Piska och Morot. Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader

Transkript

1 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader Boverket september 2005

2 Titel: Piska och Morot, Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader Utgivare: Boverket september 2005 Upplaga: 1 Antal ex: xxx Tryck: xxx ISBN: xxx-x (fylls i av informationsenheten) Sökord: xx Diarienummer: /2005 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Boverket 2005

3 3 Förord Sveriges bostäder och lokaler använder mycken energi och är miljöbelastande. Självklart är den byggda miljön och hur den används av centralt intresse för miljö- och energipolitiken! Omfattningen av energianvändningen och miljöbelastningen är så mäktig ( watt/år i använd energi) att detta i sig ropar efter en enkel och slagkraftig strategi för att ge utslag. Det enkla hade varit allmängiltighet lika åtgärder för alla men en sådan kommer enligt vår analys inte att falla de faktiska beslutsfattarna byggnadsägare och brukare i smaken. Det finns idag nya hus som värms upp huvudsakligen av människorna och deras maskiner, medan andra hus reagerar kraftigt på väder och vind. Enskilda byggnader har således olika behov av uppvärmning, genom att de är mer eller mindre lämpligt utformade och byggda med hänsyn till klimat och funktion. De ligger tillika på olika håll i landet, är placerade och orienterade på varierande sätt i landskapet och har skiftande ålder och konstruktion. Olika brukarbeteenden ökar variationen av energianvändningen i olika byggnader. Utan mångfald i statlig styrning och stimulans finns risker för suboptimering och oavsiktliga skadeverkningar, främst avseende hälsa och välbefinnande samt kulturarvets värde för människors identitet och trygghet. Boverket utgår från en kombination av frivillighet och tvång. Utan fastighetsägarens goda vilja eller snöda vinning förbättras inte husen och driften av dem i tillräcklig grad! De enskilda brukarna skall övertygas om att ändra sitt energibeteende. Den sammanhållande strategi, som Boverket föreslår, bygger därför på ägarens och den enskilda människans, intresse, vilja och insikt. Utmaningen är att med juridiska/administrativa, ekonomiska, kunskapsladdade och livsstilsorienterade styrmedel erbjuda eller visa var och en, det den behöver för att vilja dra sitt strå till stacken. Förslagen utpekar ett brukaransvar som individuell mätning av värme och varmvatten i nya bostadsbyggnader, som en attitydpåverkande signal till alla ett ägaransvar som att stärka fastighetsägarnas beställarkompetens genom projekteringsstöd som främjar helhetssyn och passa- på- strategi för förbättringar av driftsförutsättningar och byggnad ett branschansvar som ekonomisk stimulans till byggherrar som är bäst i klassen, går före och visar vägen det kommunala engagemanget som kommunal prövning vid större ändringar i klimatskalet

4 4 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader det centrala engagemanget Boverket och våra systermyndigheter samt länsstyrelserna att vässa sina styrmedel inklusive uppsikt och tillsyn för en effektivare fördelning över hela aktörsfältet av nödvändig kunskap. Boverkets regeringsuppdrag att vidareutveckla och komplettera Miljövårdsberedningens förslag till strategier för att effektivisera byggnaders energianvändning redovisas härmed. Boverket tackar alla utom och inom verket för ett intensivt och lärorikt samarbete. Hur arbetet bedrivits och fördelats mellan Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket samt vilka som deltagit framgår av inledningen. Arbetet med att förbereda EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och att förebygga skadligt byggande redovisas i annan ordning. Karlskrona i september Annika von Schéele chef för husbyggnadsdivisionen

5 5 Innehåll Sammanfattning... 9 Förslag Nybyggnad Befintlig bebyggelse Individuell värme- och varmvattenmätning Tillsyn och Kontroll Övrigt Utgångspunkter Uppdraget Bakgrund till uppdraget Boverkets arbete med uppdraget Centrala definitioner Effektivisering Effektivisering av energianvändningen Minskad energianvändning Samhällsekonomiskt effektiv energianvändning Avgränsningar Samhällsekonomiska grunder Resurshushållning i en marknadsekonomi Marknadsmisslyckanden Externa effekter Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Stordriftsfördelar Brister i incitamentsstrukturen (Split incentives) Marknadsbarriärer Transaktionskostnader Osäkerhet ger högre avkastningskrav Finansieringssvårigheter Styrmedel Administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Information Energianvändning och bebyggelse Allmänt om använd energi- och byggnadsstatistik... 28

6 6 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader Skillnader mellan energi- och boendestatistik Exempel på ändringar i sättet att samla in energistatistik som kan påverka uppgifter om energianvändning Energistatistikens fördelar och motivering till val av statistik Levererad energi respektive nettovärme Sveriges energianvändning inom olika sektorer Energianvändning inom industrisektorn Energianvändning inom transportsektorn Energianvändning inom bostads- och servicesektorn Uppvärmd area i bebyggelsen och energianvändning Energianvändning för uppvärmning i olika byggnadskategorier Småhus Flerbostadshus Lokalbyggnader Industribyggnader Energianvändning för hushållsel, fastighetsel och driftel Tekniska åtgärder och potentialer Effektiviseringspotentialer - allmänt Fysisk potential Teknisk potential Samhällsekonomisk potential "Monetär" potential Privatekonomisk potential Energieffektiviseringspotentialer Energi för uppvärmning och varmvatten Potentialberäkningar nettovärme och varmvatten De olika tekniska åtgärderna energisparpotential, kostnader och risker Hushållsel- och driftel Individuell mätning av värme och varmvatten Förbättrad drift och underhåll Vilka åtgärder bör genomföras i de aktuella fallen? Effektiviseringspotential kontra energiförsörjning Fjärrvärmevärmda byggnader Vilka energieffektiviseringspotentialer skall vi då använda oss av? Styrmedel Allmänt Kort om den svenska energipolitiken EU-direktivet om byggnaders energiprestanda... 76

