar som har identifierats av konsult och berör mark markeras kursivt. 1) Patientens behov står i centrum Det ska vara tillgängligt och lätt att orientera sig såväl från angöring till sjukhuset som inom sjukhusets olika byggnader. 2) Patientens säkerhet och integritet ska värnas Varutransporter och det publika flödet ska skiljas från flödet för personal och patient. 3) Patienten ska erbjudas läkande miljöer Detta innebär bland annat: Plats för anhörig. Innemiljöer av god kvalitet (ljus, ljud, ventilation, färger och konst). Gäller även utemiljöer. Sträva efter gröna utblickar. Restorativa och hälsofrämjande utemiljöer att vistas i eller att betrakta. Möjlighet ska ges till utevistelse. 4) Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande Effektiviteten får inte innebära ett ökat stresspåslag för patienten. Rekreativa miljöer för personal ska tillhandahållas. 5) Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik Angöring av gods samt varutransporter ska ske separerat från patientflödet. Verksamheters placering ska stödja vårdkedjan. Där utemiljön ses som en integrerad del ska detta även gälla utemiljön. De logistiska lösningarna ska stödja vårdverksamheten så att tid frigörs för vårdarbete. 6) Verksamhetens vision (ett ledande universitetssjukhus) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen Planlösningarna ska utformas för att underlätta möten mellan skilda professioner. Detta gäller även utemiljön då det finns direkta samband mellan den inre och yttre miljön. Attraktiva miljöer ska skapas för studenter. Akademiska sjukhuset ska upplevas välkomnande och professionellt. 7) Långsiktig och hållbar planering med ett 40-årigt perspektiv Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (49)

13 Byggnaderna ska vara ekonomiskt hållbara. Utemiljön ska vara ekonomiskt hållbar. Byggnaderna ska vara socialt hållbara (sätta människans behov och välbefinnande i centrum). Utemiljöerna ska vara socialt hållbara där den rumsliga uppbyggnaden ska sätta människans behov och välbefinnande i centrum. Akademiska sjukhuset ska vara en väl integrerad del av staden. 8) Byggnaderna ska vara generella och flexibla för att möta framtidens krav på förändring En samlad bedömning av Akademiska sjukhusets verksamhet och dess utveckling ska ligga till grund för vilken generalitetsnivå varje enskild byggnad ska nå. Samma princip gäller utemiljöns delområden som ska tåla tillägg och förändringar över tid. Fastighetstekniska utrymmen ska placeras med minsta möjliga störning för verksamheten. Fastighetstekniska utrymmen ska utöver noggrann placering också utformas så att de snarare bidrar till den önskade läkande miljön än uppfattas som en del av ett alltför tekniskt område eller till och med motverkar utemiljöns syfte och funktion. Ändring av planlösning ska kunna genomföras med minimal påverkan på angränsande verksamheter. Samma princip gäller för utemiljöns delområden. 9) Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Material ska vara återvinningsbara och tåla slitage. Gäller även utemiljön. Tillförd energi ska minimeras genom energieffektiv teknik och intelligenta byggnadstekniska lösning. Exempelvis gröna tak. Transporter, angöring och kollektivtrafik ska planeras för att uppnå minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Kopplingar och stråk inom sjukhusområdet ska utföras så att de underlättar resandet med kollektivtrafik. Huvudidéer För byggnad och utemiljö finns ett antal huvudidéer formulerade: Ha stadsmässiga kvaliteter och förbättra kopplingen till sjukhuset och den omgivande staden. Vara utformade med omsorg och inlevelse. Ge alla god tillgänglighet till gröna utemiljöer att vistas i eller betrakta. Vara enkelt och tydligt disponerade så det är lätt att hitta och förstå miljön man är i. Utformas så att de blir långsiktigt hållbara och tål verksamhets- och teknikförändringar med bibehållet skönhetsvärde. Utformas så att dagsljuset tas till vara. Utformingen av utemiljön ska även stödja ett tillfrisknande, öka välbefinnandet och ge möjlighet till restoration för identifierade brukargrupper. Eventuella målkonflikter mellan gestaltningsprinciper och förutsättningar hanteras vid respektive delområde. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (49)

