På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18"

Transkript

1 På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18

2 MISSIV DATUM DIARIENR /424-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2000/4655 Regeringen Justitiedepartementet STOCKHOLM Uppdrag att genomföra en utvärdering av begripligheten i myndigheternas texter Statskontoret fick i september 2000 i uppdrag att utvärdera begripligheten i myndighetstexter och att analysera vilket stöd myndigheterna kan behöva i sitt framtida språkvårdsarbete. I uppdraget ingick att utforma ett diagnosinstrument för att bedöma kvaliteten i några vanliga texttyper hos myndigheter, att testa detta instrument på några myndigheter samt att ta ställning till diagnosinstrumentets ändamålsenlighet i myndigheternas fortsatta språkvårdsarbete. Statskontoret skulle vidare bedöma de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat och myndigheternas behov av utvecklingsstöd för att skriva väl fungerande texter. I uppdraget ingick även att lämna förslag till organisation och organisatorisk placering av det centrala stödet till myndigheternas klarspråksarbete i framtiden. Statskontoret avrapporterar härmed uppdraget genom rapporten På väg mot ett bättre myndighetsspråk (2001:18). Rapporten omfattar samtliga delmoment som ingick i uppdraget. I en av rapportens bilagor presenteras det förslag till diagnosinstrument som Statskontoret föreslår som hjälpmedel i myndigheternas fortsatta klarspråksarbete. Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Lars Dahlberg, chef för FU-enheten, och avdelningsdirektör Catharina Nyström, föredragande, var närvarande vid den slutgiltiga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Catharina Nyström POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Uppdraget Annat pågående utredningsarbete Metod och avgränsning Arbetets uppläggning Läsanvisning 16 3 Diagnosinstrumentet Myndighetstexter som utgångspunkt Avgränsning till tre texttyper Diagnosinstrumentets syften Diagnosinstrumentets utformning Produktion av diagnosinstrumenten 22 4 Utprövningen metod och genomförande Myndighetsbedömningen Expertbedömningen Urvalet av texter 26 5 Utprövningens resultat: texterna Broschyrer Förvaltningsbeslut Rapporter Är texterna begripliga? 78 6 Utprövningens resultat: diagnosinstrumentets funktion Problem i utprövningen Ett reviderat diagnosinstrument Användbarhet i praktiskt arbete 93 5

4 7 Skrivande på myndigheterna Enkäten Bedömare Textproduktion och språkvårdsstöd Språkvårdssituationen på de myndigheter som deltagit i utvärderingen Sammanfattning Förslag till fortsatta åtgärder inom myndighetsspråkvården Organisation av centralt stöd till den framtida myndighetsspråkvården Nuvarande central funktion - Klarspråksgruppen Regeringskansliets interna gransknings- och språkstödsorganisation EU-språkstödet till departement och myndigheter Behov av fortsatt centralt stöd till myndigheterna Organisatorisk hemvist för den centrala stödfunktionen Överväganden och förslag 125 Bilagor 1 Broschyrer, utfall av diagnosinstrumentet Förvaltningsbeslut, utfall av diagnosinstrumentet Rapporter, utfall av diagnosinstrumentet Ett reviderat diagnosinstrument 151 6

5 1 Sammanfattning Ett begripligt myndighetsspråk är en förutsättning för en förvaltning som vill nå, och behålla, medborgarnas förtroende. I den satsning på öppenhet, demokrati och rättssäkerhet som regeringen markerar i det förvaltningspolitiska programmet (En förvaltning i demokratins tjänst) är det goda myndighetsspråket en viktig byggsten. Det är därför ett angeläget uppdrag som Statskontoret fått i uppdrag att utföra i den utvärdering av myndighetsspråkets begriplighet som redovisas i denna rapport. Diagnosinstrument för bedömning av begriplighet Utvärderingen har genomförts så att ett diagnosinstrument för bedömning av begriplighet i myndighetstexter har konstruerats på grundval av etablerad kunskap om myndighetsspråk och begriplighetshinder. Diagnosinstrumentet har utformats som ett frågeschema där en rad frågor ställs till texten. Genom att svaren ges på graderade skalor erhålls en poängsumma för varje text. Ju högre denna summa är, desto mera begriplig kan texten anses vara. Ett viktigare resultat är att diagnosinstrumentet också, genom att det är indelat i olika avdelningar, ger en profil för varje text som gör det möjligt att avgöra på vilken nivå i texten begriplighetshindren ligger. Diagnosinstrumentet är inte utformat för expertbedömning utan frågorna är formulerade så att myndighetsskribenter själva ska kunna använda det. I den utprövning som genomförts har diagnosinstrumentet tillämpats av ett trettiotal myndighetsskribenter, som också fått ge sina synpunkter på instrumentet. Begriplighetsproblem av olika slag Tre, för myndigheterna centrala texttyper, har prövats: broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter. Sammanlagt har myndighetsskribenter testat nio texter med hjälp av diagnosinstrumentet. Parallellt med denna utprövning har sex erfarna språkexperter granskat samma texter, för att på så sätt validera diagnosinstrumentet. 7

6 Prövningen av texterna visar att åtminstone tre av de nio texterna får kritik för begriplighetsproblem. I två av fallen rör det sig om typiska myndighetsspråkliga drag, dvs. långa och omständligt konstruerade meningar och i viss mån bruk av svåra ord och fraser. I det tredje fallet är grundproblemet ett oklart etablerande av syfte och mottagare i texten. Så gott som alla de nio texterna har vissa gemensamma problem, framför allt rör det sig om att mottagaranpassningen i texten kan bli bättre. Resultatet pekar på att vi inte entydigt kan säga att dagens myndighetstexter är begripliga. Detta får konsekvenser för framtidens myndighetsspråkvård. Det arbete som redan bedrivs, riktat mot en tung och komplicerad myndighetsspråklig stil, måste fortsättas, men bör kanske riktas tydligare just mot sådana verksamheter som har denna stiltradition. Överlag bör språkvårdsarbetet inriktas på att nå bättre mottagaranpassning i texterna. Myndighetsspråkvården har där en central uppgift när det gäller att informera om hur man, i konkreta språkliga drag, kan åstadkomma bättre mottagaranpassning. Angeläget att arbeta med attityder till språkvård I en enkätundersökning har myndighetsskribenter fått ge sin syn på myndighetsspråkvården. Det framkommer att många önskar språkvårdsinsatser i form av kurser och seminarier på den egna arbetsplatsen. Generellt förefaller skribenterna efterlysa möjligheter att samtala om skrivandet och närvaro av någon eller några på den egna arbetsplatsen som kan bistå med råd och stöd. Som svårigheter i strävan att skriva begripligt framhålls att det ofta är svårt stoff som måste omformuleras till begriplig text. Också attityder till språkvårdsarbetet framhålls som hinder. Det råder inte alltid enighet om vikten av ett begripligt språk och språkvårdsarbetet har ofta låg status. Också när det gäller attityder till språkvårdsarbetet har myndighetsspråkvården angelägna uppgifter i framtiden. 8

7 Diagnosinstrumentet blir ett nytt hjälpmedel i myndighetsspråkvården Det diagnosinstrument som använts i utvärderingen har arbetats om till ett mindre omfattande frågeschema, som biläggs denna rapport. Detta frågeschema kan tjäna som hjälpmedel i den framtida myndighetsspråkvården. Det kan användas av enskilda skribenter vid bearbetningen av utkast men också av hela grupper i samband med seminarier, skrivkurser eller utvärderingar av olika slag. Statskontoret föreslår att det nya frågeschemat görs tillgängligt för myndigheterna, dels via Internet, dels som broschyr, och att regeringen på lämpligt sätt uppmuntrar myndigheterna att använda frågeschemat i sin fortsatta språkvård. Myndigheternas erfarenheter av att tillämpa frågeschemat bör följas upp. Erfarenheterna bör ligga till grund för en vidareutveckling av diagnosinstrumentet och för beslut att genomföra en förnyad utvärdering av myndighetsspråk så att en jämförelse kan göras med de resultat som presenterats i denna rapport. Viktigt att fortsätta och utvidga dagens centrala stöd till myndigheterna I utvärderingen har frågan om framtida organisation av det centrala stödet till myndighetsspråkvården behandlats. Att ett sådant centralt stöd behövs har framgått med stor tydlighet i utvärderingsarbetet. Idag har Klarspråksgruppen, placerad vid Regeringskansliet, denna stödfunktion. Med små resurser bedriver gruppen ett intensivt och effektivt arbete med hjälp till självhjälp åt myndigheterna. Från myndigheterna önskar man även fortsatt sådant stöd som Klarspråksgruppen idag ger. Man önskar också en utvidgning av verksamheten till att gälla t.ex. råd och stöd i fråga om elektroniska hjälpmedel, hjälp med argument för att klarspråk lönar sig och hjälp att utvärdera klarspråksarbetet och att integrera det i den löpande verksamheten. 9

8 Ny modermyndighet för det centrala språkvårdsstödet föreslås Vi föreslår i vår utvärdering att en funktion motsvarande dagens Klarspråksgrupp med sekretariat inrättas vid en annan myndighet än Regeringskansliet. De främsta argumenten för detta är att Klarspråksgruppens verksamhet är av en annan art än Regeringskansliets primära uppgifter. En för förvaltningen gemensam stödfunktion bör också ges större organisatorisk stadga än vad som idag är fallet. Två huvudförslag till modermyndighet har presenterats. Den ena är statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). En placering där erbjuder en möjlighet att integrera språkfrågorna i de förvaltningspolitiska frågorna. Det som talar emot KKR är att rådets uppgift i dagsläget är att arbeta enbart mot den statliga myndighetssfären. Det centrala språkvårdsstödet bör enligt vår uppfattning organiseras så att det enkelt kan öppnas också mot landsting och kommuner. Utvärderingens huvudförslag, om språkstödet ska rikta sig till hela den offentliga sektorn, är en ännu så länge enbart diskuterad myndighet med arbetsnamnet Sveriges språkråd. Kommittén för svenska språket (Dir 2000:66), som har i uppdrag att utreda frågan om språkvård i ett större sammanhang, har diskuterat olika alternativ, varav ett är en ombildning av Svenska språknämnden till statlig myndighet med ett vidgat uppdrag där bland annat myndighetsspråkvården skulle ingå. Det är denna skisserade myndighet som vi, under förutsättning att kommittén föreslår detta och att en sådan myndighet kommer till stånd, vill presentera som vårt huvudförslag. En inplacering av myndighetsspråkvården i en sådan professionell språkvårdsmyndighet med bred verksamhet skulle kunna vara mycket gynnsam för den centrala stödfunktionens möjligheter att stödja offentliga myndigheters eget språkvårdsarbete. En utvidgad verksamhet för det centrala språkvårdsstödet kräver ökade resurser. En sådan resursförstärkning kan till en del finansieras av en omfördelning av befintliga resurser för särskilda kampanjer i språkvårdande syfte. Vid en lokalisering 10

9 till någon av de föreslagna myndigheterna bör språkstödsfunktionen kunna tillgodoräkna sig löpande administrativt stöd och sannolikt även forskningsstöd inom myndighetens ram. Statskontorets utvärdering rör en mindre del av det större uppdrag som Kommittén för svenska språket arbetar med. Vårt förslag är att regeringen ger kommittén i uppdrag att, mot bakgrund av Statskontorets förslag i organisationsfrågan, pröva vilken av de två av oss föreslagna myndigheterna som bör tilldelas den centrala stödfunktionen för myndigheternas språkvård. 11

10 12

11 2 Uppdraget Statskontoret har fått i uppdrag av Justitiedepartementet att utvärdera begripligheten i myndighetstexter och att analysera vilket stöd myndigheterna kan behöva i sitt framtida språkvårdsarbete (Ju 2000/4655). Uppdraget har sin bakgrund i regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram En förvaltning i demokratins tjänst, där man anger som en målsättning för de statliga myndigheternas arbete att det ska kännetecknas av stor tillgänglighet och av ett så enkelt och begripligt språk som möjligt. Uppdraget till Statskontoret är preciserat till att gälla utformandet av ett diagnosinstrument för att bedöma kvaliteten i några vanliga texttyper hos myndigheter samt att testa instrumentet på texter och textprocessen hos ett antal strategiskt utvalda myndigheter. Detta preciserade uppdrag kan förklaras av det arbete som gjorts på myndighetsspråkvårdens område under 1990-talet. Språkvårdare i statsförvaltningen har idag en relativt god bild av vilka brister som är vanliga i myndighetstexter står det i den bilaga som åtföljer uppdraget (Ju 2000/4655). Den utvärdering som Statskontoret fått i uppdrag att genomföra har alltså till syfte att föra språkvården vidare och ange riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Ur bilagan citeras vidare: För att gå vidare i språkvårdsarbetet inom statlig förvaltning behövs en systematisk bedömning av hur begripliga myndigheternas texter är idag. Det är denna bedömning som det varit Statskontorets uppdrag att genomföra. 13

12 Utvärderingen ska enligt uppdraget resultera i en bedömning av de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat, vilket behov av utvecklingsstöd som myndigheterna har för att kunna skriva väl fungerande texter, diagnosinstrumentets ändamålsenlighet i myndigheternas fortsatta språkvårdsarbete. I uppdraget ingår också att lämna förslag till organisation och organisatorisk placering av det centrala stödet till myndigheternas klarspråksarbete i framtiden. 2.1 Annat pågående utredningsarbete Under år 2001 arbetar en parlamentarisk kommitté under namnet Kommittén för svenska språket (Kommittédirektiv 2000:66). I deras uppdrag ingår bland annat att ta ställning till myndighetsspråkvårdens innehåll och organisation. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag den 30 november Enligt kommittédirektiven ska Kommittén för svenska språket samråda med Statskontorets utvärdering. Under utvärderingens gång har vi från Statskontorets sida haft regelbunden kontakt med Kommittén för svenska språket. Vi föreslår också att de förslag till myndighetsspråkvårdens organisation som utvärderingen formulerat (se kap. 9) överlämnas till Kommittén för svenska språket för vidare utredning. 2.2 Metod och avgränsning Utvärderingen har genomförts i tre steg. I ett första steg konstruerades det efterfrågade diagnosinstrumentet med utgångspunkt i ett urval myndighetstexter. Det andra steget bestod i att diagnosinstrumentet i en utprövning tillämpades av en grupp myndighetsskribenter på givna texter. Dessutom har en intervjuundersökning genomförts för att utreda frågan om myndighets- 14

13 språkvårdens organisation och dess organisatoriska placering. Som utgångspunkt för konstruktionen av diagnosinstrumentet användes insända texter från 13 myndigheter. (Se vidare kapitel 3.) Samma 13 myndigheter har också deltagit i utprövningen och därmed har utvärderingen avgränsats till att omfatta dessa myndigheter. Utprövningen av diagnosinstrumentet har genomförts så att den förutom att pröva diagnosinstrumentet också värderar de prövade texterna. Genom att dessa texter valts strategiskt ur ett större texturval är det möjligt att utifrån utprövningens resultat också bedöma de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat. (Se vidare avsnitt 5.4.) I utprövningen ingick en enkät rörande de deltagande myndighetsskribenternas arbete med textproduktion och deras erfarenheter av och önskemål om stöd i språkvårdsarbetet. Denna enkätundersökning har delvis legat till grund för slutsatserna om myndigheternas behov av utvecklingsstöd. Enkätundersökningen har kompletterats med intervjuer på några myndigheter. (Se vidare kapitel 7.) 2.3 Arbetets uppläggning Catharina Nyström har varit Statskontorets projektledare i utvärderingen. Tord W. Nilsson vid konsultfirman Presens Particip har medverkat på konsultbasis med ansvar för frågan om organisation och organisatorisk placering av framtida stöd till myndighetsspråkvård. Diagnosinstrumenten har utformats i samarbete med SCB:s mättekniska laboratorium där Birgit Henningsson deltagit i utformningen av frågorna. Statistiska bearbetningar har genomförts av Ingrid Munck, som medverkat som konsult i utvärderingen. Utvärderingen har genomförts i dialog med Regeringskansliets Klarspråksgrupp. Statskontorets projektledare har under utvärderingsperioden varit adjungerad vid gruppens möten och 15

14 Klarspråksgruppens medlemmar har fungerat som resurs i olika faser av utvärderingen. 2.4 Läsanvisning Rapporten är disponerad så att konstruktionen av diagnosinstrumentet presenteras i kapitel 3. Huvuddelen av rapporten behandlar sedan den utprövning av diagnosinstrumentet som genomförts. Utprövningens uppläggning, dess metod och genomförande, redovisas i kapitel 4. Utfallet av utprövningen redovisas i två olika kapitel. Kapitel 5 behandlar de resultat som rör texternas begriplighet, kapitel 6 de slutsatser som rör diagnosinstrumentets funktion och användbarhet. Eftersom kapitel 5 är ett relativt omfattande kapitel föreslås också en genväg för den läsare som är intresserad av att läsa resultaten i sammanfattning. Denna genväg omfattar de inramade inledningsavsnitten i samt avsnitt 5.4. I kapitel 7 redovisas resultat av en enkät som ingick i utprövningen och som rörde skrivsituation och språkvård på myndigheterna. Kapitel 8 sammanfattar den del av utvärderingen som rör de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat, myndigheternas behov av utvecklingsstöd och diagnosinstrumentets ändamålsenlighet. I detta kapitel föreslås en inriktning för fortsatta åtgärder inom myndighetsspråkvården. I rapportens sista kapitel presenteras det förslag till organisation och organisatorisk placering av centralt stöd till myndighetsspråkvården som Statskontoret ger i och med denna rapport. Till rapporten läggs fyra bilagor. De tre första redovisar, fråga för fråga, hur broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter har poängsatts med diagnosinstrumentet. Bilaga 4 innehåller det reviderade diagnosinstrument som vi bedömer vara användbart i den framtida myndighetsspråkvården. 16

15 3 Diagnosinstrumentet Idén om ett instrument som kan mäta begriplighet i texter bygger på tanken om att textkvalitet är en mätbar storhet. I diskussionen om texters begriplighet är en sådan tanke inte ny, som exempel kan nämnas det läsbarhetsindex (LIX) som konstruerades på 60- talet för att mäta läsbarhet i texter. Den kritik som har riktats mot LIX tar sin utgångspunkt i att den kvantitativa mätningen förenklar bilden och att texters komplexa karaktär inte låter sig fångas i ett enda mått. Komplexiteten i texter är den stora svårigheten i varje mätning av texters egenskaper. Också i den aktuella utvärderingen är det texternas läsbarhet som har stått i fokus och diagnosinstrumenten har inriktats på att försöka fånga in sådana egenskaper i texter som är relevanta för läsbarheten. Den viktigaste utgångspunkten för utvärderingen har varit sådan kunskap om vad som gör texter begripliga som vunnits genom tidigare undersökningar. Som exempel på den erfarenhetsbas som legat till grund för utvärderingen kan nämnas det språkvårdsprojekt som genomfördes av SIPU, redovisat i Visst går det att förändra myndighetsspråket, Ds 1993: Myndighetstexter som utgångspunkt Konstruktionen av diagnosinstrumentet har tagit sin utgångspunkt i ett textmaterial från några utvalda myndigheter. På Klarspråksgruppens inrådan utsågs i första hand Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Dalarna och Riksförsäkringsverket för att ingå i utvärderingen. Dessa tre myndigheter har viss erfarenhet av klarspråksarbete. De har under de senaste åren arbetat med olika projekt för att förbättra myndighetens språk och de representerar tre olika kategorier av myndigheter: ett stort verk som ska nå ut till många människor (RFV), en något mindre myndighet med snävare ansvarsområde (Livsmedelsverket) och 17

16 en lokal myndighet med ansvar för många olika slags frågor (Länsstyrelsen Dalarna). Vid sidan av dessa tre myndigheter uppmanades ytterligare tio myndigheter att bidra med textmaterial, nämligen Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Jordbruksverket, Konsumentverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksskatteverket, Migrationsverket, Statens strålskyddsinstitut och Statens pensionsverk. 1 Myndigheterna ombads att sända in gällande och representativa texter från fem texttyper: allmänna råd, broschyrer, förvaltningsbeslut, föreskrifter och rapporter. Sammanlagt fick vi in c:a 60 texter från tio myndigheter. Textmaterialets sammansättning är viktigt för utvärderingens reliabilitet. Genom att myndigheterna har valt texter som är gällande och representativa har vi fått ett material som består av rättvisande exempel på våra dagars myndighetstext. Att konstruktionen av diagnosinstrumentet har tagit sin utgångspunkt i autentiska texter har bidragit till att fokusera instrumentet kring de mest relevanta aspekterna av texternas läsbarhet. 3.2 Avgränsning till tre texttyper Myndigheters textproduktion omfattar en rad olika texttyper, t.ex. PM, broschyrer, föreskrifter och förvaltningsbeslut. Varje texttyp präglas av sina egna kommunikativa förutsättningar och har sin egen specifika textform. Olika texttyper kan också förväntas ha olika slags begriplighetshinder och det är därför rimligt att begränsa antalet texttyper i en undersökning av texters begriplighet. Utvärderingen har begränsats till tre texttyper: broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter. Vägledande för valet var strävan efter att få texttyper som för det första fyller en central funktion i myndigheternas verksamhet och som för det andra är sinsemellan så olika som möjligt. För det tredje ville vi prioritera 1 Arbetsmiljöverket, Konsumentverket och Luftfartsverket kom av olika skäl att inte skicka in texter. 18

17 texter med mottagare som inte kan förväntas läsa myndighetstext så ofta att de skolas in i läsningen. Vi ville i stället huvudsakligen inrikta oss på texter som möter medborgare utan särskild erfarenhet av myndighetstext. De valda texttyperna medförde att utvärderingen kom att omfatta tre olika mottagarkategorier och tre olika läsmål enligt tabell 1. Tabell 1. Mottagarkategorier och läsmål för de valda texttyperna Broschyrer Förvaltningsbeslut Rapporter Vanliga mottagarkategorier Grupper av personer, i regel obekanta för avsändaren Enskilda personer, kända av myndigheten genom tidigare korrespondens Institutioner eller andra myndigheter Vanliga läsmål få en allmän uppfattning om innehållet få instruktion för fortsatt handlande fördjupa den egna kunskapen Två textkategorier som vi också begärde in exempel på, föreskrifter och allmänna råd, valdes bort ur utvärderingen. Texttyperna är knappast problemfria ur läsbarhetssynpunkt. Tvärtom behöver dessa texttyper samma översyn som de övriga. Föreskrifter och allmänna råd är bara två av många texttyper inom de statliga myndigheternas textvärld som är starkt präglade av lagtexter. Detta förhållande är värt en egen undersökning och bör undersökas av jurister och språkvetare i samverkan. 3.3 Diagnosinstrumentets syften Diagnosinstrumentet har dubbla syften i utvärderingen. För det första skulle instrumentet användas som ett slags mätverktyg för att pröva begripligheten i myndighetstexter inom utvärderingens ram. För det andra fanns en förhoppning om att instrumentet skulle kunna utformas så att det också kunde användas som ett instrument för att testa texter under produktion, så att dessa inte blir för svårlästa. I utvärderingsarbetet har det förstnämnda syftet 19

18 behandlats som det primära. Huruvida diagnosinstrument också kan komma till nytta i myndigheternas framtida textproduktion är en fråga som utvärderingen har tagit ställning till. (Se vidare kapitel 6.) Det dubbla syftet har präglat framtagandet av diagnosinstrumentet. Redan från början var strävan att lägga frågorna i diagnosinstrumentet på en sådan nivå att de är meningsfulla för myndighetsskribenter, oavsett språklig utbildningsbakgrund. Vi undvek alltså fackord och strävade efter att ge tydliga exempel för att vägleda användarna. Vi valde också att genomföra utprövningen av diagnosinstrumentet på att sådant sätt att instrumentet tillämpades av skribenter som i sitt dagliga arbete skulle kunna ha nytta av ett hjälpverktyg. På så sätt kom utprövningen att fungera som ett test på diagnosinstrumentets användbarhet. 3.4 Diagnosinstrumentets utformning En viktig utgångspunkt för konstruktionen var att kommunikationssituationen skulle uppmärksammas. Tidigare undersökningar av texter har visat att den språkliga utformningen inte är en tillräcklig förklaring till om en text är begriplig eller inte. Avgörande för textens funktion i en kommunikationssituation är textens anpassning till mottagaren. I diagnosinstrumenten har förhållandevis många frågor därför utformats för att fånga in textens anpassning till en mottagare och till en kommunikativ kontext. Tre olika diagnosinstrument har tagits fram, ett för var och en av texttyperna broschyr, förvaltningsbeslut och rapport. Diagnosinstrumenten utformades som frågescheman i två delar: en skattningsdel och en frågedel. Diagnosinstrumentets skattningsdel innehåller en rad skalor där man ska ange i vilken grad texten har vissa karaktärsdrag, t.ex. om den är abstrakt eller konkret och om den har gott eller mindre gott sammanhang. Skalorna är graderade från 1 till 10 och 20

19 ordnade så att den positiva egenskapen inte alltid ligger vid samma pol. Denna konstruktion gjordes avsiktligt för att undvika slentrianmässiga markeringar på skalorna. Skattningsdelen avslutas med en öppen fråga där man har möjlighet att med egna ord karaktärisera texten. Skattningsdelen konstruerades med tanke på att diagnosinstrumentet skulle kunna användas för att mäta begriplighet i färdiga texter. Syftet var att resultatet av skattningarna skulle kunna fungera som jämförelse för de svar som gavs i frågedelen av diagnosinstrumentet. Jämförelsen mellan dessa båda delar skulle kunna visa vilka konkreta språkliga drag i texten som leder till att texten får en viss karaktär. Huvuddelen av diagnosinstrumenten består av en frågedel. Frågorna är huvudsakligen sådana som ska besvaras med skattningar på en femgradig skala, där 5 markerar det önskvärda draget i texten. En mindre andel frågor är ja/nej-frågor. Frågedelen inleds med frågor som rör textens helhet. Därefter behandlas steg för steg mindre delar i texten. Denna ordning motiveras av tanken att en felaktighet eller en svaghet i texten påverkar läsbarheten mera ju högre upp i textens hierarki den förekommer. En svaghet i dispositionen påverkar alltså läsbarheten mera än t.ex. en felaktighet i ordvalet. Det är därför pedagogiskt motiverat att man behandlar frågorna i viktighetsordning. En indelning i avdelningar med underrubriker visar denna struktur. Frågedelen är diagnosinstrumentets viktigaste del. Svaren i denna del utgör bedömningen av textens kvalitet. I den version av diagnosinstrumenten som har använts i utvärderingen är mängden frågor medvetet överdimensionerad för att ge möjlighet att pröva vilka frågor som fungerar bäst. Varje diagnosinstrument avslutas med tre frågor som dels gäller hur bedömarna har uppfattat arbetet med diagnosinstrumentet, dels ger dem möjlighet att ge ytterligare synpunkter på den undersökta texten. 21

20 3.5 Produktion av diagnosinstrumenten Frågorna i diagnosinstrumentet formulerades av Catharina Nyström. Under utformningen diskuterades vissa frågor och uppställningar med enskilda handläggare på en av de deltagande myndigheterna. Vidare granskades utformningen av ett par medlemmar i Klarspråksgruppen och diskuterades i en seminariegrupp vid Uppsala universitet. 22

21 4 Utprövningen metod och genomförande Utprövningen av diagnosinstrumentet genomfördes i två parallella moment, dels tillämpades diagnosinstrumenten på utvalda texter av skribenter på olika myndigheter, dels granskades samma texter av expertbedömare utan tillgång till diagnosinstrumenten. Syftet med expertbedömningen var att göra en validering av diagnosinstrumenten. 4.1 Myndighetsbedömningen Utprövningen genomfördes på elva myndigheter: Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Jordbruksverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Dalarna, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och Statens Pensionsverk. Genom kontaktpersoner på myndigheterna efterfrågades frivilliga som ville tillämpa diagnosinstrumentet på tre givna texter. För att få bedömare som är vana vid de aktuella texttyperna sökte vi sådana som i sitt dagliga arbete skriver broschyrer, förvaltningsbeslut eller rapporter. Sammanlagt 36 bedömare, 12 för varje texttyp, medverkade i utprövningen. Tre parallella utprövningar genomfördes, en för var och en av texttyperna. Tre exempel på varje texttyp valdes för utprövningen (se avsnitt 4.3). Bedömarna fick också en enkät där de svarade på frågor om sig själva och om skrivarbetet på sin myndighet (se kap 7). De olika texttypsbedömningarna har med avseende på fullgjorda bedömningar utfallit olika väl. I rapportbedömningen har tio bedömare från nio olika myndigheter bedömt alla tre rapporterna och samtliga bedömare har fyllt i en bedömarenkät (jfr tabell 2). Förvaltningsbesluten har också ett gott utfall. Totalt har elva bedömare arbetat med texttypen. En bedömare har dock inte identifierat de bedömda texterna, varför bedömningen inte går att använda. Av de tio som återstår har en bedömare bara bedömt två 23

22 beslut och en bedömare har inte fyllt i någon bedömarenkät. Mest problematisk är situationen för bedömningen av broschyrer. Här har bara 8 av de 12 tillfrågade bedömarna gjort någon bedömning. Eftersom två personer bara har bedömt två broschyrer betyder det att vi bara har 50 % tillfredställande svar på bedömningen. En av de åtta bedömarna har avstått ifrån att fylla i någon bedömarenkät Bortfall Bedömningen av förvaltningsbesluten störs av att en bedömning måste räknas bort. Efter denna borträkning återstår dock tio bedömningar, varav en är ofullständig eftersom bara två texter bedömts. Bedömningen av det tredje förvaltningsbeslutet blir alltså mindre fyllig. Detta beslut har dock granskats av 90 % av bedömarna vilket borde ge en klar bild. Broschyrundersökningen är dessvärre inte så tillförlitlig som vi hade hoppats. Bara sex fullständiga bedömningar har gjorts. Det innebär att bara en broschyr, Viktig information till dina tänder, har bedömts av åtta bedömare. De övriga två har bedömts av sju bedömare vardera. Det goda resultatet när det gäller rapporterna var oväntat, med tanke på att rapporterna är de längsta texterna och att denna bedömning därför var den mest tidskrävande. Det finns en möjlighet att kontaktpersonerna själva insett denna risk och därför själva åtagit sig arbetet att bedöma rapporter. 24

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Språkrådet ger råd i språkfrågor åt myndigheter, företag och enskilda svarar på språkfrågor på telefon och via e-post stöder och inspirerar myndigheternas

Läs mer

Klarspråksarbetet i offentlig sektor

Klarspråksarbetet i offentlig sektor Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning år 2014 om klarspråksarbete på myndigheter, kommuner och landsting 2015-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Språkrådet följer klarspråksarbetet...

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Så här skriver vi. för medborgare och politiker. Kommunstyrelseförvaltningen

Så här skriver vi. för medborgare och politiker. Kommunstyrelseförvaltningen 1 Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Helena Björklund, 08-581 691 51 2009-01-08 Så här skriver vi för medborgare och politiker 2(10) Innehåll Förord... 3 Kommunala skrivelser

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

På rätt väg. Av Charlotta Carlberg Eriksson

På rätt väg. Av Charlotta Carlberg Eriksson STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk På rätt väg - analys av språket i brev och beslut vid fordonsskatteenheten Av Charlotta Carlberg Eriksson Skatteverket skriver brev och fattar beslut

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963.

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Teleavdelningen +46 8 678 5593 Pamela.Davidsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-09-06 Dnr 02-8434 enligt sändlista Part Telia AB, 123 86 FARSTA

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Elevundersökning Skolmat

Elevundersökning Skolmat Elevundersökning Skolmat Eda Kommun 2009 SJK Stefan Johannesen Konsult Om SJK SJK är en konsultverksamhet som arbetar på uppdrag av myndigheter och företag. Den huvudsakliga verksamheten kretsar kring

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1890-2014 Inkasso AB Marginalen Box 26134 100 41 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Inkasso AB Marginalen

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige.

Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2014-02-18 2014/101973 1 (7) Ert datum Er beteckning 2012-12-20 A2012/4136/ARM Enheten för Svarstänst Alexandra Falke, 08-730 90 44 alexandra.falke@av.se Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 203

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Klarspråkskampanj som maktmedel?

Klarspråkskampanj som maktmedel? Klarspråkskampanj som maktmedel? Aino Piehl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Klarspråkskampanjen Syfte: Kampanjen uppmuntrar myndigheterna att använda ett

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Begriplig EU-svenska?

Begriplig EU-svenska? SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Begripligt eller obegripligt?

Begripligt eller obegripligt? 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Begripligt eller obegripligt? En studie av förvaltningsbeslut före och efter Klarspråkstestet av Madeleine Appelgren I denna undersökning har jag

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1831-2014 Socialnämnden Luleå kommun Box 212 971 85 Luleå Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datainspektionens

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer