Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram

Transkript

1 Tillhörande detaljplan för Bergsvik Befintliga och nya bostäder inom fastigheterna del av Ödsby 4:1 m fl, Munkedals kommun gestaltningsprogram FÖR NYA BOSTÄDER OCH GRÖNSTRUKTUR UTSTÄLLNINGSHANDLING Mars 2013 Flygvy med exempel på gestaltning som eftersträvas i programmet, lågt och diskret färgsatt och utformat. Gula hus symboliserar befintlig bebyggelse. I bakgrunden Ängenområdet som kan ges ljusare och något starkare kulörer. GESTALTNINGSPROGRAM Flygvy som illustrerar hur ny bebyggelse på Kullen i huvudsak underordnas omgivande topografi höjdmässigt. Syfte Gestaltningsprogrammet utgör ett underlag för projektering, bygglovgivning och genomförande av bebyggelse och allmän platsmark inom planområdet. Det utgör därmed ett komplement till detaljplanens planbestämmelser. Gestaltningsprogrammet anger vissa riktlinjer för hur den nya bebyggelsen kan utvecklas med varsamhet om befintlig naturmiljö och befintlig bebyggelse och utformas med hänsyn till landskapsbilden. Mars

2 Kullen Terränganpassning: Tomter liksom byggnader ska terränganpassas. Målsättningen är att ett minimum av sprängning, schaktning eller markfyllning utförs. För att möjliggöra delvis planare tomter samt markera tomtgräns föreslås i några lägen låga naturstensmurar som inpassas i terrängen. En uppdelning av bostadshuset i flera mindre volymer är också ett sätt att anpassa byggnaden bättre till den specifika tomtens topografi. Sammantaget skapar detta en småskalighet vilket blir verkningsfullt för helhetsmiljön och landskapsbilden. Anordnande av tomtmark bör i huvudsak inte ske som avsläntad eller hårt kultiverad trädgårdstomt. Istället bör naturmark och enskilda solitära träd behållas på tomterna i den andan att byggnader tillkommer på naturens villkor. Hårdgjord mark bör därmed begränsas och utföras som grusad yta eller med plattbeläggning. Uteplats kan också utföras som träterrass på stolpar eller som marknära altan av trä där dess delar kulörmässigt behandlas lika omgivande fasad. Enplansbebyggelse planeras huvudsakligen. I måttligt sluttande terräng kan en sådan lösning med fördel utföras uppstolpad och eventuellt kläs med vegetationsspaljé. Utförs sockel bör den begränsas i höjd så att den inte tillsammans med stödmurar i terrängen eller på tomten får verkan av en hög mur. Nedre del av höga socklar förses med vegetationsskärm. Terrängförhållandena möjliggör utförande med sluttningsvåning (suterräng) i några lägen där tomterna sluttar brantare. För att undvika verkan av en alltför stor samlad bebyggelse eller riskera att ge samlade effekter av solblänk i materialen, bör bostadshusen orienteras i varierande riktningar. Dock bör husen huvudsakligen ligga med långsidan längs höjdkurvorna. Material och kulörer ska anpassa byggnaderna väl till den omkringliggande naturen. En liggande eller stående träfasad i en kulörskala med grå och bruna nyanser, med måttlig svärta och låg kulörthet i enlighet med plankartans bestämmelser, får byggnaderna att bättre smälta in mot trädstammar, lövverk, markvegetation och bergsytor. En alltför mörk byggnad kan bli mer synlig med en ljus himmel som bakgrund, varför kulörer ska hållas i en mellanskala. Grånat trä behandlat med järnvitriol är en bra nyansreferens för ändamålet, dock inte för ljus. Suterrängvåning bör utföras i en något mörkare ton än övervåningen. Starka accentkulörer ska i princip inte förekomma i dessa bebyggelsegrupper. Tak utförs lämpligen med vegetationstak (sedumtak) alternativt mörk, matt bandfalsad takplåt. Illustrationerna visar pulpettak, sadeltak är möjligt. Motsvarande exempel på norra sidan, flygvy Husbredder bör, för att åstadkomma god inpassning i naturen, inte överstiga 8 meter, volymerna hållas låga med taklutningar på 6-10 O. Komplementbyggnaden bör uppföras fristående och med ingrävd bakkant eller långsida i slänter. Stora markuppfyllnader ska inte medges. Byggnaders orientering: Kullens bebyggelse är i någon mån exponerad på längre avstånd, speciellt från öster. Exempel på placering av byggnader så lågt som möjligt och med små uppfyllnader. Illustrationen är endast en placeringsstudie, nödvändig markanpassning behöver ske. Exempel på terränganpassad placering och ett utförande som anpassats till platsen och naturen. Mars

3 Tomt D:2 Tomt D:2 placeras på den övre flackare delen av den lilla kullen och hålls tillbaka så att inte siktlinjer för övrig bebyggelse störs. Ekar på tomten ska sparas om möjligt. För norra delen av tomten krävs marklov för att fälla ekar/större träd. Viss gallring bör ske. Tillfartsväg ordnas med kulvertering över bäcken som kantas diskret med natursten. En gångväg i naturmarken upp till angränsande fastighet anläggs under förexploateringen lika övriga nya gång stigar i området, se Gångstigar nedan. Gångstigen kompletteras med en naturstenskant (enkel stensträng med upp till 0,5 m stora stenar) på den sida som vetter mot bäcken som stöd och som markering Gångstigen placeras ungefär enligt kartan, viss buskvegetation behöver röjas. Gångstig Låg naturstensmur i tomtgräns Del av tomt som inte får höjas Tomtens byggrätt är begränsad till västra sidan av den lilla kullen. Utformning av tillfart, tillgäng lighet och markanpassning behöver studeras ytterligare i bygglovskedet. Det illustrerade exemplet visar en möjlig lösning. Nedre delen av tomten mot bäcken kan med fördel höjas något och avslutas med stenmur i nedre delen. Endast nedre och västra delen av tom ten får förhöjas, marken vid den illustrerade huvudbyggnaden utgör utgör huvudsaklig övre gräns för markförändringar. Garaget kan behöva sprängas in i berg delvis, men endast genom mindre sprängning. I huvudsak ska byggnader placeras på berg om sådant förekommer. I övrigt ska utformning även ske enligt ovan för Kullen. Exempel på terränganpassad placering och ett utförande som anpassats till platsen och naturen. Mars

4 Övriga nya områden Bostäder på Västra berget Bebyggelsen nedanför Västra berget ska inordnas i de omgivande trädbestånden, delvis bakom en utglesad trädridå i åkerkanten. Bostadshusen kan inredas med vind och takkupor och liknar därmed utförande av befintlig bebyggelse. Bebyggelsen uppe på berget ska ansluta till riktlinjerna för Kullen, se ovan. Material och kulörer för bostadshus ska bestå av liggande eller stående träpanel. Fasader bör målas i ljusa neutrala kulörer (vitt, grått, beige e d). Takbeläggning ska vara i mörka eller dova kulörer och bestå av takpannor av tegel eller betong alternativt bandfalsad matt plåt. Bebyggelsen uppe på berget ska ansluta till riktlinjerna för Kullen, se ovan. Komplementbyggnaden, kan bör utföras med material och kulör som utförs lika bostadshuset. Terass eller altan utförs i trä eller med markplattor. Bostäder på Ängen Bebyggelsen ska skapa ett tydligt gaturum och bör inte saxa mellan gatunära lägen och lägen längre in på tomten, utan hålla en relativt jämn linje för att möjliggöra öppnare siktstråk Tomterna bör avskiljas med busk- eller häckplantering, även mot parkområdet. Material och kulörer för bostadshus ska bestå av liggande eller stående träpanel, där delar kan utgöras av skivmaterial. Fasader bör målas vita eller i ljusa neutrala kulörer (grå, beige e d) som kan kompletteras med accentkulör på snickerier (fönster, dörrar). Takbeläggning ska vara i matt utförande och bestå av takpannor av tegel eller betong alternativt bandfalsad matt plåt. Allmänna platser Naturmark Närheten till naturen är en stor tillgång I Bergsvik både som närmiljö för boende och för rekreation. All naturmark ska i sina rörelsestråk hållas fri från fallna trä och röjd från sly, se vidare i bilaga Skötselplan. Utsiktsplatser Längs höjdryggen och på de enskilda topparna inom naturreservatet finns naturliga avsatser som kan anordnas som utsiktsplatser. Information om och regler för vistelse i naturreservatet och naturmarken bör anslås på informationstavlor vid gångstigar i anslutning till utsiktsplatser eller vid allmänna p-platser. Öppna landskapsrum Några större och mindre öppna naturområden ligger i anslutning till Bergsviksvägen. Dessa kan bättre framträda som landskapsrum genom medveten gestaltning och tydligare rumsbildning: Naturområdet i Hogen bör tydligare uttryckas som ett öppet naturrum mot bebyggelsen och Bergsviksvägen. Den täta vegetationen av lövträd och sly gallras till mindre dungar av träd i varierande höjd. De ganska glesa träddungarna står då i en slagen ängsmark upp mot angränsande stengärdsgård i norr. Diket genom området rensas och breddas så att upplevelsen av öppet vatten stundtals porlar i den svaga sluttningen mot det anlagda fördröjningsmagasinet för dagvatten. Magasinet kommer inte att ha stående vatten utom vid hög nederbörd. Naturområdet i södra delen av Ängen ska behålla sin öppna karaktär som ett långsträckt landskapsrum och avgränsas av omgivande skogskant i söder. Det nyanlagda dagvattendiket tillsammans med en ridå av låga träd, i kanten av lokalgatan, bildar gräns mellan den nya boendemiljön och ängsmiljön. Den kvarvarande delen av ängen är tänkt att bli mer tillgänglig genom torrare mark och anlagd gångväg med spångar eller mindre broar av trä över diken och bäckar, se exempel nedan. Inspiration för utförande av bro-dike Komplementbyggnaden kan utföras med en avvikande fasadkulör från huvudbyggnaden och målas röda, bruna, gråsvarta eller dylikt. Utsikt från höjderna i Bergsvik Mars

5 Kullens södra slänt är ett öppet landskapsrum som ansluter mot Bergsviksvägen och begränsas på sidorna av kraftig skog respektive en mindre bergsplatå. Slänten innehåller ett fornlämningsområde där marken lämnas orörd. En gångväg leds norr om fornlämningsområde. Som övre begränsning av området kommer naturstensmurar att uppföras som låga stödmurar med uppfyllnad för de ovanförliggande bostadstomterna. Detta sker redan i exploateringen av övrig infrastruktur. Nödvändig släntning utmed ny väg utförs med marktäckning liknande omgivande mark. Parkområde Det centrala läget gör delområdet lämpligt som mötespunkt för hela Bergsviksområdet. En samlande idé blir då att skapa en boendemiljö runt en gemensam rekreation syta i form av ett större parkområde med bollplan och lekplats. Trädrader av mindre lövträd föreslås omge bollplan och gräsytor och utefter det genomkorsande gångstråket. Bostadstomterna med häckvegetation i tomtgränserna bildar avgränsning mot ett inre parkrum. Mot Bergsviksvägen avgränsas tomterna med naturstensmurar mot mellanliggande parkmark och avser att ge uttryck för en fortsättning av fägatan i väster. Ytan mellan Bergsviksvägen och bollplan får karaktären av äng med en gles rad av halvstora träd, 8 10 meter höga, längs gc-banan. Parkmiljön utformas med klippta gräskullar som svagt välvande mindre markhöjningar om ca 0,2 meter på tre sidor om den klippta bollplanen som kan sänkas motsvarande (geoteknisk bestämmelse begränsar). Vegetation med buskar i dungar placeras kring förhöjningarna. Gångvägar hålls grusade omgärdade av en smal klippt gräsyta. Gräsytor i övrigt hålls slagna. Lekplatsen utrustas för små och mellanstora barn och kan innehålla en blandning av gräs och grusytor. Parken bör utrustas med belysning på låga stolpar, ca 3 meter höga, med nedåtriktad ljusbild längs gångstråk och vid lekplatsen. Kulturområden Befintliga stengärdesgårdar ska bevaras och lyftas fram genom att hållas fria från sly och ge områdets gestaltning en kulturhistorisk koppling. Belysning Hela Bergsviksvägen och nya tillfartsvägar förses med gatubelysning som utgörs av stolparmatur, ca 4 5 meter hög, med nedåtriktad ljusbild. Armaturer placeras med utgångspunkt från vägkorsning och mötesplats och är däremellan gles. Den relativt sparsamma belysning ska främst ska utgöra led- och miljöbelysning Gångstigar Nya gångstigar i naturen utförs med underlag som underlättar framkomlighet, till exempel fint grus eller hellre barkspån, till en bredd av ca 1 meter. I anslutning till stigens början, vid väg eller bebyggelse, kan en pollarbelysning eller skylt utföras som annonserar stråket. Friluftsbad i Solvik Det öppna rummet vid strandkanten ska efter att marken justerats enligt planbeskrivning och skötselplan utgöra friluftsbad tillsammans med en ny träbrygga mot berget. Genom berget avskiljs badet i ett mer familjeanpassad med grunt vatten och ett med bad från bryggan och berget med djupare vatten. Bryggan görs som ett trädäck anslutet mot berget och bitvis brett nog för solbadande, där berget tillåter. I övrigt utrustat med en enkel badstege. En bryggmiljö som kan som kan vara inspiration för Solvik och badstege vid naturbadplatserna. Mars