14 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Nedan följer förklaringar till vanligt förekommande begrepp i rapporten: Detaljering I denna rapport används benämningen detaljering som benämning på de element som avser den mindre skalan. Här ingår material, texturer, kulörer, möblering, utrusning och belysning. Läkande miljö Inom forskning används begreppet hälsoträdgårdar som en övergripande benämning på de miljöer som har som syfte att påverka hälsan positivt för besökaren/betraktaren. I denna programhandling används istället begreppet läkande miljö då detta begrepp är inarbetad från kund och övriga konsulters sida. Begreppet läkande miljö har ingen tydligt fastslagen definition utan får ses som ett samlingsnamn för alla aspekter av den fysiska miljön som är positiva ur ett hälso- och välmåendeperspektiv. En läkande miljö möjliggör en förbättring och påskyndning av tillfrisknandet samt ökar välbefinnandet för användaren. Läkandet är en process i flera steg som syftar till att åstadkomma en helhet mellan det mentala och det fysiska. Helheten är en nödvändighet för att hälsa ska kunna uppnås. Nedan beskrivs kortfattat hur olika delar inom den läkande miljön tolkas och beskrivs i detta projekt: Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (49)

15 BEFINTLIG SITUATION Akademiska Sjukhuset, kallat sjukhusområdet, har ett centralt läge i Uppsala med närhet till Resecentrum. Den närmsta omgivningen består av Slottet i norr, Stadsparken med Fyrisån i öster, Kronåsen i söder med promenadstigar och vandringsleder samt bostadsområden, institutionsområden och stadsskogen i väster. Området angränsar till Dag Hammarskjölds väg i väster och Sjukhusvägen i söder och öster, två stora trafikerade gator som leder in till centrum. Genom sjukhusområdet går Inre Sjukhusvägen och Ambulansvägen. Sjukhusområdet är beläget på kanten av åsen och präglas därför av stora topografiska nivåskillnader. Från Inre Sjukhusvägen i öster (ca +6,5m) till Dag Hammarskjölds väg i väster (+23m) är skillnaden ca 16,5 m. Det motsvarar ca 4-5 våningsplan för sjukhusbyggnader. Sjukhusområdet är också mycket stort och omfattar ca 20 ha. Ytan som berörs av denna programhandling upptar ca 4 ha, det vill säga 20 % av hela sjukhusområdet. Större, sammanhängande grönområden finns i närheten av sjukhusområdet, men inom fastigheten är de gröna områdena idag marginaliserade, dåligt utnyttjade och saknar kontakt med varandra. Det som dominerar utemiljön idag är till stor del vägar och bilparkeringar i markplan samt grönytor som tagits i anspråk för utbyggnader och tekniska installationer. Miljön har ingen genomgående karaktär och det finns flera tillfälliga byggnader som verkar fått en mer permanent funktion. Situationsplan Sjukhusområdet och dess näromgivning. Nybyggnaden är markerad. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (49)

16 LÄKANDE MILJÖ I SJUKHUSMILJÖ Fram till i början på 1900-talet sågs parker och trädgårdsmiljöer i anslutning till sjukhus som en enhet tillsammans med byggnaderna. Sjukhusen byggdes ofta som s.k. paviljongsjukhus, med låga flyglar och långa uteplatser eller balkonger i anslutning till byggnaderna. Patienter och personal vistades i dessa utemiljöer och det sågs som en naturlig del i läkandeprocessen. Under de tidigare delarna av 1900-talet blev gröna utemiljöer dock mindre vanliga i sjukhusmiljöer. Stora framsteg gjordes inom medicinsk vetenskap som riktade fokus på att skapa byggnader som skulle minska smittorisk och vara mer funktionellt effektiva. Dessa aspekter ledde till utformningen av de blocksjukhus som dominerar sjukhusmiljöer idag, och som av många uppfattas som tekniska och ogästvänliga miljöer där mjuka värden som är viktiga för människan saknas. Idag syns en ökad medvetenhet för att kombinera funktionellt effektiva och hygieniska miljöer med miljöer som också är läkande. SJUKHUSMILJÖNS PÅFRESTNINGAR PÅ BRUKAREN En effektivisering av vården och kortare behandlingstider är faktorer som i hög grad påverkar dagens sjukvård och dess patienter och personal. Sjukhusmiljöer kan för både patienter, personal och besökare vara påfrestande, såväl mentalt som fysiskt och vid såväl kortare som längre vistelser. Påfrestningen kan leda till känslor som oro, ångest och rädsla. Stress är ett känt faktum och ett väldokumenterat hälsorelaterat problem i sjukhusmiljöer likaväl som i vårt samhälle i stort. För patienter kan mental påfrestning innebära ett långsammare tillfrisknande, sämre välbefinnande och sämre hälsa. För personal kan påfrestningen innebära sämre välbefinnande, sämre hälsa och en negativt påverkad arbetsinsats. Detta påverkar verksamheten både kostnadsmässigt och praktiskt med längre sjukhusvistelser och lägre effektivitet på grund av sämre arbetsförmåga. Vid planering av sjukhusmiljö är det alltså av största vikt att åstadkomma platser, samband och karaktärer som motverkar de negativa aspekterna. Läkande miljöer innehåller kvaliteter som verkar återhämtande för brukaren. Det är därför av stor vikt att förstå vilka olika brukare som finns på sjukhuset samt deras olika behov. På så vis kan miljön medvetet utformas så att deras behov bemöts och krav tillgodoses. De brukargrupper som identifierats är: Patient Personal Besökare/anhöriga Forskare och studenter Hänsyn tas också till faktorer såsom ålder, kort- eller långtidvistelse, mental styrka samt specifika önskemål från verksamheten. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (49)

17 VINSTER OCH EFFEKTER AV LÄKANDE MILJÖER Läkande miljöer genererar flera olika typer av positiva effekter. Majoriteten är positiva effekter i en patients sjukdomsförlopp, såsom kortare vistelsetid, lägre blodtryck och lägre intag av läkemedel. En annan typ av indikation är att patient och personal känner tillfredsställelse med sjukvård och arbetsvillkor. Ytterligare indikationer gäller ekonomiska aspekter såsom vårdkostnader och kostnader för personalomsättning. Resultat som den restorativa miljön frambringar är: Förbättrat humör. Förhöjt välmående. Återhämtning från stress (t ex lägre blodtryck och lägre puls). Forskning visar på att så lite som 3-5 minuters betraktande av en restorativ miljö ger mätbar effekt. Vid vistelse i den restorativa miljön förhöjs de hälsofrämjande effekterna vilket främjar läkandet i än större utsträckning. Det faktum att stress och negativa känslor är ett påtagligt problem och att utemiljöer på kort tid kan uppnå ovanstående resultat motiverar en satsning på anläggande, skötsel och användandning av restorativa utemiljöer i vården. Genom att tillgodose brukarens behov och krav kan läkande miljöer underlätta och ge möjligheter för återhämtning. Behov och krav kan variera stort vilket motiverar en uppdelning och variation inom miljöerna. Utemiljön kan också fungera som en tillfällig flykt från verkligheten/sjukhusmiljön och stödja känslan av trygghet. Miljön kan också vara en plats att öva sina motoriska färdigheter, få högre självkänsla, och ha möjlighet att vara både aktiv och passiv. KVALITETER FÖR EN LÄKANDE MILJÖ För att en miljö ska verka återhämtande och stressreducerande har forskare kommit fram till vissa riktlinjer och rekommendationer att ta hänsyn till. Den naturlika miljön dominerar i den restorativa miljön. Naturen i sig själv ger restorativa effekter genom grönska, frisk luft och dagsljus vilket bidrar till mental avkoppling och kraftpåfyllning. Genom att utforma gröna miljöer med kvaliteter kan den restorativa effekten förhöjas. Principerna är: Bild hämtad från Naturen som kraftkälla. Om hur och varför naturen påverkar hälsan.(naturvårdsverket, 2006) Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (49)

18 Roger Ulrich är miljöpsykolog och har forskat om sjukhusmiljöer, stress och hälsa. Hans forskning har lett fram till fyra övergripande kriterier som ger en miljö restorativa kvaliteter: kontroll, socialt stöd, måttlig fysisk aktivitet och naturliga distraktioner. Schematisk bild över Ulrichs kriterier och dess funktion Ulrich talar om kontroll som en av hörnstenarna i en restorativ miljö. Upplevelsen av att ha kontroll stödjer återhämtning från stress medan brist på, eller en känsla av brist på kontroll har visat sig ha negativ påverkan på stress. Kontroll uppstår då den enskilde personen har möjlighet och förmåga att skapa, hantera och bedöma situationer. Socialt stöd och möten underlättar hanteringen av stress. Genom att skapa platser för interaktion främjas socialt stöd. Det bör finnas platser i ett stort spann mellan möjlighet till enskildhet och större samlingsplatser. En miljö som är restorativ bör också uppmuntra till viss mängd fysisk aktivitet, exempelvis promenader. Fysisk aktivitet har positiv effekt på att minska stress och ökar förmågan att klara av vardagliga aktiviteter. Ulrich menar vidare att naturliga distraktioner minskar oro och stress då naturen har en låg grad av komplexitet och inte ställer några krav. Precis vad det är människan reagerar så positivt på finns det flera teorier om, men oavsett teoretisk bakgrund finns flera studier som påvisar dessa restorativa effekter. (För vidare läsning i ämnet se Stephen & Rachel Kaplan, The Experience of Nature: A Psychological Perspective, Roger Ulrich, Aesthetic and Affective Response to Natural Environment, Stephen & Rachel Kaplan, With people in mind: Design and Management of everyday nature, 1998). Patienter har av flera skäl olika grad av mental styrka och därför varierande kapacitet att kunna hantera komplexa situationer. Detta gör också att de har olika behov och ställer olika krav på sin miljö. Samma patient kan också utifrån sin sjukdoms- eller tillfrisknandeprocess ha olika behov vid olika tidpunkter. När den mentala styrkan är låg vänder många sin energi inåt och Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (49)

