På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18"

Transkript

1 På väg mot ett bättre myndighetsspråk 2001:18

2 MISSIV DATUM DIARIENR /424-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2000/4655 Regeringen Justitiedepartementet STOCKHOLM Uppdrag att genomföra en utvärdering av begripligheten i myndigheternas texter Statskontoret fick i september 2000 i uppdrag att utvärdera begripligheten i myndighetstexter och att analysera vilket stöd myndigheterna kan behöva i sitt framtida språkvårdsarbete. I uppdraget ingick att utforma ett diagnosinstrument för att bedöma kvaliteten i några vanliga texttyper hos myndigheter, att testa detta instrument på några myndigheter samt att ta ställning till diagnosinstrumentets ändamålsenlighet i myndigheternas fortsatta språkvårdsarbete. Statskontoret skulle vidare bedöma de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat och myndigheternas behov av utvecklingsstöd för att skriva väl fungerande texter. I uppdraget ingick även att lämna förslag till organisation och organisatorisk placering av det centrala stödet till myndigheternas klarspråksarbete i framtiden. Statskontoret avrapporterar härmed uppdraget genom rapporten På väg mot ett bättre myndighetsspråk (2001:18). Rapporten omfattar samtliga delmoment som ingick i uppdraget. I en av rapportens bilagor presenteras det förslag till diagnosinstrument som Statskontoret föreslår som hjälpmedel i myndigheternas fortsatta klarspråksarbete. Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Lars Dahlberg, chef för FU-enheten, och avdelningsdirektör Catharina Nyström, föredragande, var närvarande vid den slutgiltiga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Catharina Nyström POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Uppdraget Annat pågående utredningsarbete Metod och avgränsning Arbetets uppläggning Läsanvisning 16 3 Diagnosinstrumentet Myndighetstexter som utgångspunkt Avgränsning till tre texttyper Diagnosinstrumentets syften Diagnosinstrumentets utformning Produktion av diagnosinstrumenten 22 4 Utprövningen metod och genomförande Myndighetsbedömningen Expertbedömningen Urvalet av texter 26 5 Utprövningens resultat: texterna Broschyrer Förvaltningsbeslut Rapporter Är texterna begripliga? 78 6 Utprövningens resultat: diagnosinstrumentets funktion Problem i utprövningen Ett reviderat diagnosinstrument Användbarhet i praktiskt arbete 93 5

4 7 Skrivande på myndigheterna Enkäten Bedömare Textproduktion och språkvårdsstöd Språkvårdssituationen på de myndigheter som deltagit i utvärderingen Sammanfattning Förslag till fortsatta åtgärder inom myndighetsspråkvården Organisation av centralt stöd till den framtida myndighetsspråkvården Nuvarande central funktion - Klarspråksgruppen Regeringskansliets interna gransknings- och språkstödsorganisation EU-språkstödet till departement och myndigheter Behov av fortsatt centralt stöd till myndigheterna Organisatorisk hemvist för den centrala stödfunktionen Överväganden och förslag 125 Bilagor 1 Broschyrer, utfall av diagnosinstrumentet Förvaltningsbeslut, utfall av diagnosinstrumentet Rapporter, utfall av diagnosinstrumentet Ett reviderat diagnosinstrument 151 6

