Detaljplan för Bergsvik Landskapsbildsanalys

Transkript

1 Tillhörande detaljplan för Befintliga och nya bostäder inom Ödsby 4:1 m fl Bergsvik, Munkedals kommun landskapsbildsanalys VISUALISERING AV FÖRÄNDRINGAR I LANDSKAPSBILDEN I samband med planarbetet för Bergsviks kompletterade bostadsbebyggelse med 3 nya delområden och 1-5 enskilda kompletterande tomter och utökad båthamn har en landskapsbildsanalys tagits fram för att visualisera de förändringar som kan förväntas. UTSTÄLLNINGSHANDLING Mars 2013 Flygvy över 3D-modell med redovisade betraktelsepunkter markerade. Mars

2 METOD För att bedöma hur landskapsbilden påverkas har en digital 3D-modell tagits fram, vilket ger relativt tillförlitliga visualiseringar av hur tänkt bebyggelse kan komma att uppfattas från olika viktiga betraktelsevinklar. För att identifiera de viktigaste siktlinjerna har de olika rumsbildande elementen i landskapet noterats, i Bergsviks fall uteslutande höjder/berg och tät skog De rörelsestråk som bedöms ha störst betydelse för uppfattningen av bebyggelsen i landskapsrummet är trafiken utmed Gårvikvägens dalgång och båtlivet på Gullmarn. Hur den nya bebyggelsen kan uppfattas inne i området visualiseras också. 3D-modellen har skapats utifrån grundkartans höjdkurvor och byggnader är inplacerade på byggbara plushöjder tomt för tomt. Gula hus i modellen symboliserar befintlig bebyggelse. Den nya bebyggelsen illustreras ljusgrå/vit vilket möjligen kan göra att den uppfattas mer i dessa vyer än man kan förvänta sig i ett verkligt utförande med dovare färgtoner. Vegetationen är generellt sett mindre framträdande i 3D-vyerna än i verkligheten för att den inte ska riskera att dölja bebyggelsen mer än i verkligheten. KARTANALYS Bebyggelsen är synlig från varierande avstånd beroende på hur högt den ligger i topografin. I kartanalysen anges därför särskilt de barriärer/siktskuggor som påverkar Kullen, eftersom den bebyggelsen är högst belägen. Även den befintliga bebyggelsens synlighet anges i kartan, det berör Ravinen och delar av Södra området närmast Gullmarn. Delområde Kullen är inte synlig från Gårviksvägen annat än på mycket långt håll närmare Gårvik. Kullen syns däremot inom vissa delar av Saltkällefjorden. Ängen och Kullen syns från söder genom jordbrukslandskapet. Bergspartiet i naturreservatet bildar primär fond för fjordrummet. Kullen är sekundär rumsbildare med sitt läge ca 300 m innanför strandlinjen. Mars

3 nuvarande landskap fotovyer Landskapsbilden beskrivs här med de viktigaste fotovyerna utifrån kartanaklysen. Fotona är inte tagna exakt i modellvyernas lägen men ger en bild av befintlig vegetation och landskapets karaktär. Kullen Fotovy från båtbryggan i Solvik mot de nedre delarna av Ravinen. Fotot visar att det finns mycket vegetation i Ravinenområdet Fotovy dalstråket längs Gårviksvägen (norrut) Gårviksvägen österut Fotovy Sörgårdsdammen från Gårviksvägen, dammens ungefärlig synlig vallslänt (grön linje), överkant vall i nivå med kullen till höger i grön bild, vattenyta syns ej slänt illustreras med linje. Fotovy från Gula Hällerna, naturbadplatsen nedanför delområde Södra. Fotot illustrerar hur bebyggelsen ligger i siktskugga från området utmed strandlinjen. Fotovy från bryggan i Solvik söderut med de dramatiska bergen utmed sydöstra sidan av Saltkällefjorden. Berget dominerar landskapsrummet, ett landmärke. Mars

4 Fotovy från Gårviksvägen vid korsningen med Bergsviksvägen. Västra Berget rakt fram och till höger om Bergsviksvägen. Låg sly och buskvegetation kommer att rensas i åkerns fond medan större träd kommer att sparas. I den högra kanten av bilden sker ingen exploatering utan den relativt täta skogen står kvar. Södra Fotovy ovan (montage) från sydost på fjordens is mot naturreservatet. Kullen döljs i fotomontaget bakom den högre centrala bergstoppen och blir mer synlig åt respektive sida enligt analyskartan montaget nedan. Solvik Det betyder att vid färd utmed fjorden är bebyggelsen i Bergsvik omväxlande synlig och dold. Kullen Carlanders båtvarv Fotovy (montage 2013) rakt mot väster från marinan på andra sidan fjorden (vy 8). Träd som finns kvar, Vegetationsparti som sparas Solvik huvudsakligen björk, ska sparas i möjligaste mån, både inom och utanför tomtmark. Det markerade vegetationspartiet skyddas enligt bestämmelse på plankartan Mars

5 modellvyer / konsekvenser Vy 1 A:4 A:3 A:5 A:1 Vy 2 Modellvy 1 NULÄGE från Gårviksvägen längs Bergsviksvägen. Modellvy 1 EXEMPEL Det är viktigt att spara en ridå av trädutmed åkerkanten för att dalgångens landskapsrum ska bevaras. A6 syns inte i modellvyn över krönet från fotopunkten. Några hus på Kullen kan skönjas i bakgrunden. A:4 A:1 Modellvy 2 NULÄGE från Gårviksvägen vid en punkt närmare Gårvik. Modellvy 2 EXEMPEL från Gårviksvägen vid en punkt närmare Gårvik, A:4 syns delvis bakom bergets grön. A:5-A:6 döljs av berget. En gles vegetationsridå sparas mellan bebyggelsen och åkermarken. Mars

6 modellvyer / konsekvenser Vy 3 Modellvy 3 NULÄGE från jordbruksmarkerna/ängarna söder om Ängen. Modellvy 3 EXEMPEL Ängens bebyggelse är lite mer högrest i ena sidan, Kullens bebyggelse följer bergets formation. Vy 4 Modellvy 4 NULÄGE från korsningen mellan Södervägen, Kullens nya väg och Bergsviksvägen i riktning västerut över Ängen. Modellvy 4 EXEMPEL Ängen bebyggs i norra och centrala delen. Till vänster öppnar landskapet upp sig i ett naturstråk över ängarna söderut. Mars

7 modellvyer / konsekvenser Vy 5 C:1 Modellvy 5 NULÄGE från Södervägen mitt i område Södra. (I bilden syn föreslagen tidigt anlagd mur/terrassering i slänten) Modellvy 5 EXEMPEL Bebyggelsen ligger längre upp i slänten än i samrådshandlingen. Husen syns från Södergatan bakom en ridå av träd. Vy 6 Modellvy 6 NULÄGE från fjorden öster om Södra (utanför Gula hällerna ) Befintlig bebyggelse i område Södra är delvis synlig på bergkrönet. Vegetationen i naturreservatet är väsentligt tätare än i modellen (jämför de gröna fälten på marken.) Modellvy 6 EXEMPEL Bebyggelsen på Kullen blir troligen inte synlig. Mars

8 modellvyer / konsekvenser Vy 7 Modellvy 7 NULÄGE från marinan rakt österut på andra sidan fjorden.det finns i verklighetenbetydligt mer träd i naturreservatet till vänster i bild. Modellvy 7 EXEMPEL Bebyggelsen blir synlig i det här perspektivet. Dock inte dominerande. På längre håll inne i fjorden är det svårt att urskilja dessa förändringar. Vy 8 Modellvy 8 NULÄGE från fjorden nordost om Solvik. Kullens topp bildar horisontlinje tillsammans med omgivande vegetation som i den här vinkel fortfarande döljer delar av Kullens slänter. Modellvy 8 EXEMPEL Bebyggelsen blir synlig men i ett tillbakadraget läge. Kullens topp bildar horisontlinje tillsammans med byggnadernas tak och omgivande vegetation. Mars

9 Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kommer man i vissa siktstråk från Gullmarn och i viss mån från Gårviksvägen och från dalstråket söder om Ängen att kunna se delar av den nya bebyggelse som är belägen på högre nivåer i området. Silhuettverkan mot horisonten kommer att bli relativt liten då byggnaderna genom sin placering och sina utformningsbegränsingar i stort underordnar sig den dominerande topografin och vegetationen. De följande visualiseringarna har en mindre grad av vegetation än den faktiska beskogningen. Det är fördelaktigt att spara partier av den vegetation som finns kvar på och runt Kullen och Västra Berget för att ge den nya bebyggelsen bättre inpassning i landskapet. Ingen av de enskilda nya tomterna bedöms påverka landskapsbilden påtagligt. Inifrån Bergsviksområdet kommer framför allt bebyggelsen på Ängen att förändra landskapsbilden. Förstoring av Modellvy 8 från Gullmarn längs Ravinen med Kullen i fonden. I verkligheten finns det mer skog i Ravinen framför Kullen och till höger om Kullen på angränsande fastighet. Även i vänster bildsida finns fler träd. Den nya tomten D:2 kommer att synas invid den övriga bebyggelsen i Ravinen, i kanten av skogen. Sommartid kommer det att ligga båtar vid den utbyggda hamnen (flytbryggorna syns i modellvyn). Hamnen blir en blickpunkt i landskapet under dessa månader, mer än idag. Fotovy från Gullmarn, längs Ravinen med bryggan i förgrunden, med Kullen i fonden. (Fotot är taget innan Kullen avverkades.) C:8 C:6 D:2 Mars

10 Tillhörande detaljplan för Bergsvik Befintliga och nya bostäder inom fastigheterna del av Ödsby 4:1 m fl, Munkedals kommun gestaltningsprogram FÖR NYA BOSTÄDER OCH GRÖNSTRUKTUR UTSTÄLLNINGSHANDLING Mars 2013 Flygvy med exempel på gestaltning som eftersträvas i programmet, lågt och diskret färgsatt och utformat. Gula hus symboliserar befintlig bebyggelse. I bakgrunden Ängenområdet som kan ges ljusare och något starkare kulörer. GESTALTNINGSPROGRAM Flygvy som illustrerar hur ny bebyggelse på Kullen i huvudsak underordnas omgivande topografi höjdmässigt. Syfte Gestaltningsprogrammet utgör ett underlag för projektering, bygglovgivning och genomförande av bebyggelse och allmän platsmark inom planområdet. Det utgör därmed ett komplement till detaljplanens planbestämmelser. Gestaltningsprogrammet anger vissa riktlinjer för hur den nya bebyggelsen kan utvecklas med varsamhet om befintlig naturmiljö och befintlig bebyggelse och utformas med hänsyn till landskapsbilden. Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram Mars

11 Kullen Terränganpassning: Tomter liksom byggnader ska terränganpassas. Målsättningen är att ett minimum av sprängning, schaktning eller markfyllning utförs. För att möjliggöra delvis planare tomter samt markera tomtgräns föreslås i några lägen låga naturstensmurar som inpassas i terrängen. En uppdelning av bostadshuset i flera mindre volymer är också ett sätt att anpassa byggnaden bättre till den specifika tomtens topografi. Sammantaget skapar detta en småskalighet vilket blir verkningsfullt för helhetsmiljön och landskapsbilden. Anordnande av tomtmark bör i huvudsak inte ske som avsläntad eller hårt kultiverad trädgårdstomt. Istället bör naturmark och enskilda solitära träd behållas på tomterna i den andan att byggnader tillkommer på naturens villkor. Hårdgjord mark bör därmed begränsas och utföras som grusad yta eller med plattbeläggning. Uteplats kan också utföras som träterrass på stolpar eller som marknära altan av trä där dess delar kulörmässigt behandlas lika omgivande fasad. Enplansbebyggelse planeras huvudsakligen. I måttligt sluttande terräng kan en sådan lösning med fördel utföras uppstolpad och eventuellt kläs med vegetationsspaljé. Utförs sockel bör den begränsas i höjd så att den inte tillsammans med stödmurar i terrängen eller på tomten får verkan av en hög mur. Nedre del av höga socklar förses med vegetationsskärm. Terrängförhållandena möjliggör utförande med sluttningsvåning (suterräng) i några lägen där tomterna sluttar brantare. För att undvika verkan av en alltför stor samlad bebyggelse eller riskera att ge samlade effekter av solblänk i materialen, bör bostadshusen orienteras i varierande riktningar. Dock bör husen huvudsakligen ligga med långsidan längs höjdkurvorna. Material och kulörer ska anpassa byggnaderna väl till den omkringliggande naturen. En liggande eller stående träfasad i en kulörskala med grå och bruna nyanser, med måttlig svärta och låg kulörthet i enlighet med plankartans bestämmelser, får byggnaderna att bättre smälta in mot trädstammar, lövverk, markvegetation och bergsytor. En alltför mörk byggnad kan bli mer synlig med en ljus himmel som bakgrund, varför kulörer ska hållas i en mellanskala. Grånat trä behandlat med järnvitriol är en bra nyansreferens för ändamålet, dock inte för ljus. Suterrängvåning bör utföras i en något mörkare ton än övervåningen. Starka accentkulörer ska i princip inte förekomma i dessa bebyggelsegrupper. Tak utförs lämpligen med vegetationstak (sedumtak) alternativt mörk, matt bandfalsad takplåt. Illustrationerna visar pulpettak, sadeltak är möjligt. Motsvarande exempel på norra sidan, flygvy Husbredder bör, för att åstadkomma god inpassning i naturen, inte överstiga 8 meter, volymerna hållas låga med taklutningar på 6-10 O. Komplementbyggnaden bör uppföras fristående och med ingrävd bakkant eller långsida i slänter. Stora markuppfyllnader ska inte medges. Byggnaders orientering: Kullens bebyggelse är i någon mån exponerad på längre avstånd, speciellt från öster. Exempel på placering av byggnader så lågt som möjligt och med små uppfyllnader. Illustrationen är endast en placeringsstudie, nödvändig markanpassning behöver ske. Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram Exempel på terränganpassad placering och ett utförande som anpassats till platsen och naturen. Mars

12 Tomt D:2 Tomt D:2 placeras på den övre flackare delen av den lilla kullen och hålls tillbaka så att inte siktlinjer för övrig bebyggelse störs. Ekar på tomten ska sparas om möjligt. För norra delen av tomten krävs marklov för att fälla ekar/större träd. Viss gallring bör ske. Tillfartsväg ordnas med kulvertering över bäcken som kantas diskret med natursten. En gångväg i naturmarken upp till angränsande fastighet anläggs under förexploateringen lika övriga nya gång stigar i området, se Gångstigar nedan. Gångstigen kompletteras med en naturstenskant (enkel stensträng med upp till 0,5 m stora stenar) på den sida som vetter mot bäcken som stöd och som markering Gångstigen placeras ungefär enligt kartan, viss buskvegetation behöver röjas. Gångstig Låg naturstensmur i tomtgräns Del av tomt som inte får höjas Tomtens byggrätt är begränsad till västra sidan av den lilla kullen. Utformning av tillfart, tillgäng lighet och markanpassning behöver studeras ytterligare i bygglovskedet. Det illustrerade exemplet visar en möjlig lösning. Nedre delen av tomten mot bäcken kan med fördel höjas något och avslutas med stenmur i nedre delen. Endast nedre och västra delen av tom ten får förhöjas, marken vid den illustrerade huvudbyggnaden utgör utgör huvudsaklig övre gräns för markförändringar. Garaget kan behöva sprängas in i berg delvis, men endast genom mindre sprängning. I huvudsak ska byggnader placeras på berg om sådant förekommer. I övrigt ska utformning även ske enligt ovan för Kullen. Exempel på terränganpassad placering och ett utförande som anpassats till platsen och naturen. Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram Mars

13 Övriga nya områden Bostäder på Västra berget Bebyggelsen nedanför Västra berget ska inordnas i de omgivande trädbestånden, delvis bakom en utglesad trädridå i åkerkanten. Bostadshusen kan inredas med vind och takkupor och liknar därmed utförande av befintlig bebyggelse. Bebyggelsen uppe på berget ska ansluta till riktlinjerna för Kullen, se ovan. Material och kulörer för bostadshus ska bestå av liggande eller stående träpanel. Fasader bör målas i ljusa neutrala kulörer (vitt, grått, beige e d). Takbeläggning ska vara i mörka eller dova kulörer och bestå av takpannor av tegel eller betong alternativt bandfalsad matt plåt. Bebyggelsen uppe på berget ska ansluta till riktlinjerna för Kullen, se ovan. Komplementbyggnaden, kan bör utföras med material och kulör som utförs lika bostadshuset. Terass eller altan utförs i trä eller med markplattor. Bostäder på Ängen Bebyggelsen ska skapa ett tydligt gaturum och bör inte saxa mellan gatunära lägen och lägen längre in på tomten, utan hålla en relativt jämn linje för att möjliggöra öppnare siktstråk Tomterna bör avskiljas med busk- eller häckplantering, även mot parkområdet. Material och kulörer för bostadshus ska bestå av liggande eller stående träpanel, där delar kan utgöras av skivmaterial. Fasader bör målas vita eller i ljusa neutrala kulörer (grå, beige e d) som kan kompletteras med accentkulör på snickerier (fönster, dörrar). Takbeläggning ska vara i matt utförande och bestå av takpannor av tegel eller betong alternativt bandfalsad matt plåt. Allmänna platser Naturmark Närheten till naturen är en stor tillgång I Bergsvik både som närmiljö för boende och för rekreation. All naturmark ska i sina rörelsestråk hållas fri från fallna trä och röjd från sly, se vidare i bilaga Skötselplan. Utsiktsplatser Längs höjdryggen och på de enskilda topparna inom naturreservatet finns naturliga avsatser som kan anordnas som utsiktsplatser. Information om och regler för vistelse i naturreservatet och naturmarken bör anslås på informationstavlor vid gångstigar i anslutning till utsiktsplatser eller vid allmänna p-platser. Öppna landskapsrum Några större och mindre öppna naturområden ligger i anslutning till Bergsviksvägen. Dessa kan bättre framträda som landskapsrum genom medveten gestaltning och tydligare rumsbildning: Naturområdet i Hogen bör tydligare uttryckas som ett öppet naturrum mot bebyggelsen och Bergsviksvägen. Den täta vegetationen av lövträd och sly gallras till mindre dungar av träd i varierande höjd. De ganska glesa träddungarna står då i en slagen ängsmark upp mot angränsande stengärdsgård i norr. Diket genom området rensas och breddas så att upplevelsen av öppet vatten stundtals porlar i den svaga sluttningen mot det anlagda fördröjningsmagasinet för dagvatten. Magasinet kommer inte att ha stående vatten utom vid hög nederbörd. Naturområdet i södra delen av Ängen ska behålla sin öppna karaktär som ett långsträckt landskapsrum och avgränsas av omgivande skogskant i söder. Det nyanlagda dagvattendiket tillsammans med en ridå av låga träd, i kanten av lokalgatan, bildar gräns mellan den nya boendemiljön och ängsmiljön. Den kvarvarande delen av ängen är tänkt att bli mer tillgänglig genom torrare mark och anlagd gångväg med spångar eller mindre broar av trä över diken och bäckar, se exempel nedan. Inspiration för utförande av bro-dike Komplementbyggnaden kan utföras med en avvikande fasadkulör från huvudbyggnaden och målas röda, bruna, gråsvarta eller dylikt. Utsikt från höjderna i Bergsvik Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram Mars

14 Kullens södra slänt är ett öppet landskapsrum som ansluter mot Bergsviksvägen och begränsas på sidorna av kraftig skog respektive en mindre bergsplatå. Slänten innehåller ett fornlämningsområde där marken lämnas orörd. En gångväg leds norr om fornlämningsområde. Som övre begränsning av området kommer naturstensmurar att uppföras som låga stödmurar med uppfyllnad för de ovanförliggande bostadstomterna. Detta sker redan i exploateringen av övrig infrastruktur. Nödvändig släntning utmed ny väg utförs med marktäckning liknande omgivande mark. Parkområde Det centrala läget gör delområdet lämpligt som mötespunkt för hela Bergsviksområdet. En samlande idé blir då att skapa en boendemiljö runt en gemensam rekreation syta i form av ett större parkområde med bollplan och lekplats. Trädrader av mindre lövträd föreslås omge bollplan och gräsytor och utefter det genomkorsande gångstråket. Bostadstomterna med häckvegetation i tomtgränserna bildar avgränsning mot ett inre parkrum. Mot Bergsviksvägen avgränsas tomterna med naturstensmurar mot mellanliggande parkmark och avser att ge uttryck för en fortsättning av fägatan i väster. Ytan mellan Bergsviksvägen och bollplan får karaktären av äng med en gles rad av halvstora träd, 8 10 meter höga, längs gc-banan. Parkmiljön utformas med klippta gräskullar som svagt välvande mindre markhöjningar om ca 0,2 meter på tre sidor om den klippta bollplanen som kan sänkas motsvarande (geoteknisk bestämmelse begränsar). Vegetation med buskar i dungar placeras kring förhöjningarna. Gångvägar hålls grusade omgärdade av en smal klippt gräsyta. Gräsytor i övrigt hålls slagna. Lekplatsen utrustas för små och mellanstora barn och kan innehålla en blandning av gräs och grusytor. Parken bör utrustas med belysning på låga stolpar, ca 3 meter höga, med nedåtriktad ljusbild längs gångstråk och vid lekplatsen. Kulturområden Befintliga stengärdesgårdar ska bevaras och lyftas fram genom att hållas fria från sly och ge områdets gestaltning en kulturhistorisk koppling. Belysning Hela Bergsviksvägen och nya tillfartsvägar förses med gatubelysning som utgörs av stolparmatur, ca 4 5 meter hög, med nedåtriktad ljusbild. Armaturer placeras med utgångspunkt från vägkorsning och mötesplats och är däremellan gles. Den relativt sparsamma belysning ska främst ska utgöra led- och miljöbelysning Gångstigar Nya gångstigar i naturen utförs med underlag som underlättar framkomlighet, till exempel fint grus eller hellre barkspån, till en bredd av ca 1 meter. I anslutning till stigens början, vid väg eller bebyggelse, kan en pollarbelysning eller skylt utföras som annonserar stråket. Friluftsbad i Solvik Det öppna rummet vid strandkanten ska efter att marken justerats enligt planbeskrivning och skötselplan utgöra friluftsbad tillsammans med en ny träbrygga mot berget. Genom berget avskiljs badet i ett mer familjeanpassad med grunt vatten och ett med bad från bryggan och berget med djupare vatten. Bryggan görs som ett trädäck anslutet mot berget och bitvis brett nog för solbadande, där berget tillåter. I övrigt utrustat med en enkel badstege. Detaljplan för Bergsvik Gestaltningsprogram En bryggmiljö som kan som kan vara inspiration för Solvik och badstege vid naturbadplatserna. Mars

15 Tillhörande detaljplan för Bergsvik Befintliga och nya bostäder inom fastigheterna del av Ödsby 4:1 m fl, Munkedals kommun skötselplan FÖR naturmark UTSTÄLLNINGSHANDLING Mars 2013 Grönområde nedanför Västra Berget Naturmark är enligt plankartan indelad i tre kategorier naturområden. Generellt gäller för dessa: Naturområdet centralt i Hogen Naturområde utanför naturreservat N1, där naturmark kontinuerligt gallras från sly. Buskvegetation kan sparas i naturliga mindre klungor. Marktäckning av mossor, lavar, ris bibehålls. Vid stigar och gångvägar tas fallna träd bort eller läggs åt sidan, liksom större partier av död ved. Naturområde inom naturreservat N2, där skötsel regleras genom reservatsbestämmelserna. Naturområde med anlagd våtmark N3, där skötseln regleras genom beslut för den anlagda våtmarken från länsstyrelsen (markägaren ansvarar). Enskilda ädelträd och tallträd med en stamdiameter som överstiger 0,2 m, 1 meter ovan mark, ska generellt värnas och sparas. Inom vissa naturpartier krävs genom planbestämmelse marklov för att ta ner större träd. Områdena illustrearas på illustrationskartan. Skogsbacken i Ornås ner mot Bergsviksvägen Övre flacka platån på Kullen Detaljplan för Bergsvik Skötselplan Mars

16 SKÖTSEL INOM OMRÅDENA VÄSTRA BERGET, HOGEN, ORNÅS OCH KULLEN Skötsel Västra Berget Södra delen av berget hålls i sin helhet som naturmark med relativt tät skog. Endast sly gallras ur så att området hålls framkomligt som strövområde. Död ved bör kvarligga som levnadsmiljö för vissa djurarter. Vegetationen på nedsidan längs vägen i väster hålls gallrad på sly, buskar och mindre träd medan större träd sparas som en gles ridå mot dalgången och de öppna fälten i väster bibehålls. Skötsel Hogen Gallring av det centrala grönområdet sker så att lövträd, mest björk, kvarstår som glesa dungar i ängsbacken. Ängen bör endast slås, inte klippas, för att ges karaktären av ordnad naturmark medan sly och buskar gallras kontinuerligt. Diket hålls rensat tillsammans med magasinet för dagvattenhanteringen. Hela grönområdet ska vara ett lättåtkomligt rekreationsområde i närmiljön. Skötsel: Området hålls fritt från sly och fallna träd. Död ved sparas. Skötsel: Skogsdungar hålls gallrad från sly. Det öppna området hålls i övrigt slaget och fritt från sly och buskar. Dike och dagvattenmagasin hålls rensat från kringliggande vegetation. Skötsel: I naturmark bibehålls kvarstående träd, sly rensas. Stigar hålls fria och intakta. Skötsel Ornås Kontinuerligt skötsel sker genom rensning från sly för att hålla gångvägen i skogsbacken ner mot Bergsviksvägen intakt. Vegetationen vid Bergsviksvägen hålls gallrad från sly och hålls ansad till en samlad tät dunge. Större träd sparas i möjligaste mån. Skötsel Kullen Skötsel av stigar och utsiktsplatser utförs genom rensning av sly och buskvegetation. Naturmarken utgörs främst av enstaka lövträd som sparas medan sly rensas. Det är angeläget att naturlig vegetation sparas i möjligaste mån. Skötsel: I naturmark hålls skogen tät men gallras kontinuerligt från sly. Död ved sparas åt sidan från gångoch naturstigar. Stengärdesgårdar Stengärdesgårdar hålls fria från omkringväxande vegetation så att de tydligt framträder. Eventuellt raserade partier ska i princip kvarstå men enstaka nedvälta stenar kan återläggas. Dvs murar sköts i nuvarande skick. Skötsel: Allén med lövträd hålls fri från sly och död ved i skogsbacken. Dungen vid vägen hålls gallrad från sly men behålls i övrigt med tät vegetation. Detaljplan för Bergsvik Skötselplan Mars

17 SKÖTSEL INOM OMRÅDENA ÄNGEN, SÖDRA, RAVINEN OCH DEL AV SOLVIK Skötsel Ängen Ängsmarken ska hållas fri från sly och hållas slagen som en vidsträckt öppen yta. Stigar, broar hålls hela och intakta. Parkytan sköts genom att gräset klipps och grusytor hålls rensade. Lövträd bibehålls i trädlunden, sly rensas, markytan hålls slagen och buskage klippta. Skötsel Södra Naturmark inom naturreservat avses inte skötas samfällt av förening utan blir en statlig angelägenhet. Övrig naturmark finns som en smal remsa utmed det centrala diket, där träd bibehålls, sly rensas och gräs hålls slaget. Skötsel: Ängsmarken hålls slagen, fri från sly och högre växande vegetation. Spångar/broar hålls intakta. Trädlunden hålls fri från sly, gräs hålls slaget, buskage klipps. På gemensamhetsytan hålls gräs klippt, grusade ytor hålls rensade. Skötsel: Viss vegetation bibehålls längs diket. Sly rensas bort och gräs slås Skötsel Ravinen Skötsel av naturmark sker genom att ek- och lövskogsdungar bibehålls och sly rensas. Stigar hålls framkomliga och fria från sly. Gräsytor ska hållas slagna. Utefter delar av Bergviksvägen kan gräsytor även klippas, detta bör dock samordnas till lika skötsel utefter vägen. Större träd sparas i möjligaste mån. Skötsel Solvik Strandängen ska hållas rensad från diverse brygg- och båtföremål och hålas klippt. I naturmark ovan ängen slås gräset och rensas från sly. Badbryggor hålls hela och intakta. Skötsel av naturmark i övrigt inom naturreservat blir en statlig angelägenhet. Skötsel: Naturmark bibehålles med sin vegetation och rensad från sly och död ved. Gräsytor hålls slagna. Stigar hålls fria och intakta Stengärdsgårdar Stengärdsgårdar hålls fria från omkringväxande vegetation så att de tydligt framträder. Eventuellt raserade partier ska i princip kvarstå men enstaka nedvälta stenar kan återläggas. Dvs murar sköts i nuvarande skick. Stengärdsgårdar runt ängen är biotopskyddade. Stengärdsgårdar utefter fägatan är fornlämningar klassade som övrig kulturhistorisk lämning. Detaljplan för Bergsvik Skötselplan Skötsel: Badplatsområdet (strandängen) hålls klippt och fri från högre vegetation. I naturmarken ovan hålls gräset slaget och rensat från sly och vildhallon. Naturreservatet ingår inte i skötselåtagandet Mars