19 skalar bort intresset för omvärlden och andra människor. I dessa lägen är behovet av naturliga miljöer som störst. Den enklaste relationen är den som förhåller sig till tidlösa och rejäla ting, till exempel stenar eller större, äldre träd. Kopplingen mellan mental kapacitet och aktivitet visualiseras i den så kallade behovspyramiden (se bild nedan) som svensk forskning tagit fram. Exempelvis har en människa som befinner sig i en livskris svårt att hantera mer komplicerade relationer, behovet är snarare att återgå till de mer grundläggande relationerna. Jämfört med inomhusmiljöer, som är betydligt mer statiska, finns det i utemiljön betydligt bättre möjlighet att utforma miljön så att den på ett flexibelt sätt kan möta dessa olika behov. Behovspyramiden enligt Patrik Grahn. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (49)

20 PROGRAM Detta program grundar sig på dimensionerande förutsättningar samt mål och visioner för Framtidens Akademiska. Syftet är att ta fram principer och riktlinjer för utformning och planering av utemiljöer vid Framtidens Akademiska. Gestaltningsprinciperna är uppdelade i övergripande gestaltningsprinciper och restorativa gestaltningsprinciper. I vissa fall uppstår konflikter mellan mål och förutsättningar. Dessa konflikter behandlas och beskrivs under respektive delområde. ALLMÄNNA DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR De allmänna dimensionerande förutsättningarna anger grundläggande krav för utformning av den yttre miljön. Krav gällande gator och yttre miljö innefattar EU-förordningar, lagar, svenska förordningar och föreskrifter såsom BBR, HIN 2, ALM 2, AFS, Svensk standard samt lokala krav för Uppsala, exempelvis parkeringsnormer. Övriga krav är: Byggherrekrav Trafikverkets projekteringsanvisningar, VGU Projektanpassat miljöprogram Krav från verksamheten gäller miljö, hygienkrav, arbetsmiljö, flöden samt tekniska krav (ex brand och transport). Enligt Landstingets styrande dokument för Brand ska räddningsvägar inte dimensioneras enligt VGU. Istället ska PM räddningsvägar tillämpas som förordar följande: Beakta att projektering av räddningsvägar ej ska ske enligt VGU. Samtliga fordon tillhörande räddningstjänsterna inom Uppsala län är upphandlade ut ifrån måttangivelser angivna i SBN 80. Dimensionering av flöden görs genom en uppskattning från verksamhetsplaneringen och påverkar utformning av mått och bredder. Flöden avser dels transport till och från området samt flöden i antal besökanden. Dimensionering görs efter antal, målpunkter samt tidpunkter på dygnet och preciseras för varje delområde. I framtiden förväntas behandling även ske kvällstid vilket skulle öka flöden även vid denna tidpunkt. Alla utemiljöer ska ha entréer för skötselpersonal. Dessa förläggs, i den mån det är möjligt, enligt byggnadens principer om ett publikt flöde i J-husets västra delar. Detta för att tillmötesgå verksamhetens krav på hygien. Styrning av tillträde till gårdar, terrasser och tak ska utredas vidare och samordnas med övriga delprojekt. Enligt bedömning från verksamheten är behovet av cykelparkering cirka 250 platser i anslutning till J-husets entré samt ytterligare 250 platser i anknytning till J-huset. Utöver dimensionerande förutsättningar finns förutsättningar gällande eventuella framtida förändringar, exempelvis för helikopterplatta. En solstudie för J-huset används dels som Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (49)

21 underlag vid ståndortsanalys för växtmaterial, samt som underlag vid placering av sittplatser och vistelseytor för att åstadkomma ett behagligt mikroklimat. Solstudie sommarsolstånd kl Solstudie sommarsolstånd kl Solstudie sommarsolstånd kl Solstudie vårdagjämning kl Solstudie vårdagjämning kl Solstudie vårdagjämning kl ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSPRINCIPER Alla som besöker kvarteret Sjukhuset ska mötas av en miljö som känns trygg och värdig, en vackert gestaltad miljö som inger förtroende och tillit. En attraktiv och tilltalande miljö där brukare, som patienter, personal, studenter, forskare och besökare, upplever att de är väl omhändertagna. Gestaltningen av den fysiska miljön ska spegla den kvalitativt höga internationella klass som verksamheten på sjukhuset håller Ur Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Enligt projektövergripande mål från kund (mål 1, mål 5, mål 6, mål 7, mål 9) och konsulter föreslås den yttre miljön på Framtidens Akademiska ha en hög nivå vad gäller tillgänglighet, orienterbarhet, belysning, gestaltning och materialitet. En miljö som gestaltas med hög kvalitet bemöter alla brukare med trygghet och värdighet, inger förtroende och skapar tillit, förmedlar sjukhusets kärnvärden (enligt mål 6) samt skapar en grund för långsiktig och hållbar planering (mål 7, mål 9). Den yttre miljön ska erbjuda rika upplevelsevärden och gestaltas omsorgsfullt med intentionen att vara restorativ. En tillgänglig utemiljö som verkar läkande bemöter de mål som syftar till att beakta och visa omtanke för brukaren, i det här fallet patienter, personal, studenter och forskare (enligt mål 3, mål 4 och mål 7) men också besökare. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (49)

22 Grundstrukturen Hållbar planering innefattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. En viktig del i att åstadkomma en långsiktig och hållbar planering (mål 7) är ta hänsyn till framtida förändringar enligt mål 8. I Framtidens Akademiska ska miljön kunna förändras med tiden. Det förutsätter att utemiljön har en genomtänkt och robust stomme, en grundstruktur för gator och gång- och cykelvägar som håller över tid. Grundstrukturen kan vara svår att förändra i framtiden och blir därmed styrande vid övrig utformning. Grundstrukturen gestaltas så att den hänger samman med övriga sjukhusområdet. Ett flexibelt, finmaskigare nät av stråk, både inom och utom byggnaden, kompletterar stommen. Den huvudsakliga rörelsen sker genom två huvudstråk, Inre Sjukhusvägen och Ambulansvägen, som kompletteras med ett finmaskigt gångnät mellan byggnaderna. Gaturummet ska ges förutsättningar för separering mellan olika trafikslag och flöden för ökad trafiksäkerhet (enligt mål 2). Söder om J-huset kopplar ett gångstråk infarten från Dag Hammarsköldsvägen till Ambulansväg i höjd med B14. Översikt J-huset, vy från sydväst: Gator, gång och gc-väg Flexibiliteten skapar möjligheter för förändringar inom den ram som grundstrukturen ger. En förändring ska dock inte inkräkta på helhetsperspektivet och områdets övergripande syfte och mål. Långsiktig och hållbar planering av utemiljöer innefattar även framtida förvaltning. För att gynna en extensiv skötsel och lång hållbarhet är kvalitet och uppbyggnad av ytor och material av stor vikt (enligt mål 7 och mål 9). Orientering och tillgänglighet Enligt mål 1 ska det vara tillgängligt och enkelt att orientera sig såväl inom som utom sjukhuset, vilket ställer krav på en väl fungerande grundstruktur och en samordnad inne- och utemiljö. Grundstrukturen är en tydlig struktur och zonering där alla delar i den yttre miljön har en tydlig funktion och utformning. Tillsammans skapar de förutsättningar för en god orienterbarhet och överblickbarhet, vilket förbättrar och underlättar för tillgängligheten och tryggheten. Identitetsskapande element och karaktärer förstärker dessa aspekter ytterligare. Gröna utblickar är av största vikt för såväl orienterbarheten som beaktandet av brukarnas välbefinnande (enligt mål 1, mål 3, mål 4, mål 6 samt mål 7). Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (49)

23 Områdets kontext ska beaktas vid utformning (enligt mål 7). Befintligt och omgivande landskap, exempelvis topografiska höjdskillnader, ska avspeglas i områdets offentliga miljöer. Kopplingar till staden, exempelvis siktlinjer och utblickar, ska förstärkas och förtydligas för att tillgängliggöra sjukhusområdet och göra det tilltalande, välkomnande och tryggt (enligt mål 6). Vid behov av hantering av större höjdskillnader ska den generella gestaltningsprincipen vara att hantera nivåskillnader med bearbetade stödmurar, vegetationsbeklädda slänter och terrängtrappor. Översikt J-huset: entréer och inre flöden i direkt samband med utemiljön T.h. Vy från sydväst. Tv Vy från nordöst Platser som gaturum och offentliga platser ska ges en tydlig och sammanhållen utformning. Dimensionerna ska tillgodose krav för flexibilitet, framkomlighet och tillgänglighet. Markbeläggning med hårdgjorda ytor bör ges en högkvalitativ gestaltning i både uttryck och material. Hårdgjorda ytor, i synnerhet asfaltsytor, bör dock begränsas med hänvisning till mål 3 och mål 9 där gröna utblickar och dagvattenhantering ska tillgodoses. Gestaltning av utemiljön ska tillsammans med inomhusmiljön upplevas som en enhet som samverkar för att stödja verksamhetens mål (enligt mål 5). Till grund ligger byggnadens princip om en professionell sida i öst och en publik i väst. Entréers lokalisering styrs av byggnadens verksamheter. Däremot utformas angöringen till entréerna med flexibilitet och generalitet för att möjliggöra en framtida förändring (enligt mål 8). Entréfunktioner stödjer byggnadens princip om en professionell sida i öster, där professionella flöden passerar (enligt mål 2 och mål 5). En publik sida placeras i väster. Entréer till yttre miljöer från byggnad placeras enligt samma princip för att undvika korsande flöden och placeras så att de kan nås inom gångavstånd. Entréer fungerar som målpunkter för att öka tryggheten och tillgängligheten (enligt mål 1 och mål 2). Deras dignitet ska annonseras med exempelvis konst, teman, färgkoder eller liknande. Entréer och angöring till B9 och B12 mot Ambulansvägen utreds i senare skede. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (49)

24 Platser och vistelseytor Den yttre miljön ska samverka med och komplettera byggnaderna och den inre miljön (enligt mål 5). Principen är att byggnadens proportion tas upp i platsers utbredning medan rumsligheter och möblering snarare anspelar på den mänskliga skalan. Offentliga rum som torg och gröna ytor med parkkaraktär ska vara lätta att identifiera och orientera sig kring (enligt mål 1). Utformningen ska vara tydlig och anpassad till platsens förutsättningar. Platser ska tillgodose en variation i funktion och vistelse för både kort och lång tid. Vistelseytor ska ha en omsorgsfull gestaltning och upplevas som permanenta med en flexibilitet i sin funktion och uttryck (enligt mål 7 och mål 8). Översikt J-huset: platser och vistelseytor T.h. Vy från sydväst. Tv Vy från nordöst Attraktiva utemiljöer som tillhandahåller vistelse- och betraktelsemöjligheter (enligt mål 3, mål 4, mål 6, mål 7) för brukare ska anordnas i anslutning till J-husetgenom nåbara och tillgängliga parker, gårdar, ljusgårdar och terrasser. Utemiljöerna ska återspegla en variation som tillgodoser brukargruppernas behov och krav. De ska även möjliggöra möten mellan olika professioner (enligt mål 6). I nuläget förutsätts att ljusgårdar i J-huset är öppna och inte inglasade. Park, ljusgårdar, gårdar, terrasser och tak samordnas med verksamhetsplaneringen och eventuella förutsättningar som placering av solcellsanläggningar, eventuell framtida helikopterplatta, luftintag etc. Park, ljusgårdar, gårdar och terrasser ska vara tillgängliga (mål 1) och utformas med kommunikationsytor, vistelseytor, sittmöbler och en tydlig rumslig struktur. Uppbyggnad görs både på mark och på bjälklag. Styrning av access för olika brukargrupper till ljusgårdar och terrasser utreds i ett senare skede och samordnas med arkitekt och verksamhetsplanering. Styrningen skapar trygghet och värnar om patienters säkerhet och integritet enligt mål 2. Tillträde för skötselpersonal ska vara möjlig. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (49)

25 Transport och angöring Mål 2, 5 och 9 avser säkerhet och avskildhet gällande bland annat transport och angöring. Angöring till byggnaderna görs med högt generalitet och flexibilitet enligt mål 8 (t.ex. längsgående angöringsficka framför entré). Vilka fordon och trafikslag som får angöra eller ska prioriteras styrs genom skyltning. Angöring för leveranser av radioaktiva ämnen ska ordnas så nära verksamheten som möjligt, förslagsvis längs Ambulansvägen intill J-husets södra lamell på plan 4 (enligt mål 2, mål 5, mål 8 och mål 9). Leveranser antas ske med personbil eller mindre lastbil. Uppställningsyta i närhet till entré ordnas. Transportväg mellan uppställningsyta och entré ska vara hinderfri och så plan som möjligt utan att skapa problem med vattenavrinning. Översikt J-huset: angöring, inlastning och uppställningsyta för tung transport T.h. Vy från sydväst. Tv Vy från nordöst Transporter för tung utrustning kommer att ske med stora tidsintervaller. Angöringen ska ordnas så att uppställningsytan för kranbil görs 5-10 meter från fasad och tänkt inlastningspunkt. Uppställningsytan intill J-huset placeras öster om den södra lamellen, där cykelställ tillfälligt kan monteras ner. Inlastning till strålningsbunkrar sker via nedsänkt gångyta framför bunkerfasad med fritt mått av min 2,75 meter. Längsgående parkering i riktning mot akutmottagning vid barnsjukhuset samt mot ambulansintag antas ej vara önskvärd. Fordonstyper och trafikslag som kommer trafikera sjukhusområdet antas vara: personbil, taxi, färdtjänst, ambulans, jumbolans, små lastbilar, enstaka tunga transporter vid leverans av sjukhusutrustning samt utryckningsfordon brand. Vegetation Alla brukargrupper inom sjukhuset ska ha tillgång till gröna utemiljöer, antingen för att betrakta eller vistas i. Utemiljöerna samordnas med byggnaden och skyltning så att de är mentalt och fysiskt tillgängliga. Vegetation i form av perenner, buskar och enstaka träd bör vara ett givet inslag för att skapa attraktiva miljöer, gröna utblickar, orientering och restorativa kvaliteter (mål 1, mål 3, mål 4, Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (49)

26 mål 6, mål 7, mål 9). Vegetationen ska tillgodose behovet av identitet genom varierande karaktärer, och verka rumsbildande med en variation i struktur och textur. För att säkerhetsställa säkerhet och integritet (enligt mål 2) i de utemiljöer där brukaren vistas kan vegetationen med fördel användas som en buffertzon mot omgivningen. En buffertzon borgar för att säkra integritet för användare som vistas inne i byggnaden eller i utemiljön. Byggnaden ska ges gröna tak för att fördröja och minska avrinning av dagvatten inom området (enligt mål 9). Vegetation minskar effektivt avrinningen av nederbörd och är en viktig faktor för att lokalt omhänderta dagvatten. Föreslagen vegetation kan tillhandahålla mellan 50-70% av årsnederbörden. Takvegetationen består huvudsakligen av sedum, eventuellt med inslag av örter och gräs. Om helikopter placeras på J-husets tak måste möjligheten till grönt tak med sedum utredas vidare. Detaljering Detaljeringen ska bidra till den mänskliga skalan och öka tryggheten och tillgängligheten (enligt mål 1, mål 2, mål 4, mål 6, mål 7). Detaljeringen ska också kvalitetfrämja orienterbarhet och gynna ett behagligt mikroklimat. Den ska hålla hög nivå med kvalitativa och hållbara möblerings- material- och utrustningsval. Placering av väderskydd och cykelparkering görs nära entré utan att skapa konflikter med kommunikationsstråk. Möblering placeras i strategiska lägen som vid entréer, lämnings- och hämtningpunkter, i anslutning till trapplopp, brantare stigningar och längre stigningar som ramper. Kunden bedömer, ett rökfritt sjukhus till trots, att det finns ett behov av rökkurer och rökzoner. En rökkur placeras vid infarten från Dag Hammarskjölds väg, synlig från både entrén och Entrétorget. Den ska samordnas material- och utformningsmässigt med cykelställen, med tak och glasade väggar som tillägg. Rökkurens placering markeras genom skyltning. Cykelparkering med väderskydd placeras samlat i större enheter nära entréer och längs Ambulansvägen. Behov av bilparkering kan ej tillgodoses i direkt anslutning till J-huset. Fyra stycken handikapplatser anordnas mitt framför J-huset och markeras genom skyltning. Allmänbelysning ska främja orientering, vara väl avbländad och placerad vid målpunkter och information samt längs kommunikationsstråk och gator. Effektbelysning används som komplement till allmänbelysningen för att skapa stämning. Skyltning för området ska tillgodose behovet av vägledning, information och orienterbarhet. Ett samordnat skyltningsprogram för inne- och utemiljön bör upprättas för hela sjukhusområdet. Konst Parallellt med programhandlingen för mark tas ett konstprogram för J-huset fram, Konstprogram J-huset. Dessa program hänger tätt ihop och ska därför läsas tillsammans. Konsten är en viktig del i helhetsmiljön och kan också bidra till en läkande miljö. Den kan tillföra extra dimensioner och ge brukarna nya perspektiv. I programhandling för mark pekas lämpliga platser ut för konst. I konstprogrammet beskrivs närmare vad konsten skulle kunna innebära på den utpekade platsen. Det kan handla om ett integrerat samarbete mellan landskapsarkitekt och konstnär kring en hel plats eller fristående skulpturala verk. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (49)

27 Den konst som föreslås ska stödja och förstäkra de ledord och mål som beskrivs för den yttre miljön, som alla syftar till att skapa en läkande miljö. RESTORATIVA GESTALTNINGSPRINCIPER Flertalet av kundens mål fokuserar på en socialt hållbar miljö som tillhandahåller rekreation och attraktiva, läkande miljöer för patienter, studenter, anhöriga och personal. Genom att skapa attraktiva och restorativa miljöer tillgodoser sjukhuset dessa mål (mål 1, mål 3, mål 4, mål 6, mål 7). Området som behandlas i denna programhandling har delats in i olika delområden. För att tillgodose olika brukares behov och krav riktar sig de olika delområdena mot en eller flera brukare och utformas efter deras behov och krav. Delområden inom byggnaderna (terrasser, ljusgårdar) ska verka läkande medan allmänna ytor (torg, gator, Läkparken, Södergården) ska verka hälsofrämjande. Principen grundar sig i att möjligheterna att skapa läkande miljöer i större utsträckning återfinns inom byggnaden samt att patientgruppen främst befinner sig inom byggnaden. Som grund används de riktlinjer som presenteras i kapitlet Designkriterier och kvaliteter. Nedan följer mer konkreta kriterier och riktlinjer gällande utformning för en restorativ miljö. Läge och annonsering För att möjliggöra och uppmuntra användningen av utemiljön bör platser lokaliseras så att de är visuellt tillgängliga, lätta att hitta samt enkla att tillträda. Detta ställer krav på att samordna den yttre miljön med den inre gällande annonsering, vägvisning, information och åtkomst. Åtkomligheten syftar både till den mentala och den fysiska, både genom vistelse och betraktelse. Placeringen av delområdena bör inkluderas i ett överordnat skyltningsprogram för sjukhusområdet. Den yttre miljön ska samverka med och komplettera byggnaderna och den inre miljön. Principen är att byggnadens proportion tas upp i platsers utbredning medan rumsligheter och möblering snarare speglar den mänskliga skalan. Funktionsmässigt kan olikheter mellan inne och ute vara fördelaktigt; om en del av innemiljön exempelvis domineras av mindre rum kan utemiljön i närheten komplettera med en miljö för sociala aktiviteter. En utformning som kompletterar innemiljön kan förhöja och underlätta känslan av att komma bort, det vill säga att utemiljön stimulerar till en välbehövlig mental paus. Att få en upplevelse av att komma bort från den absoluta verkligheten, få en stunds återhämtning, är en del av den restorativa upplevelsen. Mer om teorier kring upplevelsevärden för mental återhämtning kan läsas i With people in mind, Kaplan, R., Kaplan, S. & Ryan, Trygghet och säkerhet Utemiljöns placering och utformning ska beakta både trygghet och säkerhetsaspekter. Tydlighet är viktigt både gällande placering, funktion och vem miljön riktar sig till. Utformningen ska ta hänsyn till säkerhet, trygghet och fridfullhet. För att en miljö ska verka återhämtande är dessa faktorer grundläggande. Säkerheten tryggas genom lagkrav och krav från verksamheten. Trygghet kan främjas exempelvis genom tydliga sittytor, enkelt avläsningsbara gångstråk och tydliga målpunkter samt genom att beakta integritetsproblematiken. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (49)