Fyra bilder av staden år 2050

Transkript

1 Rådslag om Växjö stads framtida utveckling Fyra bilder av staden år 2050 Vilken stad vill vi ha? Växjö växer. Samhällsplanering och byggande måste bidra till att Växjö förblir Europas grönaste stad. Detta är två huvudskäl till att den del av kommunens översiktsplan som gäller Växjö stad nu ska revideras. En stads fysiska struktur, det vill säga hur bostäder, arbetsplatser, service, vägar, järnvägar och grönområden ligger i förhållande till varandra, är av avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar stadsutveckling och en god livsmiljö för stadens invånare. I den nya översiktsplanen för Växjö stad ska kommunen ange en strategi för den fysiska strukturens utveckling de kommande decennierna. En långsiktig strategi för stadens utveckling måste grundas på ett mål, en bild av den stad man strävar efter att åstadkomma. Den fysiska strukturen är seglivad och förändras mycket sakta. En målbild bör därför ha ett tillräckligt långt tidsperspektiv för att inte styras allt för mycket av dagens struktur, de närmaste årens planerade byggande och tillfälliga trender. Stadens framtid är alla kommuninvånares angelägenhet. Därför bjuder vi nu in till rådslag om vilken stad vi ska bygga. Fyra medvetet tillspetsade målbilder har tagits fram för att stimulera diskussionen: den täta staden, den glesa staden, stråkstaden och satellitstaden. Syftet med dem är att visa tänkbara och övergripande principer för stadens framtida utveckling. Bilderna är därför schematiska och ska inte läsas i detalj. Resultatet av rådslaget ska ligga till grund för den nya översiktsplanen för staden, som beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under våren Avsikten är att grunddragen i en av målbilderna ska utgöra huvudinriktning för översiktsplanen, men det utesluter givetvis inte att detta kombineras med inslag också från de andra. Frågor som vi gärna vill ha en dialog om är bland andra: Vilken stad vill vi ha? Hur åstadkommer vi en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stad? Vilka fördelar och nackdelar har de olika målbilderna? Vilka konsekvenser positiva och negativa kan de föra med sig? Vilken stadsstruktur ger den mest trivsamma, miljövänliga, hälsosamma, praktiska och attraktiva staden? 1

2 Gemensamma utgångspunkter Alla fyra målbilder avser Växjö vid seklets mitt, alltså om cirka 40 år, och har i övrigt följande gemensamma utgångspunkter: 1. Vi måste ha beredskap för att fortsätta växa. Växjö stad har ökat från invånare år 1970 till dagens Ingenting tyder på att tillväxten ska minska. Universitetet, en bra näringslivsstruktur och ett gott rykte inte minst som Europas grönaste stad bidrar till goda framtidsutsikter, särskilt om vi kan fortsätta ligga i framkant i miljöfrågorna. I tre av målbilderna har Växjö stad därför invånare år 2050, en ökning med i genomsnitt 1000 per år. I satellitstaden växer staden till invånare, medan fördelas på de mindre orterna runt staden. 2. Biltransporterna måste minska, cykel- och kollektivtrafik öka. Kommunen har visionen om ett fossilbränslefritt Växjö, där vår energiförbrukning inte leder till någon klimatpåverkan. Transportsektorn står idag för drygt 80 procent av koldioxidutsläppen i kommunen, varav utsläppen från personbil utgör hälften, och från lastbilar en tredjedel. Även om bensin och oljediesel så småningom helt kan ersättas med klimatneutrala drivmedel är det viktigt att motverka den trafikökning som kan bli följden av att befolkningen ökar. Risken är annars att det blir betydande problem med trängsel, trafiksäkerhet, buller och hälsoskadliga partiklar i luften. 3. Stadssjöarna, parker, gröna stråk och rekreationsområden samt de kulturhistoriska värdena är viktiga kvaliteter som måste värnas. Stadens många sjöar och deras stränder är en kvalitet med få motsvarigheter i andra städer. Från landsbygden i sydöst och sydväst sträcker sig två grönblå kilar ända in till Linnéparken. Fyllerydsskogen och rekreationsområdena på Kronobergshalvön förbinds med stadskärnan via flera utvecklingsbara grönstråk. Rutnätsstaden i centrum, Bergkvara gods och flera miljöer i de äldre stadsdelarna är av stort kulturhistoriskt värde. 4. De utbyggnadsområden som redan nu håller på att planeras för att kunna påbörjas inom cirka fem år, förutsätts bli byggda. Det gäller Vikaholm Södra Teleborg, Bäckaslöv, Bredvik, Hagavik, Bangårdsområdet, Hovshaga centrum, Vallen, Torparängen och ett antal mindre förtätningsprojekt. Som underlag för diskussionen och den kommande översiktsplanen har vi även analyserat stadens nuvarande struktur (läs mer-länk/bilaga), möjliga konskevenser (läs merlänk/bilaga), samt långsiktiga trender och tänkbar utveckling i omvärlden (läs merlänk/bilaga). Målbilderna och den kommande revideringen av översiktsplanen gäller enbart Växjö stad. Landsbygden och övriga tätorter utvecklas givetvis också, vid sidan av staden. En ny översiktsplan har nyligen upprättas för Rottne. Andra orter och landsbygden kommer att behandlas i kommande revideringar av gällande översiktsplan. 2

3 Den täta staden Bebyggelseutveckling Stora delar av Växjö har förändrats rejält, men till ytan har inte staden växt särskilt mycket. Den har istället i huvudsak växt inåt genom förtätningar och kompletteringar inom 3-4 kilometer från centrumkärnan. Växjö har blivit en tätare, rundare och mer sammanhållen stad. Den funktionsuppdelade staden har ersatts av en blandstad där bostäder, verksamheter, handel och service samsas i samma kvarter eller åtminstone ligger på gångavstånd från varandra. I blandstaden är stadsdelarna befolkade dygnet runt. Människorna som vistas där känner sig därför säkra och trygga. Tidigare rena bostadsområden har genom planändringar öppnats för handel, kontor och icke störande småindustri. Betydligt fler har nu sin arbetsplats i dessa stadsdelar än vad som var fallet åt Särskilt uppmärksammat är Araby-Dalbo som blivit en myllrande mångfaldsstadsdel med många exotiska restauranger, småbutiker och hantverkare. Västra Mark och Sjöudden är nu till stor del en kvartersstad med hus i tre-fyra våningar som har butiks- och verksamhetslokaler i bottenvåningen och bostäder på de övre planen. Här bor nu personer. Lika många har sin arbetsplats här. Andelen butiker är högre i vissa delar av området, medan andra har förhållandevis mer av kontor, småindustri och andra verksamheter. I ytterkanterna mot framför allt Norrleden ligger verksamheter som är olämpliga att integrera i samma kvarter som bostäder, men som ändå har en relativt liten omgivningspåverkan. Höga drivmedelspriser och att allt fler butiker blandades med bostäder och arbetsplatser gjorde att separata köpcentra för storhandel med bilen som transportmedel spelade ut sin roll. Samarkand och f.d. I11 handelsområden hör nu till de delar av blandstaden som har hög andel butiker och restauranger, men bostäderna dominerar och de stora köpladorna och parkeringsytorna är borta. I Teleborg och Hovshaga samt på Öster, Väster och södra och västra delen av Söder är utvecklingen mot blandstad inte lika tydlig som i andra delar. Teleborgs och Hovshaga centrum liksom Dalbo centrum har dock utvecklats som stadsdelscentra med flera butiker, restauranger, caféer, biografer musikpubar och andra mötesplatser. För att hålla nere avstånden och därmed gynna gång- och cykeltrafik har Fyllerydsskogen naggats i kanten. Detta har gjorts på ett sådant sätt att de från rekreationssynpunkt mest värdefulla delarna är kvar och så att rekreationsskogen fortfarande når fram till Österleden. Utmed norra delen av Österleden har ett område bebyggts, vilket utformats som hus i natur. Satsningar har också gjorts på att utveckla områdena kring Notteryd och Lövsjön för rekreation. VEABs fjärrvärmeanläggning har i etapper flyttat ett par kilometer åt sydöst utmed järnvägen, vilket gett utrymme för bostäder och annan stadsbebyggelse upp mot Högstorp och på Brände udde. På Brände udde har också universitetet utökat sin verksamhet med några olika institutionslokaler. Det är enkelt för studenterna att ta sig mellan Kalmar och Växjö eftersom tåget numer stannar på Brände udde. Även Sandviks verksamhetsområde har omvandlats till ett område med både bostäder och verksamheter. Ett par nya verksamhetsområden har etablerats vid Öjaby och flygplatsen samt Ekeberg. Områdena är endast för sådana verksamheter som inte går att placera intill bostäder. Hit har de störande verksamheter flyttats som inte kunde ligga kvar på de omvandlade f.d. verksamhetsområdena. 3

4 Stadskärnan I Växjö centrum och områdena närmast däromkring har folkmängden ökat kraftigt. Bostäder har byggts i luckor som kvarteret Tullen, vid järnvägsområdet, i Katedralsbacken och på det som år 2010 var markparkeringar i utkanterna av centrum, bl a vid Norrtull. Dessutom har många tidigare kontor omvandlats till bostäder. Runt den centrala stadskärnan har bebyggelsen skjutit i höjden. Husen i Katedralsbacken, utmed Södra Järnvägsgatan och på Solberget (f.d. vattentornet) har 8-16 våningar. Detta var möjligt genom att det område som var utpekat som riksintresse för kulturmiljön (Rutnätsstaden) kunde minskas till att begränsas av Västra och Norra Esplanaden, Linnégatan och järnvägen, samtidigt som kommunen i sin översiktsplan slog fast att andra områden av staden med värdefull miljö skulle värnas. Hit hörde stora delar av Söder, Öster och Väster. Lasarettet har flyttat då det blev svårt att växa i den täta staden och då tillgängligheten för såväl akut trafik som besökare blev allt mer begränsad. Det nya lasarettet byggdes vid den nya pendeltågstationen vid Brände udde. På det tidigare lasarettsområdet ligger nu sjönära och attraktiva bostäder, men även restauranger caféer och butiker. Kommunikationer Den täta staden Växjö är en gång- och cykelstad. Cyklandet har prioriterats ända sedan talet. Det välutbyggda nätet med cykelvägar är vackra, väl belysta, väl underhållna, säkra och lättillgängliga. I korsningar med biltrafiken har cyklarna företräde. Det går dessutom enkelt att ta cykeln med sig på bussen och tåget och vid större målpunkter finns cykelgarage med serviceverkstäder. Stadsbussar kompletterar gång- och cykeltrafiken. Tack vare den täta blandstaden kan ett relativt vitt förgrenat linjenät förenas med några relativt snabba och tätt trafikerade stomlinjer. På grund av att bussarna är många och kräver förare har systemet emellertid höga driftskostnader. Redan för 40 år sedan diskuterades ett alternativ med spårtaxi, d.v.s. förarlösa fordon av olika storlek (från bil- till busstorlek) som till stor del går på ett sinnrikt nätverk av högbanor. Fordonen kommer när man trycker på "hit"-knappen och man knappar sedan in adressen dit man vill åka. Man behöver aldrig byta fordon oavsett vart man ska. Nu har diskussionen om att ersätta stadsbussarna med spårtaxi blommat upp igen. För stadens inpendlare och besökare har ytsnåla och effektiva p-hus byggts vid Samarkand, Norremark, Fagrabäck, Brände udde och Telestad. Hit kommer resenärer med bil och buss och byter till stadsbusstrafiken, om de inte går eller hyr en cykel eller elmoped till sitt mål. Parker och grönområden Växjö är trots kraftig förtätning och förvandling fortfarande en mycket grön stad. Det är inte många av 2010 års parker som försvunnit. Särskild möda har lagts ned på att utveckla grönstråken runt stadssjöarna. I den täta staden är det öppna sjölandskapet extra viktigt för invånarnas rekreation och välbefinnande. En del parkmark som mest hade funktion av skyddszoner eller impediment har bebyggts, men å andra sidan har de omvandlade f.d. verksamhetsområdena betydligt mer grönytor än hade för 40 år sedan. Man har också satsat ordentligt på att höja grönytornas kvalitet. Många träd har planterats utmed större gator. Storgatan är t.ex. en allé ända till Helgevärma, och Teleborgsvägen har blivit en esplanad. 4

5 5

6 Den glesa staden Bebyggelseutveckling Växjö stad har fortsatt att byggas ut enligt det recept som visade sig så framgångsrikt i slutet av 1990-talet och under det första decenniet av 2000-talet: Stor andel småhus med egen täppa, kompletterat med mestadels relativt låga flerbostadshus, men också högre hus här och var. Närhet till sjöarna och naturen har hela tiden varit ledstjärna. Staden har därmed vuxit betydligt till ytan sedan år 2010 men har mycket kvar av den tidens uttryck och identitet. Smärre förtätningar har skett i de stadsdelar som då fanns, men i stort har de inte förändrats nämnvärt. I den glesa staden bor således många i villor, radhus eller andra typer av småhus med egen trädgård. Ett alternativ är de mindre flerfamiljshusen med lummiga bostadsgårdar med tillgång till egen odlingslott. Tillväxten har till stor del skett som utbyggnad av nuvarande stadsdelar eller som helt nya. Jonsboda i sydväst, Hollstorp öster om dagens Högstorp och Södra Fylleryd mellan Kalmarvägen och Fylleryds naturreservat har byggts ut i enlighet med vad som sades redan i ÖP Dessutom har staden växt kraftigt söder och sydöst om Teleborg. Jonsboda Telestad Skir är en sammanhängande stadsbygd som binds ihop av Södra länken. Hovshaga har växt något i kanterna i förhållande till år Runt Toftasjön har det växt upp flera småhusområden. Jonsboda och Hollstorp/Södra Fylleryd har utformats på ett sätt som ska främja en bra kollektivtrafik. Gröna kilar och stråk delar upp stadsdelarna i lagom stora grannskapsenheter. I grannskapsenhetens mitt ligger en närbutik, förskola och i flera fall också en skola. Bebyggelsen är som tätast kring busshållplatserna. Det är här flerbostadshusen ligger och även en del lokaler för fritidsverksamhet. Relativt många har också sin arbetsplats i denna tätare del. Ju längre ut från centrumet man kommer desto glesare blir bebyggelsen. Längst ut ligger villorna. De flesta arbetsplatser ligger inne i centrum, på Västra mark (inklusive Regementsstaden), Norremark och i stråket mellan centrum och Sandvik-Ekeberg. Väster om Öjaby har ett nytt verksamhetsområde vuxit fram. Även vid Sandvik-Ekeberg är det fullt med verksamheter. Men många arbetsplatser inom kontorsverksamhet, handel, och icke störande småindustri ligger i stadsdelarna. Särskilt i de nya stadsdelarna blandas bostäder och verksamheter. Stadskärnan och köpcentra Tack vare att staden vuxit med invånare sedan 2010 har stadskärnan utvecklats kraftigt. Här finns ett rikt och varierat utbud av specialbutiker, restauranger, caféer, gallerier, museum, musikpubar, teaterscener, hotell och möteslokaler av olika slag. Torgen är bilfria och bjuder liksom parker, övriga offentliga platser och gårdar in till folkliv med uteserveringar, aktiviteter och platser för ro och fest. I centrum ligger också kommunhuset, länsstyrelsen och andra myndigheter. Bortsett från järnvägsområdet som förändrades kraftigt under 2010-talet har dock bebyggelsen i stadskärnan kvar sin småskaliga karaktär. Storköpen gör dock såväl Växjöborna som många av regionens övriga invånare till stor del på Samarkand, I11 handelsplats, Västerport, Norremark eller Teleborg. Men nu är det ingen som kör på bensin längre. Andra miljövänliga drivmedel har tagit över. Vanligast är de små stadselbilarna. 6

7 7

8 Kommunikationer Resorna i staden görs fortfarande till stor del med bil eller cykel. Genom att de nya stadsdelarna utformats så att de fått en bra kollektivtrafik, genom att antalet p-platser i centrum kraftigt minskats och genom att de nya drivmedlen är avsevärt dyrare än vad bensinen var är det en betydligt större andel som cyklar eller åker kollektivt än för 40 år sedan. Men biltrafiken har ändå ökat relativt mycket, vilket gjort att det tidvis är stora trängselproblem vid vissa flaskhalsar i huvudgatunätet. Cykelvägnätet är väl utbyggt. På strategiska platser runt stadskärnan, bland annat vid simhallen och Dalbo, har nya moderna parkeringshus med hög arkitektonisk kvalitet byggts. Även i centrum har det byggts några nya parkeringshus. Ytterst få markparkeringar är kvar. Södra länken och Östra länken knyter ihop de nya stadsdelarna i stadens utkanter och avlastar staden från regional trafik. Vägen genom Bokhultet är en ren bussgata som förbinder den nya stadsdelan Jonsboda med staden i övrigt. Parallellt med den går en gång- och cykelväg, men biltrafik är bannlyst. Parker och grönområden I den glesa staden är det alltid nära ut. Nära för barnen att leka i skogen runt knuten, sticka iväg tillsammans med kompisarna och ta ett bad, skejta på gatan eller stadsdelstorget. Snabbt är man ute och kan ta sin joggingrunda eller långpromenad genom skogen och vidare längs sjön eller om man samlar ihop vänner för en picknick nere på bryggan. Är det snö behöver man inte lämna staden för att ta ett par timmars skidtur i spåret. Den glesa staden är också odlingsstaden. Villaträdgårdar och bostadsgårdar frodas, med egenodlade grönsaker, blommor och fruktträd. Till sin lägenhet går det alltid att få en odlingslott på gården eller del av ett växthus, samt del i jordkällare. Kommunen tillsammans med entreprenörer har bidragit till att stadsodlingar finns på flera håll i staden. På en del finns också möjlighet att hålla smådjur som hönor, får och grisar. Intill odlingarna har caféer, restauranger och butiker och verksamheter för återförsäljning och förädling av det närodlade etablerat sig vilket blivit populära mötesplatser och häng i staden. Skolor omges av frodiga och rymliga skolgårdar med odlingar och spännande lekställen och en viktig del av undervisningen bedrivs utomhus. Äldre- och serviceboenden omges av prunkande och rogivande trädgårdar. 8

9 Stråkstaden Bebyggelseutveckling Staden har sedan 2010 utvecklats längs en handfull bebyggelsestråk med mycket hög kollektivtrafikstandard. Utvecklingen har skett dels genom förtätning eller omvandling av dagens bebyggelse längs stråken, dels genom förlängning av stråken på mark som i början på seklet utgjordes av stadens omgivande landsbygd. Utvecklingsstråken är: - Teleborgsvägen/Tävelsåsvägen till korsningen med vägen mot Vederslöv. - Sandsbrovägen och en bit utmed vägen mot Rottne - Araby Hovshaga - Storgatan Helgevärma - Fagrabäcksvägen Högstorpsvägen I stråken är bebyggelsen tätast runt kollektivtrafikens hållplatser. Här koncentreras också handel och mycket annan service. Viktiga centra i stråken är Samarkand, Dalbo, Hovshaga centrum, Norremarks handelsplats, Fagrabäck, och Teleborgs centrum. I eller utmed stråken ligger också verksamheter och anläggningar som betjänar hela staden eller en stor del av den, såsom sjukhuset, vårdcentraler, servicebostäder, myndigheter, högstadium, simhall, idrottsarena, kulturinstitutioner, och begravningsplatser. Tack vare den täta och snabba kollektivtrafiken sjönk biltrafiken på huvudgatorna i dessa stråk drastiskt i förhållande till vad den var år 2010, trots den kraftiga utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser. Det blev därigenom möjligt att göra om Teleborgsvägen och västra infarten till stadsgator (esplandader) med stadsmässig bebyggelse. I de bebyggelseområden som ligger mellan utvecklingsstråken har i stort sett ingen bebyggelse tillkommit, förutom den som var på gång redan år Stadskärnan Stadskärnan har utvecklats kraftigt som stadens och även regionens nav, berömd för sin attraktiva miljö. Privatbilarna är i stort sett borta. Merparten av de stora parkeringsytor som fanns år 2010 har bebyggts med bostäder, handels- och kontorslokaler. Stortorget, Teatertorget och flera andra allmänna platser har fyllts med serveringar, offentlig konst, torghandel alla vardagar och lördagar i veckan. Här liksom på de många gågatorna är det liv och rörelse långt in på kvällarna. Ofta är det något framträdande på Teatertorgets scen. Särskilt uppskattade är också de vackra miniparkerna. Kommunikationer I varje stråk går en snabbspårväg. Alla linjer når stadskärnan från ändhållplatsen på mindre än 20 min. Dagtid och en stor del av kvällen går spårvagnarna så tätt att resenärerna inte behöver bry sig om tidtabellen. Spårvägssystemet byggdes ut på 2030-talet. Innan dess trafikerades stråken av snabb och tät busstrafik vars framkomlighet genom olika typer av åtgärder överallt prioriterades framför biltrafiken. Bussarna behövde aldrig riskera att fastna i trafikstockningar. Alla stråk strålar samman i stadskärnan där resecentrum är kollektivtrafikssystemets nav. Här sker alla byten. Tack vare de snabba och gena linjerna tar det inte mer än maximalt 30 min att nå de viktiga målpunkterna i staden från ändpunkterna på spårvägslinjerna, inklusive bytestid. 9

10 I stadskärnan finns mycket få parkeringsplatser för bilar. Noder med infartsparkeringar för dem som kommer till staden med bil utifrån finns vid Fagrabäcksrondellen, Norremark, Samarkand och Teleborgs centrum. Den regionala busstrafiken har hållplats vid dessa noder men fortsätter också till resecentrum. Vid noderna och vid flera av de övriga hållplatserna finns bevakade cykelparkeringar och cykelstationer som ingår i kollektivtrafiksystemet. Mot uppvisande av spårvagnsbiljett/ månadskort får man en lånecykel för fortsatt färd. Spårvagnslinjerna kombineras med matningsbussar till strategiska hållplatser på spårvagnslinjerna. Parker och grönområden Mellan utvecklingsstråken har man satsat på gröna kilar och stråk som löper in från landsbygden till stadskärnan, där de ansluter till gågator, torg och andra offentliga platser som i huvudsak används av gående och cyklande. I grönkilarna är stadssjöarna med strandområden viktiga delar. Ett grönt parkstråk runt centrum kunde skapas tack vare att parkeringsplatser (och ett par byggnader) kunde tas bort: Vattentorget museiparken utmed Södra Järnvägsgatans södra sida smalspårsståket Spetsamossen Kulturkullen Gamla vattentornet Kungsmad Katedralsbacken- Östrabobacken (Norrtullsparkeringen) Linnéparken. 10

11 11

12 Satellitstaden Centrum i en blomstrande region Satellitstaden Växjö är navet i en flerkärnig närregion med samverkande orter. Mellan orterna går regionala snabbtåg eller gena busslinjer i tät trafik. I närregionens ytterkant ligger Värnamo, Sävsjö, Åseda, Emmaboda, Tingsryd, Älmhult och Ljungby. Alla dessa orter nås inom minuter med tåg eller buss från Växjös resecentrum. Växjö och Alvesta nu är en kommun. Satsningen på snabba förbindelser mellan samverkande orter har lett till att hela regionen fått sin beskärda del av utvecklingen. Växjö stad har växt med i genomsnitt 600 personer per år. Här bor nu invånare. Regionens utveckling påverkades också starkt av den nya höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Malmö. Den ledde bland annat till att flygtrafiken till och från södra Sverige ändrade karaktär. Flyg till och från Stockholm och Köpenhamn upphörde nästan helt. Flera flygplatser fick läggas ned, men Smaland Airport i Växjö utvecklades till en nod i Europaflyget. Den är nu den enda flygplatsen på en radie av 20 mil och har direktflyg till flera storstäder i Europa. Mellan flygterminalen och Växjö centralstation går en tågpendel. Växjö närregion ingår i ett större nätverk av liknande regioner, vars centralorter binds samman med snabbtåg. Sålunda når man Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Jönköping på cirka 60 min med dessa tåg, som går med entimmestrafik. Bebyggelseutveckling Växjö stad I Växjö stad har Bäckaslöv, Vikaholm, Södra Teleborg, Bredvik och Hagavik byggts ut i enlighet med de planer som upprättades redan före eller kring år I övrigt har staden till största delen förtätats inom 2010 års stadsgräns. Pendeltågsstationer finns förutom i centrum också vid Regementsstaden och Brände udde. I närheten av stationerna finns de viktigaste regionala funktionerna, såsom lasarett, universitet, handel, kulturverksamhet, arenor samt arbetsplatser med många anställda. Nya universitetslokaler har byggts på Brände udde, där också andra kunskapsintensiva verksamheter tillkommit. En del villabebyggelse har tillkommit i Vikaholm, Bredvik och Hagavik. Annars har det tillkommit främst blandad bebyggelse i form av radhus och flerfamiljshus, de senare i många fall med lokaler för handel och verksamheter i bottenvåningen. Samtliga stadsdelscentra har förtätats. Västra delen av det tidigare verksamhetsområdet Sandvik har omvandlats och är ett av stadens attraktivaste bostadslägen med närheten till centrum men också till pendeltågsstationen vid Brände udde. En mindre del av Västra Mark har omvandlats från rent verksamhetsområde till en blandad kvartersbebyggelse med både bostäder, verksamheter och handel. Nya verksamhetsområden har tillkommit vid Öjaby och flygplatsen. Övriga tätorter I orterna med pendeltåg och utmed snabbusslinjerna Åseda-Växjö och Rottne-Ingelstad- Tingsryd har folkmängden ökat kraftigt. Orterna med pendeltåg har ökat sin befolkning mest procentuellt sett. De orter som före sammanslagningen med Alvesta tillhörde Växjö kommun har ökat sin befolkning med sammanlagt Gemla, Åryd och Lammhult, som har tågstopp, har ökat mest. 12

13 13

14 Principen för utbyggnaden har varit att så långt möjligt förtäta de delar av orterna som ligger nära järnvägsstationen eller strategiskt i förhållande till en rationell busslinje. Några centralt liggande industrier har lagts ned eller flyttats så att marken kunde bebyggas med bostäder. Både villor, andra småhustyper och flerbostadshus har byggts. Många av de nya bostäderna har blivit mycket attraktiva tack vare omsorgsfull arkitektur och vackra lägen, exempelvis nära en sjö med vacker utsikt som i Åryd, eller i en ekbacke som i norra Gemla. De snabba förbindelserna till Växjö och andra orter i kombination med IT-utvecklingen, som gjorde att allt fler arbeten kunde utföras från valfri ort, har lett till att också betydligt fler arbetstillfällen skapats. Nya småföretag har etablerats, bland annat i de småskaliga företagshotell som skapats i orternas centrum. Tillsammans med den kraftiga befolkningsökningen har detta medfört att det är betydligt mer liv under dagtid än i början av seklet. Nya butiker, restauranger och caféer har etablerats. Samtidigt har stor hänsyn tagits till det gröna och närhet till omgivande landskap och sjöar för att bevara orternas identitet och stora kvalitet. Kultur- och naturmiljöer har lyfts fram och förenings- och friluftsliv har givits goda förutsättningar för sina verksamheter. Inom orterna är det tryggt och säkert att färdas längs gång- och cykelvägar. För pendlare från den omgivande landsbygden finns parkeringsplatser intill tåg- och busstation. Stadskärnan och handeln Stadskärnan, som är hela regionens centrum, har fått ett kraftigt utökat utbud av kultur, nöjen, handel och service, samtidigt som dess småskaliga karaktär bevarats. Den har däremot utvidgats. I stadsdelcentrumen finns välsorterade dagligvarubutiker, men i övrigt är det i stadens centrum som det mesta händer. Butiker, restauranger och andra centrumverksamheter är nu spridda i hela det område som omfattas av Norra Esplanden, Norrtullsgatan, Södra Esplanaden och Liedbergsgatan/Oxtorget. De stora parkeringsytorna på Norrtull har ersatts med nya bostäder, kontor och butiker. Man har satsat rejält på att göra torg, gågator och allmänna platser till attraktiva stadsmiljöer där en stor del av det sociala utelivet försiggår. Linnéparken, Strandbjörket, strandpromenaden vid Växjösjön och Spetsamossen har vidareutvecklats som parkmiljöer. Ett antal nya miniparker och grönstråk som binder samman parkerna har tillkommit. Köpvanorna har förändrats kraftigt. En stor del av alla inköp görs numera via Internet eller på visningslokaler ( showrooms ). Här finns en stor variation av varor som man kan få kvalificerad vägledning om och köpa, men man får dem inte i handen. Varorna skickas istället hem till konsumenten via det nya samdistributionssystemet som använder biogasdrivna transportfordon. Dessutom har varukonsumtionen sjunkit generellt sett, till förmån för en lugnare livsstil. Denna utveckling ledde till att nästan alla stormarknaderna har avvecklats. En del av dem har ersatts av visningslokalerna i stadskärnan eller vid andra kollektivtrafikknutpunkter. Kommunikationer Pendeltåg går med en turtärhet på minuter under större delen av dagen mellan de orter i närregionen som ligger utmed stambanan och kust-till-kustbanan. Inom Växjö-Alvesta kommun stannar tågen förutom i de båda huvudorterna också i Vislanda, Moheda, Lammhult, Gemla och Åryd. Transporterna i staden sker till stor del till fots, med cykel eller med buss. Gång- och cykelvägnätet har byggts ut kraftigt. Genom att staden i huvudsak byggts ut genom förtätningar har busstrafiken kunnat effektiviseras. Antalet p-platser i centrum har minskats kraftigt. I stället har infartsparkeringar byggt på strategiska lägen i stadsbussystemet, men eftersom pendeltrafiken är så väl utbyggd är de inte särskilt stora. En sådan parkering finns vid Samarkand som fortfarande är ett viktigt handelscentrum. 14