5 1 Sammanfattning Ett begripligt myndighetsspråk är en förutsättning för en förvaltning som vill nå, och behålla, medborgarnas förtroende. I den satsning på öppenhet, demokrati och rättssäkerhet som regeringen markerar i det förvaltningspolitiska programmet (En förvaltning i demokratins tjänst) är det goda myndighetsspråket en viktig byggsten. Det är därför ett angeläget uppdrag som Statskontoret fått i uppdrag att utföra i den utvärdering av myndighetsspråkets begriplighet som redovisas i denna rapport. Diagnosinstrument för bedömning av begriplighet Utvärderingen har genomförts så att ett diagnosinstrument för bedömning av begriplighet i myndighetstexter har konstruerats på grundval av etablerad kunskap om myndighetsspråk och begriplighetshinder. Diagnosinstrumentet har utformats som ett frågeschema där en rad frågor ställs till texten. Genom att svaren ges på graderade skalor erhålls en poängsumma för varje text. Ju högre denna summa är, desto mera begriplig kan texten anses vara. Ett viktigare resultat är att diagnosinstrumentet också, genom att det är indelat i olika avdelningar, ger en profil för varje text som gör det möjligt att avgöra på vilken nivå i texten begriplighetshindren ligger. Diagnosinstrumentet är inte utformat för expertbedömning utan frågorna är formulerade så att myndighetsskribenter själva ska kunna använda det. I den utprövning som genomförts har diagnosinstrumentet tillämpats av ett trettiotal myndighetsskribenter, som också fått ge sina synpunkter på instrumentet. Begriplighetsproblem av olika slag Tre, för myndigheterna centrala texttyper, har prövats: broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter. Sammanlagt har myndighetsskribenter testat nio texter med hjälp av diagnosinstrumentet. Parallellt med denna utprövning har sex erfarna språkexperter granskat samma texter, för att på så sätt validera diagnosinstrumentet. 7

6 Prövningen av texterna visar att åtminstone tre av de nio texterna får kritik för begriplighetsproblem. I två av fallen rör det sig om typiska myndighetsspråkliga drag, dvs. långa och omständligt konstruerade meningar och i viss mån bruk av svåra ord och fraser. I det tredje fallet är grundproblemet ett oklart etablerande av syfte och mottagare i texten. Så gott som alla de nio texterna har vissa gemensamma problem, framför allt rör det sig om att mottagaranpassningen i texten kan bli bättre. Resultatet pekar på att vi inte entydigt kan säga att dagens myndighetstexter är begripliga. Detta får konsekvenser för framtidens myndighetsspråkvård. Det arbete som redan bedrivs, riktat mot en tung och komplicerad myndighetsspråklig stil, måste fortsättas, men bör kanske riktas tydligare just mot sådana verksamheter som har denna stiltradition. Överlag bör språkvårdsarbetet inriktas på att nå bättre mottagaranpassning i texterna. Myndighetsspråkvården har där en central uppgift när det gäller att informera om hur man, i konkreta språkliga drag, kan åstadkomma bättre mottagaranpassning. Angeläget att arbeta med attityder till språkvård I en enkätundersökning har myndighetsskribenter fått ge sin syn på myndighetsspråkvården. Det framkommer att många önskar språkvårdsinsatser i form av kurser och seminarier på den egna arbetsplatsen. Generellt förefaller skribenterna efterlysa möjligheter att samtala om skrivandet och närvaro av någon eller några på den egna arbetsplatsen som kan bistå med råd och stöd. Som svårigheter i strävan att skriva begripligt framhålls att det ofta är svårt stoff som måste omformuleras till begriplig text. Också attityder till språkvårdsarbetet framhålls som hinder. Det råder inte alltid enighet om vikten av ett begripligt språk och språkvårdsarbetet har ofta låg status. Också när det gäller attityder till språkvårdsarbetet har myndighetsspråkvården angelägna uppgifter i framtiden. 8

7 Diagnosinstrumentet blir ett nytt hjälpmedel i myndighetsspråkvården Det diagnosinstrument som använts i utvärderingen har arbetats om till ett mindre omfattande frågeschema, som biläggs denna rapport. Detta frågeschema kan tjäna som hjälpmedel i den framtida myndighetsspråkvården. Det kan användas av enskilda skribenter vid bearbetningen av utkast men också av hela grupper i samband med seminarier, skrivkurser eller utvärderingar av olika slag. Statskontoret föreslår att det nya frågeschemat görs tillgängligt för myndigheterna, dels via Internet, dels som broschyr, och att regeringen på lämpligt sätt uppmuntrar myndigheterna att använda frågeschemat i sin fortsatta språkvård. Myndigheternas erfarenheter av att tillämpa frågeschemat bör följas upp. Erfarenheterna bör ligga till grund för en vidareutveckling av diagnosinstrumentet och för beslut att genomföra en förnyad utvärdering av myndighetsspråk så att en jämförelse kan göras med de resultat som presenterats i denna rapport. Viktigt att fortsätta och utvidga dagens centrala stöd till myndigheterna I utvärderingen har frågan om framtida organisation av det centrala stödet till myndighetsspråkvården behandlats. Att ett sådant centralt stöd behövs har framgått med stor tydlighet i utvärderingsarbetet. Idag har Klarspråksgruppen, placerad vid Regeringskansliet, denna stödfunktion. Med små resurser bedriver gruppen ett intensivt och effektivt arbete med hjälp till självhjälp åt myndigheterna. Från myndigheterna önskar man även fortsatt sådant stöd som Klarspråksgruppen idag ger. Man önskar också en utvidgning av verksamheten till att gälla t.ex. råd och stöd i fråga om elektroniska hjälpmedel, hjälp med argument för att klarspråk lönar sig och hjälp att utvärdera klarspråksarbetet och att integrera det i den löpande verksamheten. 9

