Sammanträde med Socialnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämnden Tid: Tisdagen den 17 November 2015, kl Plats: Stora Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Information och överläggningar Gruppmöten startar kl Föredragning av ärenden 1-11 Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Utökat tillstånd för alkoholservering till allmänheten First Hotel Grand 2. Tillsynsplaner för serveringstillstånd, försäljning av receptfria läkemedel och försäljning av tobak och folköl Internutbildning socialnämnden - Beroendestöd 4. Flytt av verksamhet på Enehagen 5. Information Flerårsstrategin 6. Månadsrapport kring ensamkommande barn 7. Förvaltningschefen informerar 8. Månadsuppföljning per oktober Ej verkställda beslut till IVO, kvartal Verksamhetsberättelse för POSOM Uppdrag kartläggning av de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen 12. Meddelanden 13. Återrapportering av delegerade beslut 14. Eventuellt övriga ärenden

2 Kallelse/Underrättelse Britt-Marie Kuylenstierna Ordförande Gunvi Sultan Sekreterare Tel: E-post:

3 Ärende 1 Utökat tillstånd för alkoholservering till allmänheten First Hotel Grand

4 UTREDNING Dnr First Hotel Grand Peter Persson Bankgatan Alingsås Ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker First Hotel Grand, ALINGSÅS ÄRENDET First Hotel Grand, , har hos Socialnämnden ansökt om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen (2010:1622) för utökad serveringstid fram till klockan Serveringstillståndet är avsett att gälla den12 mars, 26 mars, 18 juni, 29 oktober samt den 25 december år UTREDNING Lokalernas belägenhet och ändamålsenlighet First Hotel Grand Hotel är beläget på Bankgatan 1 i Alingsås och har sedan tidigare serveringstillstånd för all slags alkohol till allmänheten. Verksamhetens inriktning och omfattning First Hotel Grand ansöker om en utökad serveringstid fram till klockan för alkoholservering vid 5 stycken specificerade arrangemangs dagar under år Dessa tillfällen är Marsnatta 12 mars, Påskafton 26 mars, Potatisfestival 18 juni, Novembernatta 29 oktober, samt Juldagen 25 december. Serveringen av alkohol skall vid dessa tillfällen ske i hotellets ordinarie serveringslokaler. Sökandens personliga lämplighet Sökanden har sedan många år tillbaka bedrivit restaurang och hotellverksamhet och innehar den kunskap och erfarenhet som krävs för att servera alkoholdrycker. First Grand Hotel har under perioden 1998 till och med 2015 beviljats utökat serveringstillstånd vid liknande tillfällen. Serveringstiden har utvärderats tillsammans med sökanden, Polisen samt Miljöskyddsnämnden. Remissyttranden Polismyndigheten samt Miljöskyddsnämnden har inget att erinra mot ansökan. Socialförvaltningen Telefon Bankgiro Sidenvägen 7 D Fax Plusgiro ALINGSÅS E-post socialnamnden@alingsas.se Orgnr

5 UTREDNING Dnr BEDÖMNING Utredarens överväganden Serveringstiderna är ett viktigt verktyg för att kunna bedriva en restriktiv tillgång på alkohol. Utökade serveringstider innebär att det under en längre tidsperiod finns tillgång till alkoholförsäljning som kan leda till ökad konsumtion och i förlängningen eventuella olägenheter. First Hotel Grand har i sin ordinarie verksamhet tillstånd att servera alkohol till klockan Sökanden har sedan år 1998 ansökt och blivit beviljad utökade serveringstider till klockan varje år vid speciella arrangemang. Polismyndigheten och Miljöskyddsnämnden har i sina remissvar inget att erinra mot ansökan. Polismyndigheten gör bedömningen att utökad serveringstid fram till klockan vid angivna specificerade arrangemang inte påverkar ordningen eller berusningsnivån på ett sådant sätt att skäl finns att avslå sökandens ansökan om utökad serveringstid. FÖRSLAG TILL BESLUT First Hotel Grand, , beviljas enligt 8 kap 2 alkohollagen (2010:1622) tillstånd för utökad serveringstid fram till klockan den 12 mars, 26 mars, 18 juni, 29 oktober samt den 25 december år Angelica Liljedahl Alkoholhandläggare Socialförvaltningen Telefon Bankgiro Sidenvägen 7 D Fax Plusgiro ALINGSÅS E-post socialnamnden@alingsas.se Orgnr

6 Ärende 2 Tillsynsplaner för serveringstillstånd, försäljning av receptfria läkemedel och försäljning av tobak och folköl 2016

7 Diarienummer: Datum: TILLSYNSPLAN FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ÅR 2016 Allmänt om tillsyn Alkohollagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommunen och polismyndigheten ska utöva den omedelbara tillsynen. Kontroll av serveringsställen har dels ett förebyggande och dels ett korrigerande syfte. Tillsyn delas normalt sett in i yttre tillsyn, inre tillsyn och samordnad tillsyn. Vid yttre tillsyn görs tillsynsbesök på restauranger där fokus ligger på hur verksamheten bedrivs med tanke på ordning och nykterhet, att servering inte sker till minderåriga och/eller märkbart påverkade personer, förekomst av mat och att serveringsansvarig person finns på plats. Vid yttre tillsyn kontrolleras också att försäljningen sker i enlighet med tillståndet avseende t.ex. vilka slag av alkoholdrycker som säljs, om servering sker till allmänhet eller slutet sällskap, serveringslokalerna, köket, matutbudet, serveringstiderna mm. Vid inre tillsyn kontrolleras uppgifter från olika myndigheter. Uppgifter kan t.ex. inhämtas från polismyndighetens register, skattemyndigheten eller kronofogden. Vid samordnad tillsyn görs tillsynsbesök på restauranger ihop med andra myndigheter. Tillsyn i Alingsås kommun En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning: -Alla serveringsställen med serveringstillstånd till allmänheten ska få minst ett tillsynsbesök under året. -Nöjesinriktade serveringsställen ska få minst två tillsynsbesök under året. -Vid inkomna anmälningar mot restauranger ska tillsynsbesök göras snarast. -Samordnad tillsyn ska ske minst en gång per år. -Vid större tillfälliga tillstånd till allmänheten såsom t.ex. festivaler ska tillsynsbesök i möjligaste mån göras. -Inre tillsynsarbete sker kontinuerligt under året efter behov. -Alkoholhandläggaren ska arbeta för att krögare och personal som arbetar med servering av alkoholdrycker genomgår utbildning i ansvarsfull alkohoholhantering.

8 TILLSYNSPLAN FÖR BUTIKER SOM SÄLJER RECEPTFRIA LÄKEMEDEL ÅR 2016 Allmänt om tillsyn Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel innehåller bestämmelser om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel på andra ställen än öppenvårdsapotek. Läkemedelsverket har tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Den kommun där detaljhandeln bedrivs ska kontrollera efterlevnaden av lagen och ska till läkemedelsverket rapportera brister i efterlevnaden av lagen. Vid kommunens tillsynsbesök hos detaljhandelsbutiker som säljer receptfria läkemedel kontrolleras bl.a. att anmälan av försäljningsstället till läkemedelsverket har gjorts, inköp av läkemedel, mottagande av leveranser, exponering på försäljningsstället, förvaring, tillhandahållande, rutiner för reklamationer/indragningar, spårbarhet och butikens egenkontrollprogram. Tillsyn i Alingsås kommun En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning: -Alla detaljhandelsbutiker som har anmält försäljning av receptfria läkemedel ska få ett tillsynsbesök under året. -Vid eventuella påkomna brister kan fler besök komma att behöva göras. TILLSYNSPLAN FÖR BUTIKER SOM SÄLJER TOBAK/FOLKÖL ÅR 2016 Allmänt om tillsyn Alkohollagen och Tobakslagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens och tobakens skadeverkningar. Statens Folkhälsoinstitut svarar för central tillsyn enligt både alkohollagen och tobakslagen. Dessa lagar, liksom tillsynen över att de tillämpas och efterlevs, utgör en viktig del av den nationella folkhälsopolitiken. Kommunen och polismyndigheten ska utöva den omedelbara tillsynen. Vid kommunens tillsynsbesök hos detaljhandelsbutiker som säljer tobak/folköl kontrolleras bl.a. att anmälan av försäljningsstället har gjorts, butikens egenkontrollprogram, inköp av tobak, märkning av tobaksvaror, att ålders kontroll tillämpas i butiken, att skyltar och dekaler finns uppsatta gällande åldersgräns, marknadsföring/reklam inne i butiken, att försäljningsstället har ett tillräckligt matvarusortiment vid fölkölsförsäljning mm.

9 Tillsyn i Alingsås kommun En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning: -Alla detaljhandelsbutiker som har anmält försäljning av tobak/folköl ska få minst ett tillsynsbesök under året. -Vid eventuella påkomna brister kan fler besök komma att behöva göras. Individuella bedömningar och prioritering kring behov av tillsyn görs löpande under året vilket innebär att olika serveringsställen och butiker kan få olika antal tillsynsbesök beroende på verksamhetens art eller inkomna uppgifter av betydelse för tillståndet. Avvikelser från målsättningarna kan förekomma både när det gäller tillsyn av serveringstillstånd samt butiker som säljer tobak/folköl och receptfria läkemedel. Angelica Liljedahl Alkoholhandläggare

10 Ärende 3 Internutbildning socialnämnden - Beroendestöd

11 Ärende 4 Flytt av verksamhet på Enehagen

12 Datum: Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: Beteckning: SN Socialnämnden Flytt av verksamhet på Enehagen Ärendebeskrivning Det finns ett behov av att hitta en annan lokallösning för Enehagens gruppbostad då nuvarande lokal inte är anpassad för befintlig boendeverksamhet. Lokalen på Enehagsgatan ska istället nyttjas som en del av vårdkedjan för personer med beroendeproblematik enligt den beroendeutredning nämnden beslutade om i augusti Förvaltningens yttrande Lokalen på Enehagsgatan, där det idag drivs gruppbostad, är ett lägenhetskomplex där det tidigare bedrivits personlig assistans utan behov av gemensamhetsutrymmen. Vid inflytten till Enehagsgatan år 2011 konstaterades att lokalerna är små och att det vore önskvärt med en utbyggnad för att kunna skapa en bra boendemiljö. Frågan har varit aktuell i olika forum men beslut har inte tagits om utbyggnad. Det finns en gruppbostad på Erskavägen i centrala Sollebrunn som tidigare använts för boende till personer med psykisk ohälsa. Lokalens utformning motsvarar kraven för verksamheten och en flytt till Erskavägen skulle också innebära en utökning med 1 gruppboendeplats. Om nuvarande verksamhet flyttar från Enehagen till Erskavägen är planen att lokalen på Enehagsgatan ska nyttjas som en del av vårdkedjan för personer med beroendeproblematik. Förslag till beslut 1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att flytta verksamheten vid Enehagsgatan till Erskavägen. 2. Socialnämnden utökar verksamheten med en boendeplats i samband med flytt till Erskavägen. Expedieras till Tanja Matsson Marie Sormunen Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef 1

13 Datum: Socialnämnden Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: Beteckning: SN Flytt av verksamhet på Enehagen Ärendebeskrivning Enehagens gruppbostad erbjuder idag insatsen bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen till målgruppen personer med psykisk ohälsa. De lokaler som idag används är inte ändamålsenliga av flera skäl. Dels är lokalerna inte tillräckligt rymliga för målgruppen, dels är de utformade på ett sätt som är problematiska av arbetsmiljöskäl. Enehagen erbjuder 5 boendeplatser och vi har idag en kö in till våra boendeplatser Det finns ett sedan tidigare liggande uppdrag att förtäta våra gruppboenden för ett bättre resursutnyttjande. Bakgrund Lokalen på Enehagsgatan är ett lägenhetskomplex på sex lägenheter där det tidigare bedrivits personlig assistans vilken utfördes i respektive lägenhet utan behov av gemensamma utrymmen. Enehagens gruppbostad för människor med psykisk ohälsa startade år I en gruppbostad ställs krav på gemensamhetsutrymme vilken den nuvarande lokalen inte uppfyller 1. Lokalen tillåter inte heller att verksamheten förtätas pga av dess utformning. Målgrupp Personer med psykisk ohälsa har behov av avskildhet men också möjligheten till kontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset, i kvarteret och grannskapet. Möjligheten att dra sig undan och att vara ensam liksom möjligheten till ett avskilt sovrum i den egna bostaden. Den individuella friheten och tillfredsställelsen att själv göra avvägningar mellan olika behov och önskemål 2. Dessa behov kan inte tillgodoses på Enehagen idag med den utformning som är. Enehagens lokaler idag Gruppbostaden omfattar 347 kvm och är belägen i ett bostadsområde på Enehagsgatan 39 i Alingsås med en hyra på kr/kvm, 474 tkr/år gjordes förändringar i lokalen och man upprättade personalutrymme, gemensamhetsutrymme samt kök i en av de sex lägenheterna. De kvarstående fem lägenheterna är idag bostäder för de brukare som bor Enehagen. Ett gemensamhetsutrymmes syfte är att detta skall vara en samlingsplats för boende och för personal. Gemensamhetslokalen skall vara ett komplement till lägenheterna 1 Socialstyrelsen, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Socialstyrelsen, Detta är mitt hem, vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk ohälsa, 2010.

14 och ge möjligheter till aktiviteter, social samvaro samt gemensamma måltider. Personalen skall garantera trygghet och struktur för de boende enligt Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer. Vid inflytten 2011 konstaterades att lokalerna är små och att det vore önskvärt med en utbyggnad för att kunna skapa en bra boendemiljö. Frågan har varit aktuell i olika forum men beslut har tagits att inte proritera dessa lokaler. Problematiken har även dokumenterats i årliga arbetsmiljöronder. Det primära problemet när det gäller arbetsmiljöasapekten är att det kök som ligger i anslutning till gemensamhetsutrymmet ligger så till att man som personal står längst in i ett hörn och förbereder måltider med ryggen mot övriga i gemensamhetsutrymmet utan alternativ utrymningsväg. Vid ett hot- och våldtillbud finns således ingen flyktväg för personalen vilket innebär en allvarlig arbetsmiljörisk. Planerad framtida användning av Enehagens lokaler Om en flytt av Enehagen gruppboende verkställs planerar förvaltningen att nyttja Enehagens nuvarande lokaler till det nya boende vi ämnar starta som ett led i verkställande av beroendeutredningens förslag (vårdkedjeboendet för personer med beroendeproblematik). Idagsläget finns endast en alternativ lokal att starta vårdkedjeboendet i, vilket är lokaldelen på f d Sagahöjd som idag står tom. För att lokalen ska kunna användas för boendeändamål behöver anpassningar göras som uppskattningsvis innebär investeringar på ca 500 tkr (bl a installation av sprinklers, ventilation och byggnation). Lokalen i Sollebrunn Förvaltningens förslag är att flytta Enehagens gruppboende till Erskavägen i Sollebrunn. På Erskavägen i centrala Sollebrunn finns en gruppbostadslokal som tidigare använts till boende för personer med psykisk ohälsa. Lokalen är utformad på ett sätt som möter verksamhetens behov och de riktlinjer socialstyrelsen tillhandahåller. Ytan motsvarar 535 kvm och 6 lägenheter vilket innebär vi i samband med flytten kan utöka verksamheten med en plats mot hur det ser ut idag. Alternativa lokaler för Erskavägens boende Förvaltningen har undersökt möjliga alternativa lokaler som Enehagens gruppbostad skulle kunna flytta till istället för Erskavägen. Idag finns inget självklart alternativ lokalalternativ för Enehagens gruppboende. Av de eventuella lediga kommande lokaler förvaltningen har kännedom om finns en lokal som är byggd för gruppbostad, Klämmavägen. Denna lokal kan dock tidigast bli ledig hösten -16 och det är ännu ej klart att den blir ledig. På förvaltningen generellt finns ett stort tryck på utökning av boende för ensamkommande och det är delvis samma typ av lokaler som är aktuella för detta som kan vara tänkbara alternativ för en flytt av Enehagen. Vi har idag 8 lokaler som vi använder alternativt kan tänkas använda till boende för ensamkommande, där både lokalen på Klämmavägen och lokalen på Sagagatan ingår. Av dessa lokaler är två undermåliga på sikt (Pojkebo) och två finns stor osäkerhet kring om vi kommer

15 kunna få tillgång till. Det innebär att vi redan i nuläget saknar mellan 2-6 boendealternativ för ensamkommande. Om vi skulle använda Klämmavägens lokal till Enehagen istället skulle vi således sakna ytterligare ett alternativ för ensamkommandeboende. Alternativet att låta Enehagen vara kvar i nuvarande lokaler kräver att en ut- och ombyggnation behöver görs för att verksamheten ska kunna fortsätta bedrivas. Detta innebär en investeringskostnad på ca 600 tkr enligt preliminära uppgifter från Alingsåshem. Vidare innebär detta alternativ att vårdkedjeboendet får starta i Sagagatans lokaler, även detta en lokal tänkt att användas som ensamkommandeboende. Lokal tänkta för ensamkommande Tillträde Osäkerhets faktor Antal platser Investerings kostnad Behov 8-10 boenden Tuvebo I drift 8 2. Götagatan I drift Pojkebo I drift JA på sikt Gustaf Adolfsgatan Februari Sagagatan Mars 8 ca 500 tkr 7. Linden (förskola) Hösten 16 JA Klämmavägen Hösten 16 JA 10 Hyresavtalet och fastighetsägaren på Erskavägen Inför eventuella tecknadet av hyresavtalet har referenser inhämtats på fastighetsägaren till lokalen på Erskavägen, Hilldex AB. Tidigare hyresgäst har uttryckt att det varit problem att problem att diskutera underhållsfrågor med fastighetsägaren och att man varit sen med att utföra fastighetsskötsel. Kontroll via företagsupplysningen ger att bolaget har två anmärkningar beroende på att man inte betalat skatt/avgifter/moms i tid. Utöver

16 detta har kontroll gjorts med Kronofogden och Tingsrätt, men varken bolaget eller styrelseledamöter förekommer i något sammanhang där. Fastigheten har även inventerats tillsammans med Räddningstjänsten som godkänner den för verksamheten med två mindre justeringar fastighetsägaren redan åtagit sig att utföra. I förhandlingarna med Hilldex AB inför ett eventuellt hyresavtal finns redan en överenskommelse om vilka underhållsåtgärder som ska vara åtgärdade innan inflytt. Denna inkluderar t ex allmän uppfräschning i form av tapeter/målning och justeringar avseende brandskydd. Denna lista kommer ingå som en avtalsbilaga och åtgärderna ska vara utförda innan inflytt, alltså innan vi börjar erlägga hyra. För att under hyrestiden säkerställa att det löpande underhållet och fastighetsskötseln fungerar finns två möjliga vägar att gå när det gäller avtalsskrivning. Vi tecknar ett vanligt hyresavtal med fastighetsägaren där löpande underhåll och fastighetsskötsel ligger på fastighetsägaren att utföra, men för att säkra upp att detta sköts upprättas ett avtal där man reglerar vad som händer om underhåll inte utförs som överenskommet, t ex hyresreducering. Detta innebär dock att problemet med att underhållet inte utförs kvarstår i praktiken. Ett andra alternativ är att teckna ett hyresavtal där löpande underhåll/fastighetsskötsel inte ingår och istället förhandla fram en lägre hyra. För fastighetsskötsel anlitas istället en extern part som utförare. Utifrån vad som framkommit ovan bedöms detta alternativet vara att föredra. Ekonomi Lokalen på Erskavägen skulle, med inkluderat underhåll/fastighetsskötsel uppskattningsvis få en hyra på 1300 kr/kvm, ca 650 tkr/år. En avtalsvariant där underhåll/fastighetsskötsel exkluderas ger en lägre kvmkostnad, men istället en utgift för anlitande av extern part. En ny lägenhet uppskattas generera en hyresintäkt om 72 tkr/år. Bemanningen behöver inte ökas utan kan justeras inom befintlig ram. Detta innebär att Enehagen som idag har en kostnad per plats på ca 896 tkr per plats (2 457 kr per dygn) efter flytt får en kostnad på ca 747 tkr (2 047 kr per dygn) och således bidrar flytten till ett effektivt resursanvändande inom socialförvaltningen. Tidsplan Information till de boende och gode män i verksamheten på Enehagen i oktober Nämndbeslut i november Avslutande förhandlingar med fastighetsägaren i november Direktupphandling av extern part i december-januari Inledande underhållsåtgärder Erskavägen december-januari Flytt början av februari 2016

17 Förslag till beslut: 1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att flytta verksamheten vid Enehagsgatan till Erskavägen. 2. Socialnämnden utökar verksamheten med en boendeplats i samband med flytt till Erskavägen. Exp: Marie Sormunen Socialförvaltningen Tanja Mattsson Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

18 Ärende 5 Information Flerårsstrategin

19 Ärende 6 Månadsrapport kring ensamkommande barn

20 Datum: Socialnämnden Handläggare: Lisa Klein Direktnr: Beteckning: SN Månadsrapport kring ensamkommande barn Ärendebeskrivning Månadsrapporten för oktober innehåller socialförvaltningens nya prognos av ensamkommande barn som förväntas anvisas till kommunen under 2015 och Rapporten innehåller också information om fördelning av hur barnen är placerade idag samt socialförvaltningens planering för målgruppen de kommande tre månaderna. Inflödet av ensamkommande barn är stort och påverkar hela kommunen. Förvaltningens yttrande Aktuell prognos innebär att 94 ensamkommande barn kommer till Alingsås under Med befintliga barn ansvarar socialförvaltningen för 127 barn i slutet på Under 2016 förväntas 67 ensamkommande barn komma till Alingsås. Med befintliga barn ansvarar socialförvaltningen för 194 barn i slutet på Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden noterar och godkänner oktobers månadsrapport om ensamkommande barn. Exp: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Lisa Klein Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

21 Godkänd av: Susanne Åhman Titel: Förvaltningschef Datum:

22 Datum: Handläggare: Lisa Klein Direktnr: Beteckning: SN Månadsrapport kring ensamkommande barn Gäller oktober 2015 Aktuell prognos baserat på Migrationsverkets siffror Migrationsverket uppger att den nya prognosen är mycket osäker. EU:s och enskilda medlemsstaters agerande kommer att ha en avgörande betydelse för hur många asylsökande som når Sverige framöver, t.ex. om fler länder inför gränskontroller. Migrationsverkets huvudscenario är att det kommer ensamkommande barn till Sverige under Under 2016 kommer det T.o.m. vecka 42 har det kommit ensamkommande barn till Sverige varav Alingsås tagit emot 56 av dessa, vilket motsvarar 0,28 % av landets totala inflöde. Antagandet i aktuell prognos är att lika stor andel barn blir fortsatt anvisade till Alingsås under 2015 och under I siffror ser prognosen ut enligt följande; ÅR Prognos inflöde Befintliga barn TOTALT Detta innebär att det ska vara ett beräknat inflöde motsvarande 3,8 barn per vecka under 2015 års kvarvarande veckor Faktiskt utfall vecka 43-45: 4,3 barn per vecka Utifrån aktuell prognos innebär detta att 1,6 fler barn har anvisats till Alingsås. ÅR 2015 Utfall t.o.m. v 45 (4/11) 69 Befintliga barn 33 TOTALT 102 (+1,6) Prognos framåt Utfallet är så pass lik den aktuella prognosen att ingen revidering bedöms nödvändig. Alingsås kommun, Socialförvaltningen, ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: , Fax: socialnamnden@alingsas.se, 1 (3)

23 Anvisade barns placeringar PLACERINGSFORM ANTAL BARN EV. ÖVERBELÄGGNING Familjehem 44 Egen regi Köpta platser2 23 TOTALT Götagatan, Tuvebo, Pojkebo & Alingsås ungdomsboende 2 HVB-placeringar SoL, LVU-placeringar Sis & Gryning träningslägenheter Planering kommande tre månader Individ- & familjeavdelningen, IFA För IFA handlar mycket just nu om rekrytering för att rusta och förstärka arbetet med de ensamkommande barnen utifrån det stora inflödet. Två chaufförer har precis blivit timanställda för att få ihop logistiken kring barnen och avlasta socialsekreterarna som normalt gjort dessa körningar. Rekrytering av socialsekreterare pågår. Den förstärkning som gjordes med två socialsekreterare blir ingen förstärkning i nuläget till följd av två uppsägningar. Minst två behöver anställas i denna omgång, helst fler. En konsult har precis börjat med uppgift att enbart skriva utredningar i ett försök att komma ikapp. Konsulten arbetar 50 % i november och 100 % från december och tillsvidare. Rekrytering av två familjehemssekreterare pågår. Tjänsterna syftar bland annat till att minska köpta platser. Chefsstöd till Barn och Ungdomsenheten påbörjas vecka 46 då nuvarande enhetschef inte längre hinner med uppdraget som har blivit för stort och omfattande. Utföraravdelningen, UFA UFA utgår i sin planering för att ha 8-10 boenden i egen regi för ensamkommande barn mot slutet på UFA inventerar just nu lokaler som kan vara lämpliga för att starta nya boenden. Behovet av lokaler för ensamkommande behöver under månaden lyftas kommuncentralt då socialförvaltningen kan se redan nu att det inte finns tillräckligt många alternativ. Vidare har UFA tagit över kontakterna och dialogen med privata utförare (AB Gryning vård i första hand) och arbetar för att se vilka boendelösningar de kan komma fram med. Alingsås kommun, Socialförvaltningen, ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: , Fax: socialnamnden@alingsas.se, 2 (3)

24 Rekrytering av enhetschef för ensamkommande barn pågår. En, eller två, kommer att anställas beroende på rekryteringsunderlag. Planen är att den nyanställda tar över driften av befintliga boenden och att nuvarande enhetschef blir den som jobbar med uppstart och projektering av nya boenden. UFA fyller successivt på Pojkebo Annexet som är boende nummer 4. Pojkebos lokaler är dock undermåliga för att bedriva boende i på sikt, det fungerar temporärt men inte i längden. Plan för hur UFA ska kunna säkerställa kvaliteten på socialförvaltningens boenden framåt samt för hur organisationen bör se ut för dem färdigställs under november månad. Boende nummer 5 planeras öppna i december-januari beroende på tillgång till lokal i först hand och tillgång till personal i andra hand. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef Alingsås kommun, Socialförvaltningen, ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: , Fax: socialnamnden@alingsas.se, 3 (3)

25 Ärende 7 Förvaltningschefen informerar

26 Ärende 8 Månadsuppföljning per oktober 2015

27 Datum: Handläggare: Marita Haglund Direktnummer: Beteckning: SN Socialnämnden Månadsuppföljning per oktober Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade att nämnder ska lämna månadsuppföljning till kommunstyrelsen under 2015 i syfte att förstärka kommunens ekonomistyrning. Förvaltningens yttrande Socialnämndens prognos för 2015 är ett underskott på 3 mnkr. Prognosen är på samma nivå sedan maj månad. Socialnämnden har under året genomfört åtgärder för att ha en ekonomi i balans de främsta åtgärderna är en tydlig samverkan inom verksamheterna för att hitta hemmaplanslösningar istället för köp av vård. En annan åtgärd är att vakanta tjänster tillsätts med viss återhållsamhet. Under hösten har socialnämndens verksamheter kraftigt påverkats av det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Alingsås. Delar inom socialförvaltningen är hårt ansträngd på grund av situationen. Den ekonomiska påverkan på resultatet 2015 är i dagsläget en osäkerhetsfaktor, men prognosen är att 2015 års kostnader för ensamkommande täcks av intäkter från Migrationsverket. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer månadsuppföljningen per oktober. Susanne Åhman Förvaltningschef Expedieras till Kommunstyrelsen

28 Datum: Handläggare: Marita Haglund Direktnr: Beteckning: SN Månadsuppföljning ekonomi per oktober 2015 Belopp i tkr Budget 2015 helår Utfall 2015 janokt Prognos 2015 helår Avvikelse helår 0 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Socialnämndens prognos för helåret är ett underskott på 3 mnkr. Socialnämnden har haft samma prognos sedan maj månad. Cirka 1,2 mnkr av underskottet motsvaras av årets höjning av arbetsgivaravgifter som nämnden inte fått kompensation för och som inte är budgeterad. Under hösten har socialnämndens verksamheter kraftigt påverkats av det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Alingsås. Delar inom socialförvaltningen är hårt ansträngd på grund av situationen. Den ekonomiska påverkan på resultatet 2015 är i dagsläget en osäkerhetsfaktor, men prognosen är att 2015 års kostnader för ensamkommande täcks av intäkter från Migrationsverket. Alingsås kommun, Socialförvaltningen, ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: , Fax: socialnamnden@alingsas.se,

29 Utfallet för personalkostnaderna under sommarmånaderna för personlig assistans och boendeverksamheten var högre än prognostiserat. Den högre kostnaden räknar nämnden med att hantera inom befintlig ram, genom minskning av andra kostnader och återhållsamhet under resterande del av året. De främsta avvikelserna i prognosen för helåret är: -cirka 7 mnkr högre kostnader än budgeterat för köpta placeringar inom funktionsstöd och cirka 3 mnkr högre kostnader än budget för köpta placeringar för vuxna med beroendeproblematik -kostnaderna för sjuklönekostnaden inom privata utförare vid personlig assistans och LASS-assistans beräknas överskrida budgeten med sammantaget omkring 3,5 mnkr. -3,0 mnkr lägre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat -2,7 mnkr reserverade medel för volymökningar m.m. tas i anspråk -1,7 mnkr för uppbokning av intäkter på rätt period. Alingsås kommun, Socialförvaltningen, ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: , Fax: socialnamnden@alingsas.se, 2 (2)

30 Ärende 9 Ej verkställda beslut till IVO, kvartal

31

32 Datum: Socialnämnden Handläggare: Lisa Klein Direktnr: Beteckning: SN Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015 Ärendebeskrivning Socialnämnden ska kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige, till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen samt till IVO enligt 16 kap. 6 f-h socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om 1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet 3. Gynnande beslut som har anmälts och sedan verkställts (gäller endast revisorer och IVO) I Alingsås gäller socialnämndens rapporteringsskyldighet för omsorg till personer med funktionsnedsättning samt för individ och familjeomsorg. Rapporteringen till IVO sker som individrapporter med sekretessbelagda uppgifter enligt en nationellt fastställd standard. Rapporteringstillfälle 15 oktober Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet ännu ej verkställts Kontaktperson 9.4 Rekrytering av kontaktperson pågår Bostad med särskild Planering finns, haft service 9.9 plats sedan men inflyttning är framskjuten till Bostad med särskild service 9.9 oktober Tackat nej , fått nytt erbjudande & ska lämna besked Lagrum LSS LSS LSS Bostad med särskild Resursbrist, saknas LSS

33 service 9.9 ledig bostad Bostad med särskild service 9.9 Fått erbjudande, men ej lämnat besked Kan bli svårt att verkställa, tre syskon som vill bo tillsammans Bostad med särskild Kan bli svårt att service 9.9 verkställa, tre syskon som vill bo tillsammans Bostad med särskild Kan bli svårt att service 9.9 verkställa, tre syskon som vill bo tillsammans Bostad med särskild Resursbrist, saknas service 9.9 ledig bostad Bostad med särskild Planering finns, service 9.9 verkställs 1/ Bostad med särskild Planering finns, service 9.9 verkställs 1/ Bostad med särskild Planering finns, service 9.9 tackat ja men inflyttning oklart Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare Kontaktperson 4.1 Rekrytering av kontaktperson pågår Kontaktperson 4.1 Rekrytering av Behandlingshem 4.1 kontaktperson pågår Vårdvistelsen ännu ej påbörjad LSS LSS LSS LSS LSS LSS LSS SoL SoL SoL SoL SoL SoL SoL SoL 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet ännu ej verkställts Kontaktperson 9.4 Avbrott sedan då lämplig uppdragstagare Lagrum LSS

34 saknas Kontaktperson 9.4 Avbrott sedan då kp är sjukskriven och personen inte vill ha någon annan LSS 3. Beslut som tidigare rapporterats som ej verkställt och som nu verkställts eller avslutats Beslutsdatum Typ av beslut Datum för Lagrum verkställighet, avslut Bostad (IFO) SoL, verkställt Bostad (IFO) SoL, verkställt Kontaktperson LSS, verkställt Avlösarservice 9.5 Beslutet avslutat LSS, avslutat då familjen aldrig utnyttjade insatsen Bostad (IFO) Avslutat , SoL, avslutat personen flyttat från landet och avsagt sig insatsen Kontaktperson 9.4 Beslutet avslutat LSS, avslutat på den enskildes begäran Kontaktfamilj 4.1 Avslutat , beviljats ungdomsbehandlare vilket familjen tycker är tillräckligt SoL, avslutat Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden noterar rapporten till IVO för kvartal och översänder den till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Exp: Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Lisa Klein Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef Godkänd av: Susanne Åhman

35 Titel: Förvaltningschef Datum:

36 Ärende 10 Verksamhetsberättelse för POSOM

37

38 Datum: Handläggare: Marita Haglund Direktnr: Beteckning: SN 163 Socialnämnden Verksamhetsberättelse för POSOM samt handlingsplan 2015 Ärendebeskrivning POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande och är en grupp som är en resurs vid olyckor och katastrofer. Socialstyrelsen förordar att det i varje kommun ska finnas en beredskapsgrupp/ledningsgrupp som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM har funnits i Alingsås sedan Ledningsgruppen för POSOM redovisar en gång per år sitt arbete i en verksamhetsberättelse. Förvaltningens yttrande Karin Alvermalm, avdelningschef IFA har, som samordnare i Alingsås POSOMgrupp, skrivit en verksamhetsberättelse för POSOM. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner Verksamhetberättelse för POSOM. 2. Socialnämnden lägger Handlingsplan POSOM 2015 till handlingarna. Expedieras till Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Bilagor Verksamhetsberättelse för POSOM Handlingsplan POSOM 2015 Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

39 Datum : Handläggare: Karin Alvermalm Direktnr: Verksamhetsberättelse för POSOM Bakgrund POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid större olycka eller katastrof. Socialstyrelsen förordar att det i varje kommun ska finnas en beredskapsgrupp/ledningsgrupp som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM har funnits i Alingsås sedan Ledningsgruppen för POSOM redovisar en gång per år sitt arbete i en verksamhetsberättelse. Organisation POSOM ingår i kommunens katastroforganisation. Vid en olycka där katastrofledningen är aktiverad är POSOM underställd kommunens katastrofledning. Gruppen aktiveras antingen via räddningstjänst, polis eller via kommunens katastrofledning. POSOM s ledningsgrupp kan även aktiveras på eget initiativ. Ledningsgrupp Ledningsgruppen under året har bestått av Karin Alvermalm från socialförvaltningen som också är samordnare för POSOM, Susanna Thuresson och Jonas Holmstrand för räddningsförbundet, Kent Perciwall för polismyndigheten, Pia Hanzén för barnoch ungdomsförvaltningen, Anna Lena Hansdotter för utbildningsförvaltningen, Inge Ljunggren för kultur- och fritidsförvaltningen, Rolf Wollert och Gunilla Möller för Svenska kyrkan, Elisabeth Axell för frikyrkorna, Frida Perciwall-Mattsson för primärvården och Kristina Bornhall, vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Resursgrupp Resursgruppen består av ungefär 50 personer huvudsakligen från Alingsås kommuns olika förvaltningar, men även från andra organisationer. Resursgruppen sammankallas och leds av POSOM s ledningsgrupp. Verksamhetsberättelse Ledningsgruppen har regelbundet mötts under året. Flera medlemmar är nya i arbetet och tid har ägnats åt att gemensamt gå igenom handlingsplanen och samtala runt vad gruppens arbete skulle kunna innebära vid större händelser. Dialog har förts om vad som kan bli POSOM s ansvar och vad som sker i ordinarie verksamhet respektive sköts av kommunens katastrofledningsgrupp. En miniövning ledd av räddningstjänsten har genomförts för att ytterligare säkerställa arbetet. Samverkan med krisledningsgruppen på Alingsås lasarettet har inletts för att förebygga samverkansbekymmer vid större händelser. Kommunerna inom upptagningsområdet har bjudits in, kontaktpersoner tagits fram och handlingsplaner diskuterats. POSOM-arbetet är olika upplagt och organiserat i de kommunerna. 1

40 Resurslistorna har uppdaterats då år förflutit och personer bytt både telefonnummer och lämnat kommunen. Nya resurspersoner har också kommit till. Den nuvarande handlingsplanen antogs av kommunfullmäktige 2007 och reviderades Handlingsplanen är nu uppdaterad igen 2015 och anpassats till nuvarande förutsättningar. POSOM har inte aktiverats under året, men kontakter har tagits med representanter i ledningsgruppen för att avgöra om någon insats behövt komma till stånd. Allt som skett har hanterats i ordinarie verksamhet och genom god samverkan. Framåt behöver en utbildningsdag för resurspersonerna planeras och möjligheterna för kompetensutveckling av POSOM s ledningsgrupp undersökas vidare. Karin Alvermalm Avdelningschef IFA Socialförvaltningen 2

41 POSOM Handlingsplan 2015

42 Innehåll 1. Inledning Organisation Beslut om inlarmning av POSOM:s ledningsgrupp Arbetsuppgifter kopplat till stabsfunktioner Stabschef för POSOM ska: Informationsansvarig ska: Resurspersonansvarig ska: Operativt resurspersonansvarig ska: Behovsansvarig ska: Administratören ska: Informationsplan Planläggning och arbetsmetodik för resurspersonerna Första Mottagande Fortsatt omhändertagande Mottagning av anhöriga Uppföljning av POSOM-gruppens insats

43 1. Inledning Sedan 1993 har kommunen haft en handlingsplan för POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande vid större olycka eller katastrof). Idag blir vi ofta påminda om hur snabbt och oförutsett större olyckor och katastrofer kan hända i vårt samhälle. Det kan vara våldshändelser, som drabbar ett stort antal människor likväl som olyckshändelser i trafiken, naturkatastrofer mm. Gemensamt är att oskyldiga människor berörs direkt eller som vittnen. Man kan även vara nära vänner och anhöriga till de drabbade. Socialstyrelsen har påtalat att det i varje kommun bör finnas en beredskapsgrupp/ledningsgrupp (POSOM), som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. Alingsås ledningsgrupp för POSOM består av en representant från vardera socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, barnoch ungdomsförvaltningen, vård- och äldreomsorgen, kultur- och fritid, räddningstjänst, primärvård, närsjukvård, polis, kyrkor i Alingsås, samt kommunens säkerhetssamordnare. Insatserna, som kan vara av olika karaktär beroende på olyckans art och omfattning, syftar främst till att hjälpa drabbade att hantera en mycket påfrestande situation. Ett väl genomfört omhändertagande innebär att berörda ges bättre förutsättningar att bearbeta det inträffade. Insatserna förebygger psykisk ohälsa på sikt. 2. Organisation POSOM-insatser organiseras i form av en ledningsgrupp och en resursgrupp, som bör bestå av ca 50 personer. Resurspersonerna är i första hand kommunal personal som utses enligt beräkningsnyckel baserad på antal anställda per förvaltning. Ledningsgruppen deltar normalt inte i de direkta insatserna utan leder arbetet i samråd med kommunledning, räddningsledning och den katastroforganisation som finns vid Alingsås lasarett. POSOM ingår i kommunens krisorganisation. Vid en olycka, som innebär att kommunens krisledning aktiveras är POSOM-verksamheten underställd krisledningen. Vid en olycka som enbart aktiverar POSOM ingår POSOM-verksamheten i det totala räddningsarbetet och är underställd räddningsledaren. Varje verksamhet som ingår i POSOM:s ledningsgrupp bär sina egna kostnader. Alingsås Kommuns personalavdelning står för löpande kostnader för drift av verksamheten såsom ledningsgruppens basarbete, resurspersoners utbildning etc. POSOMs egna insatser organiseras i form av ledningsgrupp och en eller flera resurspersonsgrupper. Ledningsgruppen deltar inte i de direkta insatserna utan leder resursgruppernas arbete. Samverkan sker med räddningsledaren, vid behov med krisstöd vid lasarettet och vid en katastrof med katastrofledningen. Huvudansvaret för att leda POSOM-verksamheten ligger på socialförvaltningen. Ledningsgruppen redovisar arbetet en gång per år i en verksamhetsberättelse. 3. Beslut om inlarmning av POSOM:s ledningsgrupp Räddningsledaren eller yttre befäl vid polismyndigheten beslutar om inlarmning av Posom-ledningen. I vissa fall kan även kommunens krisledningsgrupp larma. Om POSOM:s ledningsgrupp själva bedömer att det finns behov av insatser kan man själv aktivera sig. Inlarmning sker via räddningschef i beredskap. Räddningschef ringer in enligt lista över ledningsgruppen eller skickar SMS. Därefter övertas ansvaret av ledningsgruppen. Samlingsplats är Räddningstjänsten om inte annat överenskommits mellan den förste i ledningsgruppen och med 2

44 räddningsledare. POSOM-väska med registerkort, listor över resurspersoner med mera finns hos räddningstjänsten. Så snart två medlemmar ur ledningsgruppen kommit till samlingsplatsen, görs en bedömning av vilka insatser som kan bli aktuella, och i vilken ordning de behöver utföras, samt förväntat personalbehov. Ledningsgruppens inkallade medlemmar fördelar de uppgifter som ska utföras. 4. Arbetsuppgifter kopplat till stabsfunktioner 4.1. Stabschef för POSOM ska: Leda och fördela stabens arbete Kontakta räddningschef i beredskap och meddela att POSOM gruppen finns på plats och vilket telefonnummer ledningsgruppen kan nås på Upprätta kontakt med kommunledningen Besluta om lämpliga lokaler för ledningsgruppen och resurspersoner Se till att kommunens växel ordnar fram lämpliga telefonlösningar Ha fortlöpande kontakt med - räddningschef i beredskap. Då krisstöds på lasarettet är aktiverad hålla kontakt via telefon Finnas tillgänglig i ledningsrummet under pågående insats Fatta beslut om tid för stabsinformation och information till resurspersoner Ansvarar för stabsinformationen Löpande lämna rapport till administratören om vidtagna åtgärder 4.2. Informationsansvarig ska: Ansvara för mediainformationen angående POSOM:s insats. Sammanställa och värdera information som ska kunna lämnas ut till media All information lämnas ut via kommunikationsenheten efter samråd med eller via polis och räddningstjänst Hålla kontakt med kommunens kommunikationsenhet för att få ut information på hemsidan Biträda stabschef Ha kontakt med andra POSOM grupper i de drabbades hemkommuner Ordna med avlösningsschema för ledningsgruppen Löpande lämna rapport till administratören om vidtagna åtgärder 4.3. Resurspersonansvarig ska: Befinna sig i ledningsrummet Besluta om antal resurspersoner som ska ringas in Ordna med avlösningsschema för resurspersoner Se till att material från POSOM väska och västar blir tillgängliga för resurspersoner Rapportera till stabschef om hur resurspersonernas arbete fungerar Förbereda ev. mottagande av anhöriga Föra noteringar om händelseförloppet som lämnas vidare till administratören Informera operativ resursansvarigperson 4.4. Operativt resurspersonansvarig ska: Starta inringning av resurspersoner och vid behov starta telefonjour Avdela först anlända resursperson till att o pricka av anlända resurspersoner o se till att de anlända får namnlappar o lämna besked om nästa informationstillfälle för resurspersoner 3

45 Informera aktiverade resurspersoner på utsatta tider Fördela resurspersoner i arbetslag där varje lag har en kurir Följa upp resurspersonernas arbete och lämna rapport till resurspersonansvarig 4.5. Behovsansvarig ska: Ordna smörgåsar och dryck Skaffa fram filtar och kläder då behov finns Ansvara för övriga inköp Ansvara för bokning av förläggning och transporter Notera alla åtgärder som lämnas till administratören 4.6. Administratören ska: Föra löpande dagboksanteckningar Kommunicera med de ansvariga för olika områden och sammanställa information inför stabschefens genomgång Viktig information skrivs på Whiteboard eller läggs via dator ut på storbild för bästa möjliga informationsflöde och för att underlätta vid stabsgenomgång 5. Informationsplan I det vardagliga arbetet finns en kommunikationsenhet inom kommunledningskontoret. Vid en katastrof och i ett beredskaps- eller krigsläge upprättas inom kommunledningen en informationscentral med möjlighet till dygnsbevakning. POSOM:s informationsansvarige ansvarar för information om POSOM:s egen insats Räddningstjänst och polis ansvarar för information om olycka eller katastrof till press och allmänhet. Vid behov kontaktas kommunikationsenheten för hjälp med informationsinsatsen. Kommunikationsenheten upprättar vid behov informationscentral och ansvarar då för samlad information till press och allmänhet. Räddningsledaren och/eller kommunledning har ansvar för att göra bedömning av behov av att upprätta informationscentral. POSOM har kontakt med informationscentralen för att av centralen få uppgift om lägesförändringar, upprättande av telefoner och fax. Vid större uppföljningsarbete då större grupper ska nås, sker samarbete mellan POSOM-ledningen och informationscentralen/kommunikationsenheten. 6. Planläggning och arbetsmetodik för resurspersonerna Resurspersonerna samlas på den plats som anvisats av ledningsgruppen. Vid ankomsten sker anmälan och väst och namnskylt sätts på. Då resurspersonerna samlats ger resurspersonsansvarig i POSOM:s ledningsgrupp lägesrapport och information om hur omhändertagandet skall ske. Information till resurspersoner De först inkomna resurspersonerna informeras om vad som hänt, hur många människor som drabbats och kommer att beröras av resursgruppens arbete, samt vad som kommer att ske. Personer avdelas för ett första mottagande av drabbade Första Mottagande Första grupp De första ur resurspersonalen som kommer in, står för det inledande mottagandet av drabbade som ska tas om hand. 4

46 Kontakter med sjukhus Telefoner Informera drabbade om att POSOM-ledningen håller kontakt med det sjukhus de skadade förts till, och kommer att ge besked så snart besked finns att ge. Informera om att telefoner finns tillgängliga, att resurspersonal kommer att hjälpa till med telefonering till anhöriga och skadade som förts till sjukhus. Meddela att information om skadade kan dröja, men att den ges så fort det går! Kontaktpersoner Sammanhållning Registrering Informera om att alla kommer att få kontaktpersoner ur resurspersonalen Informera om att vi strävar efter att hålla samman alla drabbade så långt som möjligt. Registrera var och en som tas om hand. Var noga med att anteckna kända uppgifter om de som dödats de som skadats och förts till sjukhus de som finns med i krisgruppsarbetet anhöriga som kan nås hemma För dessa anteckningar finns särskilda registerblad 6.2. Fortsatt omhändertagande Gruppindelning och När inkallad resurspersonal kommit in och delats i grupper, påbörjas den kontakt personer egentliga insatsen. Resurspersonerna fördelas av POSOM-ledningen på de uppgifter som ska utföras De drabbade delas in i mindre grupper. Anhöriga till döda bör redan från början tilldelas en särskild resursperson var eller per familj. Övriga kan vid behov delas i större grupper, fem till åtta per grupp. Varje grupp tilldelas en resursperson. Håll samman familjer! Behov av mat, kläder med mera Samtal Reaktioner Information Resurspersonen kollar upp vilka behov de drabbade har av mat, kläder, vila, telefonhjälp med mera. Behov meddelas till POSOM-ledningen, som fördelar arbetet. Inledande samtal om vad som hänt sker i de små grupperna. De drabbade får berätta om vad som hänt ur sitt eget perspektiv. Det är viktigt, att resurspersonen i detta skede lyssnar utan att korrigera eller förklara. Lyssna hela tiden på de drabbade. Ta upp samtalstrådar i syfte att hjälpa den drabbade att uttrycka sina upplevelser. Trösta och lugna. Reaktionerna efter en dramatisk upplevelse kan variera mycket. Allt från apatisk inbundenhet till gråt eller intensivt pratande. Grip inte in för mycket. Närhet är i detta läge viktigast. Varsam kroppskontakt och lyssnande. Först då information ges av POSOM-ledningen om vad som verkligen skett, kan denna föras vidare till de drabbade. Det är viktigt med saklig information, eftersom annars rykten snart sprids även bland de drabbade! Motverka ryktesspridning! 5

47 Telefonering Mat och dryck Kläder Vila Resursperson hjälper till med telefonering. Samtal till sjukhus görs först då besked från polisen kommit om vart skadade förts. Frågor om skadade görs först av resurspersonen. Han/hon talar med vårdpersonalen. Mat och dryck kan behövas, POSOM-ledningen ser till att det som behövs kommer fram. Att få något att äta eller dricka kan verka lugnande. Drabbade kan behöva kläder. Gå igenom vilka behov som finns och meddela POSOM-ledningen. Drabbade kan behöva lägga sig. POSOM-ledningen ordnar sängplatser eller motsvarande. Lämna inte en drabbad ensam längre tid. Resurspersonen sitter hos eller tittar in till den drabbade ofta. 7. Mottagning av anhöriga Lokaler ställs i ordning för att kunna ta emot anhöriga och närstående Vid behov ordnas övernattningsförläggning för drabbade från annan ort. I fall övernattningsförläggning anordnas bör resurspersoner finnas på plats som stöd för de drabbade. Vid transporter till sjukhus för de som har skadade anhöriga skall det möjliggöras för att resurspersoner medföljer. Inför hemresor för drabbade från annan ort, tas kontakt med hemkommun för att möjliggöra för att de drabbade blir omhändertagna vid hemkomsten. Vid hemresa inom kommunen kan resursperson medfölja om behov finns av detta. Samtal om vad som hänt bör hållas med hela gruppen innan den splittras. Ev kan gruppen delas in i mindre samtalsgrupper. Samtal organiseras av ledningsgruppen. De drabbades resurspersoner deltar i samtalet. Genomgång av händelseförloppet bör genomföras. Avsikten är att de drabbade ska få berätta vad som skett. Var och en ska få tala utan att avbrytas. Ingen berättelse ska rättas. Först då den är avslutad kan korrigerande fakta lämnas. Den som leder samtalet (någon ur ledningsgruppen) skall vara välinformerad. Om de drabbade reser hem samma dag som olyckan blir samtalet en genomgång av vad som skett. Ledningsgruppen bör ta upp frågan om uppföljning på hemkommun. 8. Uppföljning av POSOM-gruppens insats Efter avslutad insats och senast inom ett dygn, samlas alla för POSOM-gruppens avlastningssamtal. Det är en fördel om avlastningssamtalet kan starta upp inom 8 timmar efter avslutad insats. Samtalet förs med hela gruppen eller i mindre grupper. Det är viktigt att hålla ihop gruppen/grupperna och att alla sitter kvar tills samtalet är avslutat. 6

48 Det är angeläget att välja en bra lokal för dessa samtal, alltså ingen genomgångslokal samt att mobiltelefoner och sökare är avstängda. Syftet med avlastningssamtalet är att motverka rykten, att få en gemensam bild/syn vad man varit med om, att kunna avsluta händelsen samt att få avreagera sig. Med fördel deltar två samtalsledare för avlastningssamtalet, en som är ansvarig för fakta och en som utgår från tanke/känsla. Samtalet förs enligt följande schema: 1. Introduktion - fakta - sekretess och tystnadsplikt - händelsen 2. Teknisk beskrivning - var och en berättar 3. Känslomässig beskrivning - var och en berättar 4. Sammanfattning - upplevelsen - hur gå man vidare Avsikten är att tydliggöra sammanhanget. Var och en ska få berätta utan att avbrytas. Ingen berättelse skall rättas. Först då en berättelse är avslutad kan korrigerande fakta lämnas. Om någon börjar angripa någon annan i samtalet måste detta genast stoppas. Den som behöver mer än ett avlastande samtal skall slussas vidare till annan samtalskontakt. 7

49 Ärende 11 Uppdrag kartläggning av de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen

50

51 Datum: Handläggare: Marita Haglund Direktnr: Beteckning: SN Socialnämnden Revisionsrapport Utredning avseende standardkostnader Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 10 juni 2015 att uppdra åt Ernst & Young att granska nettokostnadsnivåer i förhållande till strukturårsjusterade standardkostnader för fyra nämnder, däribland socialnämnden 1. Då socialnämnden 2015 har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att fortsatt kartlägga de höga standardkostnaderna inom individoch familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen, är resultatet av granskningen av vikt för nämnden. Förvaltningens yttrande Granskningens syfte Syftet med revisionens granskning är att kartlägga kommunens rapporteringsprocess. Ett annat syfte är att förklara varför kommunens nettokostnader är högre än kommunens strukturårsjusterade standardkostnader. Ett tredje syfte är att identifiera vad som är drivande i skillnaderna i standardkostnaderna mellan Alingsås kommuns och andra jämförbara kommuner. Sammanfattning av granskningens resultat Granskningens sammanfattande bedömning (sidan 40-42) som rör socialnämnden är att: Socialnämnden bokför initialt inte samtliga löpande kostnader och intäkter på nyttjarens verksamhetskod. Detta innebär att socialnämnden har en större andel ofördelade poster att hantera i slutet av året jämfört med andra nämnder och risken för felfördelning ökar. Granskarnas rekommendation är att alla poster som direkt går att härleda till en specifik verksamhet bör bokas direkt på den verksamhetskoden. Socialnämnden fördelar sina gemensamma kostnader baserat på omsättning, vilket ger en något felaktig fördelning då hänsyn inte tas till vem som faktiskt nyttjat tjänsten. Granskarnas rekommendation är att socialnämnden i framtiden fördelar en större andel av kostnaden utifrån faktiskt nyttjande. Den mest drivande faktorn i beräkningen av standardkostnaden för individoch familjeomsorg är kommunens relativt höga andel invånare som haft ekonomiskt bistånd över sex månader. Individ- och familjeomsorgen har höga nettokostnader (kronor/invånare), vilket främst förklaras genom höga kostnader för köp av vårdplatser för barn och unga. 1 Nettokostnad är kronor per invånare. Standardkostnad är kronor per invånare, men dessutom är hänsyn tagen till kommunens sociala struktur. 1

52 Den analys som förvaltningen har gjort av nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen och som var med som ärende vid socialnämnden 29 september överensstämmer med revisionsrapportens beskrivning. Förslag till beslut 1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att förändra redovisningen av kostnader och intäkter enligt revisionsrapportens rekommendationer. 2. Socialnämnden lägger revisionsrapporten till handlingarna. Expedieras till Marita Haglund Hannah Kotsalitis Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

53 Oktober 2015* Alingsås kommun Utredning avseende standardkostnader *Reviderad jämfört med en rapport som avlämnades i september 2015

54 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Utgångspunkter Utjämningssystemet Räkenskapssammandraget Nettokostnad Standardkostnad Strukturårsjusterad standardkostnad Nettokostnadsavvikelse Process för inrapportering av nettokostnader Centrala rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av nettokostnaden Nämndernas rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av nettokostnaden Analys av nettokostnader, standardkostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och äldreomsorgnämnden Socialnämnden Sammanfattande bedömning...40 Bilaga 1: Dokumentförteckning Bilaga 2: Räkenskapssammandraget Bilaga 3: Beräkningar 2

55 1. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 10 juni 2015 att uppdra åt EY att granska barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och äldreomsorgsnämnden och socialnämndens nettokostnadsnivåer i förhållande till dess strukturårsjusterade standardkostnader. Med begreppet nettokostnad menas den faktiska kostnaden för att bedriva en viss verksamhet per invånare medan begreppet strukturårsjusterad standardkostnad syftar på den kostnad en verksamhet borde ha per invånare baserat på den enskilda kommunens strukturella förhållande jämfört med övriga kommuner. Syftet med utredningen är att granska Alingsås kommuns rapporteringsprocess för de delar i Räkenskapssammandraget (RS) som ligger till grund för nettokostnadsberäkningen, att förklara varför Alingsås kommuns nettokostnader är högre än dess strukturårsjusterade standardkostnader samt att identifiera vad som är drivande i skillnaderna mellan Alingsås kommuns standardkostnader och ett representativt urval av andra jämförbara kommuners standardkostnader. Utredningen baserades på intervjuer dokumentstudier och analyser av nyckeltal från statistiska databaser. Granskningen av inrapporteringsprocessen i RS utgick från den manual som upprättats av SCB där det framgår hur kostnader och intäkter ska redovisas på kommunens olika verksamheter. Genom kartläggningen av processen identifierades vissa risker för felrapportering samt vissa utvecklingsmöjligheter även om den sammanfattande bedömningen är att rutinen för rapportering är väl definierad och att efterlevnaden gentemot SCBs anvisningar är tillfredsställande. Få väsentliga fel och felaktiga antaganden vid fördelning av kostnader och intäkter identifierades. Utbildningsnämnden och socialnämnden har dock högre risker i sina fördelningar av gemensamma kostnader än övriga nämnder. Utbildningsnämnden fördelar löpande sina gemensamma kostnader efter budgetram vilket kan innebära en viss risk för felfördelning om utfallet avviker väsentligen från budgetram. Av utredningen framgår att socialnämnden initialt inte bokför samtliga löpande kostnader och intäkter med verksamhetskod till skillnad från de övriga nämnderna. Detta innebär att socialnämnden har en större andel ofördelade poster att hantera i slutet av året jämfört med övriga nämnder och att risken för felfördelning ökar. Utbildningsnämnden har de senaste åren stått för en väsentlig lokalkostnad som inte avser den egentliga verksamheten samt kostnaden för en vakant lokal vilket föranlett att de inrapporterade nettokostnader blivit för höga. Vid granskningen av de centrala processerna noterades ett möjligt utvecklingsområde inom de egna kontrollrutinerna. Detta kan ske genom att införa rutiner för avstämningar mot fler rapporter i ekonomisystemet än den rapport som ligger till grund för RS-rapporteringen samt genom att be nämnderna kommentera förändringar i sina redovisade poster i RS mot föregående år. Vid analysen av Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader jämfördes Alingsås kommun mot ett vägt snitt av jämförbara kommuner som var lika i sin struktur för just den specifika nettokostnaden eller strukturårsjusterade standardkostnaden. Denna analysmetod motiverades av behovet att eliminera strukturella faktorer för att kunna isolera de faktorer som kan beskriva skillnaden mellan kommuner i form av ambition, effektivitet och politiska beslut. 3

56 Fem verksamheter var föremål för utredningen, Förskola och skolbarnomsorg, Grundskola och förskoleklass, Gymnasieskola, Äldreomsorg och Individ- och familjeomsorg. För varje verksamhet beräknar SCB de strukturella kostnadsskillnaderna mellan kommunerna vilket resulterar i en standardkostnad per verksamhet som beskrivs i kronor per invånare. Tillsammans med fem standardkostnader för kostnadsslag ligger dessa till grund för kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet. Standardkostnaderna för Förskola och skolbarnomsorg, Grundskola och förskoleklass, Gymnasieskola samt Äldreomsorg bestäms till störst del av en åldersfaktor där Alingsås kommun har en större andel barn och ungdomar samt äldre jämfört med övriga kommuner. Standardkostnaderna justeras dock ner av vissa faktorer då exempelvis barnen i Alingsås har en lägre vistelsetid i förskola och fritidshem än genomsnittet i riket vilket leder till en minskad standardkostnad för Förskola och skolbarnomsorg. Standardkostnaden för Individoch familjeomsorg bestäms till störst del av andelen invånare som haft ekonomiskt bistånd i över sex månader. Alingsås kommuns nettokostnader överstiger för fyra av verksamheterna den strukturårsjusterade standardkostnaden. Detta innebär att verksamheterna har högre kostnader än genomsnittet i riket sett till kommunens strukturella förhållande, så kallad positiv nettokostnadsavvikelse. Verksamheten Grundskola inkl. förskoleklass är den enda verksamheten där nettokostnaden understiger den strukturårsjusterade standardkostnaden, en så kallad negativ nettokostnadsavvikelse. Den positiva nettokostnadsavvikelsen för Förskola och skolbarnomsorg kan härledas till enheten förskola där andelen inskrivna barn idag är högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Dessutom går det färre elever per lärare i Alingsås kommun vilket förklaras genom att Alingsås har flera mindre förskolor med få avdelningar. Kommunens positiva nettokostnadsavvikelse för verksamheten Gymnasieskola kan härledas till tidigare nämnda lokalhyra samt det minskade antalet gymnasieelever i kommunen vilket ökar de fasta kostnaderna per elev. Gymnasieskolan har relativt höga programkostnader i förhållande till den genomsnittliga motsvarande programkostnaden i riket samt en hög andel utresande studenter vilket innebär en extra kostnad. Den positiva nettokostnadsavvikelsen för Alingsås kommuns verksamhet Äldreomsorg har de senaste åren haft en stigande trend som förklaras av ökade nettokostnader. Detta kan härledas till att kostnaden per brukare för hemtjänst är väsentligt högre än för gruppen Jämförbara kommuner samt till att lokalkostnaderna är väsentligt högre. De höga nettokostnaderna i förhållande till de strukturårsjusterade standardkostnaderna inom verksamheten Individ- och familjeomsorg kan förklaras av att enheten för barn och unga behöver köpa vårdplatser i stor utsträckning. Att avvikelsen avtagit de senaste åren beror på att kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat över tid. 4

57 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 10 juni 2015 att uppdra åt EY att granska barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och äldreomsorgsnämnden och socialnämndens nettokostnadsnivåer i förhållande till deras strukturårsjusterade standardkostnader. Kommunens inrapporterade nettokostnader upplevs som höga jämfört med dess strukturårsjusterade standardkostnader och idag saknas en förklaring till denna avvikelse Syfte Syftet med utredningen är att kartlägga Alingsås kommuns rapporteringsprocess för de uppgifter som ligger till grund för nettokostnadsberäkningen i RS. Syftet är vidare att förklara varför Alingsås kommuns nettokostnader är högre än dess strukturårsjusterade standardkostnader samt att identifiera vad som är drivande i skillnaderna mellan Alingsås kommuns standardkostnader och ett representativt urval av andra jämförbara kommuners standardkostnader. Utifrån syftet kommer nedstående frågeställningar besvaras i granskningen: Hur sker inrapportering av det underlag som ligger till grund för beräkningen av nettokostnaden? Förekommer felaktiga antaganden eller fördelningar i samband med inrapporteringen? Vad beror skillnaderna på vid en jämförelse av Alingsås kommuns standardkostnader med representativa kommuners standardkostnader? Vad beror avvikelserna på mellan redovisad nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för respektive verksamhetsområde? 2.3. Avgränsningar Uppdraget har avgränsats till att enbart behandla sekundärdata med uppgifter från statistiska databaser och årsredovisningar för det representativa urvalet av kommuner mot vilka Alingsås kommun har jämförts. Utredningen omfattar åren 2012 till och med Då kritiska nyckeltal för analys av Äldreomsorgens enheter saknas i KOLADA avseende 2014 har analysen inte kunnat bygga på det senaste årets uppgifter utan istället användes nyckeltal avseende Granskningen av kommunens rapportering av nettokostnader avgränsas till att enbart omfatta en bedömning av hur väl kommunen efterlever de bestämmelser som finns för inrapportering i RS och bedömer inte redovisningen i övrigt. 5

58 Utredningen baseras delvis på stickprov varför det kan förekomma avvikelser som inte uppmärksammas i denna rapport Metod Utredningen har baserats på intervjuer och dokumentstudier samt på analys av nyckeltal från statistiska databaser 1. Intervjuer har genomförts med: Kommunledningskontorets redovisningskamrer Controller/ekonom från barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och äldreomsorgsnämnden och socialnämnden Förvaltningschef från barn- och ungdomsnämnden Förvaltningschef från socialnämnden Planeringschef från socialnämnden Representanter från följande myndigheter o Statitiska Centralbyrån (SCB) med ansvar för kostnadsutjämningsberäkning o Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) De controllers och ekonomer som intervjuats har fått möjlighet att granska en sammanställning av respektive intervju för att validera uppgifterna. Därtill har avstämning skett med controller, ekonomichef och administrativ personal inom kommunledningskontoret (KLK) beträffande rutiner och system. KLK och samtliga förvaltningar har getts möjlighet till att faktagranska de delar i rapporten som berört den egna verksamheten, något samtliga utnyttjat. I utredningen har stor vikt lagts vid dokumentstudier av de manualer som är upprättade av SCB avseende inrapporteringsprocessen i RS samt dokument från Statskontoret avseende modellen för standardkostnadsberäkning. Därtill har information hämtats från årsredovisningar för Alingsås kommun och för vissa representativa kommuner mot vilka Alingsås kommun har jämförts. De representativa kommunerna framgår i avsnitt för respektive nämnd. Syftet med intervjuerna och dokumentstudierna har varit att skapa en förståelse för inrapporteringsprocessen och dess risker samt att skapa förståelse för organisationens arbetssätt. Syftet har även varit att ta reda på hur KLK och nämnderna arbetar med nettokostnader och standardkostnader samt vilka politiska beslut, satsningar och strukturella förhållanden som kan påverka de nyckeltal som behandlas i analysförfarandet av utredningen. De nyckeltal som har använts vid vår analys av kommunens nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader är hämtade från den kommunala nyckeltalsdatabasen KOLADA och SCBs hemsida. Nyckeltalen har använts för att finna samband och för att förklara avvikelser mellan Alingsås kommuns nettokostnader och dess strukturårsjusterade standardkostnader. Därtill har nyckeltalen använts för att förklara vad som påverkar Alingsås kommuns standardkostnader genom en jämförelse med andra representativa kommuners standardkostnader. 1 Den kommunala nyckeltalsdatabasen KOLADA samt SCBs hemsida. 6

59 För att kunna utföra vår analys och förklara samband, jämförs Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader mot ett ovägt snitt av jämförbara kommuner som är lika i sin struktur för just den specifika nettokostnaden eller strukturårsjusterade standardkostnaden. Denna analysmetod motiveras av behovet att eliminera strukturella faktorer för att kunna isolera de faktorer som kan beskriva skillnaden mellan kommuner i form av ambition, effektivitet och politiska beslut. Valet av jämförbara grupper har utgått från den modell för framtagande av likhetsutsökta kommuner skapad av RKA. EY har kalibrerat modellen med hänsyn tagen till kommungruppsindelning och tätortsgrad, två variabler med hög korrelation att förklara standardkostnaden, för att nå en jämförelsegrupp med än mer liknande förutsättningar. Alingsås kommun gör löpande jämförelser mellan sina egna nyckeltal och nyckeltal för Göteborgsregionen 2. I denna utredning analyseras till viss del resultat och nyckeltal gentemot ett ovägt snitt av Göteborgsregionen exklusive Göteborgs kommun. Göteborgs kommun har strukturella förutsättningar som kraftigt avviker från andra kommuner inom Göteborgsregionen varpå den exkluderas för att få en mer rättvisande jämförelse. Alingsås kommuns standardkostnader kommer i utredningen även att jämföras mot ett vägt snitt av riket i stort. Med vägt snitt menas att värden för en specifik kommun inom en grupp av kommuner viktas i förhållande till dess antal invånare. Denna jämförelse är av intresse då det i beräkningen av en kommuns specifika standardkostnad ges tillägg eller avdrag för vissa faktorer baserat på hur kommunen förhåller sig till ett vägt snitt av riket. 2 Göteborgsregionen är ett samarbete mellan 13 kommuner i Göteborgsområdet, 7

60 3. Utgångspunkter I kommande avsnitt förklaras återkommande begrepp och modeller som senare behandlas i analysen. Uppgifterna från dessa avsnitt är baserade på intervjuer och dokumentstudier Utjämningssystemet Räkenskapssammadraget ligger till grund för det kommunala utjämningssystemet. Syftet med utjämningssystemet är, enligt Statskontoret, att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden 3. Det är regeringen och riksdagen som beslutar om anslag till den kommunalekonomiska utjämningen samt hur de olika utjämningsmodellerna ska vara utformade. SCB ansvarar för beräkningar samt att presentera utfallet. Statskontoret är en övervakande myndighet som följer upp och utvärderarar utjämningssystemet. Det finns fem olika delar i utjämningssystemet (se bild 3.1) där den inrapporterade informationen som utgör grund för kostnadsutjämningen är föremålet för vår granskning. I kostnadsutjämningen kompenseras enskilda kommuner för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, sådana faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Utjämningen sker dock inte för faktorer såsom ambition, effektivitet och politiska beslut. Bild 3.1 Utjämningssystemets olika delar Kostnadsutjämningen utgörs av tio delmodeller som antingen avser en verksamhet eller ett kostnadsslag (se bild 3.2). Fem av dessa delmodeller är föremål för vår granskning, Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, Förskoleklass och grundskola, Gymnasieskola, Äldreomsorg samt Individ- och familjeomsorg. 3 Statskontoret (2014). Det kommunala utjämningssystemet. s.9 8

61 Bild 3.2 Kostnadsutjämningens tio olika delmodeller som tillsammans summerar till en kommuns totala strukturella standardkostnad per invånare. För varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna mellan kommuner vilket resulterar i en standardkostnad per delmodell som beskrivs i kronor per invånare. Vid jämförelse av en kommuns nettokostnader och standardkostnader för en verksamhet används en strukturårsjusterad standardkostnad. Den strukturårsjusterade standardkostnaden motsvarar en verksamhets standardkostnad samt delar av kostnadsslagens standardkostnader enligt beskrivning i avsnitt Räkenskapssammandraget RS är en Excelblankett med flera flikar som Sveriges kommuner ska fylla i enligt anvisning från SCB. En av flikarna, driftsredovisning, utgör grund för beräkning av kommunens nettokostnader (se bilaga 2). I driftsredovisningen anges alla relevanta kostnader och intäkter för kommunens olika verksamheter. SCB har en grundfördelning på hur kontoplan enligt Kommun-BAS 13 ska fördela konton i olika kostnads- och intäktskolumner. Tillkommande egna konton utöver Kommun- BAS 13 ska fördelas in i kolumner enligt bästa bedömning. Alingsås kommun är en av de kommuner som använder sig av Kommun-BAS 13. För de kommuner som inte gör det finns även konteringsinformation för Kommun-BAS Kostnaderna och intäkterna rapporteras in per verksamhet där den egentliga verksamheten kategoriserats in i sex stycken block samt i affärsverksamheter. Den egentliga verksamheten ska motsvara den skattefinansierade verksamheten medan affärsverksamhet är den verksamhet som i huvudsak finansieras med avgifter. Verksamhetsindelningen är tänkt att motsvara kommuners organisation för att underlätta inrapporteringen. För de kommuner som inte fullt ut har motsvarande verksamhetsindelning krävs att verksamhetsgemensamma kostnader och intäkter schablonfördelas för att belasta rätt verksamhet enligt SCBs definition. För Alingsås kommun krävs få sådana schablonfördelningar då organisationen efterliknar SCBs verksamhetsindelning. En av kolumnerna i RS, Fördelad gemensam verksamhet, är en schablon som fördelar ej interndebiterade gemensamma kostnader över de olika verksamheterna. Kommuner kan välja att antingen fördela de gemensamma kostnaderna enligt bästa förmåga eller att schablonfördela dessa med ett färdigt verktyg, SCB-nyckeln. Alingsås kommun har uteslutande använt sig av SCB-nyckeln som viktar de gemensamma kostnaderna baserat på varje verk- 4 SCB (2015). Räkenskapssammandraget

62 samhets andel av nettokostnaden exklusive entreprenad, köp av verksamhet, bidrag samt transfereringar Nettokostnad Med begreppet nettokostnad menas den faktiska kostnaden för att bedriva en viss verksamhet per invånare. Definitionen av nettokostnad är enligt SCB: (Bruttokostnad Bruttointäkt) / invånare per 31/12 innevarande år Detta innebär att all inrapporterad ekonomisk information i driftsredovisningen påverkar kommunens nettokostnader. För att få rättvisande nettokostnader krävs således att poster i redovisningen fördelas på rätt verksamhet samt i rätt kolumn då enbart vissa kolumner påverkar viktningen av den schablonfördelning som görs via tidigare nämnd SCB-nyckel Standardkostnad För varje delmodell i kostnadsutjämningen beräknas en standardkostnad per invånare. Med begreppet standardkostnad menas den kostnad en verksamhet eller ett kostnadsslag borde ha baserat på den enskilda kommunens strukturella förhållande jämfört med övriga kommuner. Summan av alla standardkostnader motsvarar en kommuns strukturkostnad per invånare. De kommuner som har en strukturkostnad som överstiger genomsnittet i riket får ett kostnadsutjämningsbidrag motsvarande den överskjutande kostnaden medan de kommuner som har en strukturkostnad som understiger genomsnittet i riket får motsvarande kostnadsutjämningsavgift. 5 Beroende på vilken standardkostnad som beräknas används olika strukturella skillnader. Exempelvis, vid beräkning av standardkostnaden för Äldreomsorg tas hänsyn till andel av invånarna som överstiger 65 år, medan för standardkostnaden av Gymnasieskola tas hänsyn till hur många elever som valt ett visst program på gymnasiet. Vid beräkningen av standardkostnaderna används två år gamla strukturella uppgifter som sedan räknas upp till årets prisnivå baserat på nettoprisindex (NPI) Strukturårsjusterad standardkostnad De olika kostnadsslagen i kostnadsutjämningens delmodeller är inte knutna till någon specifik verksamhet, utan avser att kompensera för högre kostnader inom den totala kommunala verksamheten. Vissa av standardkostnaderna för dessa delmodeller har av Sveriges kommuner och landsting fördelats ut på de verksamhetsknutna standardkostnaderna. Dessa är bebyggelsestruktur, som tar hänsyn till exempelvis byggkostnader eller uppvärmningskostnader för lokaler, samt befolkningsförändringar, lönestruktur och barn med utländsk bakgrund. Genom utfördelningen erhålls en strukturårsjusterad standardkostnad för respektive verksamhet. Den strukturårsjusterade standardkostnaden tar dock inte hänsyn till delmodellen Kollektivtrafik. 6 5 Statskontoret (2014) 6 Statskontoret (2014) 10

63 3.6. Nettokostnadsavvikelse Avvikelsen mellan en kommuns inrapporterade nettokostnader och en kommuns motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kallas för nettokostnadsavvikelse och visar på skillnader mellan en kommuns faktiska kostnad för en verksamhet och dess förväntade kostnad för motsvarande verksamhet under en genomsnittlig ambitions-, avgifts- och effektivitetsnivå som övriga riket. En positiv nettokostnadsavvikelse innebär att nettokostnaderna överstiger de strukturårsjusterade standardkostnaderna, det vill säga att en verksamhet har högre kostnader än vad som borde vara fallet sett till strukturella förhållanden och förutsättningar. På motsvarande sätt innebär en negativ nettokostnadsavvikelse att nettokostnaderna understiger de strukturårsjusterade standardkostnaderna och att verksamheten har lägre kostnader för att bedriva sin verksamhet än vad som borde vara fallet sett till strukturella förhållanden och förutsättningar. 11

64 4. Process för inrapportering av nettokostnader Detta avsnitt behandlar processen bakom de inrapporterade nettokostnader och avser därmed besvara frågeställningarna: Hur sker inrapportering av det underlag som ligger till grund för beräkningen av nettokostnaden? Förekommer felaktiga antaganden eller fördelningar i samband med inrapporteringen? 4.1. Centrala rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av nettokostnaden Alingsås kommun har i sitt ekonomisystem ADITRO skapat en rapport som fördelar samtliga redovisade poster enligt kolumnindelningen i RS. Alingsås kommuns organisation är anpassad efter SCB:s indelning av verksamheter, något som underlättar fördelningen av poster i redovisningen på verksamhetsnivå. Varje nämnd har dock vissa gemensamma poster som behöver fördelas på nämndens olika verksamheter. Underlag till dessa fördelningar skickas till RS-ansvarig, KLK:s redovisningskamrer, för ombokning mellan verksamheter. Vid rapporteringstillfället av RS, efter att bokslutet har stängt, tas rapporten ut och RS-arket uppdateras. Ansvaret att fylla i olika flikar i RS är fördelat mellan olika medarbetare inom kommunen. KLK:s redovisningskamrer ansvarar för ifyllnad fliken av driftsredovisningen som utgör grund för beräkningen av kommunens nettokostnad. Bild 4.1 Processchema över Alingsås kommuns rapporteringsprocess i RS 12

65 RS stäms sedan av genom inbyggda avstämningsmekanismer i RS-arket och rapporteras in till SCB. Om SCB upplever att det finns oklarheter eller har frågor tas den initiala kontakten med RS-ansvarig som sedan koordinerar frågeställningarna med berörda nämnder och verksamheter Granskning och resultat Vår granskning av den centrala rapporteringsprocessen har utgått från den instruktion som upprättats av SCB avseende rapportering i RS. Klassificering av kostnader och intäkter, antaganden, fördelningar och rutiner har granskats. Granskningsansats och resultat beskrivs i tabellen nedan. Granskning Granskning av kontoplan Granskning av fördelningsnycklar Granskning av inrapporterade värden i RS mot RS-rapporten samt mot verksamhetsrapport i ADITRO Granskning av fördelade gemensamma kostnader Granskning av övergripande process Resultat Kontoplan överensstämmer väl med SCBs anvisningar om hur rapportering ska ske enligt RS. Granskning av stickprov på inlästa fördelningsombokningar indikerar att inlästa omfördelningar av kostnader motsvarar inlämnat underlag från respektive nämnd. Vid granskningen av inrapporterade värden uppmärksammades att konto för internränta inte inkluderades i RS-rapporten under något av de tre granskade åren och har således inte blivit inrapporterad i RS. Kostnaden skulle ha påverkat fördelade värden via SCB-nyckeln, dock utan väsentlig påverkan på nettokostnaderna. Vid intervju med redovisningskamrer på KLK framkom att inga egna antaganden har gjorts inom Alingsås kommun om hur gemensamma kostnader som inte blivit interndebiterade bör fördelas. Samtliga ej interndebiterade gemensamma kostnader och intäkter fördelas istället via SCB-nyckeln. Detta bedöms rimligt då nämnden huvudsakligen använder centrala resurser i samma omfattning. Vid intervju med redovisningskamrer på KLK och med controllers/ekonomer på nämnderna framkom att organisationen i stort stämmer väl överens med SCBs anvisningar vad gäller verksamhetsuppbyggnad vilket underlättar rapporteringsprocessen. Tidplanen kommuniceras tidigt ut till organisationen och efterlevnaden är god. Avstämning av RS görs med hjälp av inbyggda kontrollmekanismer, dock inte mot andra rapportverktyg ur ekonomisystemet. Nämnderna stämmer inte av sina inrapporterade nettokostnader och KLK begär inte heller in avvikelseanalyser mot förgående års inrapporterade värden. 13

66 Bedömning och eventuella förbättringsområden Vi upplever den interna rutinen för rapportering som tillfredställande. Tidplan och instruktioner kommuniceras väl till nämnderna och dessa efterlevs. KLK har inte gjort egna antagande för att fördela gemensamma kostnader utan använder sig av SCB-nyckeln i full utsträckning. Behovet av egna antagande vid fördelning av gemensamma kostnader har inte heller funnits då det inte förekommit några riktade insatser från centralt håll vilka bör belasta enbart en specifik nämnd eller verksamhet. Fördelning av centrala kostnader till nämnderna sker istället uteslutande via internfakturering och målsättningen framöver är att internfakturera ännu större kostnadsmassa. En ökad internfakturering skulle minska risken för felfördelningar mellan nämnderna och dess verksamheter. Inrapporterade saldon i RS stäms idag av via inbyggda avstämningsmekanismer. I granskningen framkom att saldo för internränta inte kom med i rapporteringen då dessa elimineras i avstämningen. SCB rekommenderar att RS stäms av mot årsredovisningen för att garantera att alla värden rapporteras in. Vi rekommenderar även att inrapporterade saldon ska stämmas av mot flera rapporter i ekonomisystemet istället för att enbart förlita sig på ekonomisystemets uppsatta RS-rapport. För att säkerställa att inrapporteringen blir korrekt rekommenderar vi att KLK tillser att varje nämnd stämmer av sina inrapporterade värden i driftredovisningen. Avvikelser mot föregående års värden i driftredovisningen bör kommenteras till KLK. Detta förfarande skulle även leda till ökad förståelse för den egna verksamheten Nämndernas rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av nettokostnaden Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden består av flera enheter med olika ansvarsområden. Enheterna är indelade som undergrupper till RS-verksamheterna. Nämnden ansvarar för nio RS-verksamheter enligt nedan: 400 Öppen förskola 407 Förskola 412 Pedagogisk omsorg 415 Öppen fritidsverksamhet 425 Fritidshem 430 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 435 Förskoleklass 440 Grundskola 443 Grundsärskola RS-verksamhet summeras i RS-verksamhet 430 och det är den summerade RSverksamheten som ligger till grund för beräkningen av nettokostnaden Förskola och skolbarnomsorg. Beräkningen för nettokostnaden Grundskola inkl. förskoleklass beräknas genom att summera RS-verksamheterna 435 och

67 Utöver nämndens enheter som finns direkt under ovan beskrivna RS-verksamhetsområden har nämnden även gemensamma RS-verksamheter som berör hela nämnden, såsom central administration, teamgemensam administration och elevhälsa. Kostnader för dessa gemensamma RS-verksamheter fördelas på nämndens övriga RS-verksamheter genom fördelningsnycklar vilka baseras på antaganden. Till skillnad från övriga nämnder framgick av intervjun med controller för barn- och ungdomsnämnden att en chef kan vara ansvarig för flera enheter samtidigt. Detta innebär att kostnader och intäkter i större utsträckning behöver fördelas mellan enheter och verksamheter. Barn- och ungdomsnämnden delar vissa större kostnadsposter med utbildningsnämnden i form av leasing av datorer och skolskjuts. Dessa kostnader fördelas baserade på avtal och verkligt utfall av kommunens Information-, kommunikation- och tekniksamordnare respektive skolskjutssamordnare. De gemensamma kostnaderna inom nämnden fördelas baserade på verkligt utfall där fördelningen för den största posten baseras på verklig hyra. Fördelningsnycklar för övriga poster är framtagna av förvaltningens ekonomifunktion baserade på faktiska ärenden eller antalet elever. Samtliga fördelningar skickas efter färdigställande till KLK för registrering i ekonomisystemet. Granskning och resultat Vår granskning av barn- och ungdomsnämndens antaganden och fördelningar i RS rapporteras nedan. Granskning Granskning av verksamhetsindelning Granskning av fördelningsnycklar Granskning av kostnads- och intäktsklassificering Granskning av den interna rapporteringsrutinen Resultat Verksamheterna stämmer väl överens med verksamhetsindelningen enligt SCBs anvisning. Fördelningsnycklarna är baserade på verkliga värden i form av faktisk hyra, antal elever eller antal ärenden. Genom trendanalyser och stickprov har kostnads- och intäktsklassificeringen analyserats. Det är få poster som varierar kraftigt över åren och i de fall där variationer finns förklaras dessa genom ändrade förhållanden i verksamheten. Stickprovsanalysen indikerar att kostnader och intäkter belastar rätt verksamhet och rätt resultatpost. I intervju med controller framkom att nämnden har väl fungerande rutiner med god förståelse för siffrorna. Fördelningar och antaganden är väl genomarbetade. 15

68 Bedömning och eventuella förbättringsområden Vi bedömer att den interna rutinen för rapportering är tillfredsställande. Antaganden och fördelningar är realistiska med grund i verkligt utfall. Vår uppfattning är att barn- och ungdomsnämnden har visat på god förståelse förrapporteringsförfarandet av nettokostnaderna Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden består av tre stycken avdelningar, Integration, Vuxnas lärande och Gymnasiet. Gymnasiet består av RS-verksamheterna Gymnasieskola och Gymnasiesärskola. Totalt ansvara nämnden för sju RS-verksamheter enligt nedan: 450 Gymnasieskola 453 Gymnasiesärskola 470 Grundläggande vuxenutbildning 472 Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning 474 Särskild utbildning för vuxna 475 Högskoleutbildning 476 Svenska för invandrare Av dessa är det enbart 450 Gymnasieskola som utgör grund för beräkningen av nettokostnaden Gymnasieskola och som således är föremål för utredningen. Utöver nämndens enheter som finns direkt under ovan beskrivna RS-verksamhetsområden finns även gemensamma RS-verksamheter som berör hela nämnden, såsom central administration. Kostnader för dessa gemensamma RS-verksamheter fördelas på nämndens övriga RS-verksamheter genom fördelningsnycklar baserade på antaganden. Av intervjun med controller för utbildningsnämnden framgick att huvuddelen av nämndens kostnader och intäkter bokförs direkt på respektive enhet och attesteras av ansvarig chef. De kostnader som berör flera verksamheter fördelas löpande av controller i ett separat ark på respektive RS-verksamhet. Detta blir sedan underlag till fördelningsnycklar som baseras på verkligt utfall. Större poster som elevvård och administration fördelas mellan verksamheter baserat på antalet elever respektive enligt budgetram. IT-kostnaderna fördelas enligt budgetram där en övervägande majoritet fördelas till gymnasiet. Kostnader för studie- och yrkesvägledare delas mellan utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden och fördelas procentuellt baserat på antalet elever mellan gymnasiet, vuxnas lärande och barn- och ungdom. Samtliga fördelningar skickas efter färdigställande till KLK för registrering i ekonomisystemet. Utbildningsnämnden står för kostnaden av en större lokal med hyra som nyttjas i sin helhet av kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Denna kostnad fördelas inte om till rätt RS-verksamhet vilket innebär att nettokostnaden blir missvisande hög. Därtill står nämnden kostnaden för en vakant lokal. Granskning och resultat Vår granskning av utbildningsnämndens antaganden och fördelningar i RS rapporteras nedan. 16

69 Granskning Granskning av verksamhetsindelning Granskning av fördelningsnycklar Granskning av kostnads- och intäktsklassificering Granskning av den interna rapporteringsrutinen Resultat Verksamheterna stämmer väl överens med verksamhetsindelningen enligt SCBs anvisning. Fördelningsnycklarna är baserade på verkligt utfall, antal elever eller budgetram. Att fördela kostnader baserade på budgetram innebär att fördelningen inte tar hänsyn till unika händelser inom en specifik verksamhet som sker utöver planerad budget. Inga större unika händelser har dock inträffat under mätperioden. Nämnden står kostnaden för en större vakant lokal samt en lokal som nyttjas av andra nämnder. Då dessa lokalkostnader inte är direkt kopplade till den egna verksamheten ska dessa fördelas om enligt SCBs anvisningar. Genom trendanalyser och stickprov har kostnads- och intäktsklassificeringen analyserats. De variationer som identifierats kan kopplas till förändrade förutsättningar i verksamheten. Stickprovsanalysen indikerar att kostnader och intäkter belastar rätt verksamhet och rätt resultatpost. I intervju med controller framkom att nämnden har väl fungerande rutiner med god förståelse för verksamheten och inrapporteringsprocessen i RS. Nämnden har tagit fram egna verktyg för att underlätta rapporteringen. Bedömning och eventuella förbättringsområden Vi bedömer att den interna rutinen för rapportering är tillfredsställande. Antaganden och fördelningar är överlag realistiska med grund i verkligt utfall. En synpunkt är dock att det finns viss risk för missvisande fördelningar för de kostnader som fördelas med budgetram som grund i de fall hänsyn inte tas till verksamhetsspecifika insatser utöver budgetram. Vid granskningen noterades att nämnden står för en lokalkostnad som inte avser den aktuella verksamheten samt en vakant lokal, vilka enligt definition från SCB ska fördelas om till rätt verksamhet. Vår uppfattning är att utbildningsnämnden har visat på god förståelse för rapporteringsförfarandet av nettokostnaderna Vård- och äldreomsorgsnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden består av flera enheter med olika ansvarsområden. Enheterna är indelade som undergrupper till RS-verksamheterna. Nämnden ansvarar för fyra RSverksamheter enligt nedan: 510 Vård och omsorg om äldre 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning 513 Insatser enligt LSS/SFB 530 Färdtjänst/Riksfärdtjänst 17

70 Av dessa är det enbart 510 Vård och omsorg om äldre som ligger till underlag för beräkning av nettokostnaden Äldreomsorg och som således är föremål för utredningen. Utöver nämndens enheter som finns direkt under ovan beskrivna RS-verksamhetsområden har nämnden även gemensamma RS-verksamheter som berör hela nämnden, såsom central administration. Kostnader för dessa gemensamma RS-verksamheter fördelas på nämndens övriga RSverksamheter genom fördelningsnycklar baserade på antaganden. Av intervjun med controller för vård- och äldreomsorgsnämnden framgick att huvuddelen av nämndens kostnader och intäkter bokförs direkt på respektive enhet och attesteras av ansvarig chef. De kostnader som fördelas mellan vård- och äldreomsorgsnämndens enheter är av mindre omfattning. Den största omfördelningen är kostnader som överförts från äldreomsorg till hemtjänst. Underlaget till denna omfördelning är baserat på faktiskt utfall i form av antal patienter eller ärenden. Det är få fördelningar som baseras på schablonartade antagande och de schablonfördelningar som används har liten påverkan på nettokostnaden eftersom de antingen avser en fördelning inom den egna enheten eller ett mindre belopp. Ovan nämnda fördelningar skickas efter färdigställande till KLK för registrering i ekonomisystemet. Granskning och resultat Vår granskning av vård- och äldreomsorgsnämndens antaganden och fördelningar i RS rapporteras nedan. Granskning Granskning av verksamhetsindelning Granskning av fördelningsnycklar Granskning av kostnads- och intäktsklassificering Granskning av den interna rapporteringsrutinen Resultat Verksamheterna stämmer väl överens med verksamhetsindelningen enligt SCBs anvisning. Dock finns vissa gränsöverskridande verksamheter tillsammans med Individ- och familjeomsorg avseende hemtjänst under 65 år samt vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. Justeringar av dessa görs med fördelningsnycklar i RS. Fördelningsnycklarna är baserade på verkliga värden i form av antal patienter och exakta belopp. Få schablonindelningar används och dessa har ingen väsentlig påverkan på nettokostnaderna. Kostnader avseende utlåning av personal till socialnämnden fördelas med verkliga värden. Genom trendanalyser och stickprov har kostnads- och intäktsklassificeringen analyserats. Vissa poster har identifierats som kraftigt varierande. Controllern har sakligt förklarat bakgrunden till dessa variationer vilket understryker god kontroll och förståelse. Stickprovsanalysen indikerar att kostnader och intäkter belastar rätt verksamhet och rätt resultatpost. I intervju med controller framkom att nämnden har väl fungerande rutiner med god förståelse för siffrorna. Fördelningar, schabloner och antaganden är väl genomarbetade. 18

71 Bedömning och eventuella förbättringsområden Vi bedömer att den interna rutinen för rapportering är tillfredsställande. Antaganden och fördelningar är realistiska med grund i verkligt utfall. Vår uppfattning är att vård- och äldreomsorgsnämnden visat på god förståelse för rapporteringsförfarandet av nettokostnaderna Socialnämnden Socialnämnden består av fyra stycken avdelningar, Individ- och familjeavdelningen, Serviceavdelningen, Utföraravdelningen och Planeringsavdelningen. Under varje avdelning finns flera enheter med olika ansvarsområden. Enheterna har verksamheter som faller in under sex olika RS-verksamheter enligt nedan: 559 Vård för vuxna med missbruksproblem 569 Barn och ungdomsvård 571 Övriga insatser till vuxna 575 Ekonomisk bistånd 580 Individ- och familjeomsorg 585 Familjerätt och familjerådgivning Av dessa summerar de fyra förstnämnda ihop till 580 Individ- och familjeomsorg som tillsammans med 585 Familjerätt och familjerådgivning utgör grund för beräkning av nettokostnaden för Individ- och familjeomsorg. Utöver nämndens enheter som finns direkt under ovan beskrivna RS-verksamhetsområden har nämnden även gemensamma RS-verksamheter som berör hela nämnden, såsom central administration. Kostnader för dessa gemensamma RS-verksamheter fördelas på nämndens övriga RS-verksamheter genom fördelningsnycklar baserade på antaganden. Nämndens organisationsstruktur har ingen direkt koppling till SCB:s RS-verksamhetsstruktur vilket ställer högre krav på fördelningsnycklar så att kostnader och intäkter ska belasta rätt verksamhet. Enheter från olika avdelningar kan ha verksamheter som berör en och samma RS-verksamhet. Därtill finns vissa enheter inom socialnämnden som tillhör RS-verksamheter inom ramen för vård- och äldreomsorg. Av intervjun med ekonom och planeringschef för socialnämnden framgick att en stor del av nämndens kostnader och intäkter bokförs direkt på respektive enhet och attesteras av ansvarig chef. Dock bokas en relativt stor andel kostnader och intäkter utan RS-verksamhetskod. Dessa kostnader och intäkter fördelas sedan via fördelningsnyckler till respektive RSverksamhet. Vård- och äldreomsorgsnämnden lånar ibland ut personal till socialnämnden. Kostnaden tas av vård- och äldreomsorgsnämnden men som kompensation får nämnden extra bidrag. Kostnaderna omfördelas sedan av nämnden via fördelningsnycklar i RS. De gemensamma kostnaderna fördelas mellan verksamheterna efter omsättning. I intervjun framkom att detta kanske inte är helt rättvisande då det finns funktioner på planeringsavdelningen som arbetar riktat mot individ- och familjeomsorg i form av reception och arkiv. Granskning och resultat Vår granskning av socialnämndens antaganden och fördelningar i RS rapporteras nedan. 19

72 Granskning Granskning av verksamhetsindelning Granskning av fördelningsnycklar Granskning av kostnads- och intäktklassificering Granskning av den interna rapporteringsrutinen Resultat För att kunna bedriva en effektiv verksamhet är nämnden inte verksamhetsindelad enligt SCBs anvisningar vilket ställer högre krav på fördelningsnycklar. De gemensamma kostnaderna inom nämnden fördelas mellan verksamheter baserade på verksamheternas omsättning. Enligt vår bedömning är det missvisande då en större del bör fördelas på RS-verksamheten Individ- och familjeomsorg. En stor andel kostnader och intäkter bokförs utan verksamhetskod. Dessa fördelas sedan via fördelningsnycklar ut på berörda verksamheter, vilket är ett förfarande som ökar risken för felfördelning. Övriga kostnadsfördelningar baseras på verkligt utfall och schabloner. De kostnader som fördelas med schabloner har ingen väsentlig inverkan på nettokostnaderna. Genom trendanalyser och stickprov har kostnads- och intäktsklassificeringen analyserats. Trendanalysen indikerade att flertalet kostnadsposter har minskat i omfattning under åren. Minskningen är kopplad till verksamhetsrelaterade händelser. Stickprovsanalysen indikerar att kostnader och intäkter belastar rätt verksamhet och rätt resultatpost. I intervju med ekonom och planeringschef framkom vissa risker i rapporteringsprocessen. Förutom den identifierade risken för felrapportering bör även befintlig rutin innebära merarbete då inte samtliga verksamhetskopplade kostnader fördelas omgående. Bedömning och eventuella förbättringsområden Vi bedömer att den interna rutinen för rapportering kan förbättras. Socialnämnden bokför inte alla kostnader och intäkter med verksamhetskod vilket ökar risken för missvisande rapportering. Därtill är vissa fördelningsnycklar baserade på felaktiga antaganden då en större andel av de gemensamma kostnaderna borde tillfalla de verksamheter som ligger till grund för standardkostnadsberäkningen. Vår uppfattning är att nämnden kan arbeta med att stärka processen för rapportering av nettokostnaden. 20

73 5. Analys av nettokostnader, standardkostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Detta avsnitt beskriver och utreder Alingsås kommuns nettokostnader, standardkostnader och strukturårsjusterade standardkostnader och avser därmed besvara frågeställningarna: Vad beror skillnaderna på vid en jämförelse av Alingsås kommuns standardkostnader med representativa kommuners standardkostnader? Vad beror avvikelserna på mellan redovisad nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad på för respektive verksamhetsområde? 5.1. Nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad I tabellen nedan redovisas Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader för de senaste tre åren. Bild 5.1 Sammanställning över Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader under åren Alingsås kommun har i de flesta fall en högre nettokostnad än strukturårsjusterad standardkostnad, så kallad positiv nettokostnadsavvikelse. Verksamheten Grundskola inkl. förskoleklass är den enda verksamheten med en negativ nettokostnadsavvikelse. Verksamheterna Förskola och skolbarnomsorg samt Individ- och familjeomsorg har en trend med avtagande nettokostnadsavvikelser till följd av att de till viss del minskat sina nettokostnader samtidigt som den strukturårsjusterade standardkostnaden har ökat. För verksamhet- 21

74 erna Gymnasieskola och Äldreomsorg är trenden istället negativ då nettokostnadsavvikelsen ökat de senaste åren. I kommande avsnitt analyseras orsaken till dessa avvikelser. Utredningen avser identifiera faktorer som kan beskriva avvikelserna mellan Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader samt vad som är drivande i beräkningen av kommunens standardkostnader genom jämförelse med andra grupper av kommuner Barn- och ungdomsnämnden Ansvaret för delmodellerna Förskola och skolbarnomsorg samt Grundskola inkl. förskoleklass ligger under barn- och ungdomsnämnden. För att analysera respektive delmodells nettokostnad och strukturårsjusterade standardkostnad behövs en representativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Förskola och skolbarnomsorg bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan: Strukturårsjusterad standardkostnad för Förskola och skolbarnomsorg Befolkningsstorlek Tätortsgrad Kommungruppsindelning Med beaktande av ovan nämnda faktorer består jämförelsegruppen för Förskola och skolbarnomsorg av kommunerna: Strängnäs, Vänersborg, Falköping, Trelleborg, Uddevalla, Värnamo, Nynäshamn För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Grundskola inkl. förskoleklass bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan: Strukturårsjusterad standardkostnad Grundskola inkl. förskoleklass Befolkningsstorlek Tätortsgrad Kommungruppsindelning Med beaktande till ovan nämnda faktorer består jämförelsegruppen för Grundskola och förskoleklass av kommunerna: Vänersborg, Vetlanda, Nynäshamn, Värnamo, Trelleborg, Motala, Hudiksvall I tabellen nedan framgår att Alingsås kommun haft en positiv nettokostnadsavvikelse för Förskola och skolbarnomsorg under de senaste tre åren medan grupperna Jämförbara kommuner och Göteborgsregionen överlag har haft en negativ nettokostnadsavvikelse. Utvecklingen de senaste åren har varit att den strukturårsjusterade standardkostnaden ökat relativt mer för övriga grupper än för Alingsås kommun, samtidigt har även andra gruppers nettokostnader ökat medan Alingsås kommuns nettokostnader hållit sig på en ganska jämn nivå. Detta innebär att den relativa nettokostnadsavvikelsen mot Alingsås kommuns övriga jämförelsegrupper minskar år för år. 22

75 Bild 5.2 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Förskola och skolbarnomsorg för Alingsås kommun mellan åren jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort. För verksamheten Grundskola inkl. förskoleklass har Alingsås kommun de senaste åren haft en jämn negativ nettokostnadsavvikelse påen lägre nivå än övriga jämförelsegrupper. Alingsås kommun har haft en lägre nettokostnad än övriga grupper samtidigt som den strukturårsjusterade standardkostnaden varit högre än grupperna Jämförbara kommuner och riket i övrigt de senaste två åren. Bild 5.3 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Grundskola och förskoleklass för Alingsås kommun mellan åren jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jämförbara kommuners standardkostnader Inom barn- och ungdomsnämnden mäts två stycken standardkostnader, en för Förskola och skolbarnomsorg samt en för Grundskola inkl. förskoleklass. Dessa båda diskuteras och analyseras i separata avsnitt nedan. Förskola och skolbarnomsorg Standardkostnaden för Förskola och skolbarnomsorg beräknas utifrån variablerna: Åldersersättning för barn i åldern 1-5 år och för 6-12 år Vistelsetid i förskola och vistelsetid i fritidshem Nedan presenteras beräkningen av standardkostnaden för Genom att analysera differenser för ovan nämnda variabler tillhörande beräkningen av standardkostnaden kan vi dra slutsatser kring vilka faktorer som mest påverkar standardkostnaden för Alingsås kommun. Kommunen jämförs mot ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt genomsnitt av Göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket. 23

76 Bild 5.4 Beräkning av standardkostnad för Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Uträkning baseras på 2012 års värden för ("Åldersersättning för barn i kr/inv" + "Differens för vistelsetid jämfört med riket" )* "Justeringsfaktor till nettokostnadsnivå" * "NPI-index uppräkning till 2014 års nivå". Den drivande faktorn i beräkningen av standardkostnaden är kostnaden per barn 1-5 år. Alingsås kommun har en större andel barn i den åldersgruppen jämfört med gruppen Jämförbara kommuner samt mot riket i stort. Detta ger en ökad åldersersättning på 437 kr/invånare respektive 297 kr/invånare jämfört med gruppen Jämförbara kommuner respektive ett vägt snitt av riket. Alingsås kommun har även en lägre vistelsetid i förskola och fritidshem än genomsnittet i riket. Sammanfattande iakttagelser För Alingsås kommuns standardkostnad avseende Förskola och skolbarnomsorg är åldersfaktorn den mest drivande variabeln vid jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun har en relativt stor andel barn i åldern 1-12 år jämfört med gruppen Jämförbara kommuner och riket i stort och eftersom andelen barn i åldern 1-12 år ligger till grund för standardkostnadsberäkningen av verksamheten Förskola och skolbarnomsorg är således standardkostnaden högre för Alingsås kommun än för dessa grupper. Barnen i kommunen har dock inte lika hög genomsnittlig vistelsetid som riket i stort vilket leder till ett avdrag på standardkostnaden. 24

77 Grundskola inkl. förskoleklass Standardkostnaden för Grundskola inkl. förskoleklass beräknas utifrån variablerna: Åldersersättning för barn i åldern 6 år och för 7-15 år Skillnader i merkostnader för små skolor och skolskjuts Skillnader i merkostnader avseende modersmålsundervisning och svenska som andraspråk Nedan presenteras beräkningen av standardkostnaden för Genom att analysera differenser för ovan nämnda variabler tillhörande beräkningen av standardkostnaden kan vi dra slutsatser kring vilka faktorer som mest påverkar standardkostnaden för Alingsås kommun. Kommunen jämförs mot ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt genomsnitt av Göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket. Bild 5.5 Beräkning av standardkostnad för Förskoleklass och grundskola Uträkning baseras på 2012 års värden för ("Beräknad åldersersättning för elever i kr/inv" + "Tillägg/avdrag för SSS, hemspråk och svenska 2" )* "NPI-index- uppräkning till 2014 års nivå". Den drivande faktorn för Alingsås kommuns standardkostnad avseende Grundskola inkl. förskoleklass är andel 6-åriga barn. Jämfört med gruppen Jämförbara kommuner ger denna andel en ökad åldersersättning med 77 kr/invånare. I övrigt har Alingsås kommun motsvarande andelar och kostnader som gruppen Jämförbara kommuner med undantag för tillägg/avdrag för små skolor och skolskjutsar (SSS). Alingsås kommun har en skolstruktur likt genomsnittet i landet medan kommunerna inom gruppen Jämförbara kommuner behöver mer resurser och får därför en ökad standardkostnad som resultat av ett högre behov av skolskjutsar. 25

78 Jämfört med Göteborgsregionen har Alingsås kommun en lägre standardkostnad då andelen 7-15-åringar inte är lika hög som i de förortskommunerna som finns med i Göteborgsregionsgruppen. Göteborgsregionens högre andel ger en åldersersättning jämfört med Alingsås kommun på 972 kr/invånare, något som nästintill förklarar hela avvikelsen mot Alingsås kommuns standardkostnad. Sammanfattande iakttagelser För Alingsås kommuns standardkostnad avseende Grundskola inkl. förskoleklass är åldersfaktorn den mest drivande variabeln vid jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun har en högre andel 6-åringar än gruppen Jämförbara kommuner och riket i stort. Andelen 6- åringar ligger till grund för standardkostnaden för verksamheten Grundskola och förskoleklass vilken är högre för Alingsås kommun än riket i stort. Alingsås kommun får dock ett avdrag på standardkostnaden som följd av att kommunen har färre småskolor, ett lägre behov av skolskjuts och färre elever med svenska som andraspråk än genomsnittet i riket Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Förskola och skolbarnomsorg Verksamheten Förskola och skolbarnomsorg har de senaste åren haft en positiv nettokostnadsavvikelse. Barn- och ungdomsnämnden fick i slutet av 2013 i uppdrag av kommunfullmäktige att kartlägga orsaken till den ökade nettokostnaden inom förskolan. Detta resulterade i en rapport där slutsatsen var att de ökade lokalkostnaderna och den ökande andelen 1-åringar låg till grund för att nettokostnaderna ökar. Vid intervju med controller framgick att Alingsås kommun ansvarar för drygt hundra förskoleavdelningar och fritidshem. Flera av dessa är små till storleken vilket ökar kostnaden per barn. Verksamheten arbetar löpande med att försöka ersätta mindre förskolor med större. Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för förskola och barnomsorg mot jämförbara kommuner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effekterna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera nettokostnadsavvikelserna. Om nettokostnaderna för förskola och skolbarnomsorg bryts ned till enhetsnivå finner vi att kostnaden per invånare för fritidshem numera ligger i paritet med gruppen Jämförbara kommuner. Däremot är nettokostnaden för förskola ca 10 procent högre än för gruppen Jämförbara kommuner sett till kronor per invånare medan motsvarande kostnad för pedagogisk omsorg är hälften så stor som för jämförelsegruppen. Bild 5.6 Sammanställning av nettokostnader för de olika enheterna inom förskola och skolbarnomsorg i jämförelse med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner. 26

79 Även om kostnaden för pedagogisk omsorg är väsentligt högre per inskrivet barn än för gruppen Jämförbara kommuner innebär detta ändå en positiv effekt på Alingsås kommuns nettokostnader då andelen barn som omfattas av pedagogisk omsorg är väsentligt lägre. Bild 5.7 Sammanställning av nyckeltal för enheten pedagogisk omsorg i jämförelse med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för förskola förklaras genom den högre andelen barn som går i förskola. Alingsås kommun har en större andel små förskolebarn i förskolan, vilket gör att kommunen har mindre barngrupper än gruppen Jämförbara kommuner. Kostnaden per inskrivet barn är idag densamma som för gruppen Jämförbara kommuner. Tidigare år har kostnaden per inskrivet barn varit väsentligt högre för Alingsås kommun men då nämnden enligt uppgifteffektiviserat verksamheten genom att stänga ner mindre förskolor och ersätta med större har kostnaden inte ökat lika mycket som för jämförelsegruppen. Bild 5.8 Nyckeltal som delvis förklarar de relativt höga nettokostnaderna för Alingsås kommuns förskola Trots att antalet inskrivna barn per årsarbetare är ca 5 procent lägre för Alingsås kommun än gruppen Jämförbara kommuner, låg nettokostnaden per inskrivet barn på samma nivåer som för jämförelsegruppen. Med ett ökat antal barn per årsarbetare hade nettokostnaden varit lägre. Vid en jämförelse av nöjd medborgarindex för förskolan de senaste två åren har Alingsås kommun ett index som överstiger gruppen Jämförbara kommuner. Sammanfattande iakttagelser Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse för verksamheten Förskola och skolbarnomsorg kan härledas till enheten förskola. Förklaringen till den positiva nettokostnadsavvikelsen återfinns i de strukturella faktorerna där andelen inskrivna barn i förskola är högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Nettokostnadsavvikelsen förklaras även av att antalet årsarbetare per elev är fler än för gruppen Jämförbara kommuner, något som till stor del beror på att kommunen har flera mindre förskolor. Om kommunens ambition är att fortsätta att byta ut mindre förskolor mot nya större förskolor kommer detta innebära att nettokostnaden på sikt minskar, även om korttidseffekten kan innebära ökade nettokostnader som följd av tillkommande kostnader kopplade till ny- eller ombyggnation. 27

80 Grundskola inkl. förskoleklass Standardkostnaden för Grundskola inkl. förskoleklass har de senaste åren haft en negativ nettokostnadsavvikelse i paritet med övriga Göteborgsregionen. Antalet elever ökar stadigt från år till år och till följd av detta minskar lärartäthetsgraden som ligger långt under genomsnittet i riket. Elevantalet har alltså ökat utan att de centrala kostnaderna nämnvärt påverkats. Controllern vid barn- och ungdomsnämndens uppfattning är att grundskolans lokalkostnader är relativt höga då det vid de senaste årens nybyggnationer skapats ett behov av att temporärt hyra in paviljonger för att bedriva undervisning samtidigt som de nybyggda lokalerna är relativt dyra att bygga vilket påverkar framtida kostnader för avskrivning. Alingsås kommun har idag motsvarande nettokostnad per invånare som gruppen Jämförbara kommuner, men då Alingsås kommun har väsentligt större andel barn som går i grundskola och förskoleklass så har kommunen en lägre nettokostnad per elev. Bild 5.9 Sammanställning av Alingsås kommuns nettokostnader för grundskola och förskoleklass samt andelen av kommunens invånare som går i grundskola och förskoleklass jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner. Grundskolans kostnader per elev kan delas in i nedanstående grupperingar där det framgår att Alingsås kommun har en lägre kostnad per elev för elevhälsa, läromedel och skolmåltider men samtidigt en högre kostnad per elev för lokaler och även för undervisning. Därtill finns en post, övriga kostnader, som är markant högre för gruppen Jämförbara kommuner än för Alingsås kommun. Denna post består delvis av kostnader som kan ses ihop med undervisning vilket innebär att Alingsås kommuns kostnader för undervisning inte med säkerhet överstiger gruppen Jämförbar kommuner. Bild 5.10 Sammanställning av Alingsås kommuns kostnadsposter inom grundskolan i en jämförelse med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner Alingsås kommun har ett högre antal elever per lärare än gruppen Jämförbara kommuner, något som bör innebära lägre undervisningskostnader per elev. Trots det höga antalet elever per lärare presterar eleverna i Alingsås kommun enligt mätningar bland de bättre kommunerna i riket där även Nöjd medborgarindex de senaste två åren visar en högre medborgarnöjdhet för kommunen jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. 28

81 Bild 5.11 Sammanställning av nyckeltal som förklara Alingsås kommuns nettokostnader i en jämförelse mot ett vägt snitt av jämförbara kommuner. Framöver kommer datorer som leasas finansieras av den egna verksamheten. Tidigare har en del av kostnaden för dessa datorer tagits genom tillskjutande av medel från barn- och ungdomsnämndens egna kapital, något som upphörde under Detta kommer att påverka nettokostnadsavvikelsen negativt. Sammanfattande iakttagelser Alingsås kommuns negativa nettokostnadsavvikelse kan förklaras av strukturella faktorer där den ökande andelen elever inte påverkat de fasta kostnaderna i samma utsträckning. Nettokostnadsavvikelsen kan även förklaras av att det går fler antal elever per lärare, även om lokalkostnaderna samtidigt är högre per elev än för gruppen Jämförbara kommuner. Framöver kan dock den stabila trenden med en konstant negativ nettokostnadsavvikelsen brytas då kostnaden för leasade datorer kommer att påverka nettokostnaderna till skillnad från tidigare år då dessa finansierades via det egna kapitalet Utbildningsnämnden Ansvaret för delmodellen Gymnasieskola ligger under utbildningsnämnden. För att analysera Gymnasieskolans nettokostnad och strukturårsjusterade standardkostnad behövs en representativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Gymnasieskola bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan: Strukturårsjusterad standardkostnad för Gymnasieskola Befolkningsstorlek Tätortsgrad Kommungruppsindelning Med beaktande av ovan nämnda faktorer består jämförelsegruppen för Gymnasieskola av kommunerna: Västervik, Karlshamn, Ängelholm, Trelleborg, Ronneby, Köping, Nyköping I tabellen nedan framgår att Alingsås kommun de senaste tre åren haft en högre nettokostnad än genomsnittet i riket och gruppen Jämförbara kommuner medan den strukturårsjusterade standardkostnaden varit i paritet med dessa grupper. Vad gäller nettokostnadsavvikelse har Alingsås kommun de senaste två åren haft en högre nettokostnadsavvikelse än övriga grupper. 29

82 Bild 5.12 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Gymnasieskola för Alingsås kommun mellan åren jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jämförbara kommuners standardkostnader Standardkostnaden för Gymnasieskola beräknas utifrån variablerna: Åldersersättning för antalet ungdomar år Skillnader mellan enskilda kommuners merkostnader för elevernas programval Skillnader mellan enskilda kommuners merkostnader för bebyggelsestruktur Nedan presenteras beräkningen av standardkostnaden för Genom att analysera differenser för ovan nämnda variabler tillhörande beräkningen av standardkostnaden kan vi dra slutsatser kring vilka faktorer som mest påverkar standardkostnaden för Alingsås kommun. Kommunen jämförs mot ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt genomsnitt av Göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket. Bild 5.13 Beräkning av standardkostnad för Gymnasieskola Uträkning baseras på 2012 års värden för ("Beräknad åldersersättning för elever i kr/inv" + "Tillägg/avdrag för Programvalsfaktor och Bebyggelsestruktur" )* "NPI-index uppräkning till 2014 års nivå". Med programvalsfaktor menas den genomsnittliga kostnaden per elev baserat på programval jämfört med den genomsnittliga kostnaden i riket per elev baserat på programval. 30

83 De drivande faktorerna för Alingsås kommuns standardkostnad avseende Gymnasieskola är andelen barn år vilket ger en ca 230 kr/invånare högre åldersersättning än gruppen Jämförbara kommuner. Däremot har elever i Alingsås kommun valt program med en lägre kostnadsbild än övriga jämförelsegrupper och även riket i stort. Vid en jämförelse mot gruppen Jämförbara kommuner innebär detta ett avdrag på den ej NPI-uppräknade standardkostnaden på ca 109 kr/invånare till skillnad från gruppen Jämförbara kommuner som får ett tillägg på ca 56 kr/invånare, det vill säga totalt en lägre standardkostnad för Alingsås kommun om dryga 165 kr/invånare. Vid en jämförelse mot Göteborgsregionen har Alingsås kommun en avsevärt lägre standardkostnad som resultat av att Göteborgsregionen har en större andel barn i åldern år samt blir kompenserade för programvalsfaktor och bebyggelsestruktur. Sammanfattande iakttagelser För Alingsås kommuns standardkostnad avseende Gymnasieskola är således åldersfaktorn, med en högre andel barn i års ålder än gruppen Jämförbara kommuner och riket i stort, den mest drivande variabeln vid en jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun får dock ett avdrag på standardkostnaden som följd av att eleverna väljer program med en lägre kostnadsbild än genomsnittet i riket Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Verksamheten Gymnasieskola har de senaste åren haft en positiv nettokostnadsavvikelse. Förvaltningens uppfattning är att det avtagande antalet elever, den politiska satsningen på lärarlöner och den höga omsättningen i ledningen är bidragande orsaker till den höga nettokostnadsavvikelsen. Antalet alingsåsbor som går i gymnasiet minskar varje år. Då beräkningen av standardkostnaden baseras på elevantalet för två år sedan förekommer en släpningseffekt vid jämförelse med nettokostnaden för innevarande år. Det avtagande antalet elever slår igenom i standardkostnaden först två år senare. Nettokostnadsavvikelsen är således egentligen högre då nettokostnaden är beräknad på ett lägre underlag av elever än standardkostnaden. Bild 5.14 Nyckeltal som delvis förklarar avvikelsen mellan Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader. Alingsås kommun har en nettokostnad per elev i paritet med gruppen Jämförbara kommuner. Lokalkostnaden och kostnaden för skolskjuts och inackordering är dock väsentligt högre vilket innebär att Alingsås kommun har lägre kostnader i andra delar av verksamheten. Därtill står gymnasiet för en hyra av en större lokal tillhörande kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden vilket kraftigt påverkar nettokostnaden. Det är färre gymnasieelever som kommer från Alingsås kommun varje år. Alingsås kommun har dessutom en hög andel utresande elever i förhållande till inresande. Nästintill dubbelt så hög andel elever studerar vid gymnasium i andra kommuner vid en jämförelse med gruppen Jämförbara kommuner. Utresande elever innebär en extra kostnad för kommunen per elev. Svårigheten att planera för och reagera på antalet utresande innebär även att de fasta kostnaderna för lokaler och personal är konstanta trots ett minskat elevunderlag. 31

84 Bild 5.15 Nyckeltal som delvis förklarar avvikelser i Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader avseende Gymnasieskola. Utöver detta är även programkostnaden i sig väsentligt högre för många program än genomsnittet i riket. Tabellen nedan visar en jämförelse över kostnad per program för Alströmergymnasiet i en jämförelse mot genomsnittet i riket. Bild 5.16 Jämförelse mellan 2014 års inrapporterade kostnad per elev och programval för Alströmergymnasiet jämfört med den genomsnittliga kostnad per elev och programval som ligger till grund för 2014 års standardkostnadsberäkning. Noterbart är att Vård- och omsorgsprogrammet, Estetiska programmet, humanistiska programmet och Bygg- och anläggningsprogrammet har en differens mot riksgenomsnittet på över kr/elev. Totalt sett överstiger programmens kostnad riksgenomsnittet med ca 100 kr/invånare. Sammanfattande iakttagelser Alingsås kommuns positiva nettokostnadsavvikelse beror på relativt höga programkostnader i förhållande till de genomsnittliga motsvarande programkostnaderna i riket. Detta förklaras till stor del av det minskade elevantalet, vilket ökar fasta kostnader per elev. Därtill har kommunen en högre andel utresande än inresande elever vilket har en negativ effekt på nettokostnaden. Den positiva nettokostnadsavvikelsen beror även på höga lokalkostnader samt på att gymnasieskolan står för lokalkostnader som inte avser den egna verksamheten. Vi kan också konstatera att gymnasieskolan i Alingsås kommun ligger över genomsnittet i riket vad gäller prestation. 32

85 5.4. Vård- och äldreomsorgnämnden Ansvaret för delmodellen Äldreomsorg ligger under vård- och äldreomsorgsnämnden. För att analysera äldreomsorgens nettokostnad och strukturårsjusterade standardkostnad behövs en representativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Äldreomsorg bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan: Strukturårsjusterad standardkostnad för äldreomsorg Befolkningsstorlek Huvudmannaskap för hemsjukvården Kommungruppsindelning Med beaktande av ovan nämnda faktorer består Jämförelsegruppen för Äldreomsorg av kommunerna: Piteå, Landskrona, Trelleborg, Enköping, Borlänge, Strängnäs och Lidköping. I tabellen nedan framgår att Alingsås de senaste tre åren överlag haft både en högre nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet i riket, jämförelsegruppen och Göteborgsregionen. Därtill har Alingsås kommun de senaste två åren haft en högre nettokostnadsavvikelse än övriga grupper. Bild 5.17 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Äldreomsorg för Alingsås kommun mellan åren jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jämförbara kommuners standardkostnader Standardkostnaden för äldreomsorg beräknas utifrån variablerna: Åldersersättning utifrån ålder (65-79 år, år, 90- år) samt deras civilstånd Ohälsa Andel födda utanför Norden Hemtjänstboende i glesbygd Institutionsboende i glesbygd 33

86 Nedan presenteras de olika variablerna tillhörande beräkningen av standardkostnaden för Alingsås kommun, ett vägt snitt av jämförbara kommuner, ett vägt genomsnitt av göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket. Bild 5.18 Beräkning av standardkostnad för Äldreomsorg Uträkning baseras på 2012 års värden för ("Åldesersättning baserat på andel äldre och kostnad" * "Justeringsfaktor till nettokostnadsnivå" +(Tillägg/avdrag för hemstjänst, institutionsboende i glesbygd, språk och ohälsa)* "NPI-index uppräkning till 2014 års nivå". Alingsås kommun har en relativt hög andel invånare över 65 år jämfört med övriga jämförelsegrupper och främst inom gruppen Ej gifta över 90 år. Denna faktor är den klart mest drivande orsaken till standardkostnaden. Vid beräkningen av standardkostnaden multipliceras antalet invånare inom varje kategori med en normkostnad där den avsevärt högsta kostnaden är för Ej gifta över 90 år (se bild I Alingsås kommuns fall, jämfört med gruppen Jämförbara kommuner, innebär åldersfaktorn en 351 kr/invånare högre okorrigerad åldersersättning där Ej gifta över 90 år var den störst bidragande faktorn. Åldersfaktoren kompenseras dock till viss del av att Alingsås kommun får ett avdrag på standardkostnaden för övriga variabler i standardkostnadsberäkningen till skillnad från gruppen Jämförbara kommuner som istället får ett tillägg. 34

87 Sammanfattande iakttagelser För Alingsås kommuns strukturårsjusterade standardkostnader avseende äldreomsorg är således åldersfaktorn den mest drivande variabeln vid jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun har en högre andel äldre över 65 år än gruppen Jämförbara kommuner och riket i stort och då främst ogifta äldre över 90 år. Alingsås kommun får dock ett avdrag på standardkostnaden till följd av att kommunen har ett av SCB framräknat lägre strukturellt kostnadsbehov för hemtjänst, institutionsboende i glesbygd och att invånarna har en bättre hälsa än genomsnittet i riket Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Vård- och äldreomsorgsnämnden har de senaste åren haft en positiv nettokostnadsavvikelse (se bild 5.17). Vid intervju med controllern på vård- och äldreomsorgsnämnden framkom att nettokostnadsavvikelsen beror på högre lokalkostnader som är ett resultat av vilande platser, upprustning av lokaler och inflyttning i nybyggda lokaler. Andra orsaker som nämndes är höga brukskostnader för hemtjänst och den höga vårdkvalitén. Den höga brukskostnaden för hemtjänst anses vara förklarad genom en låg andel äldre invånare i särskilt boende vilket innebär en mer kostsam vård per brukare i hemtjänsten. Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för äldreomsorg mot jämförbara kommuner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effekterna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera nettokostnadsavvikelserna. I bilaga 3 har nyckeltalet Kostnader för äldreomsorg exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner brutits ned i mindre komponenter för att identifiera var i verksamheten de väsentliga avvikelserna finns. Då lokalkostnaderna inte särredovisas för de olika verksamheterna ordinärt boende, särskilt boende eller öppen verksamhet har dessa exkluderats via schabloner enligt fördelning från RKA för att ge en uppfattning om den egentliga verksamhetens kostnad exklusive lokalkostnad. Vid denna nedbrytning framgår att de väsentliga avvikelserna i kostnader återfinns inom ordinärt boende, särskilt boende samt lokalkostnader då kostnaden för dessa överstiger gruppen Jämförbara kommuner. De nyrenoverade fastigheterna där verksamheterna bedrivs bidrar till den högre lokalkostnaden, något som även är controller vid vård- och äldreomsorgsnämndens uppfattning. Då kostnaderna för ordinärt- och särskilt boende exklusive lokalkostnader är schablonmässigt framtagna råder viss osäkerhet kring exaktheten i dessa avvikelser. Trenden är dock tydlig varpå vi kan anta att den totala kostnaden per invånare för verksamheterna ordinärt boende och särskilt boende exklusive lokalkostnader är relativt sett högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Avvikelsen i särskilt boende beror till störst del på att Alingsås kommun har en högre andel brukare än gruppen Jämförbara kommuner. Denna avvikelse behandlas redan i standardkostnadsberäkningen och förklarar således inte nettokostnadsavvikelsen. Genom att bryta ned kostnaderna för ordinärt boende på underliggande delverksamheter går det att identifiera orsakerna till kostnadsavvikelsen (se bild 5.19). Inom ordinärt boende påvisas att den väsentliga avvikelsen främst återfinns i Hemtjänsten. 35

88 Bild 5.19 Bilden visar kostnader för de olika delarna av det ordinära boendet beskrivet i kr per invånare över 65 år. Vid en analys av nyckeltal för Hemtjänst framgår det att brukskostnaden markant avviker från gruppen Jämförbara kommuner-. Bild 5.20 Bilden visar nyckeltal som beskriver avvikelsen mellan kostnader för Alingsås kommun och gruppen Jämförbara kommuner avseende hemtjänst. Detta kan delvis förklaras av att Alingsås kommun erbjuder hemtjänst i större utsträckning än tidigare och ger möjligheten för äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Antalet hemtjänsttimmar är väsentligt högre för en genomsnittlig brukare i Alingsås kommun än för gruppen Jämförbara kommuner vilket leder till ökade kostnader per brukare. Övriga delverksamheter inom ordinärt boende har däremot inte någon väsentlig påverkan på kostnaden. Under denna tidsperiod har även brukarbedömingen för Hemtjänsten blivit mer positiv. Sammanfattande iakttagelser Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse för Äldreomsorgen kan förklaras av de högre kostnader som är förknippade med ambitionen att försöka låta äldre bo kvar längre i det egna hemmet innan de placeras på särskilt boende. Detta medför att kostnaden för hemtjänst per brukare är väsentligt högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Verksamheten har därtill väsentligt högre lokalkostnader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner Socialnämnden Ansvaret för delmodellen Individ- och familjeomsorg ligger under socialnämnden. För att analysera individ- och familjeomsorgens nettokostnad och strukturårsjusterade standardkostnad behövs en representativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Individ- och familjeomsorg bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan: Strukturårsjusterad standardkostnad för individ- och familjeomsorg Befolkningsstorlek Kommungruppsindelning Med beaktande av ovan nämnda faktorer består Jämförelsegruppen för Individ- och familjeomsorg av kommunerna: 36

89 Lidköping, Karlshamn, Falkenberg, Enköping, Piteå, Värnamo och Vetlanda. I tabellen nedan framgår att Alingsås de senaste tre åren, likt Göteborgsregionen, haft en kraftig om än avtagande positiv nettokostnadsavvikelse. Bild 5.21 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Individ- och familjeomsorg för Alingsås kommun mellan åren jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jämförbara kommuners standardkostnader Standardkostnaden för individ- och familjeomsorg beräknas utifrån variablerna: Andel arbetslösa utan ersättning Andel lågutbildade personer födda i Sverige Tätortsbefolkning Andel boende i flerfamiljshus byggda Andel med ekonomiskt bistånd längre än sex månader Nedan presenteras de olika variablerna tillhörande beräkningen av standardkostnaden för Alingsås kommun, ett vägt snitt av jämförbara kommuner, ett vägt genomsnitt av Göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket. 37

90 Bild 5.22 Beräkning av standardkostnad för Individ- och familjeomsorg Uträkning görs med hjälp av en multipel regressionsanalys 7 baserat på 2012 års värden för (Arbetslösa utan ersättning, Lågutbildade år, Tätortsbefolkningen 2010, Boende i flerfamiljshus byggda åren , Ekonomiskt bistånd längre än sex månader) * "NPI-index uppräkning till 2014 års nivå". Den mest drivande faktorn för Alingsås kommuns standardkostnad utgörs av andelen av invånare med ekonomiskt bistånd vilket motsvarar 137 kr/invånare högre ojusterad standardkostnad jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. Detta kompenseras marginellt av Alingsås kommuns lägre andel boende i flerfamiljshus byggda åren I jämförelse med Göteborgsregionen råder ungefär samma förhållanden som mot gruppen Jämförbara kommuner. Alingsås kommun, gruppen Jämförbara kommuner och Göteborgsregionen har alla lägre påverkande faktorer än riket i stort. Sammanfattande iakttagelser För Alingsås kommuns strukturårsjusterade standardkostnader avseende Individ- och familjeomsorg är således andelen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader den mest drivande variabeln vid jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun har en större andel invånare med ekonomiskt bistånd längre än sex månader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. I standardkostnadsberäkningen är det just denna faktor som har mest tyngd vid beräkningen av standardkostnaden. 7 Multipel regressionsanalys används för att beskriva en variabel med hjälp av ett flertal andra variabler enligt: Y = β 0 + β 1 X 1 + β n X n + ε. I detta fall används en konstant och fem variabler för att beskriva standardkostnaden för Individ- och familjeomsorg. 38

91 Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Individ- och familjeomsorg har de senaste åren haft en positiv om än avtagande nettokostnadsavvikelse. Nämnden fick nyligen av kommunfullmäktige i uppdrag att utreda nettokostnadsavvikelsen. Nämndens uppfattning är att nettokostnaderna varit höga inom vuxenenheten och inom enheten för barn- och unga. Förklaringar till detta ges genom att nämnden är tvungna att köpa väsentligt fler vårdplatser än andra jämförbara kommuner. Nämndens bedömning är att enheten för barn och unga i framtiden kommer att ligga på motsvarande nivåer som jämförbara kommuner som resultat av det nyinrättade ungdomsboendet medan kostnaden för vuxenenheten kommer att vara fortsatt hög. Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för individ- och familjeomsorg mot gruppen Jämförbara kommuner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effekterna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera nettokostnadsavvikelserna. I bilaga 3 har nettokostnaden för individ- och familjeomsorg brutits ned i underliggande enheter och jämförts mot gruppen Jämförbara kommuner. Här framgår att Alingsås kommun har en högre kostnad per invånare för barn- och ungdomsvård vilket överensstämmer med nämndens slutsatser. Kostnader för ekonomiskt bistånd i kronor per invånare är lägre än för gruppen Jämförbara kommuner vilket kan kopplas till den politiska satsning som inleddes 2012 där resurser lades på arbetsmarknaden. Trenden de senaste åren är att kostnaderna har minskat från att vara högre än gruppen Jämförbara kommuner 2012 till att komma en bit under Övriga enheter är i paritet med gruppen Jämförbara kommuner även om kostnaden för missbrukarvård för vuxna är lite högre per invånare för Alingsås kommun. Bild 5.23 Nyckeltal som delvis förklarar avvikelser i Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader avseende Individ- och familjeomsorg Det finns en större andel invånare i Alingsås kommun mellan 0-20 år vilket skapar ett större underlag för kostnader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. Om kostnaden för barn och unga bryts ner till kostnad per invånare i åldern 0-20 noteras att kostnaden för öppna insatser respektive familjehems - och institutionsvård är ca 21 procent respektive 6 procent högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Detta förklaras till stor del av andelen köpta vårdplatser som är 25 procent högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Sammanfattande iakttagelser Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse kan förklaras genom att enheten för barn och unga behöver köpa vårdplatser i stor utsträckning för att täcka sitt behov av platser. Denna nettokostnadsavvikelse bör dock avta kommande år som resultat av ett nyinrättat ungdomsboende i egen regi. Den positiva nettokostnadsavvikelsen motverkas dock av den lägre kostnaden för ekonomiskt bistånd jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. 39

92 6. Sammanfattande bedömning Vid rapporteringstillfället av driftsredovisningen i RS tar KLK:s redovisningskamrer fram en rapport från ekonomisystemet som är uppbyggd enligt definition från SCB. RS fylls i manuellt utifrån uppgifterna i rapporten och stäms av. Vår rekommendation är att rapporten som utgör underlag för RS i framtiden stäms av även mot andra rapporter i ekonomisystemet för att säkerställa att rätt uppgifter blir inrapporterade. För att ytterligare stärka kontrollen av de inrapporterade uppgifterna är vår rekommendation att nämnderna kommenterar förändringar i sina redovisade poster i RS gentemot föregående år. Detta skulle även medföra att förståelsen ökar för vilka händelser som påverkar utvecklingen av nämndens nettokostnader. Nämnderna inom Alingsås kommun bokför löpande kostnader och intäkter på sina verksamheter enligt definition från SCB. Tre av de fyra granskade nämnderna har idag en organisationsstruktur som påminner väl om verksamhetsindelningen i RS vilket underlättar fördelningen av poster i redovisningen på verksamhetsnivå. Socialnämnden följer inte SCB:s verksamhetsindelning vilket ställer högre krav på redovisningen. Kostnader och intäkter behöver då i större utsträckning fördelas mellan nämndens verksamheter för att uppnå en rättvisande bild av en specifik verksamhets nettokostnad. Av utredningen framgår att socialnämnden initialt inte bokför samtliga löpande kostnader och intäkter med verksamhetskod till skillnad från de övriga nämnderna. Detta innebär att socialnämnden har en större andel ofördelade poster att hantera i slutet av året jämfört med övriga nämnder och att risken för felfördelning ökar. Vår rekommendation blir således att alla poster som direkt går att härleda till en specifik verksamhet bör bokas direkt med verksamhetskod. Varje nämnd fördelar sina gemensamma kostnader på underliggande verksamheter. Dessa fördelningar är till stor del baserade på verkligt utfall i form av antalet elever, ärenden eller omsättning. Utbildningsnämnden fördelar löpande sina gemensamma kostnader efter budgetram vilket kan innebära en viss risk för felfördelning. För att uppnå en rättvisande nettokostnadsbild för verksamheterna är vår rekommendation att nämnden i framtiden även tar hänsyn till faktiskt utfall och justerar sina tidigare fördelningar om utfallet väsentligen avviker mot budgetram. Socialnämnden fördelar sina gemensamma kostnader baserat på omsättning vilket ger en något felaktig fördelning då hänsyn inte tas till vem som faktiskt nyttjat tjänsten. Vår rekommendation är att socialnämnden i framtiden fördelar en större andel av kostnaden utifrån verkligt nyttjande. I granskningen framkom att utbildningsnämnden har kostnader för en väsentlig lokalhyra vilken inte avser den egentliga verksamheten. Vår bedömning är att denna kostnad inte bör ingå i den beräknade nettokostnaden för verksamheten. Centrala kostnader från KLK fördelas till stor del löpande över verksamheterna via internfakturering. De kostnader som inte internfaktureras fördelas schablonmässigt på kommunens verksamheter via SCB-nyckeln baserat på verksamheternas respektive omsättning utan egna antaganden. Att förlita sig till schablonmässiga fördelningar innebär en viss risk för felfördelning varpå vår rekommendation är att öka andelen internfakturering av centrala kostnader för att minimera risken för felfördelningar. 40

93 Vår sammanfattande bedömning är att rutinen för rapportering är väl definierad och att efterlevnaden mot SCB:s anvisningar är tillfredsställande. Få väsentliga fel och felaktiga antaganden vid fördelning av kostnader och intäkter identifierades i samband med utredningen. Med begreppet standardkostnad menas den kostnad en verksamhet eller ett kostnadsslag borde ha baserat på den enskilda kommunens strukturella förhållande jämfört med övriga kommuner. SCB beräknar fem olika standardkostnader för kommuners verksamheter, Förskola och skolomsorg, Grundskola inkl. förskoleklass, Gymnasieskola, Äldreomsorg samt Individ- och familjeomsorg. Standardkostnaderna och de strukturårsjusterade standardkostnaderna har i utredningen analyserats främst via jämförelser mot framtagna grupper av jämförbara kommuner. Varje verksamhets standardkostnad har jämförts mot en unik grupp av jämförbara kommuner som har samma strukturella förutsättningar som Alingsås kommun sett till just den verksamheten. Standardkostnaden för verksamheterna Förskola och barnomsorg samt Grundskola inkl. förskoleklass bestäms till stor del av en åldersfaktor där Alingsås kommun har en större andel barn i åldrarna 1-5 år respektive andel barn 6-12 år jämfört med riket i stort. Alingsås kommun får dock ett avdrag på standardkostnaderna då barnen har en lägre genomsnittlig vistelsetid i förskola och fritidshem än övriga riket samt att kommunen har färre småskolor och ett lägre behov av skolskjuts samt färre elever med svenska som andraspråk än genomsnittet i riket. Standardkostnaden för verksamheten Gymnasieskola bestäms främst utifrån åldersfaktorn andelen barn i årsåldern där kommunen har en större andel sett till riket i stort. Standardkostnaden påverkas även av vilka programval eleverna gör. Alingsås kommun får ett avdrag på standardkostnaden då kommunens elever väljer program med en lägre kostnadsbild än genomsnittet i riket. Standardkostnaden för verksamheten Äldreomsorg byggs främst upp av en åldersfaktor där andelen invånare över 65 år mäts. Alingsås kommun har en större andel äldre gentemot riket i stort och främst gruppen ej gifta över 90 år. Kommunen får dock ett avdrag på standardkostnaden huvudsakligen beroende på att invånarna har en bättre beräknad hälsa än övriga kommuner och riket i stort. Alingsås kommuns standardkostnad för verksamheten Individ- och familjeomsorg bestäms till störst del av kommunens relativt höga andel av invånare som haft ekonomiskt bistånd i över sex månader. Standardkostnaderna strukturårsjusteras av SKL för att göra dem mer jämförbara med en kommuns nettokostnader. Om en nettokostnad för en kommuns verksamhet är högre än verksamhetens strukturårsjusterade standardkostnad har kommunen en positiv nettokostnadsavvikelse, vilket innebär att verksamheten har en högre kostnad än vad den bör ha jämfört med ett genomsnitt i riket. Detta kan förklaras genom en lägre effektivitet i organisation, en högre ställd ambitionsnivå än övriga kommuner eller politiska beslut. Alingsås kommun har för fyra av de fem verksamheterna en positiv nettokostnadsavvikelse. Enbart för verksamheten Grundskola inkl. förskoleklass understiger nettokostnaden den strukturårsjusterade standardkostnaden vilket beror på ett stort elevunderlag att fördela de fasta kostnaderna på. Nettokostnaden per elev blir således lägre än vad som beräknas i den strukturårsjusterade standardkostnaden. Den låga nettokostnaden till trots finns det fort- 41

94 farande möjligheter till att ytterligare sänka nettokostnaden då grundskolan idag har relativt höga lokalkostnader. Nettokostnadsavvikelsen för verksamheten Förskola och skolbarnsomsorg har de senaste åren varit positiva om än avtagande. Avvikelsen kan härledas till enheten förskola där andelen inskrivna barn idag är högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Dessutom är antalet barn per lärare färre än för gruppen Jämförbara kommuner. Detta förklaras av att Alingsås har flera mindre förskolor. Anledningen till den avtagande nettokostnadsavvikelsen de senaste åren är att barn- och ungdomsnämnden arbetat med att ersätta de mindre förskolorna med större förskolor. Alingsås kommuns positiva nettokostnadsavvikelse för verksamheten Gymnasieskola kan härledas till det minskade antalet gymnasieelever i kommunen vilket ökar de fasta kostnaderna per elev. Detta märks på den relativt höga programkostnaden i förhållande till den genomsnittliga motsvarande programkostnaden i riket. Kommunen har även en hög andel utresande studenter vilket innebär en extra kostnad. Vidare har resultatet de senaste åren belastats med en lokalhyra som inte avser den egna verksamheten samt med en hyra för en vakant lokal. Den positiva nettokostnadsavvikelsen för Alingsås kommuns verksamhet Äldreomsorg har de senaste åren haft en stigande trend vilket förklaras av ökade nettokostnader. Detta kan i sin tur härledas till kostnader för hemtjänst och för att erbjuda möjligheten att bo kvar i hemmet. Ytterligare en förklaring är de höga lokalkostnaderna. Alingsås kommuns verksamhet Individ- och familjeomsorg har de senaste åren haft en positiv men avtagande nettokostnadsavvikelse. Avvikelsen kan förklaras genom att enheten för barn och unga behöver köpa vårdplatser i stor utsträckning. Att avvikelsen avtagit de senaste åren kan kopplas till den minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd. Göteborg den 9 oktober 2015 Jonas Mårdell Senior Konsult Ernst & Young Erik Söderberg Certifierad kommunal revisor och kvalitetssäkrare Ernst & Young Ulrika Berling Certifierad kommunal revisor och kvalitetssäkrare Ernst & Young 42

95 Bilaga 1: Källförteckning Dokument Barn- och ungdomsnämnden (2014) BUN: Kartläggning av orsaken till standardkostnadsökningar inom förskolan samt åtgärder. SCB (2013). Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB: Vad kostar verksamheten i din kommun? SCB (2015). Räkenskapssammandraget 2014: Instruktioner Socialnämnden (2015) SN: Kartläggning av de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Statskontoret (2014). Det kommunala utjämningssystemet: En beskrivning av systemet. Intervjuer Controller, vård- och äldreomsorgsnämnden Ekonom, socialnämnden Controller, utbildningsnämnden, Controller, barn- och ungdomsnämnden, Planeringschef, socialnämnden Mikroekonom, SBC - Avdelningen för nationalräkenskaper, Redovisningskamrer kommunledningskontoret, Telefonintervjuer med förvaltningschefer för barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden Informationsinsamling via mail och telefon till berörd personal inom RKA och SCB. Webbsida Alingsås kommuns hemsida. Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommun och landstingsdatabasen, KOLADA. Statistiska centralbyråns hemsida, SBC. Statskontorets hemsida, Statskontoret. 43

96 Bilaga 2: Räkenskapssammandraget Ett utdrag av 2014 års driftsredovisning i Räkenskapssammandraget. Utdraget visar hur Block 4 Pedagogisk verksamhet redovisats. 44