7 Innehåll Administrativa styrmedel Regler om energi hur det ser ut idag Ekonomiska styrmedel Redogörelse för aktuella styrmedel Skatter och avgifter på energiområdet Fastighetsskatten Stöd genom bidrag Stöd genom skattelättnader Information som styrmedel Kort om energipolitiken som gäller informativa styrmedel Energimärkning Konsumentverkets webbplats Teknikupphandling Energirådgivning Bygga-bo-dialogen Energideklarationer Sammanfattning intervjuer Slutsatser av intervjuerna Diskussion och slutsatser Styrmedel behövs de? Hur ser energianvändningen ut i dag? Vad kan man göra för att nå målet? När behövs styrmedel? Hinder mot energieffektivisering i bostäder och lokaler Här behövs styrmedel Boverkets syn Nybyggnad Administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Befintlig bebyggelse Administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Individuell mätning Nybyggnad regler om individuell mätning Befintlig bebyggelse Tillsyn och Kontroll Tillsyns- och kontrollsystemet Information Informativa styrmedel Energideklarationerna

8 8 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader Energirådgivning Bygga-bo-dialogen Fastighetsskatten Konkreta författningsförslag med konsekvensanalyser Nybyggnad och tillbyggnad Bevakning av de tekniska egenskapskraven i samband med större åtgärder i klimatskärmen OVK Tillsyn- och kontrollsystemet Individuell mätning av varmvatten och värme Ordlista

9 9 Sammanfattning I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns ett delmål om att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skall minska och vara lägre 2010 än Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara källor ökar 1. Tillsammans uppgick den uppvärmda arean i permanent använda bostäder och lokalbyggnader till knappt 600 milj. m 2 år Samma år uppgick nettoenergianvändningen i dessa till 131 TWh, dvs. knappt 33% av Sveriges totala slutliga energianvändning. 92 TWh av nettoenergin (inkl. el) användes till uppvärmningsändamål. Resterande 39 TWh användes till hushållsel, fastighetsel och driftel. Av Boverkets utredning framgår att det finns olika energieffektiviseringspotentialer för bebyggelsen beroende på hur man gör beräkningarna och vilka grundläggande bedömningar och kriterier som ligger bakom. De tekniska åtgärder som kan vara av intresse för att effektivisera nettovärme- och varmvattenanvändningen respektive hushålls- och fastighets-/driftel kan medföra risker och konsekvenser för inomhusmiljön, kulturvärdet eller byggnadernas funktion. Man måste därför närma sig åtgärderna både utifrån energipotential och helhetsperspektiv. Enligt verkets uppfattning finns det inga enskilda tekniska åtgärder som man kan säga generellt är mer lämpliga än andra. För varje objekt bör därför ett samordnat åtgärdspaket tas fram. Energieffektiviseringsåtgärder är ofta lönsamma såväl för samhället som för enskilda fastighetsägare. Många åtgärder är till och med lönsamma på kort sikt. Det saknas därför enligt Boverkets uppfattning motiv för staten att ge ekonomiskt stöd till enskilda åtgärder. I stället lämnar verket förslag till nya och fortsatta stöd som bl.a. syftar till att öka kunskapsnivån om byggnaders funktion ur energi-, inomhusmiljö- och kulturmiljösynpunkt. De kommande energideklarationerna skall verka parallellt. Boverket presenterar också ett Bygg bättre än BBR -stöd som förväntas bli teknikdrivande. Bygglagstiftningen är naturligtvis av central betydelse när det gäller energieffektivisering. Det är dock komplicerat att ändra i reglerna, inte minst då det gäller regler som tar sikte på den befintliga bebyggelsen. Flera förändringar föreslås i författningarna. Beträffande nybyggnad anser Boverket att Byggnadsverksförordningen bör ändras så att verket i framtiden kontinuerligt kan se över och vid behov ändra kravnivån för energihushållning i byggreglerna. När det gäller den befintliga bebyggelsen bör en ny bestämmelse tas 1 Föreslagen lydelse, prop. 2004/05:150, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag.

10 10 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader in i Plan- och bygglagen så att bygganmälan krävs för utbyte av material i klimatskärmen i större omfattning. Även Byggnadsverkslagen föreslås få en ny bestämmelse med innebörd att kraven vid ändring skall gälla vid utbyte av material i klimatskärmen i större omfattning. Vid den obligatoriska ventilationskontrollen föreslås att krav skall ställas på genomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Boverket kommer även att inleda en översyn av verkets ändringsråd (BÄR) i syfte att bl.a. undersöka om hela eller delar är lämpliga att bli föreskrifter. Utöver detta föreslås inom ramen för tillsyn och kontroll att personer som certifieras att utföra energideklarationer (förutsatt att Boverket får ett bemyndigande att skriva sådana regler) även skall kunna bli certifierade fristående sakkunniga kontrollanter på energiområdet. De allmänna råden i Boken om lov, tillsyn och kontroll skall också kompletteras i de delar som rör bygganmälans innehåll och närmare om projektbeskrivning samt energidokumentation. Boverket kommer samtidigt att se över om skrivningarna i de allmänna råden om byggsamråd och kontrollplan behöver kompletteras såvitt gäller energi och till energi viktigt kopplade frågor, som inomhusmiljö. Boverket anser vidare att individuell mätning av värme och varmvatten bör möjliggöras genom att Byggnadsverksförordningen ändras så att det vid nybyggnad krävs att byggnader som inrymmer bostäder skall förses med system för individuell mätning av värme och varmvatten. Verket föreslår inga åtgärder beträffande mätning i befintlig bebyggelse. Däremot beskriver rapporten för- och nackdelar samt visar hur ett eventuellt stöd skulle kunna utformas. Boverket lämnar inom ramen för uppdraget även synpunkter på den framtida hanteringen av befintliga stöd och bidrag som rör energifrågor i bebyggelsen samt på informativa styrmedel. Förslag Sammanfattning av Boverket förslag Nybyggnad Byggnadsverksförordningen ändras så att Boverket i framtiden kontinuerligt kan se över och vid behov ändra kravnivån för energihushållning i byggreglerna. Ekonomiskt stöd till dem som bygger bättre än vad som följer av energihushållningsavsnittet i Boverkets byggregler. Befintlig bebyggelse Ny bestämmelse i Plan- och bygglagen av innebörd att bygganmälan krävs för byte av material i klimatskärmen i större omfattning. Ny bestämmelse i Byggnadsverkslagen av innebörd att kraven vid ändring skall gälla vid byte av material i klimatskärmen i