8 Ny modermyndighet för det centrala språkvårdsstödet föreslås Vi föreslår i vår utvärdering att en funktion motsvarande dagens Klarspråksgrupp med sekretariat inrättas vid en annan myndighet än Regeringskansliet. De främsta argumenten för detta är att Klarspråksgruppens verksamhet är av en annan art än Regeringskansliets primära uppgifter. En för förvaltningen gemensam stödfunktion bör också ges större organisatorisk stadga än vad som idag är fallet. Två huvudförslag till modermyndighet har presenterats. Den ena är statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). En placering där erbjuder en möjlighet att integrera språkfrågorna i de förvaltningspolitiska frågorna. Det som talar emot KKR är att rådets uppgift i dagsläget är att arbeta enbart mot den statliga myndighetssfären. Det centrala språkvårdsstödet bör enligt vår uppfattning organiseras så att det enkelt kan öppnas också mot landsting och kommuner. Utvärderingens huvudförslag, om språkstödet ska rikta sig till hela den offentliga sektorn, är en ännu så länge enbart diskuterad myndighet med arbetsnamnet Sveriges språkråd. Kommittén för svenska språket (Dir 2000:66), som har i uppdrag att utreda frågan om språkvård i ett större sammanhang, har diskuterat olika alternativ, varav ett är en ombildning av Svenska språknämnden till statlig myndighet med ett vidgat uppdrag där bland annat myndighetsspråkvården skulle ingå. Det är denna skisserade myndighet som vi, under förutsättning att kommittén föreslår detta och att en sådan myndighet kommer till stånd, vill presentera som vårt huvudförslag. En inplacering av myndighetsspråkvården i en sådan professionell språkvårdsmyndighet med bred verksamhet skulle kunna vara mycket gynnsam för den centrala stödfunktionens möjligheter att stödja offentliga myndigheters eget språkvårdsarbete. En utvidgad verksamhet för det centrala språkvårdsstödet kräver ökade resurser. En sådan resursförstärkning kan till en del finansieras av en omfördelning av befintliga resurser för särskilda kampanjer i språkvårdande syfte. Vid en lokalisering 10

9 till någon av de föreslagna myndigheterna bör språkstödsfunktionen kunna tillgodoräkna sig löpande administrativt stöd och sannolikt även forskningsstöd inom myndighetens ram. Statskontorets utvärdering rör en mindre del av det större uppdrag som Kommittén för svenska språket arbetar med. Vårt förslag är att regeringen ger kommittén i uppdrag att, mot bakgrund av Statskontorets förslag i organisationsfrågan, pröva vilken av de två av oss föreslagna myndigheterna som bör tilldelas den centrala stödfunktionen för myndigheternas språkvård. 11

