Övergripande strategi för laddinfrastruktur i Öresundsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande strategi för laddinfrastruktur i Öresundsregionen"

Transkript

1 E-mission presenterar Övergripande strategi för laddinfrastruktur i Öresundsregionen

2 Dokumentinformation Titel: Övergripande strategi för laddinfrastruktur i Öresundsregionen Serie nr: 2013:36 Projektnr: Författare: Max Hanander, Nina Hvitlock, Beställare: Interreg-projektet E-mission i Öresundsregionen Kontaktperson: Patrik Lindblom, Region Skåne, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär version Reviderad version Reviderad version Reviderad version Projektgrupp Projektgrupp, intressenter Projektgrupp Projektgrupp Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målbild Inledning Elektrisk mobilitet och laddbara bilar Strategins utgångspunkt och syfte Målbild om en fossilfri fordonsflotta och elektrisk mobilitet Läsanvisning 4 2. Förutsättningar för en gemensam laddinfrastruktur i Öresundsregionen Resvanor i Öresundsregionen Elbilarna: modeller, räckvidd och kostnader Elnätet och laddstationer Laddningsteknologi Kostnader för etablering av laddstolpar System- och betalningslösningar för laddning Aktörerna på dagens elbilsmarknad Juridiska aspekter Miljövinster Strategi för en gemensam laddinfrastruktur i Öresundsregionen Ett systemperspektiv på laddinfrastruktur Ett aktörsperspektiv på laddinfrastruktur Konkreta råd för en handlingsplan Slutord 27 Lästips 28

4 1 1. Bakgrund och målbild 1.1 Inledning År 2008 lanserade EU-kommissionen målen, som säger att växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020 (jmf 1990), att minst 20 procent av energin då ska vara förnybar (10 % i transportsektorn) och att energieffektiviteten ska ha ökat med 20 procent (jmf 2005). Sverige har en viljeinriktning om att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, samtidigt som visionen är ett klimatneutralt Sverige år År 2020 skall 35 % av Danmarks energiförbrukning komma från förnybara energikällor, och år 2050 skall Danmarks transportsektor vara fossilfri. I Sverige har man tagit fram en roadmap för ett fossiloberoende transportsystem år 2030 där man antar att 3 % av de körda kilometerna år 2020 kommer att gå på eldrift. Detta motsvarar elbilar. År 2030 antar man att andelen har ökat till 20 %, motsvarande 1 miljon elbilar 1. I Danmark förutspår man att elbilarna kommer att stå för 3 % av nybilsförsäljningen år 2015 och att det kommer att finnas mellan och elbilar år Klart är att en omställning av transportsystemet måste ske snarast. För att uppnå önskat resultat behövs många åtgärdstyper varav satsning på elfordon är en. En utökad andel elfordon ställer dock krav på en ny laddinfrastruktur, en grundförutsättning för användning av elfordon. 1.2 Elektrisk mobilitet och laddbara bilar Elektrisk mobilitet handlar om att resa med hjälp av helt eller delvis eldrivna fordon. I bilens barndom utkonkurrerades elbilarna av billigare bensin- och dieselbilar, men med dagens kunskap om fossila bränslens negativa inverkan på luftkvalitet och klimat är elbilarna på frammarsch och konkurrerar åter med de fossildrivna konventionella bilarna. Det finns idag två typer av laddbara bilar laddhybrider, som även har en förbränningsmotor och kan köras på bensin eller diesel, samt rena elbilar som endast har en elmotor. 1 Elforsk, Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år Rapport 12:68 (2012). 2 Dansk Elbil Alliance, E-mobilitet køreplan 2020 (november 2012). Lærke Flader, Dansk Elbil Alliance.

5 2 1.3 Strategins utgångspunkt och syfte Denna strategi är ett resultat av Interreg IV A-projektet E-mission i Öresundsregionen. Samtliga partners i projektet är avsändare för strategin och står tillsammans bakom budskapet. Dessa är Region Skåne och Region Huvudstaden, Helsingborgs stad, Malmö stad, Öresundskraft, HUT Skåne/HM Skåne och Köpenhamns kommun. Det övergripande syftet med E-mission är att öka medvetenheten om och användandet av elfordon i Öresundsregionen. En viktig del av detta är att verka för att infrastrukturen för elfordon utvecklas gemensamt och samtidigt i Öresundsregionen, vilket i nästa led möjliggör att elfordon kan få samma förutsättningar att laddas och parkeras på den svenska och den danska sidan. Denna strategi stakar ut riktlinjerna för arbetet med utvecklingen av laddinfrastrukturen i Öresundsregionen och är ämnad för samtliga aktörer och intressenter vars insatser kan bidra till att den målbild som presenteras förverkligas. 1.4 Målbild om en fossilfri fordonsflotta och elektrisk mobilitet Region Skåne och Region Huvudstaden arbetar båda för fossilfria transporter och resor. Region Skånes bränslestrategi anger att allt fordonsbränsle som används inom verksamheten skall vara förnybart år På samma sätt har Region Huvudstaden i sin klimatstrategi ett tydligt fokus på elbilar, med en vision om elbilar i regionen år 2015, samtidigt som 25 % av den offentliga bilparken skall drivas fossilfritt 4. Denna strategi lanserar en gemensam målbild för år Målbilden baseras på en bedömning utifrån olika prognoser och visioner som gjorts avseende elbilsbeståndet på den danska respektive svenska sidan av Öresund, och har tagits fram med utgångspunkt i elbilsandelen idag. 3 Region Skåne. Bränslestrategi (2009). 4 Region Huvudstaden. Klimatstrategi för Huvudstadsregionen.

6 3 Målbilden har formulerats enligt nedan: År 2025 karaktäriseras Öresundsregionens transportsektor av ett tydligt fokus på fossilfria transporter i allmänhet, och på elektrisk mobilitet i synnerhet. Detta avspeglas i att: Samtliga lätta fordon som används inom offentliga verksamheter är fossiloberoende, varav eldrivna fordon utgör huvuddelen. Det finns laddbara bilar (elbilar och laddhybrider) i Öresundsregionen. Det finns en väl utbyggd, integrerad laddinfrastruktur med minst offentliga laddplatser 5, som möter efterfrågan från elbilarna i regionen. Minst 10 % av de offentliga laddplatserna är snabbladdare, d v s minst 500 st. Vad behöver göras redan nu? Det räcker inte att enas om en målbild för år Vi behöver redan nu staka ut vägen mot framtidens mobilitet, där elbilarna har en självklar plats. Skall visionen kunna förverkligas krävs samordnade insatser från både offentliga och privata aktörer i regionen, på båda sidor sundet. Strategin visar vägen mot målbilden, och pekar på vad som kommer att krävas samt vilka aktörer som är väsentliga i denna strävan. Det rekommenderas att åtminstone de mest centrala aktörerna tar fram egna handlingsplaner för arbetet med en ökad elektrisk mobilitet, vilka tar avstamp i föreliggande strategi. Utmaningen startar nu! 5 Begreppet offentliga laddplatser används här i vid bemärkelse, och innefattar samtliga laddplatser som inte är privata och därmed reserverade för en specifik person eller målgrupp. T ex omfattar definitionen därmed laddplatser i parkeringsanläggningar som är tillgängliga för allmänheten, samt laddplatser på privat tomtmark som är öppna för allmänheten (vid t ex handelscenta och varuhus).

7 4 1.5 Läsanvisning Upplägget i strategin utgår ifrån en kort genomgång av de regionala förutsättningarna i kapitel 2. Det finns mycket underlag att ta del av för den som vill fördjupa sig ytterligare. En del lästips återfinns som fotnoter i detta dokument, och underlagsrapporter från E-mission-projektet sammanställs sist i strategin. Kapitel 3 lägger sedan fokus på att strategiskt inbegripa både ett strukturperspektiv som belyser vad som krävs, och ett aktörsperspektiv, som ger input till vem, d v s vilka aktörer och intressenter som är centrala för att vi ska kunna uppnå Öresundsregionens målbild. Här ges också råd och rekommendationer avseende framtagandet av egna handlingsplaner inom intressenternas egna organisationer.

8 5 2. Förutsättningar för en gemensam laddinfrastruktur i Öresundsregionen Öresundsregionen har generellt sett goda förutsättningar för användning av elbilar och etablering av laddplatser. Detta som en följd av hög befolkningstäthet och korta avstånd. I detta kapitel beskrivs förutsättningar, utgångspunkter och bakgrund av relevans för de strategiska överväganden och rekommendationer som återfinns i kapitel Resvanor i Öresundsregionen Bilen dominerar som färdmedel i Öresundsregionen sett till genomsnittligt antal resta kilometer per resenär 6. Bilen kommer sannolikt att vara det dominerande färdmedlet i Öresundsregionen under en överskådlig framtid, och miljöbilarna kommer att utgöra en allt större andel. Resta kilometer per person och dag med bil uppgår i genomsnitt till mellan 25 till 35 km i Öresundsregionen, se figur 2-1. Kortast är sträckan per dag och person i Malmö och Köpenhamn, ca 25 km. 7 Detta är med gott mått inom en elbils räckvidd. 6 Trivectors bearbetning av RES 2005/2006 samt den danska nationella resvaneundersökningen från 2008 genomförd av DTU. 7 Trivectors bearbetning av RES 2005/2006 samt den danska nationella resvaneundersökningen från 2008 genomförd av DTU.

9 6 Figur 2-1 Km per person och dag (genomsnitt) uppdelat på färdmedel (exklusive flyg) i olika delar av Öresundsregionen. Kolumnernas bredd representerar befolkningsmängden i respektive del. Hälften av pendlarna i Öresundsregionen tar bilen till arbetet, men det varierar ganska mycket beroende på bostadsort. Av Köpenhamns invånare pendlar t ex 27 % med bil jämfört med 81 % av invånarna i Hørsholm % av dagens bilpendlare skulle klara att köra till och från arbetet på en uppladdning och ytterligare % skulle kunna pendla med elbil förutsatt att de har laddningsmöjligheter på arbetet. Dagens elbilar lämpar sig med andra ord väl för arbetspendling. 2.2 Elbilarna: modeller, räckvidd och kostnader Elfordonsteknologin är under snabb utveckling - nya bilmodeller, batterier och laddningsteknologier utvecklas ständigt. Detta möjliggör längre räckvidd och snabbare uppladdning, samt på sikt sjunkande priser på bilarna. Elbilsmarknaden är idag relativt begränsad, det finns ett tiotal bilmodeller (inklusive laddhybrider) på marknaderna i Sverige och Danmark. Laddhybrider har till skillnad från elbilar en förbränningsmotor och kan därmed även köras på bensin eller diesel. I Sverige finns idag ca elbilar och 750 laddhybrider 9. Motsvarande antal i Danmark är ca elbilar, och endast en handfull laddhybrider Tetra Plan, Laddinfrastruktur till elbilar i Öresundsregionen (mars 2013). Baserat på antagen räckvidd på 100 km Lærke Flader, Dansk Elbil Alliance.

10 7 Räckvidden beror på batteriets kapacitet att lagra energi och bilens energiåtgång. Energiåtgången beror i sin tur på många saker så som fordonets vikt, körsträckans profil, körsätt (acceleration och hastighet), väderförhållanden och andra energiförluster (t ex luftkonditionering). De flesta av dagens elbilar har en räckvidd på ungefär 150 km vid optimala förhållanden. Laddhybriderna har kortare räckvidd med el, upp till omkring 50 km vid optimala förhållanden. Utvecklingen avseende elbilarnas ökande räckvidd går hela tiden framåt. Inköpskostnaden för en elbil är idag generellt högre än för en motsvarande bensin- eller dieselbil, ofta minst kronor dyrare än en motsvarande fossildriven modell. Detta beror till stor del på den dyra batteritillverkningen. I Sverige är elbilar befriade från fordonsskatt de fem första åren och har lägre förmånsskatt om bilen används som förmånsbil. Vid inköp av en ny elbil har köparen möjlighet att erhålla regeringens supermiljöbilspremie på svenska kronor. Förordningen gäller från 1 januari 2012 och premien utbetalas till de första bilarna som köps t o m år 2014 (max utsläpp på 50 gram koldioxid per km). I Danmark är det klart förmånligare att köpa en elbil bilarna är befriade från den mycket höga registreringsavgiften samt från den gröna ägaravgiften. Den danska registreringsavgiften är högst i Europa, och tas ut som 105 procents påslag på köpesumman upp till danska kronor (2010 års nivå) och med påslag på 180 procent på köpesumman över Beskattning av laddhybrider är dock inte alls lika förmånlig som för rena elbilar i Danmark, vilket gör dem oattraktiva att köpa. 2.3 Elnätet och laddstationer Behovet av el ökar givetvis med ökat antal elbilar, och därmed ökar belastningen på våra elnät. Både i Sverige och Danmark är elnäten kapacitetsstarka och står väl rustade för en kraftfull introduktion av elfordon. Effektproblem skulle emellertid kunna uppstå under högbelastningstid, samt om många tillämpar snabbladdning samtidigt på samma lokalitet. En stor det av laddningen förväntas dock ske på natten, vilket jämnar ut elkonsumtionen på ett fördelaktigt sätt. Att nyttja de möjligheter som smarta, intelligenta elnät med inbyggd flexibilitet kan erbjuda, utgör en viktig del i den framtida utvecklingen av elbilar i samhället. En annan viktig förutsättning för att elbilarnas fulla potential skall kunna utnyttjas är att laddning sker med grön el. Här har Sverige idag kommit längre än Danmark, som dock har ambitionen att kraftigt öka andelen förnybar el. Tillgången på laddning är teoretiskt sett god redan idag, då det är möjligt att ladda elbilarna i vanliga eluttag. Men för att öka tillgängligheten, flexibiliteten och säkerheten är publika laddplatser och gemensamma lösningar nödvändiga. I Danmark finns idag bättre möjligheter att elförsörja bilar än i Sverige, då man har installerat fler publika laddstolpar och även byggt batteriskiftestationer.

11 8 Antalet offentliga laddplatser är förhållandevis många, ca 1 000, i Danmark och idag finns det dessutom redan ca 50 snabbladdningsstationer och 18 batteribytesstationer I Sverige finns ca 400 offentliga laddplatser 13, och endast ett fåtal snabbladdningsstationer. Sett till Öresundsregionen finns den största andelen laddplatser på den danska sidan, se figur 2-2. Det är dock viktigt att komma ihåg att elbilisterna i första hand laddar elbilarna vid hemmet och/eller arbetsplatsen, där man generellt spenderar mycket tid. Det finns dock ett växande behov av andra, offentliga laddstationer, i främst städer och tätorter men även längs större vägstråk i regionen. Figur 2-2. De offentliga laddpunkter och batteribytesstationer som i slutet av år 2012 kunde hittas via någon av de webbaserade karttjänsterna som anges ovan. Källa: Tetra Plan I januari 2013 presenterade EU-kommissionen ett förslag till Direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel 14. Förslaget till direktiv kräver bl a att medlemsstaterna bygger upp en EU-samordnad infrastruktur med laddningsstationer för elbilar senast år För Sveriges del handlar det om publika laddstationer, och i Danmark krävs enligt förslaget publika stationer för elbilsladdning. 11 Lærke Flader, Dansk Elbil Alliance 12 Batteribytesstationerna var en del av Better Places satsning. Better Place ansökte om konkurs i juni Det är i nuläget osäkert vad som kommer att hända med konkursboet, däribland batteribytesstationerna Europeiska Kommissionen 2013, COM(2013) 18 final, 2013/0012 (COD)

12 9 2.4 Laddningsteknologi 15 Hushållsuttag kan användas för långsamladdning av elbilar. För hushållsuttag varierar dock både spänningen och strömstyrkan mellan olika länder. I Sverige och Danmark har man olika standarder för kontaktdon, för normalt hushållsbruk. Detta medför att det inte går att nätansluta danska elbilar i Sverige och vice versa med en laddkabel med respektive lands standardkontakt, då den inte passar i nätuttaget. Flexibla lösningar och standardisering av laddningsteknologi är därför av avgörande betydelse för det gemensamma gränsöverskridande utvecklingsarbetet av laddinfrastruktur i Öresundsregionen, men också i Europa som helhet. Det är viktigt att hitta flexibla och besående lösningar samt att inte bero av enstaka operatörers och leverantörers produkter. När det gäller olika laddmetoder kan man principiellt skilja mellan långsamladdning från enfas växelström och olika snabbladdningsmetoder med växelström eller likström. Man skiljer även på de olika laddmetoderna i fyra segment, mode 1-4, där mode 1-2 inte har någon kommunikation mellan infrastruktur och fordon, medan mode 3-4 innefattar sådan kommunikation. Mode 1-3 är laddning med enfas eller trefas växelström och mode 4 är laddning med likström. Mode 1: Ett standard jordat eluttag med jordfelsbrytare och överströmsskydd. För enfas används ett uttag för en standard hushållskontakt (Schukokontakt) eller för en IEC industrikontakt (blå). För trefasladdning används en IEC industrikontakt (röd). Mode 2: Ett standard jordat eluttag med jordfelsbrytare. Mode 2- laddning är säkrare än mode 1-laddning. Säkerhetsnivån höjs med hjälp av en kontrollmodul som är integrerad i laddkabeln. För enfas används ett uttag för en standard hushållskontakt (Schukokontakt) eller för en IEC industrikontakt (blå). För trefasladdning används en IEC industrikontakt (röd). Mode 3: Tillåter högre strömstyrkor än för Mode 2. Har ett anpassat Mode 3-eluttag med integrerat kommunikationsgränssnitt. En signalkabel är integrerad i laddkabeln med kommunikationsgränssnitt till fordonets laddintag. Information skickas kontinuerligt mellan eluttaget och bilens ombordsystem. Ett speciellt mode 3-uttag för enfas eller trefas används tillsammans med motsvarande kontaktdon. Mode 4: En stationär likströmsladdare med en fast laddkabel med specialkontaktdon till fordonet med mångledare för likström, växelström, säkerhetsfunktioner och för kommunikation mellan laddstation och elfordon. Information skickas kontinuerligt mellan laddaren och bilens ombordsystem. Mode 1 är rekommenderad endast som en initial, överbryggade lösning för att underlätta marknadsintroduktionen för elbilar. Dock rekommenderas att man håller sig till låga effekter om eluttaget är av okänd kvalitet, alternativt använder uttag med industristandard (IEC). Branschorganet EURELECTRIC 15 Faktagranskat och delvis omarbetat av Peter Bäckström, Sundrive Development

13 10 rekommenderar mode 2-4 för en framtida massmarknad. Det är inte sannolikt att hushållskontakter kommer att förekomma i den publika laddinfrastrukturen framöver. Utöver detta kan det vara rekommendabelt att satsa på sk modulbyggda stolpar, vilket ger en ökad framtidssäkerhet genom att själva kontakterna är utbytbara vid behov utan att hela laddstolpen behöver bytas ut. Man brukar också dela upp elbilsladdning utifrån den tid det tar att ladda. Långsamladdning är då den idag vanligast förekommande och sker direkt via det vanliga jordade hushållsuttaget (230V) med antingen 10A eller 16A i enfas. Detta sker enkelt enligt mode 1 och mode 2 ovan, med en ordinär jordad hushållskontakt (Schukokontakt). Samtliga elbilar klarar långsam laddning, som ofta sker vid bostaden eller arbetsplatsen. Laddtiden för att fulladda ett helt tomt batteri varierar med batteriets prestanda, men är oftast ca 6-10 timmar. För optimal laddning och bästa säkerhet vid laddning i hemmet eller vid arbetsplatsen rekommenderas i framtiden ett särskilt mode 3-ladduttag i en väggmonterad så kallad laddbox, med inbyggda säkerhetsfunktioner och kommunikationsgränssnitt. Medelsnabb laddning sker med trefasuttag (230 resp 400V), 16 eller 32A. Trefas-laddning är snabbare än enfas men kräver trefas-laddutrustning i bilen. Laddtid är ca 2-4 timmar. Det finns idag nya elbilsmodeller som klarar laddning med trefas. Snabbladdning sker med antingen mode 3 trefas växelströmsuttag (230 resp 400V) upp till 63A, eller med likström från en laddstation med stationär likriktare och fast monterad laddkabel (mode 4). Användningen av snabbladdning är idag snabbt växande och snabbladdningsstationer för både växelström och likström etableras i ökande omfattning, samtidigt som allt fler elbilsmodeller är anpassade för detta. Snabbladdningsstationer kan belasta det lokala elnätet hårt under kort tid. Laddtiden ligger på uppemot en halvtimme för % återladdning av ett tomt batteri. Batteribyte är ett alternativ till laddplatser, och innefattar möjligheten att längs vägen på en batteribytesstation kunna byta ett tomt batteri mot ett fulladdat på omkring 5 minuter. Denna lösning kräver dock standardisering av batterisystemen, vilket det ännu inte finns några tendenser till hos bilindustrin. Induktiv laddning är trådlös automatisk laddning. Magnetfält skapas i en laddplatta i marken och energin överförs till en pick-up som sitter på bilens underrede och omvandlas sedan till ström som laddar batteriet. Fördelen är att man slipper hantera sladdar men energiförlusten är större än med traditionell laddning. Den här tekniken är idag inte etablerad.

14 Kostnader för etablering av laddstolpar 16 Kostnaden för etablering av laddplatser varierar kraftigt, beroende på val av laddningsteknologi och grundförutsättningarna på den aktuella platsen. Kostnaderna ser generellt ut enligt följande: Långsamladdning vid bostaden enligt mode 1 eller mode 2 kräver ingen eller mycket liten installationskostnad eftersom den sker via befintliga eluttag med jordfelsbrytare. Medelsnabb laddning vid bostaden enligt mode 1 eller mode 2 kräver en relativt liten installationskostnad innefattande 3-fasuttag och jordfelsbrytare. Långsam eller medelsnabb laddning vid bostaden enligt mode 3 kräver en något högre installationskostnad innefattande mode 3-uttag och kommunikationsgränssnitt. Observera att en uppgradering av motorvärmaruttag i t ex garage och vid arbetsplatsparkeringar kräver översyn över säkerheten enligt regler för elinstallationer. Eventuella åtgärder kan vara att förstärka elmatningskablar och att utöka antal uttag. Kostnaden för detta beror på parkeringsplatsens dimensionering men uppskattas till låga. Kostnaden för installation av laddstolpar med växelströmsuttag varierar kraftigt beroende på typ av laddstolpe och anläggningsplatsens förutsättningar. Kostnaden beror till stor del på hur mycket anläggnings- och installationsarbete det krävs i form av grävarbete, kablar och montage. Anläggningskostnaden för en laddstolpe i stadsmiljö kan kosta upp till kronor enligt grova uppskattningar. En laddstolpe kan dock ha flera eluttag vilket möjliggör laddning för flera elbilar parallellt. En fristående snabbladdningsstation för likström är det dyraste alternativet. Inköp och installation av en likströmssnabbladdare kostar upp till 6-10 gånger mer än en laddstolpe. Snabbladdning med trefas växelströmsuttag kostar mindre än hälften, men kräver att fordonen har anpassad utrustning ombord. Likstömssnabbladdning kräver ytterligare dyr utrustning som även tar yta i anspråk. Införande av en snabbladdningsstation ställer generellt sett högre krav på anläggningssäkerhet och transformatorstation. Drift- och underhållskostnader för laddstolpar är nästintill försumbara visar erfarenheter hittills. Sannolikt handlar det här bara om ett par tusen kronor per laddstationsetablering och år. Drift- och underhållskostnader för snabbladdningsstationer är ännu inte kända, då drifterfarenheter i tillräcklig omfattning saknas. Sannolikt handlar det här om ca kronor per laddstation och år, men framtida krav på betalsystem, energimätning etc. kan öka dessa kostnader. 16 Faktagranskat och delvis omarbetat av Peter Bäckström, Sundrive Development

15 System- och betalningslösningar för laddning Det finns idag ett tiotal systemlösningar i Norra Europa som erbjuder flera av eller delar av funktionerna inom det tänkta konceptet hitta och boka en laddplats, ladda bilen samt betala för laddningen. Systemen är fristående från varandra och ofta inte kompatibla, vilket gör det svåröverskådligt och omständligt för användaren. För att underlätta för elbilisten och göra det enkelt att hitta, boka, ladda och betala, behövs gemensamma öppna och flexibla system- och betalningslösningar. Det är inte realistiskt att anta att en enskild aktör skulle kunna erbjuda hela lösningen, varför dialog, samverkan, öppenhet och flexibilitet aktörerna emellan är en förutsättning. Man bör här på längre sikt eftersträva en enhetlig lösning (jämför med roaming i mobilbranschen) som innefattar samtliga relevanta aktörer, där användaren har möjlighet att ladda vid samtliga offentliga laddstolpar och inte behöver ha vetskap om vem som är avsändare av elen och ägare av laddplatsen Aktörerna på dagens elbilsmarknad Det finns ett stort antal aktörer som på olika sätt engagerat sig i elbilsutvecklingen och uppbyggnaden av laddinfrastruktur i Öresundsregionen. Kommunerna har varit viktiga föregångare genom att anskaffa elbilar, samtidigt som energibolagen deltagit på olika sätt. Olika företag har också engagerat sig i arbetet och erbjuder koncept och kringtjänster i form av t ex kartfunktioner, och betalningslösningar. Ett antal kommersiella aktörer har nischat in sig på att producera och leverera laddstolpar. När det gäller utvecklingen skiljer den sig åt organisatoriskt mellan länderna. I Danmark har offentliga myndigheter uttalat en tydlig ambition om att investera i elbilar och laddinfrastruktur. På den svenska sidan har man inte kommit lika långt avseende elektrisk mobilitet, utan har istället arbetat bredare med fokus på biogas och etanol, och tankinfrastruktur för dessa bränslen. Från nationellt håll i Sverige har dock incitamenten och investeringarna varit relativt svaga, inte minst med tanke på de ambitiösa visioner och mål man har satt upp i sin strävan mot en fossilfri fordonsflotta. I Sverige har energibolagen, ofta i samverkan med kommunerna varit drivande i arbetet med att etablera laddinfrastruktur, medan man på den danska sidan kommit längre. Här har s k elbilsoperatörer, med intressen både inom elbilsnischen och som ägare av laddinfrastruktur, drivit utvecklingen framåt. Energibolagen har då i första hand gått in och investerat indirekt i utvecklingen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det idag finns unika, lokala och specifika lösningar utan gemensamt systemperspektiv. Aktörerna arbetar inte 17 Trivector, Framtidens elbilsladdning. Dokumentation av och rekommendationer för systemlösningar. Rapport 2012:110.

16 13 tillsammans utifrån ett systemtänk. Det är en i många delar fragmentarisk bild. 18 Noterbart är också att det finns en inneboende svårighet i att få investeringar i ny laddinfrastruktur att gå ihop sig. Detta som en följd av relativt stora initiala investeringar, och en prisbild på el som är låg jämfört med andra drivmedel. En annan faktor i detta är att laddningen tar tid i anspråk (jmf tankning av bensin/diesel), samtidigt som man inledningsvis inte kan räkna med full beläggning. Därför krävs långsiktighet från de kommersiella aktörerna, samtidigt som utvecklingen är i behov av statliga subventioner. Mer om detta i kapitel Juridiska aspekter Det finns juridiska aspekter som till viss del kan begränsa möjligheten till etablering av offentliga laddstolpar och gynnandet av elbilar. Det kan t ex vara enklare att bygga laddplatser på tomtmark/privatägd mark än på offentlig allmän gatu- och platsmark. För etablering på allmän gatu- eller platsmark krävs tillstånd för markupplåtelse av kommuner i både Sverige och Danmark. Det krävs dessutom schakttillstånd/grävningstillstånd på gatumark. I Danmark är det typiskt privata elbilsoperatörer som söker tillstånd. I Köpenhamn ges ofta tillstånd på 10 år. Operatören betalar här för ledningsdragning och grävarbete, medan kommunen ombesörjer skyltning och vägmärkning. Ofta nyttjas här en redan befintlig parkeringsyta, vilken gör processen smidigare. Vid markupplåtelse av allmän gatu- eller platsmark måste också alltid hänsyn tas till renhållning, stadsbild, trafik och miljö. Detta är ett mindre problem om man nyttjar befintliga parkeringsplatser och kompletterar med laddstolpe. Detta är praxis i Danmark. Det förekommer initiativ för att göra de kommunala besluts- och tillståndsprocesser som krävs mindre omfattande och tidskrävande. Inte minst inom Köpenhamns kommun har man framgångsrikt arbetat med att förenkla dessa procedurer. Idag finns det inte någon laglig rätt att differentiera parkeringsavgifter till följd av bilarnas miljöprestanda i Sverige eller Danmark. Man kan därför inte subventionera elbilar på bekostnad av konventionella fossildrivna bilar inom ramen för kommunala parkeringsavgiftsregler. Det danska folketinget ska dock efter sommaren 2013 ta ställning till ett lagförslag som om det antas gör det möjligt att differentiera parkeringsavgifter utifrån bilarnas miljöbelastning. Om förslaget antas, får danska kommuner möjlighet att ge elbilar gratis parkering. I Sverige är frågan om subventionerad miljöbilsparkering för tillfället inte så högt på agendan Se t ex Trivector, Framtidens elbilsladdning. Dokumentation av och rekommendationer för systemlösningar. Rapport 2012: Det finns ett antal kommuner i Sverige som erbjuder/har erbjudit olika former av subventionerad miljöbilsparkering (inkl elbilar) med hänvisning till allmännyttan, bl a Malmö och Helsingborg. På samma sätt förekommer/har detta förekommit också i några danska kommuner, bl a i Köpenhamn, Fredriksberg

17 14 Det är dock tillåtet att på allmän gatumark reservera parkeringsplatser för elbilar i båda länderna idag. I Sverige kallas dessa parkeringsplatser laddplatser. Här får bara bilar som kan laddas med el parkera. I Danmark har kommunerna på samma sätt möjlighet att reservera platser för elbilsladdning. I Köpenhamn finns många exempel på detta. 2.9 Miljövinster Det är viktigt att skilja på två typer av miljöpåverkan när vi talar om bilar. Å ena sidan har vi utsläpp i samband med drift av fordonet och å den andra sidan finns livscykelutsläpp som också tar hänsyn till hela produktionskedjan och återvinning/slutförvaring. I denna strategi behandlas inte livscykelperspektivet. Fokus läggs här på laddning och miljöpåverkan i samband med användning av elbilar. En viktig fråga avseende drift av elbilar är vilken typ av el de drivs med. Det bör alltid eftersträvas att fordonen körs på el producerad av förnybara energikällor, s k grön el. Förutsatt att detta är fallet är miljövinsterna med användning av elfordon framför fossildrivna fordon mycket stora. Följande positiva effekter är att vänta med en ökad andel elbilar: Minskade utsläpp av koldioxid. Med grön el ger användningen av elbilar kraftigt minskade utsläpp av koldioxid. Användningen av elbilar som körs helt på el producerad av förnyelsebara källor ger nära nollutsläpp av koldioxid, och är i princip klimatneutral. Förbättrad luftkvalitet. Användning av elbilar genererar inga utsläpp lokalt från avgasrör och påverkar därmed inte den lokala luftmiljön negativt på samma sätt som en konventionell fossildriven bil. Större andel elbilar bidrar därmed till bättre luftkvalitet som i sin tur bidrar till bättre hälsa. Minskat buller. Eftersom elbilar är i det närmaste ljudlösa bidrar de till en lugnare ljudmiljö. Elfordon genererar helt enkelt mindre buller än fordon med förbränningsmotorer, vilket i sin tur gynnar folkhälsan. Energi. Elmotorer har betydligt högre verkningsgrad (ca 90 %) än förbränningsmotorer (ca %) vilket innebär att mer energi tillvaratas. Därmed är det klart mer energieffektivt att köra på el. och Odense. Detta trots att parkeringslagstiftningen i grunden inte tillåter det. Både Köpenhamn och Malmö har i nuläget avskaffat sina tidigare subventioner.

18 15 3. Strategi för en gemensam laddinfrastruktur i Öresundsregionen Kapitel 3 stakar ut vägen för det fortsatta arbete som krävs för att uppnå målbilden som presenterades i kapitel 1. Kapitlet innefattar rekommendationer och förslag till önskvärda insatser, på både systemnivå (struktur) och utifrån olika roller (aktörer). 3.1 Ett systemperspektiv på laddinfrastruktur Utbyggd infrastruktur stimulerar marknaden En förutsättning för att elbilarna ska öka kraftigt i antal är att infrastrukturen är så utbredd att bilisten upplever elbilen som ett lika driftsäkert fordon som den konventionella fossilbränsledrivna bilen. Samtidigt gäller också det omvända, i det att fler elbilar verkar pådrivande på utvecklingen av infrastrukturen. Elbilarna kan förväntas öka i antal när: laddplatser är tillgängliga vid större arbetsplatser, laddplatser etableras vid flerbostadshus, och i gemensamma parkeringsanläggningar i anslutning till dessa bostäder, offentliga laddplatser, med en ökande andel snabbladdning, är lättillgängliga i det offentliga rummet, snabbladdningsstationer blir lättillgängliga längs större stråk och på strategiska platser, flexibla standardlösningar möjliggör laddning för alla elbilar, en gemensam nordisk webbaserad karttjänst inrättas, som visar var laddstationer är lokaliserade, flexibla, öppna laddlösningar och kringtjänster möjliggör systemtänk. Nu krävs praktisk handlingskraft och prioriteringar Det finns alltid ett ömsesidigt beroende mellan fordon och infrastruktur. Ökande elbilsandelar behöver gå hand i hand med en alltmer utvecklad laddinfrastruktur. I denna relation måste det finnas en strävan efter att infrastrukturen skall kunna stimulera elbilsmarknaden. Att ladda elbilar ställer nya krav på infrastruktur och på de olika aktörerna på marknaden. Det finns anledning att prioritera i det fortsatta arbetet. Vad är avgörande för en fortsatt utveckling av elbilsmarknaden i nuläget?

19 16 Vi vet utifrån förhärskande resmönster att de flesta gott och väl klarar sitt dagliga bilbehov med en ren elbils räckvidd. Därmed kan vi utgå ifrån att laddning kan ske vid hemmet eller på arbetsplatsen i den absoluta majoriteten av fallen. De som vet med sig att de har behov av frekvent långväga bilresor, satsar sannolikt på annan teknik, där laddhybriden utgör ett mycket intressant alternativ. Med denna utgångspunkt blir det viktigaste åtagandet för aktörer med intressen i branschen att arbeta pragmatiskt inriktat med att skynda på och på olika sätt stödja en välplanerad utbyggnad av laddplatser i närtid. I första hand behöver de organisationer som utgör sk tidiga användare erbjuda laddningsmöjlighet vid sina arbetsplatser, där fordonsflottorna har sina utgångspunkter. Dessa organisationer kommer i första hand att vara offentliga myndigheter med stora bilparker. Att föregå med gott exempel och anskaffa elfordon till den egna organisationen är en viktig del för de offentliga organisationerna, liksom att arbeta med att uppmuntra och stödja marknadsutvecklingen för elbilar på andra sätt. Ett antal privata fordonsflottor kommer också att kunna utgöra föregångare. Detta gäller speciellt de som verkar på marknader som efterfrågar tjänster som genererar korta bilresor i stadsnära områden. I andra hand behöver nattladdning tillgodoses. Det kommer att finnas ett antal privatpersoner som kör elbil (privatägd eller tjänstebil) till och från sitt hem, och behöver ladda på natten. Detta utgör ett mindre problem för de elbilister som bor i eget småhus. Men för elbilister som bor i flerbostadshus utgör detta en utmaning. Här blir samverkan mellan kommunen, fastighetsägare, kommunala parkeringsbolag och byggherrar viktigt. Dessutom behövs en parallell process, inom vilken offentliga laddplatser etableras i strategiska lägen efter hand. Detta handlar om centrala lägen i städerna och vid pendlarparkeringar, men också om platser vid stora målpunkter (köpcentra, kollektivtrafikknutpunkter, sjukhus, hotell, evenemangsarenor etc.). Även om dessa platser inledningsvis kommer att nyttjas i begränsad omfattning, kan detta högst sannolikt bidra symboliskt till en ökad trygghet för den potentiella elbilisten. Detta gör att fler privatpersoner och företag vågar anskaffa elfordon. I takt med att teknologin för snabbladdning utvecklas, och bilarna kan hantera snabbladdning, måste denna laddningsform etableras på strategiska platser längs större vägstråk i regionen (jmf t ex befintliga tankstationer för konventionella bränslen), men också i det offentliga rummet i städer och tätorter och vid andra stora målpunkter. Detta har en ytterligare symbolisk dimension, och kommer att innebära att elbilisten får en känsla av frihet, som räcker utanför den av bilens räckvidd begränsade vardagssfären. Systemlösningar måste stimuleras och integreras Den pågående utvecklingen av lösningar för laddinfrastruktur tenderar ofta att utmynna i unika, aktörsspecifika lösningar där tillgängligheten för tredje part, vilken skulle kunna erbjuda kompletterande tilläggsfunktioner, är begränsad eller obefintlig. Många initiativ har också hittills haft en lokal eller regional prägel och varit geografiskt isolerade från andra initiativ. Den bristande flexibiliteten skapar inlåsningseffekter, vilka i förlängningen kan verka hämmande på hela elbilsutvecklingen.

20 17 Om infrastrukturen skall kunna fungera som den facilitator för elbilsmarknaden det finns potential för krävs i grunden öppenhet, tillgänglighet och flexibilitet i de systemlösningar som väljs redan idag. Här måste samtliga aktörer samverka och samexistera, och systemets uppbyggnad måste tillåta utrymme för utveckling av nya och kompletterande tillämpningar, funktioner och lösningar efter hand. Samtidigt måste krav på information, integritet och identifiering vara tillräckligt säkra och fullt lagenliga. På kortare sikt kan man tänka sig att mycket av det vardagliga rutiniserade bilanvändandet kommer att kunna lösas med lokala och regionala system när det gäller krav på t ex lokalisering, laddning och betalning. Viktigt redan i ett kort perspektiv blir dock att arbeta för utveckling av omkopplingsdon, samt standardiserade kontaktdon och kontaktlösningar i bilarna. På lite längre sikt, och med ytterligare fördjupningar gjorda, samt med ytterligare lärdomar och erfarenheter i bagaget, bör ambitionen och visionen vara att eftersträva en framtid där konceptet hitta-boka-ladda-betala 20 fungerar gränsöverskridande och fullt ut i alla delar. I första hand gäller detta Skandinavien, men det bör även finnas ambitioner på europeisk nivå från den svenskdanska sidan. En utvecklingstrappa för laddinfrastrukturen Resonemangen ovan har sammanfattats i en utvecklingstrappa över laddinfrastrukturen i Öresundsregionen. Figur 3-1. Utvecklingstrappan visar hur krav på infrastruktur växelverkar med olika användargrupper under de förväntade stegen i utvecklingen av elbilsmarknaden i Öresundsregionen. 20 Se Trivector, Framtidens elbilsladdning. Dokumentation av och rekommendationer för systemlösningar. Rapport 2012:110.

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG Förord Kära läsare! Du har fått inspirationskatalogen "Fler elbilar i Öresundsregionen". Katalogen innehåller ett antal förslag på hur svenska och

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Strategi för att stödja introduktion av elfordon i Göteborg

Strategi för att stödja introduktion av elfordon i Göteborg TN 85/10 TN 98/10 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2010-05-27 2010-06-17 Diarienummer 1046/10 Trafikant och ITS/Analys Camilla Pärlbäck Telefon 031-368 25 36 E-post: camilla.parlback@trafikkontoret.goteborg.se

Läs mer

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt 2 Välj eller Mycket har hänt i teknikväg de senaste åren en utveckling som gjort det både enklare och billigare att ladda

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Så blir ni en elbilskommun Det är dags att ladda för framtiden!

Så blir ni en elbilskommun Det är dags att ladda för framtiden! Så blir ni en elbilskommun Det är dags att ladda för framtiden! 2 Det är dags att gå över el till! Försäljningen av elfordon och laddhybrider har det senaste året tagit fart på riktigt. De senaste 12 månaderna

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Laddstationen er bästa affär Bli laddad nu kommer elfordonen

Laddstationen er bästa affär Bli laddad nu kommer elfordonen Laddstationen er bästa affär Bli laddad nu kommer elfordonen 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet efordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya laddstationer

Läs mer

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet!

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! 2 Elbilarna kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige.

Läs mer

Att ladda en elbil. Sten Bergman, Elbil2020

Att ladda en elbil. Sten Bergman, Elbil2020 Att ladda en elbil Innehåll Ladda elbil Publik och privat miljö Vem erbjuder vad? Ladda snabbt eller långsamt? Vad bör man tänka på om man vill skaffa laddplats till elbilen? 2 Hur lång tid att ladda?

Läs mer

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Vi utvecklar världens främsta gränsregion för biogas och el till fordon! Det började med två ministrar ett gemensamt projekt med Norges Vegdirektorat, Transnova och NVE där huvuduppgiften är att planera

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Säker laddning av elfordon

Säker laddning av elfordon Säker laddning av elfordon Gustav Gustavsson, Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Uppladdning för framtidens fordon

Uppladdning för framtidens fordon EI R2010:20 Uppladdning för framtidens fordon Undantag från koncession för laddinfrastruktur Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2010:20 Författare: Erik

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Elbilar och laddning. -För dig som funderar på att skaffa elbil

Elbilar och laddning. -För dig som funderar på att skaffa elbil Elbilar och laddning -För dig som funderar på att skaffa elbil Funderar du på att skaffa elbil? Laddfordon blir allt vanligare och har de senaste åren ökat exponentiellt. I dagsläget finns över 12 000

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E)

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circle inkommer här med kommentarer på utredningen Fossilfrihet på väg. Power Circle instämmer i utredningens

Läs mer

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try!

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm Elbilar är roliga att köra! Electric Vehicles are fun! Try! 1 Electric Vehicles are fun! Try! 2 From Evolution

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

El framtiden för transportsektorn

El framtiden för transportsektorn El framtiden för transportsektorn Marie Fossum, Fortum Örebro, 12 May 2009 1 Fordonsrelaterade utsläpp ökar Antalet bilar i världen växer stadigt. samtidigt ökar utsläppen från transportsektorn kraftigt

Läs mer

Säkrad räckvidd Övervakade, fungerande laddstationer Heltäckande lösningar Användarvänliga hjälpmedel Fakta om laddstandarder

Säkrad räckvidd Övervakade, fungerande laddstationer Heltäckande lösningar Användarvänliga hjälpmedel Fakta om laddstandarder Säkrad räckvidd Övervakade, fungerande laddstationer Heltäckande lösningar Användarvänliga hjälpmedel Fakta om laddstandarder Säkrad räckvidd Vi bygger ut stationär räckviddsförlängning i Sverige och gör

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Green Drive Region. Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018

Green Drive Region. Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018 Green Drive Region Projekt inom Interreg Sverige-Norge Juli 2015-juli 2018 Framtidsplaner med samma riktning VÄRMLAND Vi står inför utmaningen att utveckla ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan.