11 Sammanfattning 11 större omfattning. Vid den obligatoriska ventilationskontrollen skall krav även ställas på genomgång av möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Ekonomiskt stöd för en grundlig energi- och miljöutredning till byggnadsägare som genomfört en energideklaration. Boverket kommer att inleda en översyn av verkets ändringsråd (BÄR) i syfte att bl.a. undersöka om hela eller delar är lämpliga att bli föreskrifter. Individuell värme- och varmvattenmätning Byggnadsverksförordningen ändras så att det vid nybyggnad krävs att byggnader som inrymmer bostäder skall förses med system för individuell mätning av värme och varmvatten. Tillsyn och Kontroll Personer som certifieras att utföra energideklarationer skall även kunna bli certifierade fristående sakkunniga kontrollanter på energiområdet. De allmänna råden i Boken om lov, tillsyn och kontroll skall kompletteras i de delar som rör bygganmälan. Boverket kommer även att se över de allmänna råden om byggsamråd och kontrollplan. Övrigt Boverket lämnar synpunkter på den framtida hanteringen av befintliga stöd som rör energifrågor i bebyggelsen samt på informativa styrmedel. Verkets syn på fastighetsskatten i energieffektiviseringssammanhang redovisas också liksom hur ett framtida stöd för individuell mätning i befintlig bebyggelse skulle kunna utformas.

12 12 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader

13 13 Utgångspunkter Uppdraget Boverket har fått i uppdrag av regeringen 2 att i samverkan med Energimyndigheten och Naturvårdsverket analysera och konkretisera de åtgärdsförslag som rör en ändrad lagstiftning vid ny- och ombyggnation samt införande av ekonomiska incitament som Miljövårdberedningen presenterar i sin promemoria 2004:2 Strategi för energieffektiv bebyggelse (förslag 8b och 9b i promemorian). Syftet är att i samspel med redan beslutade åtgärder kunna realisera ytterligare energieffektiviseringar i byggnaders driftskede samtidigt som en god inomhusmiljö säkerställs. Förslagen skall åtföljas av nödvändiga författningsförslag. Förslagen skall vidare konsekvensanalyseras och eventuella statsfinansiella effekter skall redovisas. I konsekvensanalysen ingår att redovisa effekter för hushållen och näringslivet i miljömässigt och ekonomiskt hänseende. Eventuella konsekvenser för kulturmiljön skall belysas. Boverket bör i uppdraget sträva efter att beskriva en kombination av styrmedel som ger kostnadseffektiva energibesparingar och utsläppsminskningar. Enligt regeringens uppdrag till Boverket skall uppdraget ses som ett komplement till andra pågående aktiviteter inom detta område och resultera i konkreta åtgärdsförslag för energieffektivisering i bebyggelsen. Förslagen i betänkandet Energideklarering av byggnader för effektivare energianvändning (SOU 2004:109) och det fortsatta arbetet med dessa samt PBL-kommitténs (M2002:05) arbete skall beaktas. Bakgrund till uppdraget Riksdagen har fastställt 15 nationella miljökvalitetsmål 3 och 67 delmål till dessa 4. Enligt delmål 7 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre än den var Detta skall bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. 5 2 Uppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader (Dnr M2004/4246/Kb). 3 Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU 06, rskr. 1998/99: Prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU 03, rskr. 2001/02:03. 5 Numera finns förslag på tillägg i prop. 2004/05:150, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag, s 150.

14 14 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader Enligt det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan skall de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Boverkets arbete med uppdraget Boverket har bedrivit arbetet med uppdraget som ett projekt. Juristen Yvonne Svensson har varit projektledare. Tekn dr Elisabeth Helsing, antikvarie Otto Rydin samt juristen Jan-Erik Gustafsson har varit delprojektledare. I projektgruppen har även ekonomerna Ben Ehnfors, Paula Hallonsten, Jonas Molinder, juristerna Cathrine Engström, Christina Nordenbladh samt högskoleingenjör Sofia Kvarnström ingått. Boverket har haft en särskild intervjugrupp som har bestått av juristerna Paul Silfwerberg, Assar Linden samt civilingenjör Madeleine Hjortsberg. Beställare i projektet har varit divisionschefen Annika von Schéele. En intern styrgrupp bildades som bestod av enhetscheferna för Bidragsenheten, Bygg- och förvaltningsenheten, Byggregelenheten, Analysenheten och Informationsenheten. Den interna kvalitetssäkringsgruppen har bestått av chefsjuristen Anders Larsson och Yogesh Kumar från Boverkets Bygga Bo Dialog. Boverket har i samverkan med Chalmers Energi Centrum (CEC) anordnat ett diskussionsseminarium i Lund den 22 augusti Särskilda uppdrag har lagts ut på - nationalekonom Anders Carlsson, ACCO Ekonomiberäkningar HB för expertkunnande inom området ekonomi - Chalmers energicentrum (CEC) för att sammanställa en rapport om vilka åtgärder, tekniska eller andra, som kan vara aktuella för att minska energiåtgången i bebyggelsen. Vilken energibesparing de olika åtgärderna kan ge, deras samhällsekonomiska och privatekonomiska lönsamhet och vilken påverkan de har på inomhusmiljön skall framgå. Rapporten skall i första hand behandla åtgärder i den befintliga bebyggelsen men resonemang om vilka åtgärder som krävs för att sänka energiåtgången i de hus som byggs skall också ingå. Särskild vikt bör läggas på åtgärder som ger stor effekt på den totala energiåtgången. Rapporten skall också innehålla en redogörelse för hur energiåtgången i bebyggelsen ser ut idag. Rapporten baseras dels på eget arbete inom CEC och dels på underlag som tas fram av CIT Energy Management AB, CIT Industriell Energianalys AB, Bengt Dahlgren AB samt Profu AB. CEC ansvarar även för samordningen av dessa konsulter. - Bengt Dahlgren AB för bedömning av tekniska åtgärder för energieffektivisering i byggnader. I uppdraget ingår att sammanställa och värdera befintlig kunskap om vilka tekniska åtgärder som är möjliga för att effektivisera energianvändningen i befintliga byggnader och hur energieffektiva dessa är. Dels byggnadstekniska åtgärder som förbättrad klimatskärm och dels

15 Utgångspunkter 15 förbättrade tekniska installationer eller tekniska åtgärder som indirekt skall leda till ett förändrat brukarbeteende, t.ex. individuell mätning. Vidare skall det uppdraget klargöras vilka tekniska eller utförandemässiga åtgärder som krävs för åstadkomma bättre energieffektivitet i nybyggda hus än vad som erhålls med dagens krav vid nybyggnad. - CIT Industriell energianalys AB för att sammanställa och värdera befintlig kunskap om hur olika åtgärder för att effektivisera energianvändningen i befintliga byggnader påverkar inomhusmiljön. I analysen skall ingår dels byggnadstekniska åtgärder såsom förbättrad klimatskärm och dels förbättrade tekniska installationer eller tekniska åtgärder t.ex. individuell mätning som indirekt skall leda till ett förändrat brukarbeteende. Dessutom ingår att klargöra inverkan på inomhusmiljön av åtgärder som behövs för att åstadkomma bättre energieffektivitet än dagens kravnivå vid nybyggnad. - CIT Energy Management AB för att bl a sammanställa och värdera befintlig kunskap om samhälls- och företagsekonomisk lönsamhet på längre och kortare sikt hos olika typer av åtgärder för att effektivisera energianvändningen i befintliga byggnader. I uppdraget ingår även att klargöra vilka merkostnader som uppstår för åtgärder som behövs för att åstadkomma bättre energieffektivitet än dagens kravnivå vid nybyggnad. - PROFU AB för kartläggning av hur energianvändningen i bebyggelsen ser ut idag genom att: Klargöra energianvändningen i - bostäder med olika upplåtelseformer - i olika typer av lokaler (samlingslokaler, industrier, handel mm) - bostäder och lokaler byggda eller ändrade under olika epoker samt klargöra hur den befintliga bebyggelsen fördelar sig mellan dessa byggnadstyper. - Göteborgs Universitet, avdelningen för kulturvård, att ur ett kulturmiljöperspektiv analysera och konsekvensbedöma de energibesparingsåtgärder som Chalmers energicentrum (CEC) på uppdrag av Boverket sammanställer under sommaren Konfliktriskerna och möjligheterna att hantera dem skall värderas och presenteras på ett struktuerat sätt. - arkitekt SAR/MSA Birgitta Holm, Holm Arkitekter AB att ur ett arkitektoniskt/funktionellt perspektiv analysera och konsekvensbedöma de energibesparingsåtgärder som Chalmers energicentrum (CEC) på uppdrag av Boverket sammanställer under sommaren Ur perspektiv som ovan, även bedöma andra förslag till ombyggnad, ändring eller förbättringsåtgärder i befintlig bebyggelse. Relevanta parametrar kan vara tillgänglighet, användbarhet, estetik, dagsljus etc. Fokus ligger på den befintliga bebyggelsen, men om det bedöms relevant bör även åtgärdsförslag knutna till nybyggnadsskedet bedömas. Konfliktriskerna och möjligheterna att hantera dem skall värderas och presenteras på ett strukturerat sätt.

16 16 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader - tekn. dr Nikolaj Tolstoy, WSP Environmental att ur ett energieffektiviserings- och inomhusmiljöperspektiv analysera och konsekvensbedöma de energibesparingsåtgärder som Chalmers Energicentrum (CEC) på uppdrag av Boverket sammanställer under sommaren Ur perspektiv som ovan, även bedöma andra förslag till ombyggnad, ändring och förbättringsåtgärder i befintlig bebyggelse. Fokus ligger på den befintliga bebyggelsen, men om det bedöms relevant bör även åtgärdsförslag knutna till nybyggnadsskedet bedömas. Konfliktriskerna och möjligheterna att hantera dem skall värderas och presenteras på ett strukturerat sätt. - professor Michael Eden Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur för att ur ett arkitektoniskt/funktionellt perspektiv analysera och konsekvensbedöma de energibesparingsåtgärder som Chalmers Energicentrum (CEC) på uppdrag av Boverket sammanställer under sommaren Ur perspektiv som ovan, även bedöma andra förslag till ombyggnad, ändring eller förbättringsåtgärder i befintlig bebyggelse. Relevanta parametrar kan vara tillgänglighet, användbarhet, estetik, dagsljus etc. Fokus ligger på den befintliga bebyggelsen, men om det bedöms relevant bör även åtgärdsförslag knutna till nybyggnadsskedet bedömas. Konfliktriskerna och möjligheterna att hantera dem skall värderas och presenteras på ett strukturerat sätt. Enligt regeringsuppdraget skall Boverket samverka med Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Energimyndigheten påtog sig att skriva en underlagsrapport 6 som kan användas som underlag till Boverkets uppdrag. Boverket har löpande haft en dialog med såväl Energimyndigheten som Naturvårdsverket. Utkast till Boverkets rapport har också underhand diskuterats med företrädare för de båda myndigheterna. På grund av tidspress i Boverkets projekt har de båda myndigheterna dock inte kunnat ta ställning till Boverkets förslag och rapporten i sin helhet. Boverket har inom ramen för projektet inlett ett samarbete med Energialliansen för bebyggelse (bilaga 1). Energialliansen är ett informellt samverkansprojekt mellan intressenter som företräder fastighetsägare, byggherrar och förvaltare med ett beställarperspektiv inom samhällsbyggnadssektorn. Boverket ser samarbetet med alliansen som ett långsiktligt arbete. Energialliansen har av tidsskäl inte haft möjlighet till annat än informativa samråd och således inte diskuterat Boverkets förslag eller verkets rapport i sin helhet. Energialliansen har dock skrivit en promemoria Byggherrars/ fastighetsägares energipolicy mål och metoder för energieffektivisering av byggnader, som biläggs denna rapport. Inom Boverket pågår även andra projekt och utredningar som har anknytning till energifrågorna i detta projekt. Nämnas kan revideringen av Boverkets byggregler, regeringsuppdraget avseende bo- 6 Statens Energimyndighet ER 2005:27 Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen.

17 Utgångspunkter 17 stads- och tätortsområden i behov av förnyelse, arbetet med förberedelser för implementeringen av energidirektivet samt uppbyggnaden av ett nationellt register för energideklarationer. Centrala definitioner Nedan följer några centrala definitioner. Dessa överensstämmer i huvudsak med dem som används i Energimyndighetens rapport (2005:27) Övriga definitioner som används i Boverkets rapport återfinns i ordlistan. Effektivisering Höjning av produktiviteten. Ökad nytta per insatt enhet. Effektivisering av energianvändningen Ökad nytta per använd enhet energi, d.v.s. varje enhet använd energi ger mer nytta i form av värme, ljus eller annat. Effektivisering kan också bestå i att man får ut samma mängd tjänster ur en mindre mängd energi. Effektivisering betyder alltså inte med automatik att energianvändningen minskar. Minskad energianvändning Faktisk minskning i energianvändningen, räknat i fysiska enheter. Ett absolut begrepp, till skillnad från effektivisering. Samhällsekonomiskt effektiv energianvändning Energianvändningen är samhällsekonomiskt effektiv då de samhällsekonomiska kostnaderna för den sist producerade kilowattimmen är lika stora som de samhällsekonomiska intäkterna av att använda denna enhet. Avgränsningar I Boverkets uppdrag ingår alla typer av byggnader. Boverket har i rapporten dock utelämnat de industribyggnader vars energianvändning är starkt präglad av produktion och processer för tillverkning. Boverket har i sina förslag utgått från gällande bygglagstiftning. Det finns specifika bestämmelser om energieffektivisering i reglerna om byggande. I Miljöbalken finns bestämmelser som tangerar aktuellt område, t.ex. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Boverket ser det dock som naturligt att rapporten endast tar upp regler om byggande. Enligt Boverkets uppfattning kommer energidirektivet 7 att bli ett viktigt instrument som kan användas som utgångspunkt för och i 7 Europaparlamentets och Ministerrådets direktiv, 2002/91/EG, om byggnaders energiprestanda.

18 18 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader kombination med andra styrmedel. Boverket har dock i denna rapport inte lagt några konkreta förslag som rör energidirektivet. Anledningen till detta är att det ännu inte finns några beslut om hur direktivet skall implementeras i svensk lagstiftning. Regeringen har heller inte lagt någon proposition i frågan. Boverket anser det därför vara alltför osäkert att lägga förslag som rör en ännu inte beslutad (eller av regeringen föreslagen) lagstiftning. Boverket har i rapporten endast översiktligt berört frågan om energiförsörjningen och tillförselsystemen. Verket har i huvudsak utgått från själva byggnaden och dess utformning. I rapporten har Boverket skrivit och lagt förslag som rör individuell värme- och varmvattenmätning. Däremot behandlas inte individuell elmätning. Frågan om individuell elmätning tas upp av Energimyndigheten i deras underlagsrapport. 8 Det finns idag en lagstiftning kring elmätning och Boverket anser att individuell elmätning i första hand är en fråga som ligger utanför byggnadslagstiftningen. Boverket har haft Miljövårdsberedningens (MVB) strategier (8b och 9b) 9 som utgångspunkt och försökt hantera och kommentera de förslag från MVB som kan antas ligga inom Boverkets ansvarsområde. 8 Statens Energimyndighet ER 2005:27 Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen. 9 Miljövårdsberedningens promemoria 2004:2 Strategier för energieffektiv bebyggelse.

19 19 1 Samhällsekonomiska grunder Samhällsekonomisk effektivitet är en av utgångspunkterna i denna rapports resonemang kring lämpligheten av att införa olika styrmedel för att få till stånd en energieffektivisering i bebyggelsen. Syftet med detta kapitel är att beskriva och förklara denna utgångspunkt. För att göra bilden klar tar vi avstamp i ett teoretiskt resonemang kring resurshushållning i en marknadsekonomi. Därefter tar vi upp marknadsmisslyckanden, vilket är ett samlingsnamn på en rad förhållanden som kan leda till att marknaden inte förmår att kanalisera samhällets resurser till de användningsområden där de skulle göra bäst nytta. Därmed kan marknadsmisslyckanden i vissa fall utgöra motiv för införande av statliga styrmedel. Några exempel på marknadsbarriärer tas upp därefter, som exempel på att det finns marknadsrelaterade hinder för energieffektivisering som inte är marknadsmisslyckanden och som generellt inte utgör något motiv för införande av styrmedel. Till sist ges en kort översikt över vilka grupper av styrmedel som står till buds vid ett statligt ingripande. 1.1 Resurshushållning i en marknadsekonomi Hur sker resurshushållning spontant i en marknadsekonomi? Ett sätt att bena ut den frågan är att utgå från en modell över den perfekta marknaden. Liksom modeller i allmänhet avser den inte att avspegla hela verkligheten. Däremot är den användbar som referenspunkt, med vilken man kan jämföra verkligheten för att bättre förstå hur människors val av konsumtion och produktion påverkar fördelningen av resurser i en marknadsekonomi. Modellen vilar på ett antal antaganden, bland annat: optimerande aktörer perfekt konkurrens (företagen kan inte påverka priset på marknaden) fullständig information inga externa effekter inga kollektiva varor inga stordriftsfördelar i produktionen Under dessa förhållanden blir det sammanlagda resultatet av alla de bytestransaktioner som sker på marknaden att samhällets resurser fördelas mellan olika användningsområden på ett samhällsekono-

20 20 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader miskt optimalt sätt. 10 En samhällsekonomiskt optimal, eller samhällsekonomiskt effektiv, allokering av resurser är en sådan fördelning mellan olika användningsområden som gör att den samlade nyttan (summan av alla individers upplevda nytta) är så stor som möjligt, givet mängden tillgängliga resurser. På marknaden möts hushållens efterfrågan och företagens utbud. Varans pris sätts där utbud och efterfrågan möts. Då varornas priser förändras påverkar detta hushållens val mellan olika varor och mellan arbete och fritid. På ungefär samma sätt påverkar förändringarna i olika varors relativpris företagens val av produktionsvolym. Priserna spelar alltså en avgörande roll för hur tillgängliga resurser används i en marknadsekonomi. Man kan säga att priserna har rollen som informationsbärare på en marknad. Det är nämligen varornas relativpriser som bär informationen skickar signaler om resursernas relativa knapphet. Högt pris betyder knapp resurs och ger incitament att använda mindre av just den resursen eftersom det blir kostsamt. Lågt pris signalerar att det finns gott om resursen i fråga, vilket ger incitament att använda mer av denna, i förhållande till andra resurser. Genom prisernas inverkan på konsumenters och producenters val fördelas allokeras resurserna på ett sådant sätt att det speglar resursernas relativa knapphet. På så sätt leder individernas nyttomaximerande val till att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt. Att marknaden som allokeringssystem skall resultera i en samhällsekonomiskt optimal resursanvändning förutsätter alltså dels att samtliga resurser som används är prissatta och dels att marknadspriserna speglar resursernas verkliga knapphet. I vår referenspunkt, den perfekta marknaden, är dessa förutsättningar uppfyllda. Verkligheten är naturligtvis mer komplicerad än så, vilket behandlas i följande avsnitt. 1.2 Marknadsmisslyckanden Det finns en rad förhållanden som kan leda till att aktörerna systematiskt fattar beslut vilka leder till att samhällets resurser inte utnyttjas optimalt. Dessa förhållanden kallas för marknadsmisslyckanden och kan ses som verklighetens avvikelser från referenspunkten vi har tagit i modellen över den perfekta marknaden. I de fall marknadsmisslyckanden leder till oönskade effekter kan det vara 10 Den optimala fördelning vi talar om här handlar om allokering av produktionsresurser, inte om vad som är en önskvärd fördelning av resurser för konsumtion mellan individer. Modellen utgår ifrån en given ursprunglig inkomstfördelning. Denna kan vara hur orättvis som helst det säger modellen ingenting om men givet denna initiala inkomstfördelning söker sig marknaden mot ett jämviktsläge där samtliga tillgängliga resurser används på bästa möjliga sätt

21 Samhällsekonomiska grunder 21 motiverat med statliga ingripanden för att korrigera för dessa brister och därmed få marknaden att fungera effektivare. Här nedan tas de marknadsmisslyckanden upp som har störst betydelse på energiområdet. Externa effekter Externa effekter uppkommer när en part på en marknad agerar på ett sätt som påverkar andra utan att ta hänsyn till detta vid sina beslut. De externa effekterna kan vara antingen positiva eller negativa. Förekomsten av externa effekter gör att det produceras mer respektive mindre av vissa varor och tjänster än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Energiomvandling har negativ påverkan på miljön av olika omfattning, beroende på energianvändningens omfattning, vilket energislag som används samt den teknik som används. 11 Denna miljöbelastning är en negativ extern effekt. Den innebär en kostnad som belastar hela samhället i större utsträckning än den enskilde energiproducenten. Eftersom kostnaden inte faller på producenten tas den inte med i priset på energi. Detta leder till större produktion och användning av energi än vad som vore optimalt för samhället. Ett exempel på en positiv extern effekt är den information som skapas av en tidig användare av ny energisparande teknik. Det kan ta tid för många potentiella användare att lära sig den nya tekniken och anpassa den till sin specifika situation. En viktig del i denna lärprocess är att observera hur andra har gjort. Genom de tidiga användarna får potentiella användare tillgång till information om den nya energisparande teknikens existens och egenskaper. Denna informationsgenerering leder till en positiv extern effekt för potentiella användare, vilket de tidiga användarna inte har någon vinning av. Eftersom de tidiga användarna inte kompenseras tenderar de att vara färre än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Kollektiva nyttigheter Kollektiva nyttigheter är nyttigheter som kan konsumeras av flera individer samtidigt, utan att en individs konsumtion inkräktar på andra individers möjligheter att konsumera samma nyttighet. När väl produktionen har skett kan den utnyttjas av många till låg eller ingen kostnad för samhället. Klassiska exempel på kollektiva nyttigheter är försvar, TV och förbättrad miljö. Kunskap har också karaktären av kollektiv nyttighet, som dessutom kan ha betydande positiva 11 Vid förbränning av fossila bränslen uppstår utsläpp av bl.a. koldioxid. Både fossila bränslen och bioenergi kan vid förbränning ge utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och partiklar. Koldioxid är en av de växthusgaser som bidrar till växthuseffekten, medan utsläpp av svavel- och kväveoxider leder till korrosion och andra försurningsskador. Dessa utsläpp påverkar också luftkvaliteten och därmed människors hälsa. Miljöeffekter som hänger samman med markanvändningen uppkommer i samband med utvinningen av såväl förnybara (såsom vattenkraft och vindkraft) som ickeförnybara energikällor.

22 22 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader externa effekter, vilket är motivet för statligt finansierad utbildning och forskning. Samma motiv gäller för statliga informationsinsatser i vissa sammanhang. Asymmetrisk information Som berörts ovan har information vissa egenskaper som gör att den i vissa fall kan klassas som en kollektiv nyttighet och i vissa fall ge positiva externa effekter. Förutom detta kan information leda till en annan typ av marknadsmisslyckande som samlas under begreppet asymmetrisk information. Asymmetrisk information innebär att den information som i en perfekt marknadsekonomi antas vara tillgänglig för alla i verkligheten kan vara ojämnt fördelad. Vissa aktörer vet mer än andra, helt enkelt. Om denna ojämnt fördelade information systematiskt hindrar individer från att göra rationella val är det ett marknadsmisslyckande, vilket leder till att resurserna fördelas på ett icke optimalt sätt. Ett exempel är att konsumenter i allmänhet har sämre kunskap om olika produkters energiförbrukning än producenterna av dessa produkter. De producenter som tillverkar de mest energikrävande produkterna har heller inget intresse av att framhäva just denna egenskap hos varan. Detta kan medföra att många konsumenter väljer en produkt som är mer energikrävande än vad de skulle göra om de hade tillgång till samma information som producenterna har. Detta fall av ojämnt fördelad information motiverar exempelvis märkning av elektriska hushållsapparater. Stordriftsfördelar Stordriftsfördelar uppkommer då styckkostnaden i produktionen är avtagande. Ju större produktionsvolym desto lägre blir kostnaden per producerad enhet. Stordriftsfördelar finns framför allt i branscher med höga fasta kostnader. När det p.g.a. stordriftsfördelar är förmånligast att bedriva produktionen i ett enda företag kallas verksamheten för ett naturligt monopol. Fjärrvärme, vatten och avlopp är exempel på områden som är naturliga monopol. Vilken prissättningsprincip som tillämpas blir central för det samhällsekonomiska utfallet. Om ett naturligt monopol utnyttjar sin ställning och använder monopolprissättning leder det till ett för högt pris ur samhällsekonomisk synvinkel och den volym som produceras kommer att vara lägre än den samhällsekonomiskt effektiva volymen. Produktion av information, dvs. informationsinhämtning, kan också ha betydande stordriftsfördelar. När så är fallet kan en centraliserad (men inte nödvändigtvis statlig) informationsinhämtning vara effektivare än om varje aktör skulle inhämta samma information. Kommunernas energirådgivning är exempel på sådan centralt producerad information.

23 Samhällsekonomiska grunder 23 Brister i incitamentsstrukturen (Split incentives) Brister i incitamentsstrukturen kan exempelvis uppkomma när den som beslutar om en ekonomisk aktivitet är en annan än den som betalar för den. Förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst kan i vissa fall klassificeras som ett sådant marknadsmisslyckande. Ägaren av en hyresfastighet står vanligtvis för inköpen av vitvaror, medan det är hyresgästerna som betalar för hushållselen. Fastighetsägaren har därför svaga eller inga incitament att investera i de dyrare och mer energieffektiva produkterna, eftersom det är hyresgästerna som tillgodogör sig de positiva effekterna i form av lägre driftskostnader. Då det gäller energi för uppvärmning kan det motsatta gälla. Värmen är oftast inkluderad i hyran. Detta gör att fastighetsägaren har incitament att minska energianvändningen för uppvärmning, då detta leder till lägre driftskostnader. Hyresgästen har däremot inga ekonomiska incitament att hushålla med energin för uppvärmning. 1.3 Marknadsbarriärer Marknadsbarriärer används här som ett samlingsnamn på olika marknadsrelaterade omständigheter som gör att vissa aktiviteter inte kommer till stånd, exempelvis investeringar i energieffektiviserande åtgärder. Till skillnad från marknadsmisslyckanden innebär marknadsbarriärer i sig inte att marknaden fungerar ineffektivt. Att med politiska åtgärder försöka korrigera för marknadsbarriärer leder därför inte generellt till bättre hushållning med resurser. Däremot kan marknadsbarriärer utgöra en del av förklaringen till varför man kan finna investeringar i energieffektiviserande åtgärder som förefaller privatekonomiskt lönsamma men som ändå inte kommer till stånd i någon större omfattning. Transaktionskostnader Med transaktionskostnader avses alla kostnader, implicita eller explicita, som uppstår vid en marknadstransaktion, eller som uppkommer för att denna transaktion skall komma till stånd. I stort sett för alla former av utbyten mellan människor med sig någon form av transaktionskostnad, större eller mindre. En husmäklares arvode är ett exempel på en explicit transaktionskostnad. Alla som skall ta sig till livsmedelsbutiken möter en rad implicita transaktionskostnader, bland annat tidsåtgången. Transaktionskostnaden slår in en kil mellan det pris köparen är beredd att betala och det pris säljaren får för sin vara. Det totala priset, inklusive transaktionskostnader, köparen måste betala för varan är alltså högre än det pris säljaren tar ut. Efterfrågan blir lägre om transaktionskostnaden till största delen bärs av köparen och om efterfrågan är priskänslig (dvs om köparen har stora möjligheter att låta bli att köpa just den varan). I viss utsträckning kan transaktionskostnader vara anledningen till

24 24 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader att man kan finna en del tekniska installationer för energieffektivisering som förefaller privatekonomiskt lönsamma, men som ändå inte efterfrågas av fastighetsägare och därmed inte kommer till stånd. Ett exempel är de kostnader som uppstår för en fastighetsägare för att hitta och tillgodogöra sig information om möjliga åtgärder för effektivare energianvändning i sitt hus. Kostnaden består av tid, och kanske ersättning för professionell hjälp, dels för att hitta informationen om vilka åtgärder som skulle fungera och dels för att räkna på om det skulle vara en lönsam investering i just den byggnaden. Investeringen måste kunna förväntas ge så stora intäkter eller besparingar att de uppväger inte enbart investeringskostnaderna, utan även alla transaktionskostnader som är förknippade med investeringen. Det är viktigt att hålla i minnet att transaktionskostnader är verkliga kostnader. På samma sätt som kostnader för material och annat representerar de samhällets kostnad för att en del av samhällets samlade resurser används för ett visst ändamål. Att aktörerna på marknaden tar med dessa kostnader i sina beslut är inte ett hinder utan en förutsättning för att resurserna, genom marknadens prismekanism, skall kunna allokeras till just den användning där de gör mest nytta. Osäkerhet ger högre avkastningskrav En investering i energieffektiviserande åtgärder kan vara behäftad med en rad osäkerheter och därmed risk att de framtida besparingarna blir mindre än beräknat. Energipriset är en osäkerhet. Skulle det sjunka kan investeringen bli olönsam. Huruvida lagstiftningen kommer att ändras är en annan osäkerhet. Som vid alla investeringar i ny teknisk utrustning finns också risken att utrustningen inte fungerar på avsett sätt, eller går sönder och att reparationskostnaderna blir så höga att investeringen blir olönsam. Risken finns också att dagens utrustning i framtiden kommer att konkurrera med både effektivare och billigare utrustningar. Det gäller exempelvis om den tekniska utvecklingen gör att kostnaden sjunker med tiden såsom fallet har varit med värmepumpar. Även om investeringen ter sig lönsam idag kan den bli ännu lönsammare om man skjuter på den. Genom att avstå från att investera idag frånhänder man sig inte möjligheten att investera någon gång i framtiden. Osäkerheter av olika slag gör alltså att potentiella investerare i energieffektiviserande åtgärder räknar med en högre diskonteringsränta än man gör vid andra investeringar. Detta kan vara en del av förklaringen till att man kan finna energieffektiviseringsåtgärder som förefaller vara privatekonomiskt lönsamma, om man räknar med en lägre diskonteringsränta, men som ändå inte blir av, eftersom potentiella investerare lägger till en riskpremie. Om diskonteringsräntan är hög måste alltså investeringen vara extra lönsam (det skall finnas marginaler) om den skall komma till stånd.

25 Samhällsekonomiska grunder 25 Finansieringssvårigheter Svårigheter att finansiera investeringar kan i vissa fall ses som en marknadsbarriär som kan hindra privatekonomiskt lönsamma investeringar, till exempel i energieffektiviserande åtgärder, från att komma till stånd. 12 Det råder stor skillnad mellan olika aktörers möjligheter att utnyttja kreditmarknaden. Energiproducenter kan vanligtvis skaffa krediter till en lägre kostnad än energikonsumenter. Mindre aktörer såsom privatpersoner och småföretag kan ha svårare att låna än större företag. Detta beror till största delen på att det är svårare för kreditgivare att bedöma ett hushålls långsiktiga betalningsförmåga än ett företags. Den ränta som respektive låntagare möter avspeglar denna osäkerhet. Då det gäller investeringar i energieffektiviserande åtgärder kan långivarens kunskap om tekniken vara bristfällig, vilket kan få denne att bedöma risken med sådana investeringar som höge än man hade gjort med bättre kunskap. I bland utgår långivaren från en schablon vid beräkning av byggnadernas driftskostnader, vilket kan få till följd att en byggnad med bra energiprestanda inte ges någon fördel vid kreditgivningen. Detta är emellertid inte något problem som är specifikt för investeringar i energieffektiviserande åtgärder, utan gäller investeringar i ny teknik överhuvudtaget. Bristande kunskap hos långivarna om tekniken kan avhjälpas med ökad tillgång till information. 1.4 Styrmedel I de fall man kan identifiera marknadsmisslyckanden kan det vara motiverat med statliga ingripanden för att åtgärda dessa brister i marknadens resursallokering och därmed få marknaden att fungera effektivare. Ett statligt ingripande är emellertid endast motiverat om den intäkt samhället gör genom att resurserna fördelas på ett effektivare sätt är större än kostnaden för att införa styrmedlet, inklusive eventuella snedvridande effekter styrmedlet kan ha på andra områden än energiområdet. De styrmedel som står till buds kan delas upp i tre huvudsakliga kategorier, nämligen administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel. Administrativa styrmedel Administrativa styrmedel innefattar alla former av regleringar som styr genom att vara tvingande för utövare av en viss aktivitet. Exempel är lagar, förordningar och föreskrifter. Administrativa styrmedel kan i sin tur delas in i kvantitativa regleringar och teknologiska regleringar. Kvantitativa regleringar kan vara någon form av gränsvärden för utsläpp, medan teknologiska regleringar kan utgöras av krav 12 Miljövårdsberedningens PM 2004:2.

26 26 Piska och Morot Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i byggnader på viss teknik. Riktlinjer, till exempel för hur stor elförbrukningen för en vara bör vara, är också ett administrativt styrmedel. Ekonomiska styrmedel Med ekonomiska styrmedel ändrar man relativpriserna för vissa varor eller tjänster, och förändrar därmed den resursallokering som sker på marknaden. Alla former av skatter och avgifter, liksom alla former av subventioner (inklusive räntefria lån) är ekonomiska styrmedel. Syftet är att påverka marknadens aktörer i en viss riktning genom att förändra relativpriserna och därmed de signaler priserna förmedlar till aktörerna. I den mån marknadspriset inte avspeglar en varas verkliga knapphet, dvs. om det föreligger ett marknadsmisslyckande, kan ett ekonomiskt styrmedel i någon mån rätta till detta så att resursfördelningen blir mer effektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Information Syftet med information som styrmedel är att överbrygga informationsbrister av olika slag. Det kan handla om informationskampanjer eller om annan typ av informationsspridning från statliga myndigheter. Som nämnts ovan kan information ha positiva externa effekter som gör att marknadens aktörer spontant producerar mindre information än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt. Genom statlig informationsspridning ökar man mängden information på något område där man bedömer att informationen har viktiga positiva externa effekter.

27 27 2 Energianvändning och bebyggelse Sammanfattning Nettoenergianvändningen i bostäder och lokalbyggnader uppgick år 2003 till 131 TWh, dvs. knappt 33% av Sveriges totala slutliga energianvändning. Ungefär 38% av energin tillfördes i småhus, 33% i flerbostadshus (inkl. vissa lokaler) och 29% i lokalbyggnader. 92 TWh (23%) av nettoenergin (inkl. el) användes till uppvärmningsändamål. Resterande 39 TWh (10%) användes till hushållsel, fastighetsel och driftel. Energianvändning av el till annat än uppvärmning (t.ex. till kyla och hushållsapparater) har ökat väsentligt de senaste 20 åren. Ökningen är en tänkbar orsak till att den totala slutliga energianvändningen fortsätter vara relativt oförändrad, trots att energianvändningen för uppvärmningsändamål minskat. Tillsammans uppgick den uppvärmda arean i permanent använda bostäder och lokalbyggnader (kommersiella och offentliga) till knappt 600 miljoner m 2 år Ungefär 45% av den uppvärmda arean finns i småhus, 30% i flerbostadshus (inkl. vissa lokaler) och 25% i lokalbyggnader. Nettovärmebehovet i bebyggelsen domineras av småhus uppförda före 1940 och av flerbostadshus uppförda under perioden Nettovärmebehovet i lokalbyggnader uppförda under olika tidsperioder varierar inte i lika stor utsträckning som för småhus och flerbostadshus, men domineras dock av byggnader uppförda före Flerbostadshus och lokalbyggnader värmeförsörjs främst via fjärrvärme medan småhus värmeförsörjs på flera olika sätt, exempelvis via egen olje- eller biobränsleeldad panna, direktverkande eller vattenburen el. Andelen småhus som värmeförsörjs via fjärrvärme ökar. I detta kapitel beskrivs Sveriges energianvändning. Tyngdpunkten ligger på att beskriva energianvändningen i bebyggelsen genom uppgifter om energianvändning för uppvärmning och varmvatten, hushållsel, drift- och fastighetsel i småhus, flerbostadshus och lokalbyggnader, uppförda under olika tidsperioder men också för beståndet som helhet. Energianvändningen i fristående kontorsbyggnader på industrimark beskrivs endast översiktligt. Detsamma gäller för energianvändningen inom industri- och transportsektorn.