10 12

11 2 Uppdraget Statskontoret har fått i uppdrag av Justitiedepartementet att utvärdera begripligheten i myndighetstexter och att analysera vilket stöd myndigheterna kan behöva i sitt framtida språkvårdsarbete (Ju 2000/4655). Uppdraget har sin bakgrund i regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram En förvaltning i demokratins tjänst, där man anger som en målsättning för de statliga myndigheternas arbete att det ska kännetecknas av stor tillgänglighet och av ett så enkelt och begripligt språk som möjligt. Uppdraget till Statskontoret är preciserat till att gälla utformandet av ett diagnosinstrument för att bedöma kvaliteten i några vanliga texttyper hos myndigheter samt att testa instrumentet på texter och textprocessen hos ett antal strategiskt utvalda myndigheter. Detta preciserade uppdrag kan förklaras av det arbete som gjorts på myndighetsspråkvårdens område under 1990-talet. Språkvårdare i statsförvaltningen har idag en relativt god bild av vilka brister som är vanliga i myndighetstexter står det i den bilaga som åtföljer uppdraget (Ju 2000/4655). Den utvärdering som Statskontoret fått i uppdrag att genomföra har alltså till syfte att föra språkvården vidare och ange riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Ur bilagan citeras vidare: För att gå vidare i språkvårdsarbetet inom statlig förvaltning behövs en systematisk bedömning av hur begripliga myndigheternas texter är idag. Det är denna bedömning som det varit Statskontorets uppdrag att genomföra. 13

12 Utvärderingen ska enligt uppdraget resultera i en bedömning av de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat, vilket behov av utvecklingsstöd som myndigheterna har för att kunna skriva väl fungerande texter, diagnosinstrumentets ändamålsenlighet i myndigheternas fortsatta språkvårdsarbete. I uppdraget ingår också att lämna förslag till organisation och organisatorisk placering av det centrala stödet till myndigheternas klarspråksarbete i framtiden. 2.1 Annat pågående utredningsarbete Under år 2001 arbetar en parlamentarisk kommitté under namnet Kommittén för svenska språket (Kommittédirektiv 2000:66). I deras uppdrag ingår bland annat att ta ställning till myndighetsspråkvårdens innehåll och organisation. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag den 30 november Enligt kommittédirektiven ska Kommittén för svenska språket samråda med Statskontorets utvärdering. Under utvärderingens gång har vi från Statskontorets sida haft regelbunden kontakt med Kommittén för svenska språket. Vi föreslår också att de förslag till myndighetsspråkvårdens organisation som utvärderingen formulerat (se kap. 9) överlämnas till Kommittén för svenska språket för vidare utredning. 2.2 Metod och avgränsning Utvärderingen har genomförts i tre steg. I ett första steg konstruerades det efterfrågade diagnosinstrumentet med utgångspunkt i ett urval myndighetstexter. Det andra steget bestod i att diagnosinstrumentet i en utprövning tillämpades av en grupp myndighetsskribenter på givna texter. Dessutom har en intervjuundersökning genomförts för att utreda frågan om myndighets- 14

13 språkvårdens organisation och dess organisatoriska placering. Som utgångspunkt för konstruktionen av diagnosinstrumentet användes insända texter från 13 myndigheter. (Se vidare kapitel 3.) Samma 13 myndigheter har också deltagit i utprövningen och därmed har utvärderingen avgränsats till att omfatta dessa myndigheter. Utprövningen av diagnosinstrumentet har genomförts så att den förutom att pröva diagnosinstrumentet också värderar de prövade texterna. Genom att dessa texter valts strategiskt ur ett större texturval är det möjligt att utifrån utprövningens resultat också bedöma de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat. (Se vidare avsnitt 5.4.) I utprövningen ingick en enkät rörande de deltagande myndighetsskribenternas arbete med textproduktion och deras erfarenheter av och önskemål om stöd i språkvårdsarbetet. Denna enkätundersökning har delvis legat till grund för slutsatserna om myndigheternas behov av utvecklingsstöd. Enkätundersökningen har kompletterats med intervjuer på några myndigheter. (Se vidare kapitel 7.) 2.3 Arbetets uppläggning Catharina Nyström har varit Statskontorets projektledare i utvärderingen. Tord W. Nilsson vid konsultfirman Presens Particip har medverkat på konsultbasis med ansvar för frågan om organisation och organisatorisk placering av framtida stöd till myndighetsspråkvård. Diagnosinstrumenten har utformats i samarbete med SCB:s mättekniska laboratorium där Birgit Henningsson deltagit i utformningen av frågorna. Statistiska bearbetningar har genomförts av Ingrid Munck, som medverkat som konsult i utvärderingen. Utvärderingen har genomförts i dialog med Regeringskansliets Klarspråksgrupp. Statskontorets projektledare har under utvärderingsperioden varit adjungerad vid gruppens möten och 15

14 Klarspråksgruppens medlemmar har fungerat som resurs i olika faser av utvärderingen. 2.4 Läsanvisning Rapporten är disponerad så att konstruktionen av diagnosinstrumentet presenteras i kapitel 3. Huvuddelen av rapporten behandlar sedan den utprövning av diagnosinstrumentet som genomförts. Utprövningens uppläggning, dess metod och genomförande, redovisas i kapitel 4. Utfallet av utprövningen redovisas i två olika kapitel. Kapitel 5 behandlar de resultat som rör texternas begriplighet, kapitel 6 de slutsatser som rör diagnosinstrumentets funktion och användbarhet. Eftersom kapitel 5 är ett relativt omfattande kapitel föreslås också en genväg för den läsare som är intresserad av att läsa resultaten i sammanfattning. Denna genväg omfattar de inramade inledningsavsnitten i samt avsnitt 5.4. I kapitel 7 redovisas resultat av en enkät som ingick i utprövningen och som rörde skrivsituation och språkvård på myndigheterna. Kapitel 8 sammanfattar den del av utvärderingen som rör de utvärderade myndigheternas förmåga att skriva klart och mottagaranpassat, myndigheternas behov av utvecklingsstöd och diagnosinstrumentets ändamålsenlighet. I detta kapitel föreslås en inriktning för fortsatta åtgärder inom myndighetsspråkvården. I rapportens sista kapitel presenteras det förslag till organisation och organisatorisk placering av centralt stöd till myndighetsspråkvården som Statskontoret ger i och med denna rapport. Till rapporten läggs fyra bilagor. De tre första redovisar, fråga för fråga, hur broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter har poängsatts med diagnosinstrumentet. Bilaga 4 innehåller det reviderade diagnosinstrument som vi bedömer vara användbart i den framtida myndighetsspråkvården. 16

15 3 Diagnosinstrumentet Idén om ett instrument som kan mäta begriplighet i texter bygger på tanken om att textkvalitet är en mätbar storhet. I diskussionen om texters begriplighet är en sådan tanke inte ny, som exempel kan nämnas det läsbarhetsindex (LIX) som konstruerades på 60- talet för att mäta läsbarhet i texter. Den kritik som har riktats mot LIX tar sin utgångspunkt i att den kvantitativa mätningen förenklar bilden och att texters komplexa karaktär inte låter sig fångas i ett enda mått. Komplexiteten i texter är den stora svårigheten i varje mätning av texters egenskaper. Också i den aktuella utvärderingen är det texternas läsbarhet som har stått i fokus och diagnosinstrumenten har inriktats på att försöka fånga in sådana egenskaper i texter som är relevanta för läsbarheten. Den viktigaste utgångspunkten för utvärderingen har varit sådan kunskap om vad som gör texter begripliga som vunnits genom tidigare undersökningar. Som exempel på den erfarenhetsbas som legat till grund för utvärderingen kan nämnas det språkvårdsprojekt som genomfördes av SIPU, redovisat i Visst går det att förändra myndighetsspråket, Ds 1993: Myndighetstexter som utgångspunkt Konstruktionen av diagnosinstrumentet har tagit sin utgångspunkt i ett textmaterial från några utvalda myndigheter. På Klarspråksgruppens inrådan utsågs i första hand Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Dalarna och Riksförsäkringsverket för att ingå i utvärderingen. Dessa tre myndigheter har viss erfarenhet av klarspråksarbete. De har under de senaste åren arbetat med olika projekt för att förbättra myndighetens språk och de representerar tre olika kategorier av myndigheter: ett stort verk som ska nå ut till många människor (RFV), en något mindre myndighet med snävare ansvarsområde (Livsmedelsverket) och 17

16 en lokal myndighet med ansvar för många olika slags frågor (Länsstyrelsen Dalarna). Vid sidan av dessa tre myndigheter uppmanades ytterligare tio myndigheter att bidra med textmaterial, nämligen Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Jordbruksverket, Konsumentverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksskatteverket, Migrationsverket, Statens strålskyddsinstitut och Statens pensionsverk. 1 Myndigheterna ombads att sända in gällande och representativa texter från fem texttyper: allmänna råd, broschyrer, förvaltningsbeslut, föreskrifter och rapporter. Sammanlagt fick vi in c:a 60 texter från tio myndigheter. Textmaterialets sammansättning är viktigt för utvärderingens reliabilitet. Genom att myndigheterna har valt texter som är gällande och representativa har vi fått ett material som består av rättvisande exempel på våra dagars myndighetstext. Att konstruktionen av diagnosinstrumentet har tagit sin utgångspunkt i autentiska texter har bidragit till att fokusera instrumentet kring de mest relevanta aspekterna av texternas läsbarhet. 3.2 Avgränsning till tre texttyper Myndigheters textproduktion omfattar en rad olika texttyper, t.ex. PM, broschyrer, föreskrifter och förvaltningsbeslut. Varje texttyp präglas av sina egna kommunikativa förutsättningar och har sin egen specifika textform. Olika texttyper kan också förväntas ha olika slags begriplighetshinder och det är därför rimligt att begränsa antalet texttyper i en undersökning av texters begriplighet. Utvärderingen har begränsats till tre texttyper: broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter. Vägledande för valet var strävan efter att få texttyper som för det första fyller en central funktion i myndigheternas verksamhet och som för det andra är sinsemellan så olika som möjligt. För det tredje ville vi prioritera 1 Arbetsmiljöverket, Konsumentverket och Luftfartsverket kom av olika skäl att inte skicka in texter. 18

17 texter med mottagare som inte kan förväntas läsa myndighetstext så ofta att de skolas in i läsningen. Vi ville i stället huvudsakligen inrikta oss på texter som möter medborgare utan särskild erfarenhet av myndighetstext. De valda texttyperna medförde att utvärderingen kom att omfatta tre olika mottagarkategorier och tre olika läsmål enligt tabell 1. Tabell 1. Mottagarkategorier och läsmål för de valda texttyperna Broschyrer Förvaltningsbeslut Rapporter Vanliga mottagarkategorier Grupper av personer, i regel obekanta för avsändaren Enskilda personer, kända av myndigheten genom tidigare korrespondens Institutioner eller andra myndigheter Vanliga läsmål få en allmän uppfattning om innehållet få instruktion för fortsatt handlande fördjupa den egna kunskapen Två textkategorier som vi också begärde in exempel på, föreskrifter och allmänna råd, valdes bort ur utvärderingen. Texttyperna är knappast problemfria ur läsbarhetssynpunkt. Tvärtom behöver dessa texttyper samma översyn som de övriga. Föreskrifter och allmänna råd är bara två av många texttyper inom de statliga myndigheternas textvärld som är starkt präglade av lagtexter. Detta förhållande är värt en egen undersökning och bör undersökas av jurister och språkvetare i samverkan. 3.3 Diagnosinstrumentets syften Diagnosinstrumentet har dubbla syften i utvärderingen. För det första skulle instrumentet användas som ett slags mätverktyg för att pröva begripligheten i myndighetstexter inom utvärderingens ram. För det andra fanns en förhoppning om att instrumentet skulle kunna utformas så att det också kunde användas som ett instrument för att testa texter under produktion, så att dessa inte blir för svårlästa. I utvärderingsarbetet har det förstnämnda syftet 19

18 behandlats som det primära. Huruvida diagnosinstrument också kan komma till nytta i myndigheternas framtida textproduktion är en fråga som utvärderingen har tagit ställning till. (Se vidare kapitel 6.) Det dubbla syftet har präglat framtagandet av diagnosinstrumentet. Redan från början var strävan att lägga frågorna i diagnosinstrumentet på en sådan nivå att de är meningsfulla för myndighetsskribenter, oavsett språklig utbildningsbakgrund. Vi undvek alltså fackord och strävade efter att ge tydliga exempel för att vägleda användarna. Vi valde också att genomföra utprövningen av diagnosinstrumentet på att sådant sätt att instrumentet tillämpades av skribenter som i sitt dagliga arbete skulle kunna ha nytta av ett hjälpverktyg. På så sätt kom utprövningen att fungera som ett test på diagnosinstrumentets användbarhet. 3.4 Diagnosinstrumentets utformning En viktig utgångspunkt för konstruktionen var att kommunikationssituationen skulle uppmärksammas. Tidigare undersökningar av texter har visat att den språkliga utformningen inte är en tillräcklig förklaring till om en text är begriplig eller inte. Avgörande för textens funktion i en kommunikationssituation är textens anpassning till mottagaren. I diagnosinstrumenten har förhållandevis många frågor därför utformats för att fånga in textens anpassning till en mottagare och till en kommunikativ kontext. Tre olika diagnosinstrument har tagits fram, ett för var och en av texttyperna broschyr, förvaltningsbeslut och rapport. Diagnosinstrumenten utformades som frågescheman i två delar: en skattningsdel och en frågedel. Diagnosinstrumentets skattningsdel innehåller en rad skalor där man ska ange i vilken grad texten har vissa karaktärsdrag, t.ex. om den är abstrakt eller konkret och om den har gott eller mindre gott sammanhang. Skalorna är graderade från 1 till 10 och 20

19 ordnade så att den positiva egenskapen inte alltid ligger vid samma pol. Denna konstruktion gjordes avsiktligt för att undvika slentrianmässiga markeringar på skalorna. Skattningsdelen avslutas med en öppen fråga där man har möjlighet att med egna ord karaktärisera texten. Skattningsdelen konstruerades med tanke på att diagnosinstrumentet skulle kunna användas för att mäta begriplighet i färdiga texter. Syftet var att resultatet av skattningarna skulle kunna fungera som jämförelse för de svar som gavs i frågedelen av diagnosinstrumentet. Jämförelsen mellan dessa båda delar skulle kunna visa vilka konkreta språkliga drag i texten som leder till att texten får en viss karaktär. Huvuddelen av diagnosinstrumenten består av en frågedel. Frågorna är huvudsakligen sådana som ska besvaras med skattningar på en femgradig skala, där 5 markerar det önskvärda draget i texten. En mindre andel frågor är ja/nej-frågor. Frågedelen inleds med frågor som rör textens helhet. Därefter behandlas steg för steg mindre delar i texten. Denna ordning motiveras av tanken att en felaktighet eller en svaghet i texten påverkar läsbarheten mera ju högre upp i textens hierarki den förekommer. En svaghet i dispositionen påverkar alltså läsbarheten mera än t.ex. en felaktighet i ordvalet. Det är därför pedagogiskt motiverat att man behandlar frågorna i viktighetsordning. En indelning i avdelningar med underrubriker visar denna struktur. Frågedelen är diagnosinstrumentets viktigaste del. Svaren i denna del utgör bedömningen av textens kvalitet. I den version av diagnosinstrumenten som har använts i utvärderingen är mängden frågor medvetet överdimensionerad för att ge möjlighet att pröva vilka frågor som fungerar bäst. Varje diagnosinstrument avslutas med tre frågor som dels gäller hur bedömarna har uppfattat arbetet med diagnosinstrumentet, dels ger dem möjlighet att ge ytterligare synpunkter på den undersökta texten. 21

20 3.5 Produktion av diagnosinstrumenten Frågorna i diagnosinstrumentet formulerades av Catharina Nyström. Under utformningen diskuterades vissa frågor och uppställningar med enskilda handläggare på en av de deltagande myndigheterna. Vidare granskades utformningen av ett par medlemmar i Klarspråksgruppen och diskuterades i en seminariegrupp vid Uppsala universitet. 22

21 4 Utprövningen metod och genomförande Utprövningen av diagnosinstrumentet genomfördes i två parallella moment, dels tillämpades diagnosinstrumenten på utvalda texter av skribenter på olika myndigheter, dels granskades samma texter av expertbedömare utan tillgång till diagnosinstrumenten. Syftet med expertbedömningen var att göra en validering av diagnosinstrumenten. 4.1 Myndighetsbedömningen Utprövningen genomfördes på elva myndigheter: Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Jordbruksverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Dalarna, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och Statens Pensionsverk. Genom kontaktpersoner på myndigheterna efterfrågades frivilliga som ville tillämpa diagnosinstrumentet på tre givna texter. För att få bedömare som är vana vid de aktuella texttyperna sökte vi sådana som i sitt dagliga arbete skriver broschyrer, förvaltningsbeslut eller rapporter. Sammanlagt 36 bedömare, 12 för varje texttyp, medverkade i utprövningen. Tre parallella utprövningar genomfördes, en för var och en av texttyperna. Tre exempel på varje texttyp valdes för utprövningen (se avsnitt 4.3). Bedömarna fick också en enkät där de svarade på frågor om sig själva och om skrivarbetet på sin myndighet (se kap 7). De olika texttypsbedömningarna har med avseende på fullgjorda bedömningar utfallit olika väl. I rapportbedömningen har tio bedömare från nio olika myndigheter bedömt alla tre rapporterna och samtliga bedömare har fyllt i en bedömarenkät (jfr tabell 2). Förvaltningsbesluten har också ett gott utfall. Totalt har elva bedömare arbetat med texttypen. En bedömare har dock inte identifierat de bedömda texterna, varför bedömningen inte går att använda. Av de tio som återstår har en bedömare bara bedömt två 23

22 beslut och en bedömare har inte fyllt i någon bedömarenkät. Mest problematisk är situationen för bedömningen av broschyrer. Här har bara 8 av de 12 tillfrågade bedömarna gjort någon bedömning. Eftersom två personer bara har bedömt två broschyrer betyder det att vi bara har 50 % tillfredställande svar på bedömningen. En av de åtta bedömarna har avstått ifrån att fylla i någon bedömarenkät Bortfall Bedömningen av förvaltningsbesluten störs av att en bedömning måste räknas bort. Efter denna borträkning återstår dock tio bedömningar, varav en är ofullständig eftersom bara två texter bedömts. Bedömningen av det tredje förvaltningsbeslutet blir alltså mindre fyllig. Detta beslut har dock granskats av 90 % av bedömarna vilket borde ge en klar bild. Broschyrundersökningen är dessvärre inte så tillförlitlig som vi hade hoppats. Bara sex fullständiga bedömningar har gjorts. Det innebär att bara en broschyr, Viktig information till dina tänder, har bedömts av åtta bedömare. De övriga två har bedömts av sju bedömare vardera. Det goda resultatet när det gäller rapporterna var oväntat, med tanke på att rapporterna är de längsta texterna och att denna bedömning därför var den mest tidskrävande. Det finns en möjlighet att kontaktpersonerna själva insett denna risk och därför själva åtagit sig arbetet att bedöma rapporter. 24

Klarspråkstestet: rapporter

Klarspråkstestet: rapporter Klarspråkstestet: rapporter Innehåll Starta testet... 3 Namnet på din text... 3 Vilka är dina läsare?... 3 Vad ska läsaren kunna göra efter att ha läst rapporten?... 4 Frågorna... 5 Målgrupp och syfte...

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Språkrådet ger råd i språkfrågor åt myndigheter, företag och enskilda svarar på språkfrågor på telefon och via e-post stöder och inspirerar myndigheternas

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31)

Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-06-27 A2014/2170/ARM Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31) Korruption och andra

Läs mer

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2015-04-02 Diarienummer 1363-2051/2014 NN Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser Boverket riktar kritik mot Eskilstuna

Läs mer

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare Jennie Lind, SPV Språkexpert Syfte med utbildningen Mål med utbildningen Skrivprocessen 1. Precisera syfte och målgrupp 2. Välj och prioritera innehåll

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datum Diarienr 2014-11- 10 1898-2014 Visma Collectors AB Box 1173 251 11 Helsingborg Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) indrivning mot omyndiga Datainspektionens beslut Visma Collectors

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s. 109-113 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Att jobba med. alla svaren, utan att våga ställa frågorna. 2010-01-05

Att jobba med. alla svaren, utan att våga ställa frågorna. 2010-01-05 Att jobba med språkvård ård är inte att ha alla svaren, utan att våga ställa frågorna. Våga fråga! Arbetssätt och metoder i praktiskt språkvårdsarbete Kristin Aastrup Språkvårdare Bolagsverket kristin.aastrup@bolagsverket.se

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation

Riktlinjer för kommunikation 1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer