Dagordning Kårstyrelsemöte, S1 14/15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagordning Kårstyrelsemöte, S1 14/15"

Transkript

1 DAGORDNING Kårstyrelsemöte, S1 Kårhuset Lund, 2 september 2014 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande Dagordning Kårstyrelsemöte, S1 14/15 Tid: Måndag den 8 september 2014 klockan Plats: Hollywood, Kårhuset Ärende Åtgärd Kom Bilaga 1 SOFMÖ Beslut 2 Tid och sätt Beslut 3 Val av mötessektreterare Beslut 4 Val av justeringsperson Beslut 5 Närvaro och adjungeringar Beslut 6 Föredragningslistan Beslut 7 Datum för justering av protokoll Beslut X 8 a Föregående mötesprotokoll s10 Beslut X S10 13/14: P b Föregående mötesprotokoll s11 Beslut X S11 13/14: P 9 Meddelanden Information 10 Val av ställföreträdande KO Beslut X 11 Budgetavsteg Beslut X Sen handling 12 a Per capsulam-beslut Beslut b Delegationsbeslut Beslut c Ordförandebeslut 1 Beslut X S1 14/15: 1 d Presidiebeslut 1 Beslut X S1 14/15: 2 e Presidiebeslut 2 Beslut X S1 14/15: 3 f Presidiebeslut 4 Beslut X S1 14/15: 4 13 a Rapport från arbetsgrupperna Information b Rapport om ekonomin Information S1 14/15: 5 c Rapport från heltidarna Information Sen handling 14 Datum för kommande styrelsemöten Beslut X 15 Motion Revidering av budgetkonkretisering Beslut S1 14/15: 6 16 Uppdatering av krishanteringsplan Beslut S1 14/15: 7 17 Attestlista 1415 Beslut S1 14/15: 8 18 Motion FM ang. internationaliseringspolicy Motionssvar S1 14/15: 9 19 Motion FM ang. Revidering av styrdokument Motionssvar S1 14/15: Motion FM ang. Revidering av rambudget Beslut S1 14/15: Motion FM ang. Arbetsbeskrivning VKOs Motionssvar S1 14/15: Motion FM ang. Ekonomiskt stöd av Motionssvar S1 14/15: 13 Doktorandombundsman 23 Motion FM ang. Tillägg av spegat Motionssvar S1 14/15: Motion FM ang. Alkoholpolicy Motionssvar S1 14/15: Motion FM ang. Alumnmedlemskap i TLTH Motionssvar S1 14/15: Motions FM ang. Pedellens FM-tvång Motionssvar S1 14/15: Motion FM ang. Arbete inom Phös Motionssvar S1 14/15: 18 Dagordning 1 (2)

2 28 Bordlagd proposition till FM6 Diskussion X S1 14/15: Beslutsuppföljning Beslut X 30 Övrigt Diskussion 31 SOFMA Beslut I Kårstyrelsens tjänst, dag som ovan JACOB ADAMOWICZ Styrelsens ordförande 14/15 Dokumentnamn 2 (2)

3 BUDGETAVSTEG Nr /2015 Kårhuset Lund, 15 juli 2014 Elin Nordahl, Generalsekreterare Budgetavsteg Undertecknade har beslutat att bevilja budgetavsteg på 3000 kronor för KSY01, konto 5480 för inköp av hoodies till styrelsen. Styrelsen har via digitala forum under sommaren kommit fram till att de vill ha hoodies som profilkläder istället för pikéer. Detta med grund i att tidigare styrelser har haft begränsad användning för pikén och att de tror att en hoodie kan användas oftare. Detta är önskvärt ur en marknadsföringssynpunkt. ELIN NORDAHL Generalsekreterare SARA GUNNARSSON Kårordförande Budgetavsteg 1 (1)

4 BUDGETAVSTEG Nr /2015 Kårhuset Lund, 15 juli 2014 Elin Nordahl, Generalsekreterare Budgetavsteg Undertecknade har beslutat att bevilja budgetavsteg på upp till 8000 kronor för ADM02, konto 5480 för inköp av heltidarkavajer till de heltidare som byts på kalenderår. Den nya heltidargruppen ville förändra de profilkläder som tidigare använts. Istället för piké och skaljacka ansåg gruppen att en kavaj var mer användbar. Kavajerna är tänkta att fungera som profilkläder för heltidarna i samband med möten och representation med externa såväl interna parter. Budgetavsteget gjordes för att kunna klä oss enhetligt inom heltidargruppen. ELIN NORDAHL Generalsekreterare SARA GUNNARSSON Kårordförande Budgetavsteg 1 (1)

5 BESLUTSFÖRSLAG OCH KOMMENTARER S1 14/15 Kårhuset Lund, 13 juli 2015 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande 7 Datum för justering av protokoll Styrelsen föreslås att fastslå att protokollet skall vara färdigt för underskrift torsdagen den 18 september, och underskrivet måndagen den 22 juni. 8 Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll ligger som bilaga S10 13/14:1 och S11 13/14:2 och föreslås läggas till handlingarna. 10 Val av ställföreträdande KO Styrelsen föreslås välja Rickard Möller till ställföreträdande KO. 11 Budgetavsteg Det har tagits ett par beslut kring budgetavsteg. Styrelsen föreslås stadfästa dessa enligt sena handlingar. 12 c-f Presidie och ordförandebeslut Styrelsen kommer få en sammanfattning av dessa punkter och kan därför nerprioritera genomläsning av dokumenten. 15 Datum för styrelsemöten Styrelsen uppmanas ha koll på sina kalendrar för att kunna bestämma styrelsemötestider. 28 Bordlagd proposition till FM6 Styrelsen lade fram en proposition till FM5 som bordlades på grund av tidsbrist. Denna kommer tas upp på FM6 och kommer i praktiken vara skickad från oss. Det är därför bra om ni läser igenom den. Styrelsen 13/14 kommer vara representerad på FM6 för att presentera propositionen. Beslutsförslag och kommentarer 1 (2)

6 Möte Beslut Uppdraget åt Redovisas S2 Civilingenjörsringen Felix Mörée S1 14/15 S3 Funktionärsregister Erik Molin S1 14/15 S7 Mål- och vision Björn Hansson S1 14/15 S8 Utreda nollningsutskottet Cesar Ojeda S1 14/15 S8 Arbetsgrupp för organisationsutveckling 3.0 Björn Hansson S1 14/15 Kårstyrelsen tjänst, dag som ovan JACOB ADAMOWICZ Styrelsens ordförande 14/15 Beslutsförslag och kommentarer 2 (2)

7 ORDFÖRANDEBESLUT Nr /2015 Kårhuset Lund, 4 augusti 2014 Sara Gunnarsson, Kårordförande Ordförandebeslut 1, Antagande Remissvar angående policy för undervisning och lärande samt handlingsplan för utvecklande av e-lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531 Presidiet kunde tyvärr inte samlas efter det att alla justeringar gjorts i remissvaret. Därför togs det här ordförandebeslutet i samråd med de från presidiet som var närvarande på kontoret vid den tidpunkt då remissvaret skulle skickas in. Kårordförande beslutar att anta remissvar enligt bilaga. Bilaga 1: Remissvar angående policy för undervisning och lärande samt handlingsplan för utvecklande av e-lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531 Lund, dag som ovan SARA GUNNARSSON Kårordförande ALEXANDER THEOFANOUS Vice Kårordförande NINA CASTOR Aktivitetssamordnare MICAELA BORTAS Vice Kårordförande CHRISTIAN HERNVALL Pedell MARIA PERSSON Informationsansvarig Ordförandebeslut, nr / (1)

8 Teknologkåren vid LTH Sölvegatan 22A Lund 4 augusti 2014 Remissvar angående policy för undervisning och lärande samt handlingsplan för utvecklande av e- lärande vid Lunds Universitet DNR STYR 2014/531 Synpunkter och förslag rörande policyn Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola (TLTH) anser att policyn befäster en attityd som speglar en åtråvärd, tidsenlig och självsäker ambition av universitetet. Överlag målar policyn upp en bild av ett universitet med en harmonisk studerandemiljö. Policyn förmedlar att det existerar utrymme och verktyg för förbättring av etablerade utbildningar med hög utbildningskvalité. Policyns centrala fokus framgår inte tydligt på grund av de omotiverade antaganden som görs i skrivelsen. Det råder stor osäkerhet om universitetet har förutsättningarna eller förmågan som krävs för att uppnå policyns mål. Det bakomliggande syftet och motivationen för dessa mål då ordet ska förekommer är i nästan samtliga fall frånvarande. En policy bör agera vägledare för de åtgärder som troligtvis ger önskade resultat. Således bör språkbruket och de antaganden som förekommer i utkastet förtydligas så att dokumentet kan antas som en faktisk policy. Etablerade undervisningsmiljöer Satsningarna och prioriteringarna rörande utbildningskvalité, studiemiljö och pedagogisk utveckling ser väldigt skild ut då man jämför universitetets olika fakulteter, institutioner och utbildningsprogram. Universitetet präglas idag, i större utsträckning än förut, av en enorm mångfald rörande hur lärare förhåller sig till undervisning. Policyn, i dess nuvarande skick, kan till viss del användas av ett mycket mindre universitetet. Det är naivt att likställa universitetets skilda miljöer utan att tydliggöra vilka utgångsläge de som ansvarar för miljöerna har. I Policyns första stycke så refereras det till flera olika sorters miljöer såsom universitetsmiljö, campusmiljö, studiemiljö samt lärandemiljö. Vad är de fundamentala aspekterna som särskiljer dessa miljöer? Hur säkerställs påståendet att de ovan nämnda miljöerna är etablerade? Finns det underlag som kan rättfärdiga påståendet att universitetet genomsyras av en gemensam uppfattning av kvalificerat lärande? För att lärarna ska kunna erbjuda hög utbildningskvalité så måste lärarnas utgångspunkter och förutsättningar vara av hög kvalité likväl. Det ena hänger ihop med det andra. Policyn utmärker inte hur de önskvärda målen, med utgångspunkt från de förutsättningar som antas, ska uppnås. Policyn behandlar inte varifrån dessa miljöer uppkommer och hur de underhålls.

9 De verkar bara finnas, helt enkelt. Om miljöerna och förutsättningarna existerar så kan policyn ha slagkraft. Om miljöerna och förutsättningarna inte existerar så är policyn värdelös. Man kan inte ha det ena utan det andra. Således bör policyn inkludera vägledning som tydliggör skillnaden mellan de olika miljöerna. Målgrupp för policyn Syftet med policyn är inte att marknadsföra universitetet utan att agera ledstjärna för vad som kan anses vara hög utbildningskvalité. En lärare ska kunna läsa policyn och känna att läraren kan uppnå målen. En student ska kunna läsa policyn och känna att policyn speglar studierna. En policy för undervisning och lärande bör vara mer inriktad till de som faktiskt undervisar och lär ut kunskap på universitetet. Språkbruket i policyn poängterar hur undervisningssituationen ser ut, hur den är. Syftet med policyn bör vara att det tydligare ska framgå hur undervisningssituationen ska eller bör vara. Policyn kan inte användas som vägledning för lärarna rörande vilken utsträckning de ska tillämpa och utveckla sitt kvalificerade lärande. De grundläggande förutsättningarna för att policyn ska kunna följas och ens ta seriöst är alltså otydliga. Det förenade, anslutna eller sammanfogade universitetet Första meningen i andra stycket konstaterar att universitetet är forskningsbaserat och präglas av gränsöverskridande verksamhet. I nästa mening så anger policyn att universitetet ska vara ett connected university. Det bör framgå i policyn vad termen connected university innebär. Antingen via en förklaring eller en omformulering. Förslagsvis på svenska. Termen connected university tolkas som ett universitet som präglas av gränsöverskridande samverkan, i och utanför universitetet. Således tar första meningen i stycket för givet att universitetet redan är connected. Därefter så ska universitetet sträva att bli connected. Denna formulering är otydlig och förvirrande. E- lärande som medel för kvalificerade utbildningar Lunds universitet har inte som uppgift att bevara utbildningar utan nationell och internationell räckvidd. Universitetets utbildningar är redan kvalificerade utbildningar med den sortens räckvidd. Det vore olyckligt om det fanns utbildningar som inte levde upp till de kriterierna. Således finns det ingen anledning att åberopa kriterierna om räckvidd i samma sammanhang som E-lärande. Konceptet E-lärande innefattar mer än bara de digitala verktyg som finns att tillgå. Konceptet behandlar hur, när och varför vissa digitala verktyg är lämpliga att använda sig utav. Införandet av teknik och digitala verktyg bör inte handla om att hitta en teknisk lösning på ett problem. Däremot så bör tekniken användas för att kritiskt granska den underliggande pedagogiken i undervisningen samt undersöka vad som kan förbättra studenternas inlärning. E-lärandet är till för att göra bra utbildningar bättre. Det finns inga garantier att E-lärandet kommer att göra sämre utbildningar bra Något som ordbruket i policyn förutsätter. I dagsläget har E-lärande, efter många år av utveckling och spridning, blivit mer aktuellt. Däremot så har konceptet E-lärande inte etablerats på universitetet i den utsträckning som policyn förutsätter att det har. Många lärare måste introduceras till E-lärande. Lärarna kan behöva omskola eller förfina sina kunskaper om E-lärande. I policyn tas det för givet att ökade inslag av E-lärande garanterar höjd utbildningskvalité. Dock så är införandet för införandets skull olämpligt. Men policyn behandlar just undervisning och lärande. Formuleringen är orättvis mot de lärare som använder andra pedagogiska metoder som i vissa fall inte kan ersättas med E-lärande. E-lärandet är något som växer via lärandet. E-lärande är inte en modul som kan fästas fast i undervisningen som löser, vare sig existerande eller påhittade, problem. Policyns huvudaspekter Ett ämne som inte framkommer särskilt tydligt i policyns nuvarande form är huruvida lärandet, vare sig i dess traditionella form eller via E-lärande, ska eller kan utvecklas för att främja jämställdheten i universitetets många olika miljöer. Hur kvalitetssäkras tillgången till de digitala verktygen? Bara för att verktygen finns, så betyder det inte att de används eller ens passar lärarna eller studenterna. Hur ska det pedagogiska stödet för de som lider av inlärningsvårigheter utvecklas? Det finns dessutom inget i policyn som anger vilka Remissvar angående policy för undervisning och 2 (5) lärande samt handlingsplan för utvecklande av e- lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531

10 kvalitetsmått de kvalificerade och mångfacetterade utbildningarna som universitetet erbjuder förhåller sig till. Policyn ska inte diktera hur någonting ska ske, men i dess nuvarande form så lämnar den alldeles för mycket till fri tolkning. I policyn så framkommer det att universitetets attityd gentemot lärandeprocessen är resultatinriktad vilket främjar en oengagerad inställning bland lärarkårerna. Det önskas att policyns fokus skiftar från den nuvarande resultatinriktade måluppfyllelsen till att fokusera på lärandeprocessen. Det framgår inte att E-lärandet är en metod som kompletterar, inte ersätter, traditionella didaktiska metoder. De digitala verktygen och plattformarna som de befinner sig på är, i sig, inte en del av lärandet. Däremot så är det syftet och målen med användandet av digitala verktyg som innefattas av lärandet. Undervisningen förstärks av E-lärande, men för att det ska vara aktuellt, gynnsamt och motiverat så måste undervisningen och lärandet som helhet vara av hög kvalité. Engagerat pedagogiskt ledarskap I policyns sista stycke så omnämns den pedagogiska skickligheten som en väsentlig komponent i undervisning och lärande. Däremot så fokuseras det, återigen, på den digitala aspekten. Det visar på brister i det engagerade pedagogiska ledarskapet då en policy som behandlar undervisning och lärande inte kan tydliggöra vad E-lärandet har för faktiskt syfte rörande utvecklingen av undervisning och lärande. Dessutom så bör den andra meningen i det sista stycket omformuleras så att det framgår att utvecklingen av undervisning bygger på högskolepedagogiskt och, istället för eller, ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete. Det ena hänger ihop med det andra. I handlingsplanen så omnämns engagerat pedagogiskt ledarskap (EPL) men vad det innebär framgår ej. Om EPL är så fundamentalt för utvecklingen så bör det klargöras hur man som lärare ska förhålla sig till det. Vad är definitionen av EPL och vem är det som ansvarar för att det engagerade pedagogiska ledarskapet uppfylls? Universitetets prefekter och dekaner behöver markera klart och tydligt hur denna utveckling ska ske och policyn bör tydliggöra vem det är som ansvarar för ett EPL. Lärarna behöver stöd för att utveckla sitt lärande och policyn klargör inte var, när eller hur stödet kan åberopas. Synpunkter och förslag rörande handlingsplanen TLTH anser att handlingsplanen överlag riktar in sig på de viktigaste aspekterna av E- lärandeutveckling vid Lunds Universitet. Handlingsplanen är dock inte adekvat utformad för att täcka potentiella fallgropar som kan uppkomma som resultat av de föreslagna åtgärderna. Det framgår inte till vilken grad kunskapen, som kommer att inhämtas under utvecklandet av E-lärandet, ska spridas och förvaltas. Nedan redogörs några frågeställningar om de bakomliggande processerna för att nå upp till både policyns krav, men även resultaten som föreslås i handlingsplanens punkter. Förmedling och prioritering av E- lärande Införandet, utvecklandet och hur spridningen av E-lärande som koncept ska göras samt de plattformar som kommer att tillhandahålla universitets digitala verktyg bör markeras tydligare. En åtgärdspunkt som beskriver vad prefekter och dekaner, samt resten av det pedagogiska ledarskapet, ska investera i tid och engagemang behövs. Policyn har som uppgift att stödja och vägleda lärarkåren men varken policyn eller handlingsplanen tydliggör var stödet kommer ifrån. Åtgärder efterfrågas som säkerställer att stödet (som redan nu behövs av lärarna) utvecklas så att det blir hållbart och av hög kvalité Att endast lyfta fram den digitala utvecklingen (första punkten) anses spegla en osäkerhet kring vad och hur mycket som är önskvärt att prioritera i frågan om utvecklandet av E- lärandekonceptet. Dessutom så framgår det inte vem som har ansvaret för att den här frågan prioriteras högre och lyfts fram. Svaret på frågan varför det bör prioriteras högre kommer troligtvis att besvaras då den sista punkten under rubriken Övergripande insatser och åtgärder för utveckling av E-lärande är Remissvar angående policy för undervisning och 3 (5) lärande samt handlingsplan för utvecklande av e- lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531

11 avklarad. Däremot så framgår det inte i handlingsplanen hur pass den punkten är uppfylld och utredd. Det tas för givet att efterforskningar rörande E-lärande redan gjorts, till viss del, då en policy samt handlingsplan som berör ämnet är ute på remiss. Vilka resurser vet universitetet, i dagsläget, att det har tillgång till? Vad saknas för att nå upp till målen som angivs i policyn? Utvecklingen av digitalt stöd för undervisningen samt E-lärande är ojämn bland universitetets olika lärarlag. En lösning på den problematiken framgår inte i handlingsplanen. Utveckling av gemensam plattform PedsamIT förespås leva upp till förväntningarna om handlingsplanens föreslagna infrastrukturella utveckling genomförs. Handlingsplanen poängterar att det finns många digitala verktyg tillgängliga. Så pass att det är en huvudpunkt. Däremot så framgår det inte vilka olika typer av digitala verktyg det är som avses och huruvida det ens är möjligt att samordna dessa. Vem är det som ska ta ansvar för att samordningen och utvecklingen går rätt till? Förslagsvis så leds denna utveckling av lämpliga intressenter. Vid LTH så finns det utbildningsprogram och institutioner som forskar, utvecklar, producerar och utbildar inom det efterfrågade ramverkets funktionaliteter. Utvecklingen kan till och med inkorporeras i utbildningen via lämpliga kurser och projekt. Under rubriken Infrastrukturell utveckling och samverkan inom begränsade ramar så kan den första samt den tredje åtgärdspunkten sammanflätas. Funktionaliteten som beskrivs i den tredje punkten innefattas av kravspecifikationen som anges, i den första punkten, för PedsamIT. Handlingsplanen lämnar många frågor obesvarade rörande samordningen av de olika systemen och digitala verktygen som ska förvaltas. Det föreslås att LUVIT, Moodle och Live@Lund generellt rekommenderas. Om PedsamIT och dess funktionaliteter levererar det som utlovats så finns det ingen anledning att generellt rekommendera tre olika plattformar. Däremot så bör satsningarna fokusera på att utveckla en endaste välfungerande och kognitiv plattform. Fokuset bör ligga på att utveckla en endaste plattform som universitetet ger tekniskt och pedagogiskt stöd för användning av. Inte tre. Prioritering av utredningar De två sista punkterna under rubriken Infrastrukturell utveckling och samverkan inom begränsade ramar samt den fjärde punkten under rubriken Ökat stöd för högskolepedagogisk utveckling av och utbildning för E-lärande bör nedprioriteras i förhållande med övriga punkter i handlingsplanen. De nämnda åtgärdspunkter är relevanta först då E-lärandet är etablerat. Då utvecklingen av digitala verktyg och samordningsplattformar tagit fart kan de prioriteras igen. Det är tröttsamt att skåda universitetets och det pedagogiska ledarskapets orimliga entusiasm rörande utredningar. Låt utvecklarna av dessa digitala verktyg, lärarna, ta sin tid att hitta deras optimala pedagogiska metoder. Låt lärarna experimentera samt ge det utrymme som krävs för att lärarna ska kunna lära sig om samt utveckla sitt arbete kring E-lärande. Det är ett slöseri av resurser att etablera till synes optimala system eller metoder som bygger på föråldrad data, hänvisad till av utredningar som ingen fullkomligt begriper. E-lärandets omfång och etablering är långt ifrån förankrat på universitetet. Således är de föreslagna utredningarna inte relevanta i dagsläget. E-lärandet befinner sig i en fas där det inte finns tillräckligt säkra måttstockar för att mäta dess påverkan på utbildningskvalitén. Således är det överflödigt med dessa utredningar. Däremot så är utredningarna mer än välkomna att ingå i nästa fas av E-lärandets utveckling då den strategiska planen omformuleras år Avsätt resurser på att frigöra tid åt lärarna. Ge lärarna de möjligheter de behöver och efterfrågar för att kunna satsa på digitala verktyg och E-lärande. Om E-lärandet ska prioriteras och satsas på så bör det finnas en åtgärdspunkt som frigör tid åt, men även bidrar med resurser till, lärarna. God pedagogik uppkommer från utveckling som försvaras utifrån empirisk data och efterforskningar. E-lärandet vid Lunds universitet har initierats och byggts upp med en botten upp- princip, där eldsjälar på gräsrotsnivå utvecklat verktyg av hög kvalité Remissvar angående policy för undervisning och lärande samt handlingsplan för utvecklande av e- lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531 4 (5)

12 på eget bevåg. Utredningar av det slaget som föreslås i handlingsplanen kan leda till att kraven som uppkommer förhindrar innovation och experimentering. Risken är att höjningen av utbildningskvalitén, som den stundande satsningen på E-lärande önskas resultera i, uteblir. Mottagning av E- lärande Det råder en viss skepsis bland en del lärare huruvida det är relevant eller ens möjligt för de att förena E-lärande och digitala verktyg med deras undervisning. Således bör handlingsplanen tydligare poängtera att arbetet med att höja kvalitén på utbildningarna främjas först då universitetet anställda systematiskt ifrågasätter sitt eget arbetssätt och interna rutiner vare sig det rör sig om E-lärande, digitala verktyg eller pedagogik i allmänhet. Handlingsplanen är utformad på ett sätt som särskiljer mellan begreppen lärande och E-lärande. Men det ena innefattar det andra E-lärandet är en metod som, potentiellt, underlättar lärandet i allmänhet. Just därför bör det finnas fakultetsöverskridande möten för erfarenhetsutbyten där lärarna kan hitta sin föredragna E-lärandemetod som passar in i lärarens undervisningsprocesser. Med tiden kan ett sådant kollegialt utbyte av idéer leda till mer än pedagogisk utveckling. Ett möjligt utfall av etablerad och kvalitetssäkrat E-lärande är att mindre resurser kommer att behövas satsas på den traditionella undervisningen. Kostnader som läggs på lokalhyra och personalkostnader kan potentiellt ersättas. Dagens och framtidens samhälle uppkommer och sköts av kunskapsutvecklare, problemlösare och ledare från bland annat Lunds universitet. Om universitet ska vara i framkant så måste det våga pröva något nytt. Tiden i klassrummet är för dyrbar för att användas till envägskommunikation. Tiden utanför klassrummet är för dyrbar för att användas till påtvingade, resurskrävande åtgärder som inte är rättfärdiga och tydligt förankrade. Således är det dags att främja samarbetet i och mellan universitetets utbildningar så att lärandet, i så stor utsträckning som möjligt och mer än vad det görs idag, präglas av förberedelser, aktivt deltagande och reflektion i undervisningen. Interaktion med digitala verktyg och en effektiv utveckling av E-lärande, så som handlingsplanen med ovan nämnda förslag på förändringar, kan bidra till en höjning av utbildningskvalitén. I tjänsten, dag som ovan ALEXANDER PIETA THEOFANOUS Vice Kårordförande för utbildningsfrågor 14/ vkou@tlth.se SARA GUNNARSSON Kårordförande 14/ ko@tlth.se Remissvar angående policy för undervisning och lärande samt handlingsplan för utvecklande av e- lärande vid Lunds universitet DNR STYR 2014/531 5 (5)

13 PRESIDIEBESLUT Nr /2015 Kårhuset Lund, 11 juli 2014 Sara Gunnarsson, Kårordförande Presidiebeslut 1, Remiss angående avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Teknologkåren vid LTH har tillfrågats kring åsikter i frågan om avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel. De flesta studenter använder sig under sin tid på LTH av studiemedel från CSN. Återbetalning av studiemedel blir därmed något som påverkar majoriteten av studenterna efter att de lämnat LTH. Därför anser presidiet att denna remiss bör behandlas. Presidiet väljer därför att ta beslut om svarsförfattandet då Kårstyrelsen och Fullmäktige inte kommer att sammanträda under sommaren. Den person som bedöms ha mest insikt i frågan kring studiemedel är Micaela Bortas, Vice Kårordförande med studiesocialt ansvar. Presidiet beslutar att att Micaela ansvarar för att skriva ett remissvar. Micaela även ansvarar för lämpligt tillvägagångssätt för att inhämta åsikter i frågan. Lund, dag som ovan SARA GUNNARSSON Kårordförande ELIN NORDAHL Generalsekreterare RICKARD MÖLLER Vice Kårordförande MICAELA BORTAS Vice Kårordförande CHRISTIAN HERNVALL Pedell MARIA PERSSON Informationsansvarig Presidiebeslut, nr / (1)

14 Remiss REGERINGSKANSLIET U2014/4061/SF Utbildningsdepartementet Enheten för studiefinansiering Marie Mäkk E-post marie. se Promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Riksrevisionen 3. Hovrätten för Nedre Norrland 4. Nacka tingsrätt 5. Blekinge tingsrätt 6. Kammarrätten i Stockholm 7. Förvaltningsrätten i Göteborg 8. Förvaltningsrätten i Härnösand 9. Domstolsverket 10. Socialstyrelsen 11. Försäkringskassan 12. Pensionsmyndigheten 13. Riksgäldskontoret 14. Myndigheten för handikappolitisk samordning 15. Ekonomistyrningsverket 16. Skatteverket 17. Kronofogdemyndigheten 18. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 19. Myndigheten för yrkeshögskolan 20. Universitets- och högskolerådet 21. Uppsala universitet 22. Luleå tekniska universitet 23. Högskolan Kristianstad 24. Centrala studiestödsnämnden 25. Overklagandenämnden för studiestöd 26. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 27. Sveriges Kommuner och Landsting 28. Alingsås kommun 29. Aneby kommun.

15 2 30. Avesta kommun 31. Bengts fors kommun 32. Bjurholm kommun 33. Bromölla kommun 34. Danderyds kommun 35. Degerfors kommun 36. Emmaboda kommun 37. Enköpings kommun 38. Falkenbergs kommun 39. Gällivare kommun 40. Göteborgs kommun 41. Hallsbergs kommun 42. Haparanda kommun 43. Hedemora kommun 44. Jönköpings kommun 45. Karlsborgs kommun 46. Karlskoga kommun 47. Lilla Edets kommun 48. Malmö kommun 49. Malung-Sälens kommun 50. Skara kommun 51. Stockholms kommun 52. Timrå kommun 53. Sveriges advokatsamfund 54. Landsorganisationen i Sverige 55. Sveriges akademikers centralorganisation 56. Tjänstemännens Centralorganisation 57. Saco Studentråd 58. Sveriges förenade studentkårer 59. Sveriges universitets- och högskoleförbund 60. Sveriges Pensionärers Riksförbund 61. Pensionärernas Riksorganisation 62. Riksförbundet för Gode män och Förvaltare 63. Handikappförbunden 64. Lika Unika - Federationen Mänskliga Rättigheter för Personer med funktionsnedsättning Remissvaren i 3 exemplar (1 original) ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet, Stockholm, senast den 1 oktober Remissvaren bör även sändas elektroniskt i ett format som man kan kopiera textavsnitt från t.ex. i Wordformat eller teckenläsbar PDF, till u.registrator(a regeringskansliet.se med hänvisning till diarienummer U2014/4061/SF. I remissen ligger att Utbildningsdepartementet vill ha synpunkter på förslaget.

16 3 Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - bur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats sfr Charlotte Abrahamsson Expeditions- och rättschef Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm

17

18 Remisspromemoria U2014/4061/SF Utbildningsdepartementet Enheten för studiefinansiering Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel

19 2 1. Sammanfattning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Den innehåller förslag till ändringar i studiestödslagen (1999:1395). Förslagen innebär att åldersavskrivningen av studielån, som i dag sker vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år, avskaffas. Även motsvarande åldersavskrivning i fråga om återkrav av studiemedel (studiebidrag och studielån) föreslås tas bort. Studielån ska dock fortsatt skrivas av om det finns synnerliga skäl för det eller om låntagaren avlider. Återkrav ska fortsatt skrivas av vid dödsfall. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och gälla i fråga om studiestöd för studier som bedrivs efter den 31 december Nuvarande ordning Återbetalning och avskrivning av studielån Det nuvarande studielånet är en form av annuitetslån som infördes vid 2001 års studiestödsreform. 1 Den som har fått studielån ska enligt studiestödslagen betala tillbaka lånet. 2 Återbetalningstiden är enligt huvudregeln 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. 3 Studielånet och räntan på lånet ska betalas med ett visst belopp varje år (s.k. årsbelopp). För att återbetalningen inte ska bli alltför betungande för låntagare med jämförelsevis låga inkomster finns det möjligheter till nedsättning av årsbeloppet på ett sätt som tar hänsyn till låntagarens betalningsförmåga. 4 En låntagare behöver under vissa förutsättningar betala högst fem procent av sin sammanlagda inkomst till och med det år då han eller hon fyller 49 år. Från och med det år då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet under vissa förutsättningar sättas ned till sju procent av den sammanlagda inkomsten. Tillägg till inkomsten ska göras för förmögenhet enligt grunder som regeringen bestämmer. Nedsättning kan i vissa fall ske till noll. Årsbeloppet kan även sättas ned om det t.ex. finns synnerliga skäl. 5 Det kan bl.a. gälla den som är varaktigt beroende av försörjningsstöd eller den som tillfälligt har en begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser. 6 1 Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000: kap. 1 första stycket studiestödslagen. 3 4 kap. 4 första stycket studiestödslagen. 4 4 kap. 14 studiestödslagen. 5 4 kap studiestödslagen. 6 Prop. 1999/2000:10 s. 118.

20 3 Eventuell resterande skuld vid återbetalningstidens slut ska betalas under det följande året, men även då ska bestämmelserna om nedsättning av årsbelopp tillämpas. Betalning ska pågå till dess att full återbetalning har skett, dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. 7 Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år ska skrivas av. 8 Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbelopp för de tre senaste åren som har förfallit till betalning. Studielån ska också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars finns synnerliga skäl till det. Synnerliga skäl ska enligt förarbetena kunna anses föreligga om låntagaren under studietiden fått en skada som uppenbarligen hindrat att utbildningen fullföljs eller om betalningsförmågan är varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller handikapp. 9 Återkrav av studiemedel Studiemedel som har betalats ut ska under vissa förutsättningar krävas tillbaka om de har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. 10 En återkravsskuld, som kan bestå av både studiebidrag och studielån, ska som utgångspunkt betalas tillbaka omgående till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Den studerande kan dock i vissa fall få en betalningsplan eller anstånd med betalningen. 11 En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts tillbaka ska bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. 12 Därefter ska fordran skrivas av. Fordran ska också skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider. Pensionsåldersutredningens förslag I april 2013 överlämnade Pensionsåldersutredningen sitt betänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25). Betänkandet har remitterats. I utredningen anges bl.a. att vi måste arbeta längre när vi lever längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. Allt fler äldre har enligt utredningen goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. I betänkandet föreslås att det införs en riktålder för när man ska gå i pension och att riktåldern ska följa medellivslängden. När det gäller studiemedelssystemet föreslås bl.a. att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs med tre år (från 54 till 57 år) samt att avskrivningstiden för studielån respektive återkrav av studiemedel höjs med två år (från 67 till 69 år). 7 4 kap. 21 studiestödslagen. 8 4 kap. 25 studiestödslagen. 9 Prop. 1999/2000:10 s. 122 f kap. 1 studiestödslagen. 11 Jfr förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar kap. 6 första stycket studiestödslagen.

21 4 Utredningen anser det rimligt att justera avskrivningstiden med beaktande av att den s.k. LAS-åldern 13 föreslås ändras från 67 år till 69 år. Förslagen i Pensionsåldersutredningens betänkande bereds för närvarande inom ramen för Pensionsgruppens 14 översyn av pensionssystemet. 3. Åldersavskrivningen för studielån och återkrav avskaffas Promemorians förslag: Studielån som beviljas för studier som bedrivs efter den 31 december 2014 ska inte skrivas av vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Studielån ska dock fortsatt skrivas av om det finns synnerliga skäl för det eller om låntagaren avlider. Återkrav av studiemedel ska inte heller skrivas av vid den angivna åldern. Återkrav ska dock fortsatt skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider. Skälen för promemorians förslag Enligt studiestödslagen ska, som angetts ovan, den som har fått studielån betala tillbaka lånet, och betalning ska pågå till dess att full återbetalning har skett. 15 Utgångspunkten i det nuvarande systemet är enligt förarbetena att studielån i princip alltid ska betalas tillbaka och att den enskildes ansvar för upptagna lån bör vara tydligt (prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem, s. 1 och 110, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96). Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. För att välfärden ska finansieras på sikt krävs det också att fler arbetar längre. Det är då även rimligt att de som börjar studera framöver får betala av sina studielån högre upp i åldrarna. I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen genom en ändring i studiestödslagen en höjning av den övre åldergränsen för rätt till studiemedel för att möjliggöra för fler att arbeta längre, från 54 år till 56 år. Riksdagen har beslutat om denna lagändring som träder i kraft den 1 juli I budgetpropositionen aviserade regeringen också att avskrivningsåldern för studielån bör höjas och att detta bör ske från och med den 1 januari I vårpropositionen 2014 (prop. 2013/14:100, avsnitt 2.2.1) aviserade regeringen att studiemedel som tas från och med 2015 inte längre ska skrivas av vid utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. 13 En arbetstagare har enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) rätt att kvarstå i anställningen med fullt anställningsskydd till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. 14 Pensionsgruppen består av företrädare för de fem partierna som står bakom den s.k. pensionsöverenskommelsen (S, M, FP, C och KD) kap. 1 första stycket och 21 tredje stycket studiestödslagen. 16 Ändring av 3 kap. 3 studiestödslagen, prop. 2013/14:1, utg.omr. 15, bet. 2013/14:UbU2, rskr. 2013/14:105.

22 5 Mot bakgrund av det som anförts ovan bör möjligheten att skriva av kvarstående skuld, dvs. studielån och återkrävda studiemedel, på grund av att den återbetalningsskyldige har uppnått en viss ålder tas bort. Studielån bör dock även fortsättningsvis skrivas av om det finns synnerliga skäl för det eller om låntagaren avlider. Även återkravsfordringar bör skrivas av vid dödsfall. Studieskulder bör alltså även fortsatt inte belasta den återbetalningsskyldiges dödsbo. Återkrav som avser studiehjälp omfattas inte av de föreslagna ändringarna utan bör även fortsatt skrivas av vid 67 års ålder. 17 Hänsyn bör självklart tas framöver till den återbetalningsskyldiges förmåga att betala tillbaka sina skulder. Nuvarande trygghetsregler, t.ex. i form av möjligheter till nedsättning av det belopp som årligen ska betalas av låntagaren bör därför vara oförändrade. 18 Om nedsättning sker, bör såsom i dag återstående del av skulden betalas av varje år med ett nedsatt belopp till dess att skulden är betald. Ändringarna i studiestödslagen föreslås träda i kraft den 1 januari I enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen 2014 bör de nya bestämmelserna tillämpas i fråga om studielån och återkrav som avser studier efter den 31 december När det gäller återkrav har Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) i flera avgöranden uttalat att det är naturligt att under vissa förutsättningar se ett beslut om studiestöd för en hösttermin omfatta även viss tid efter kalenderhalvårsskiftet. 19 Denna tillämpning bedöms inte hindras av nu föreslagen övergångsbestämmelse. Ett stort antal låntagare kommer under en relativt lång övergångsperiod att betala tillbaka studielån som omfattas av både de nuvarande och de föreslagna avskrivningsreglerna. Detta innebär att en viss del av dessa låntagares skulder fortsatt bör skrivas av vid utgången av 67 års ålder. I dessa fall bedöms det rimligt att inbetalda belopp räknas av på den äldsta kapitalskulden först. Detta bör framgå av studiestödsförordningen (2000:655). Ränta som inte har betalats under det år då den har uppkommit ska läggas till skulden vid kalenderårets slut. 20 Det bedöms även rimligt att den del av den kapitaliserade räntan som är hänförlig till lån tagna för studier före 2015 omfattas av avskrivning vid utgången av det år låntagaren fyller 67 år. 17 Studiehjälp lämnas till unga studerande i främst gymnasieskolan (2 kap. studiestödslagen) kap. 14 studiestödslagen. 19 Se t.ex. ÖKS beslut dnr och , jfr 3 kap. 16 studiestödsförordningen (2000:655) kap. 1 andra stycket studiestödslagen.

23 6 4. Förslagens konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Staten Vid all nyutlåning från och med den 1 januari 2014 avsätts medel till en kreditreserv för att täcka framtida förväntade förluster på studielån. CSN fastställer varje år en procentsats som ska utgöra underlag för medelsberäkningen för nästkommande budgetår. För budgetåret 2014 har det fastställts att medel motsvarande 7,3 procent av nyutlåningen ska sättas av till kreditreserven, vilket motsvarar cirka 1,06 miljarder kronor för Den största andelen av de förväntade förlusterna utgörs av avskrivning av studieskulder (studielån och återkrävda studiemedel) på grund av ålder, vilken uppgår till cirka 65 procent av de totala förväntade förlusterna. Om åldersavskrivningen för studieskulder tas bort från och med den 1 januari 2015, minskar de förväntade förlusterna och mindre medel behöver därför sättas av till kreditreserven. Det är dock rimligt att anta att utgiftsminskningen inte blir fullt så stor som 65 procent av avsatta medel, eftersom förslaget kan antas medföra att avskrivningar på grund av dödsfall eller synnerliga skäl ökar något. Sammantaget beräknas dock statens utgifter minska med 350 miljoner kronor årligen. Kommunerna Socialnämnderna kan i speciella fall ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder om det är den enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå och det skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan gälla t.ex. skulder för boendekostnader eller hushållsel. 21 Normalt lämnas inte ekonomiskt bistånd för t.ex. studiestödsskulder. Mot denna bakgrund bedöms förslagen, som kan få effekt för de återbetalningsskyldiga om tidigast drygt tio år, inte få någon nämnbar påverkan på kommunernas ekonomiska bistånd. För flertalet låntagare kan dock förslaget få effekt om cirka 40 år. Att den enskildes ekonomiska situation däremot ska beaktas av CSN har redogjorts för ovan i promemorian. Administrativa konsekvenser Förslagen bedöms få administrativa konsekvenser för CSN. Det kommer bl.a. att krävas förändringar av it-systemen och av modellen för beräkning av osäkra fordringar. Myndigheten kommer även att få en ny 21 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453).

24 kundgrupp bestående av äldre låntagare som även efter 67 års ålder kommer att ansöka om nedsättning av det belopp som årligen ska betalas. Vidare bedöms förslagen kräva relativt omfattande informationsinsatser till låntagare. De föreslagna ändringarna kommer även att medföra vissa administrativa konsekvenser för Kronofogdemyndigheten. Myndigheten kommer att få hantera fler äldre gäldenärer med studiemedelsskulder. Det är även troligt att förslagen kommer att leda till fler tvister om återbetalning och fler överklagade utsökningsärenden i domstol. Detta kan innebära att de administrativa konsekvenserna ökar något även för de allmänna förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna. Dessa konsekvenser ligger dock längre fram i tiden, eftersom förslagen kan få effekt för de återbetalningsskyldiga om tidigast drygt tio år. För flertalet låntagare kan dock förslagen få effekt om cirka 40 år. 7 Konsekvenser för den enskilde Studielån I dag finns det drygt en miljon låntagare med annuitetslån. Det stora flertalet låntagare kommer emellertid inte att beröras av de föreslagna ändringarna med hänsyn till att de kommer att ha betalat tillbaka sina lån inom ordinarie återbetalningstid dvs. inom 25 år eller den kortare tid som återstår till dess att de fyller 60 år. Eftersom det ännu inte finns några låntagare med annuitetslån som har uppnått 68 års ålder, är det relativt svårt att bedöma hur förändringen påverkar låntagarna. 22 Förslaget kan, som angetts ovan, få effekt för den enskilde om tidigast drygt tio år. Detta gäller personer som tar studielån från och med 2015 och då är 56 år. För flertalet låntagare kan dock förslaget få effekt om cirka 40 år då de uppnår 68 års ålder. Generellt sett får förslaget konsekvenser för de äldre låntagare som har en lägre ålderspension i relation till sin tidigare inkomst från förvärvsarbete. En grupp låntagare som berörs av förslaget är de som under flera år har fått årsbeloppet nedsatt. Detta kan ha resulterat i att skulden inte är slutbetald före 68 års ålder. Denna grupp antas uppgå till personer, varav är män och kvinnor, och den genomsnittliga studielåneskulden efter 67 års ålder uppskattas till cirka kronor. Förslaget antas även få konsekvenser för låntagare som har misskött sin återbetalning och där indrivning av skulden inte varit möjlig. I denna 22 Bedömningen har gjorts utifrån 2013 års totala studieskuld och låntagargrupper.

25 8 grupp ingår relativt många utlandsbosatta låntagare. Totalt uppskattas dessa till cirka personer, varav är män och kvinnor, och den genomsnittliga studielåneskulden efter 67 års ålder till cirka kronor. Nuvarande trygghetsregler i form av nedsättning av årsbelopp med hänsyn till inkomst eller vid synnerliga skäl och avskrivning av studielån vid synnerliga skäl bör enligt förslaget dock även fortsättningsvis gälla för låntagarna. Återkrav av studiemedel Flertalet återbetalningsskyldiga i fråga om återkrav kommer inte att beröras av den föreslagna ändringen. Enligt gällande regler ska återkrav normalt betalas tillbaka omgående, vilket innebär att de flesta kommer att ha betalat tillbaka sina återkravsskulder före 68 års ålder. Konsekvenserna av att avskaffa åldersavskrivningen när det gäller återkrav av studiemedel är relativt svårbedömda. Skälet till detta är att de som har ett återkrav av annuitetslån ännu inte har uppnått 68 års ålder. Cirka personer, varav män och kvinnor, förväntas i dagsläget inte ha betalat av sitt återkrav av studiemedel vid utgången av 67 års ålder (studiemedel tagna efter 2001). Den genomsnittliga återkravsfordran för dessa personer uppskattas till cirka kronor. Låga inkomster är sannolikt en avgörande orsak till att återkrav inte betalas tillbaka omgående. De som i dag får sitt återkrav avskrivet har i flera fall äldre återkravsskulder vilka CSN inte har lyckats driva in under många år. Många av de återkrav som CSN kommer att fortsätta att bevaka även efter 67 års ålder riskerar därför att inte kunna drivas in. Konsekvenser för jämställdheten Studiemedelssystemet är utformat på ett könsneutralt sätt och de föreslagna ändringarna ska gälla lika för kvinnor och män. Kvinnor är i majoritet av dem som förväntas ha kvar en studielåneskuld efter 67 års ålder med anledning av att de har fått årsbeloppen nedsatta och därmed skjutit fram återbetalningen. De har också en högre förväntad genomsnittlig skuld. Antalet kvinnor och män som förväntas ha studielån efter 67 års ålder på grund av att de misskött sin betalning är ungefär lika stort. 23 Detta gäller även återkravsskulder. När det gäller återkravsskulder har män en jämförelsevis högre skuld än kvinnor. Kvinnornas studielåneskulder på grund av misskött betalning är dock något högre än 23 Av det totala antalet låntagare som missköter sin återbetalning uppgår andelen utlandsbosatta kvinnor till cirka tio procent och andelen utlandsbosatta män till cirka tolv procent.

26 männens. Mot bakgrund av att kvinnor genomsnittligt har lägre livsinkomster och utbildar sig i större utsträckning än män men får sämre avkastning på sin utbildningsinvestering, bedöms förslaget sammantaget få större konsekvenser för kvinnor jämfört med män. Kvinnor som är 68 år (2014) förväntas leva i genomsnitt 2,5 år längre än män i samma ålder. 24 Skillnaderna i livslängd innebär att kvinnor kommer att betala tillbaka på sina lån i genomsnitt 2,5 år längre än män i samma ålder. Kvinnor äldre än 65 år har lägre inkomster än män i samma åldersgrupp. Mot bakgrund av inkomstskillnaderna kan det antas att kvinnor med kvarvarande skulder i högre utsträckning än män kommer att ha rätt till nedsättning av årsbeloppet. Detta innebär dock inte att män kommer att betala in ett högre genomsnittligt belopp än kvinnor eller en högre andel av de debiterade beloppen, eftersom kvinnor generellt sett är noggrannare med sin återbetalning Återstående genomsnittlig livslängd för kvinnor och män som är 68 år är 18,95 år respektive 16,38 år. 25 Källa: CSN.

27 10 5. Författningsförslag Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 21 och 25 samt 5 kap. 6 studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse När återbetalningstiden är slut skall eventuell resterande skuld betalas under det följande året. Bestämmelserna om nedsättning i skall tillämpas även vid återbetalning som sker efter den ordinarie återbetalningstiden. Om nedsättning sker, skall återstoden av skulden varje år betalas av med nedsatt belopp tills full återbetalning skett. Om förutsättningar för nedsättning upphör innan full betalning skett, skall det då återstående beloppet betalas under det första kalenderår då nedsättning inte sker. Betalning skall pågå till dess full återbetalning har skett, dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren som har förfallit till betalning. Om det finns synnerliga skäl, får dock också sådana årsbelopp skrivas av. 4 kap När återbetalningstiden är slut ska eventuell resterande skuld betalas under det följande året. Bestämmelserna om nedsättning i ska tillämpas även vid återbetalning som sker efter den ordinarie återbetalningstiden. Om nedsättning sker, ska den återstående skulden varje år betalas av med nedsatt belopp till dess att full återbetalning har skett. Om förutsättningarna för nedsättning upphör innan full betalning har skett, ska det då återstående beloppet betalas under det första kalenderår då nedsättning inte sker. Studielån ska skrivas av om det finns synnerliga skäl för det eller om låntagaren avlider. 1 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort. 2 Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

28 Lån skall också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars finns synnerliga skäl till det. 5 kap. 6 En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts tillbaka, skall bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter skall fordringen skrivas av. Avskrivning skall också ske om den återbetalningsskyldige avlider. Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas. 11 En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts tillbaka ska bevakas. Om återkravet avser studiehjälp, ska fordran bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år och därefter skrivas av. Återkrav av studiestöd ska skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider. Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är nödvändig från allmän synpunkt, behöver indrivningsåtgärder inte vidtas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Bestämmelserna i 4 kap. 21 och 25 i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om studielån för studier som bedrivs efter den 31 december Bestämmelserna i 5 kap. 6 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för återkrav som hänförs till och med det andra kalenderhalvåret 2014.

29 PRESIDIEBESLUT Nr /2015 Kårhuset Lund, 17 juli 2014 Sara Gunnarsson, Kårordförande Presidiebeslut 2, Remiss angående lärosätenas klagomålsrutiner Teknologkåren vid LTH har tillfrågats kring åsikter i frågan om lärosätets hantering av klagomål från enskilda studenter. Hur lärosätet hanterar klagomål från enskilda studenter är viktigt och därför anser presidiet att denna remiss bör behandlas. Presidiet väljer därför att ta beslut om svarsförfattandet då Kårstyrelsen och Fullmäktige inte kommer att sammanträda under sommaren. Den person som bedöms ha mest insikt i frågan kring lärosätenas klagomålsrutiner är Daniel Lundell, Ordförande för utbildningsutskottet. Presidiet beslutar att att Daniel ansvarar för att skriva ett remissvar. Daniel även ansvarar för lämpligt tillvägagångssätt för att inhämta åsikter i frågan. Lund, dag som ovan SARA GUNNARSSON Kårordförande ELIN NORDAHL Generalsekreterare RICKARD MÖLLER Vice Kårordförande MICAELA BORTAS Vice Kårordförande CHRISTIAN HERNVALL Pedell MARIA PERSSON Informationsansvarig Presidiebeslut, nr / (1)

30 REMISS Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik Datum Reg.nr Studentkårer vid statliga universitet och högskolor Inbjudan att lämna synpunkter till Universitetskanslersämbetet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under 2013 kartlagt hur statliga universitet och högskolor hanterar klagomål från studenter. Syftet har varit att skapa en nationell överblick över hanteringen och få möjlighet att ta del av lärosätenas erfarenheter på området. Resultatet har publicerats i rapporten Lärosätenas klagomålsrutiner en kartläggning (rapport 2014:1). UKÄ avser att fortsätta arbetet med att uppmärksamma hur statliga lärosätena hanterar klagomål från studenter. Som ett led i detta arbete är UKÄ intresserad av att ta del av studentkårernas synpunkter. Studentkårerna inbjuds därför att lämna synpunkter genom att besvara bifogade frågor. Studentkårens svar bör skickas elektroniskt (gärna i ett Worddokument) till registrator@uka.se senast den 15 september Ange reg.nr Eventuella frågor besvaras av undertecknad. Med vänlig hälsning Mikael Herjevik Projektledare POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

31 REMISS 2(2) Datum Reg.nr Frågor till studentkåren om lärosätets hantering av klagomål från enskilda studenter Med högskola avses här såväl universitet som högskolor. Med klagomål avses enskilda studenters klagomål på t.ex. långa handläggningstider, betygsättning, bemötande från lärare eller bristande kvalitet på en kurs (se vidare s. 5 i UKÄ:s rapport). 1. Vad anser studentkåren om högskolans hantering av klagomål från enskilda studenter? 2. Vad skulle högskolan kunna göra för att förbättra hanteringen av klagomål från enskilda studenter? 3. Hjälper studentkåren enskilda studenter vid klagomål mot högskolan, t.ex. genom rådgivning eller genom att biträda studenterna? Beskriv gärna hur studentkåren arbetar med dessa frågor. 4. Ger högskolan något särskilt bidrag eller ersättning till studentkåren för kårens eventuella deltagande i klagomålshanteringen, t.ex. genom finansiering av studentombud, utbildningsbevakare eller liknande? 5. Har avskaffandet av kårobligatoriet påverkat studentkårens möjligheter att hjälpa enskilda studenter vid klagomål mot högskolan? I så fall, på vilket sätt? 6. Har studentkåren någon ytterligare synpunkt att lämna när det gäller detta område? Glöm inte att ange studentkårens namn och vilken högskola som svaren avser!

32 , Rapport 2014:1 Lärosätenas klagomålsrutiner en kartläggning

Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel

Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Remisspromemoria U2014/4061/SF 2014-06-17 Utbildningsdepartementet Enheten för studiefinansiering Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel 2 1. Sammanfattning Denna promemoria

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 1 14/15

Protokoll Styrelsemöte 1 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 15 oktober 2014 Daniel Lundell, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 1 14/15 Tid: Måndagen den 8 september 2014 klockan 17.58 Plats: Hollywood, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Remiss. Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52)

Remiss. Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-03-24 U2013/4160/SF Utbildni ngsdepartementet Enheten för studiefinansiering Marie Mäkk Telefon 08-405 32 21 Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remissinstanser:

Läs mer

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån Förslag till ändrade föreskrifter om återbetalning av studielån Datum 2016-10-04 Diarienummer 2016-119-7386 1 (12) Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån Följande

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 8 14/15

Protokoll Styrelsemöte 8 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 22 februari 2016 Daniel Lundell, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 8 14/15 Tid: Måndagen den 15:e december 2014 klockan 18.00 Plats: Perstorp, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 18 14/15

Protokoll Styrelsemöte 18 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 14 juli 2015 Sara Gunnarsson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 18 14/15 Tid: Måndag den 11 maj 2015 klockan 18.00 Plats: Hollywood, Kårhuset Närvarande Styrelsen

Läs mer

Remiss av delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9)

Remiss av delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) Remiss 2018-03-28 U2018/01551/GV Utbildningsdepartementet Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten Fanny Ericson Hållén 070 337 26 51 fanny.ericson.hallen@regeringskansliet.se Remiss av delbetänkandet Ökad

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:133

Regeringens proposition 2012/13:133 Regeringens proposition 2012/13:133 Studiemedel utan prövning av äldre studieresultat Prop. 2012/13:133 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 mars 2013 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 19 14/15

Protokoll Styrelsemöte 19 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 14 juli 2015 Sara Gunnarsson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 19 Tid: Måndag den 25 maj 2015 klockan 18.00 Plats: Perstorp, Kårhuset Närvarande Styrelsen Kårordförande

Läs mer

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20) Remiss 2017-03-17 U2017/01213/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Departementssekreterare Yves Michal Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 1 15/16

Protokoll Styrelsemöte 1 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Studiecentrum Lund, 16 september 2015 Anders Lundqvist Persson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 1 15/16 Tid: Torsdagen den 3:e September 2015 klockan 18.30 Plats: Brunnen,

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 3 15/16

Protokoll Styrelsemöte 3 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 19 oktober 2015 Anders Lundqvist Persson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 3 15/16 Tid: Tisdagen den 6:e Oktober 2015 klockan 17.15 Plats: Perstorp, Kårhuset

Läs mer

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remiss 2017-07-18 U2017/03082/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remissinstanser 1 Myndigheten för delaktighet 2 Statens skolverk

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 29 september 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Rudolf Laurin Wistrand Advokatbyrå Box 11920 404 39 Göteborg MOTPART Centrala studiestödsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om studiestartsstöd; Utkom från trycket den 14 juni 2017 utfärdad den 1 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 12 14/15

Protokoll Styrelsemöte 12 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 27 mars 2015 Sara Gunnarsson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 12 14/15 Tid: Onsdag den 25:e februari 2015 klockan 17.30 Plats: Cornelis, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förtydligande i föräldraledighetslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Elisabeth Svantesson Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 2 13/14

Protokoll Styrelsemöte 2 13/14 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 3 oktober 2013 Sara Gunnarsson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 2 13/14 Tid: Måndag 30 september 2013 klockan 17.59 Plats: Brunnen, Studiecentrum Närvarande

Läs mer

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Ulf Kristersson

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:4

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:4 Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:4 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Innehållsförteckning

Läs mer

CSNFS 2001:4 Omtryckt CSNFS 2007:9 Ändrad CSNFS 2008:5 CSNFS 2010:4 CSNFS 2011:8 CSNFS 2011:11 CSNFS 2015:4 CSNFS 2016:3

CSNFS 2001:4 Omtryckt CSNFS 2007:9 Ändrad CSNFS 2008:5 CSNFS 2010:4 CSNFS 2011:8 CSNFS 2011:11 CSNFS 2015:4 CSNFS 2016:3 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Grundförfattningen i dess lydelse med införda

Läs mer

Remiss av Komvuxutredningens slutbetänkande, En andra och en annan chans ett komvux i tiden (2018:71)

Remiss av Komvuxutredningens slutbetänkande, En andra och en annan chans ett komvux i tiden (2018:71) Remiss 2018-09-06 U2018/03652/GV Utbildningsdepartementet Remiss av Komvuxutredningens slutbetänkande, En andra och en annan chans ett komvux i tiden (2018:71) Remissinstanser Academedia AB Almega Utbildningsföretagen

Läs mer

Dagordning Kårstyrelsemöte, S3 14/15

Dagordning Kårstyrelsemöte, S3 14/15 DAGORDNING Kårstyrelsemöte, S3 Kårhuset Lund, 22 februari 2016 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande Dagordning Kårstyrelsemöte, S3 14/15 Tid: Tisdagen den 2 oktober 2014 klockan 18.00 Plats: Perstorp,

Läs mer

Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)

Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) Remiss 2018-01-30 U2017/05010/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) Remissinstanser

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 10 15/16

Protokoll Styrelsemöte 10 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 15 februari 2016 Björn Sanders, Kårordförande 15/16 Protokoll Styrelsemöte 10 15/16 Tid: Torsdag den 11 februari 2016 klockan 17.15 Plats: Perstorp, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) Remiss 2017-12-07 Ju2017/08641/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Anna Fridh Welin 08-405 38 44 0730-91 70 67 Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) Remissinstanser

Läs mer

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)

Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) REGERINGSKANSLIET Remiss 2014-03-21 S2014/1703/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Inger Laudon Telefon 08-405 42 58 Betänkandet Förändrad assistanserättning en översyn av ersättningssystemet

Läs mer

Statens kreditförluster på studielån

Statens kreditförluster på studielån Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU8 Statens kreditförluster på studielån Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens kreditförluster

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77) Remiss 2018-12-06 U2018/04219/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Lisa Midlert 08-405 99 91 lisa.midlert@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska

Läs mer

Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån

Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2017-10-23 Diarienummer 2017-119-7904 Konsekvensutredning till ändring av Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) föreskrifter om återbetalning av annuitetslån och studielån

Läs mer

Remiss av betänkande Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)

Remiss av betänkande Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Remiss 2017-04-25 Ju2017/04129/KRIM Justitiedepartementet Remiss av betänkande Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän

Läs mer

Remissinstanser. Remiss U2017/00778/UH. Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten

Remissinstanser. Remiss U2017/00778/UH. Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Remiss 2017-05-04 U2017/00778/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Remiss av Universitetskanslersämbetets rapport Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 2 14/15

Protokoll Styrelsemöte 2 14/15 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 15 oktober 2014 Daniel Lundell, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 2 14/15 Tid: Måndagen den 22 september 2014 klockan 17.58 Plats: Perstorp, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:9

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:9 Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:9 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 Grundförfattningen i dess lydelse med införda ändringar CSNFS 2001:3

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng Promemoria 2015-05-13 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Kansliråd Karin Stillerud Telefon 08 405 34 17 Mobil 072 530 59 04 Telefax 08 10 36 33 E-post karin.stillerud@regeringskansliet.se

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 12 15/16

Protokoll Styrelsemöte 12 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 21 mars 2016 Anders Lundqvist Persson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 12 Tid: Tisdagen den 8:e Mars 2016 klockan 17.15 Plats: Hollywood, Kårhuset Närvarande

Läs mer

Dagordning Kårstyrelsemöte, S8 14/15

Dagordning Kårstyrelsemöte, S8 14/15 DAGORDNING Kårstyrelsemöte, S8 Kårhuset Lund, 11 december 2014 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande Dagordning Kårstyrelsemöte, S8 14/15 Tid: Torsdagen den 15 december 2014 klockan 18.00 Plats: Perstorp,

Läs mer

Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51).

Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Remiss 2017-07-03 U2017/02696/S Utbildningsdepartementet Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Härmed remitteras utredningen om en bättre skola genom

Läs mer

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån

Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2015-10-16 Diarienummer 2015-119-8142 Enligt sändlista Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån Den föreslagna föreskriftsändringen

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Ds 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Ds 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem Remiss 2019-02-06 S2019/00497/SF Socialdepartementet Ds 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem Remissinstanser AFA Försäkring Almega AMF Pension Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsgivarverket. Blekinge tekniska högskola. Brottsförebyggande rådet. Chalmers tekniska högskola AB. Datainspektionen.

Arbetsgivarverket. Blekinge tekniska högskola. Brottsförebyggande rådet. Chalmers tekniska högskola AB. Datainspektionen. Remiss 2019-03-07 U2019/00970/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Remiss av promemorian Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 2 15/16

Protokoll Styrelsemöte 2 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 1 oktober 2015 Anders Lundqvist Persson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 2 15/16 Tid: Tisdagen den 22:e september 2015 klockan 18.00 Plats: Perstorp, Kårhuset

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 3-16/17

Protokoll Styrelsemöte 3-16/17 Protokoll Styrelsemöte 3-16/17 Tid: Måndagen den 26 September 2016 klockan 17:15 Plats: Hollywood, Kårhuset Närvarande Styrelsen Kårordförande Styrelseordförande Linus Hammarlund Karin Dammer Desirée Ohlsson

Läs mer

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48) Remiss 2018-06-28 Fi2018/02431 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Torkel Winbladh torkel.winbladh@regeringskansliet.se 08-405 82 19 Med tillit växer handlingsutrymmet

Läs mer

Vissa frågor om underhållsstöd

Vissa frågor om underhållsstöd Promemoria 2012-05-14 S2012/3569/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Vissa frågor om underhållsstöd Promemorians huvudsakliga innehåll När det gäller bidragsskyldigs betalningsskyldighet

Läs mer

Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18)

Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) Remiss 2017-05-11 S2017/02900/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) Remissinstanser 1 Hovrätten för Västra Sverige 2 Lunds tingsrätt

Läs mer

Promemorian Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd. Härmed remitteras promemorian Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd.

Promemorian Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd. Härmed remitteras promemorian Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd. ~ - - Remiss REGERING SKANS LI ET 2016-06-01 2016-06- (J 2 Dnr... Dpl................................ Utbi ldni ngsdepartementet Promemorian Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Härmed remitteras

Läs mer

Regeringskansliet S2016/07755/SF

Regeringskansliet S2016/07755/SF Regeringskansliet Remiss 2016-12-16 S2016/07755/SF Socialdepartementet KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning

Läs mer

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m.

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Lagrådsremiss Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 maj 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) e Regeringskansliet Remiss 2018-05-23 Fi2018/01418/DF Finansdepartementet Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Riksdagens ombudsmän 3 Göta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Regeringskansliet Remiss 2017-04-20 S2017/00606/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remissinstanser 1 Kammarrätten i

Läs mer

Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78) Remiss 2018-12-20 U2018/04199/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Kansliråd Helena Mähler Lejon 08-405 48 29 Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Läs mer

Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) Remiss 2019-02-28 U2019/00304/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Oskar Kindberg oskar.kindberg@regeringskansliet.se 08-405 84 51 Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:3

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:3 Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:3 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 Innehållsförteckning

Läs mer

2015-07-15 S2015/04694/FST

2015-07-15 S2015/04694/FST , > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:8

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:8 Centrala studiestödsnämndens författningssamling Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 Innehållsförteckning 1 kap. Inledande

Läs mer

Regeringskansliet. Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remissinstanser

Regeringskansliet. Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remissinstanser Regeringskansliet Remiss 2017-04-20 S2017/00606/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remissinstanser 1 Kammarrätten i

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 8 15/16

Protokoll Styrelsemöte 8 15/16 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 2516 januari December 2016 2015 Anders Lundqvist Persson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 8 15/16 Tid: Onsdagen den 16:e December 2015 klockan 17.15 Plats:

Läs mer

Låntagare bosatta utomlands Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017

Låntagare bosatta utomlands Kommenterad statistik för perioden juli 2016-juni 2017 Diarienummer -100-9238 Låntagare bosatta utomlands Kommenterad statistik för perioden juli -juni CSN, rapport :5 Diarienummer -100-9238 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4

Läs mer

8 Regeringskansliet. Remittering av betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83) Remiss

8 Regeringskansliet. Remittering av betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83) Remiss 8 Regeringskansliet Remiss 2019-02-18 U2018/04684/UF Utbildningsdepartementet Enheten för ungdomspolitik och folkbildning Kansliråd Petra Capelle 08-405 48 59 Remittering av betänkandet Att förstå och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; SFS 2002:624 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) Remiss 2019-02-28 U2019/00243/S Utbildningsdepartementet Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) Remissinstanser Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Barnombudsmannen Boxholms

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Remiss 2016-11-24 Fi2016/04014/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Sara Westerlund 08-4054023 072-7012593 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden

Läs mer

Ds 2017:39 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer

Ds 2017:39 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Remiss 2017-08-30 S2017/04697/FS Socialdepartementet Ds 2017:39 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Remissinstanser 1 Justitiekanslern (JK) 2 Förvaltningsrätten i Stockholm 3 Domstolsverket

Läs mer

Betänkandet EU:s dataskyddsförordning och utbildningsväsendet (SOU 2017:49)

Betänkandet EU:s dataskyddsförordning och utbildningsväsendet (SOU 2017:49) Remiss 2017-06-07 U2017/02586/RS Utbildningsdepartementet Rättssekretariatet Kansliråd Tyri Öhman +46 72 244 56 92 Betänkandet EU:s dataskyddsförordning och utbildningsväsendet (SOU 2017:49) Remissinstanser

Läs mer

Dagordning Styrelsesammanträde 7, 18/19

Dagordning Styrelsesammanträde 7, 18/19 DAGORDNING Styrelsesammanträde 7 Lund, 2018-12-02 Hanna Järpedal, Styrelseordförande 18/19 Dagordning Styrelsesammanträde 7, 18/19 Tid: Torsdag 6:e december 2018 17:15 Plats: Perstorp, Kårhuset Ärende

Läs mer

Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) slutbetänkande från utredningen Reglering av yrket undersköterska

Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) slutbetänkande från utredningen Reglering av yrket undersköterska Remiss 2019-05-31 S2019/02078/FS Socialdepartementet Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) slutbetänkande från utredningen Reglering av yrket undersköterska Remissinstanser Akademikerförbundet

Läs mer

lndelningskommittens betänkande Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (2018: 10)

lndelningskommittens betänkande Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (2018: 10) e Regeringskansliet Remiss 2018-03-26 Fi2018/00966/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Kansliråd Henrik Källsbo 08-4054350 lndelningskommittens betänkande Myndighetsgemensam

Läs mer

Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1)

Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1) Remiss 2019-03-07 Ju2019/00209/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1) Remissinstanser Alvesta kommun (kap. 8) Arbetsmiljöverket

Läs mer

Dagordning Kårstyrelsemöte, S2 14/15

Dagordning Kårstyrelsemöte, S2 14/15 DAGORDNING Kårstyrelsemöte, S2 Kårhuset Lund, 22 februari 2016 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande Dagordning Kårstyrelsemöte, S2 14/15 Tid: Måndag den 22 september 2014 klockan 18.00 Plats: Perstorp,

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte 6 13/14

Protokoll Styrelsemöte 6 13/14 PROTOKOLL Kårstyrelsen Kårhuset Lund, 7 januari 2014 Sara Gunnarsson, mötessekreterare Protokoll Styrelsemöte 6 13/14 Tid: Måndag 9 december 2013 klockan 18.00 Plats: Perstorp, Kårhuset Närvarande Styrelsen

Läs mer

Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Remiss 2018-01-19 Fi2018/00130/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Jonathan Larkeus 08-405 31 92 Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig

Läs mer

Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18)

Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) Remiss 2017-05-11 S2017/02900/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) Remissinstanser 1 Hovrätten för Västra Sverige 2 Lunds tingsrätt

Läs mer

Remiss av KLIVA:s delbetänkande På väg mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (U2019/02278/GV)

Remiss av KLIVA:s delbetänkande På väg mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (U2019/02278/GV) Remiss 2019-07-02 U2019/02278/GV Utbildningsdepartementet Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten Anita Carlstedt Remiss av KLIVA:s delbetänkande På väg mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Remiss 2017-03-17 S2017/01743/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Tommy Sundholm Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän, JO 2 Riksrevisionen 3

Läs mer

Remiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Remiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården d Regeringskansliet Remiss 2018-02-20 S2018/01188/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Christina Fredin Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården Remissinstanser: 1 Riksdagens

Läs mer

För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Regeringskansliet Remiss 2018-01-24 S2018/00232/FS Socialdepartementet För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissinstanser 1 Riksdagens

Läs mer

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd.

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. Handläggare: Elin Rosenberg Datum: 2007-11-20 Dnr: PT2-6/0708 Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. I enlighet med 27 verkförordningen (1995:1322) bereds ni

Läs mer

Betänkandet Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

Betänkandet Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36) Remiss 2019-06-28 Fi2019/02525/S1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen, Enheten för inkomstskatt och socialavgifter Tove Berlin Betänkandet Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad

Läs mer

Betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22): Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22): Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Remiss 2018-05-09 A2018/00777/I Arbetsmarknadsdepartementet Betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22): Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Remissinstanser

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:5

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:5 Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2001:5 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om återbetalning av studiemedel tagna före den 1 januari 1989 Innehållsförteckning 1 kap. Inledande

Läs mer

En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

CSNFS 2001:5 Omtryckt CSNFS 2007:10 Ändrad CSNFS 2008:6 CSNFS 2010:5 CSNFS 2011:12 CSNFS 2016:4 CSNFS 2017:3

CSNFS 2001:5 Omtryckt CSNFS 2007:10 Ändrad CSNFS 2008:6 CSNFS 2010:5 CSNFS 2011:12 CSNFS 2016:4 CSNFS 2017:3 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:5) om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel tagna före den 1 januari 1989 Grundförfattningen i dess lydelse med införda

Läs mer

Budgetunderlag Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:4 Hemutrustningslån

Budgetunderlag Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:4 Hemutrustningslån Diarienummer 2016-102-9323 Budgetunderlag - Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:4 Hemutrustningslån Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:13 Lån till körkort CSN

Läs mer

Remiss av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

Remiss av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) Remiss 2018-12-20 Ju2018/05292/L4 Justitiedepartementet Remiss av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) ABB Affärsverket Svenska kraftnät Arboga kommun Business Sweden

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:10

Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:10 Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 2007:10 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allämänna råd om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel tagna före den 1 januari

Läs mer

Dagordning Styrelsesammanträde 9, 18/19

Dagordning Styrelsesammanträde 9, 18/19 DAGORDNING Styrelsesammanträde 9 Lund, 2019-01-27 Hanna Järpedal, Styrelseordförande 18/19 Dagordning Styrelsesammanträde 9, 18/19 Tid: Onsdag 30:e januari 2018 17:15 Plats: 234, Kårhuset Ärende Åtgärd

Läs mer

e Regeringskansliet Lantmäteriet \nk \61.,- l~_l_~/~~~ Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44)

e Regeringskansliet Lantmäteriet \nk \61.,- l~_l_~/~~~ Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44) e Regeringskansliet Remiss 2018-09-14 Fi2018/02531/0U Lantmäteriet 20113-09- 18 \nk \61.,- l~_l_~/~~~ onr:........... Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för offentlig upphandling

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden

Läs mer