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius RENAULT Snabbladdare med växelström Fredrik Wigelius RENAULT EV FÖR ALLA BEHOV Mer än 30 000 elbilar på vägarna i Europa Stockholm Hamburg Flins LADDNING - VAD TALAR VI OM? Ström kw Snabbladdning Hastighet

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

Svar på motion om laddstolpar för hållbar utveckling

Svar på motion om laddstolpar för hållbar utveckling Bilaga KS 2013/103/1 l (2) 2013-03-08 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp, Ink 2013 Oft O 9 Svar på motion om laddstolpar för hållbar utveckling Erik Åberg (MP) inkom den 30 oktober med rubricerad motion. Motionären

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Motion om laddstolpar för hållbar utveckling

Motion om laddstolpar för hållbar utveckling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSt~--- 19 (39) --;o:-:;:;,~~-~~---------- '' l' : s Sammanträdesdatum 2013-05-13 130 Motion om laddstolpar för hållbar utveckling D nr 2012/333 INLEDNING Motion från Erik

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Elbilen i Örebroregionen och i Sverige

Elbilen i Örebroregionen och i Sverige Dag Lundblad 2012-09-19 Energikontoret Regionförbundet Örebro Elbilen i Örebroregionen och i Sverige Bakgrund Transportsektorn i Sverige står för ca 40 procent av de klimatförstörande utsläppen. När fossilbränslen

Läs mer

Branschgemensamma frågor och svar om laddinfrastruktur

Branschgemensamma frågor och svar om laddinfrastruktur Branschgemensamma frågor och svar om laddinfrastruktur och elfordon (2013-09-18) El och elfordon Hur mycket el behöver en elbil? Hur långt går en elbil? Hur mycket el en elbil drar beror på många faktorer,

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE OM POWER CIRCLE PARTNERFÖRETAG/FINANSIÄRER GÄVLE DÄR ALLT BÖRJADE? ELBILSVERIGE 2009 166 laddbara fordon i Sverige 50-tal laddstolpar

Läs mer

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle ELEKTRIFIERING AV FORDON Mazdak Haghanipour Power Circle OM POWER CIRCLE Varför el? VARFÖR ELEKTRIFIERING? 1. Securityofsupply minskat beroende av importerad olja 2. Förbättrad luftkvalitet 3. Minskade

Läs mer

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation för bildelning, Genom att aktörer i bildelningsbranschen arbetar tillsammans kan mer åstadkommas - med mindre resurser. Samverkan innebär att aktörer

Läs mer

Framtidens elbilsladdning

Framtidens elbilsladdning Framtidens elbilsladdning - Dokumentation av och rekommendationer för systemlösningar HITTA BOKA LADDA BETALA Konsten att hitta, boka, ladda och betala. Dokumentinformation Titel: Framtidens elbilsladdning

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag.

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. 2012-12-12 Nr 6 Till Styrelsen Förslag till ny Affärsplan Bakgrund Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. Stockholm Parkering förvaltar och driver

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Olle Johansson VD, Power Circle. Bollnäs 2013-11-28

Olle Johansson VD, Power Circle. Bollnäs 2013-11-28 Olle Johansson VD, Power Circle Bollnäs 2013-11-28 OM POWER CIRCLE POLITIK OCH MILJÖ VARFÖR ELEKTRIFIERING? Interna'onellt; 1. Security of supply minskat beroende av importerad olja 2. Förbä>rad lu?kvalitet

Läs mer

Miljövänligt låter bättre. Ensto Chago Laddningslösningar för elbilar

Miljövänligt låter bättre. Ensto Chago Laddningslösningar för elbilar Miljövänligt låter bättre Ensto Chago Laddningslösningar för elbilar Ensto Chago Miljövänligt låter bättre Vad är det första som slår dig när du möts av en stadsmiljö med bara elfordon? Att trafiken är

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Ärenden Sida 13 (21) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-03-14

Ärenden Sida 13 (21) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-03-14 Ärenden Sida 13 (21) 2013-03-14 Au 23 KS/2011-0299, TN/2011-0205 KS 24 KF Svar på motion från Anita Rylander och Bengt Bivrin (MP) om uppsättande av laddstolpar för elbilar grönare trafik föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Svenska elbranschens förslag till styrmedel för en ökad eldrift i transportsektorn: - Laddstationer - Elfordon

Svenska elbranschens förslag till styrmedel för en ökad eldrift i transportsektorn: - Laddstationer - Elfordon SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (8) Datum 2013-08-30 Professor Thomas B. Johansson FFF-utredningen Svenska elbranschens

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar

Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar Svenskarnas syn på utvecklingen av elbilar Svenskarnas syn på smarta nät och och hur infrastrukturen den förändrats de för senaste laddplatser åren. Undersökning från TNS/Sifo juni Undersökning från TNS

Läs mer

Volvo Cars Electrification Strategy

Volvo Cars Electrification Strategy Förutsättningar för svenska biltillverkare i jämförelse med europeiska konkurrenter på elbilsområdet Volvo Cars Electrification Strategy Paul Gustavsson Director of Electrification Strategy at Volvo Cars

Läs mer

Laddinfrastruktur för elfordon

Laddinfrastruktur för elfordon Laddinfrastruktur för elfordon Denna vägledning är en sammanställning av fakta om och erfarenheter av laddinfrastruktur för elfordon i Sverige. Innehåll Förord... 3 CHECKLISTA För att etablera laddställen...

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

El i transportsektorn

El i transportsektorn El i transportsektorn Översikt av utvecklingen och trenderna på marknaden för laddbilar Stockholm 13 mars 2009 Fortum ett ledande energiföretag i Norden Fokus på Norden, Ryssland och området runt Östersjön

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Trafiknät Stockholm, den 11 juni 2012 Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global One of the world s highest profile examples of Sustainable

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Elektriska fordon i fokus 213-9-3 Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Martina Wikström Institutionen för Kemiteknik, Avdelningen för Energiprocesser Elbilsupphandlingen Hösten

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Elbilsförarenkät. Östersund - årets elbilsstad

Elbilsförarenkät. Östersund - årets elbilsstad Elbilsförarenkät Östersund - årets elbilsstad Bakgrundsinformation Elektronisk enkät Mätperiod 110628-111007 Svarsfrekvens: 79,8% (83/104) Könsfördelning: 71,1% män, 28,9%kvinnor Åldersfördelning: 20-30:

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Rapport Ecoast. Utvärdering och användning laddstationer. Trollhättan och Kungälv 2014-12-08. Sid 1(8) Telefon: +46-705-22 24 75

Rapport Ecoast. Utvärdering och användning laddstationer. Trollhättan och Kungälv 2014-12-08. Sid 1(8) Telefon: +46-705-22 24 75 Sid 1(8) Rapport Ecoast Utvärdering och användning laddstationer Trollhättan och Kungälv 2014-12-08 Sid 2(8) Bakgrund Laddpunkten.se AB startades i juni 2013 som ett frö ur rapporten Infrastruktur för

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer