GNESTA KOMMUN. Kommunledningskontoret. Remiss - Samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 och ÖMS 2050

Transkript

1 GNESTA KOMMUN Kommunledningskontoret Stockholms Läns Landsting Tillväxt- och regionplanerförvaltningen Box Stockholm Upprättad: Diarienummer: KS Remiss - Samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 och ÖMS 2050 Förslag till beslut i kommunstyrelsen. 1. Kommunstyrelsen antar förvaltningens yttrande som sitt eget. Sammanfattning Stockholms läns landsting ansvarar för arbetet med att ta fram nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 och ÖMS samverkan och planering i östra Mellansverige. Gnesta kommun kan och vill aktivt bidra till den storregionala utvecklingen i Stockholm och i nedanstående yttrande finns huvudsakligen synpunkter som direkt berör Gnesta kommun. Därutöver har Regionförbundet Sörmland, Sörmlands Kollektivtraftkmyndighet och Landstinget Sörmland gjort ett gemensamt yttrande som Gnesta kommun ställer sig bakom. Yttrandet berör bland annat mer planeringsteoretiska aspekter samt mer detaljerade synpunkter gällande regionaltågen i Sörmland. Det går även in på de olika alternativ som framskrivs i dokumenten. Yttrandet bifogas till denna tjänsteskrivelse och beslut fattades av Regionstyrelsen den 1 september Förvaltningens synpunkter RUFS 2050 RUFS 2050 är ett omfattande dokument som spänner över många olika områden och en styrka är att det finns olika tidsperspektiv på målen samt att det finns mätbara mål med nulägesbeskrivning för att det ska bli tydligare att utvärdera utvecklingen. Målen och utmaningarna är relevanta och går även att appliceras på Gnesta kommun. Att det finns en gemensam utvecklingsinriktning för regionen är positivt och denna är bra att förhålla sig till vid exempelvis arbetet med den kommunala översiktsplanen. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 I organisationsnummer:

2 GNESTA KOMMUN -X Kommunledningskontoret 2(3) En aktualitetsförklaring gjordes 2013 av RUFS 2010 och det skulle vara betydelsefullt med en utvärdering av de mål som sattes upp för RUFS 2010 samt analyser av detta. I RUFS 2050 är det särskilt positivt med kapitel 7 där en rad tematiska frågor och förhållningssätt tas upp. Detta bidrar till att RUFS 2050 blir mer lätthanterlig än föregående RUFS Det är intressant vilken bild/syn som regionen har på Gnesta kommun. På sidan 70 beskrivs Gnesta som landsbygdsnod medan kartan på sidan 90 beskriver Gnesta som en större ort i ett regionalt stråk. Det kanske inte finns något rätt eller fel i detta men det kan uppfattas som paradoxalt. Vår syn är att det finns en stor utvecklingspotential i Gnesta. Att restiden från Gnesta till Stockholm endast är ca 35 min med regionaltåg och 60 min med pendeltåg är grunden till denna potential. En så pass kort restid är att betrakta som mycket attraktivt i Stockholmsregionen. I Gnesta kommun finns potential att minska bostadsbristen som den stora befolkningsökningen i Stockholmsregionen ger upphov till. Gnesta kommun har en hög planberedskap och kan och vill aktivt bidra till ett högt bostadsbyggande i regionen. Vi kan konstatera att intresset från marknadens aktörer för att investera i bostäder av olika slag har ökat markant de senaste åren och under den senaste tiden har kommunens befolkning ökat med över 2 Yo. Den politiska inriktningen är att utvecklingen ska fortsätta i minst samma takt. Befolkningsökningen i Gnesta beror till stor del på ett inrikes flyttningsöverskott och vid försäljning/uthyrning av nya bostäder har en stor andel visat sig vara från Stockholms län. Vår mening är att Gnesta har en stark potential att bidra till hela regionens utveckling och därmed bör det uppmärksammas tydligare vid den regionala planeringen. I likhet med befolkningsutvecklingen har även resandet med kollektivtrafiken ökat i kommunen. Gnesta har genom kollektivtrafiken goda förutsättningar att bidra till regionförstoringen utan negativa miljökonsekvenser. Idag pendlar över hälften av Gnestas arbetande befolkning till Stockholms län och bidrar därmed med arbetskraft till Stockholmsregionen. Således är det av största vikt att tågtrafiken säkerställs och utvecklas i denna del av regionen för att Gnesta ska kunna fortsätta bidra med arbetskraft i regionen. För att kunna nå de uppsatta målen i RUFS 2050 är ett tvärsektoriellt utvecklingsarbete över länsgränsen avgörande. Gnesta tillhör Stockholmsregionen i många avseende och ett fortsatt och utökat samarbete är angeläget. ÖMS 2050 Det är bra att den regionala planeringen stärks genom ÖMS 2050 och att det finns ett regionalt planeringsdokument att använda sig av vid exempelvis kommunal översiktlig planering. Gnesta kommun står bakom de utmaningar som återfinns i ÖMS De delmål som lyfts fram är relevanta och det är bra att det finns mål med skilda tidshorisonter. Det som saknas är större fokus på bostadsproblematiken och Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun gnesta.se I besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

3 GNESTA KOMMUN -X Kommunledningskontoret 3(3) hur regionen kan arbeta med denna oerhört viktiga fråga. Befolkningsutvecklingen i Gnesta till 2050 som kartorna på sidan 16 och 17 visar är enligt vår mening alltför blygsam. Vår bild är att kommunen kommer att växa betydligt mer än det dubbla som kartorna förevisar. För att öka tillgängligheten och därmed minska klimatpåverkan är tågtrafiken en viktig aspekt. Det måste till en långsiktig strategi för att säkerställa trafikeringen av pendeltågen och regionaltågen, annars hotas regionens fortsatta utveckling. Fördelningen av tåglägen mellan lokal-/regionaltåg respektive interregional trafik måste läggas fast för hela Mälarregionen i ett flerårigt perspektiv. Beroende på utgången av den pågående regionfrågan kommer detta dokument säkerligen behöva revideras för att stämma överens med de nya regionerna. Om den föreslagna Svealandsregionen kommer att beslutas enligt det föreliggande förslaget är det sannolikt att Gnesta kommun kommer att överväga alternativ regiontillhörighet. Bilagor 1. Bilaga 1. Samrådssvar RUFS Bilaga 2. Bilaga till yttrande på samrådssvar RUFS 2050 Christina Hedberg Patrik Nissen Staffan Lind Kommunchef Samhällsbyggnadschef Samhällsplanerare Sänd lista 1. Stockholms Läns Landsting: Tillväxt- och regionplanerförvaltningen, Box 22550, Stockholm Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommun@gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

4 --- REGIONFÖRBUNDET SORMLAND Datum Dnr Bilaga till yttrande på samrådssvar RUFS 2050 Regionförbundet Sörmland har aktivt deltagit i arbetet med samrådsförslaget av ÖMS 2050 vilken är en del av RUFS 2050 och som syftar till att skapa samsyn för en samordnad planering i östra Mellansverige. I arbetet med att ta fram ett gemensamt yttrande på samrådssvar till RUFS 2050 för Regionförbundet Sörmland, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet samt Landstinget Sörmland har synpunkter uppkommit som direkt härrör till ÖMS 2050 och som därför redovisas separat i denna bilaga. Ambition och vägledande mål Delmålen fokuserar på tillgänglighet och marknadspotential där målen är siffersatta. För att kunna relatera och bedöma relevansen av de uppsatta målen hade en mer detaljerad nulägesbeskrivning, exempelvis i kart-/tabellform som bilaga, varit värdefull. Visserligen redovisas nuläget med en siffra, det går dock inte att utläsa regionala och lokala skillnader. Därmed finns ingen information om var nödvändiga insatser krävs för att nå målen. Generellt är målen för ensidigt fokuserade på tidsaspekter, målformuleringar saknas avseende utbudet. Vi instämmer principiellt i målformuleringar om att tåget ska ha kortare restid än bilen i storregionala stråk, men anser att det kan krävas orimligt stora investeringar för att minska restiden med hela 50 %. Nyttan av gemensamma planeringsförutsättnignar Sörmland anser att all samverkan i östra Mellansverige har en stor betydelse för tillväxt och regional utveckling. Ett stärkt samarbete i en tid av förändringar på den regionala arenan är därför av största vikt. Vi samtycker dock i att det inte bör skapas fler samverkanskonstellationer. Att förstärka Mälardalsrådets samverkansytor är en god idé. Stockholm som Sveriges tillväxtmotor är beroende av goda samverkansformer med sina närmaste grannar. Samarbetet mellan de län som affidef OMEN, Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(3)

5 ---d IREGIONFÖRBUNDET SORMLAND gränsar till Stockholms län och Stockholm län kommer ha stor betydelse för tillväxten i hela landet och bör beaktas särskilt. Storregionala strukturer för stärkt sammankoppling För att nå målen avseende kollektivtrafiken, bland annat om marknadsandelen, kommer det att krävas större investeringar i om-/nybyggd infrastruktur. Utöver det förväntas löpande kostnader för driften av kollektivtrafiken (fortsätta) att öka till följd av utbudsförbättringar. En markant sänkning av biljettpriserna skulle medföra ytterligare ökade kostnader, inte nödvändigtvis bara genom minskade intäkter, däremot genom behov av ökad produktion. Samtidigt kommer konkurrensen om offentliga medel snarare att öka framöver med tanke på utmaningarna inom främst äldre- och sjukvården. Ytterligare en viktig aspekt är trängseln: ett kraftigt ökat resande medför att trängseln skulle bli än mer omfattande med negativa effekter för trafikens kvalitet och därmed attraktivt. Istället för att enbart fokusera på en markant sänkning av biljettpriserna förordar vi istället en mix av olika åtgärder avseende skatter och avgifter med syfte att styra resandet till kollektivtrafiken, men också med syfte att finansiera de ökade driftskostnaderna för kollektivtrafiken. Fördjupningsområden Kommentar till avsnittet om Kompetensförsörjning. Här instämmer vi med indelningen i två insatser, dock där insats (1) "Gemensam kunskap för att upprätthålla och utveckla en konkurrenskraftig kompetens hos regionens företag och arbetskraft" även bör inkludera offentlig sektor. Byt hellre ut regionens företag till regionens arbetsliv. Enligt SCB:s senaste arbetsmarknads- och utbildningsprognoserna för Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland fram till 2025 ser vi de största kvantitativa bristerna hos lärare och specialistsjuksköterskor. Det är vidare riktigt att arbetet med kompetensplattformar idag till huvudsak utförs i ett länsperspektiv, dock sker nära samarbete i Östra Mellansverige som NUTS2- region utifrån strukturfondsprogrammen med flera insatser liknande "(2) Storregional koordinering av insatser som syftar till förbättrad matchning mellan regionens utbud av och efterfrågan på kompetens". Vad gäller utförandet av konkreta individinsatser förordas inte storregionala projekt i första hand. Däremot kan gemensamma analyser om delade utmaningar föregå verksamhetsprojekt på länseller delregional nivå. I fallet kompetensförsörjning bör samverkan kring kunskap och analys om storregionala samband i östra Mellansveriges arbets- och utbildningsmarknader fortsatt utvecklas utifrån de goda erfarenheter som redan gjorts i exempelvis Sid 2(3)

6 ...REGIONFÖRBUNDET SORMUkND Mälardalsrådets regi. Ett gemensamt analys- och prognosarbete torde ge mer kvalité i arbetet, när resurser från samtliga län i Östra Mellansverige samarbetar, liksom en mer funktionell prägel än ett länsperspektiv. Prioritet bör ligga på att analysera funktionssätt på marknaderna och strukturomvandling. Den konkreta metodutvecklingen gällande kompetensbehovsanalyser och efterfrågeprognoser sker i andra forum, exempelvis Reglab. Länen har också sedan tidigare samverkat på egen hand, utan storregional koordinator, senast vid framtagandet av SCB:s senaste arbetsmarknads- och utbildningsprognoserna Inrättandet av nya politiska beredningsgrupper med tillhörande tjänstemannastöd bör ha tydliga uppdrag och mandat för att komplettera befintliga arbetssätt. De resonemang som förs fram gällande forskning och utveckling i avsnittet om forskning utveckling innovation berör även kompetensförsörjning vad gäller efterfrågan på spetskompetens som antas öka. Ett storregionalt systemperspektiv för specialisering av lärosäten bör också beakta tillgången till spetskompetens för arbetslivet och studenter i hela Östra Mellansverige. Även på det området kan gemensamma analyser behöva göras. Som nämn i samrådssvaret till RUFS 2050 bör bostadsförsörjningen vara ett av fördjupningsområdena i det fortsatta samarbetet i östra Mellansverige. Sid 3(3)

7 . 1 REGIONFORE3UNDET SORMIAND Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box Stockholm Yttrande på samrådsförslag RUFS 2050 Detta yttrande har tagits fram gemensamt av Regionförbundet Sörmland, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet samt Landstinget Sörmland. En viktig utgångspunkt i framtagandet av samrådsförslaget RUFS 2050 är det aktualitetsarbete som skedde 2013 av RUFS Sörmlands yttrande inleds därför med en återkoppling av de synpunkter som lämnades under aktualitetsprövningen tillsammans med några övergripande kommentarer på samrådsförslaget. Därefter förs en diskussion kring vägvalet för den rumsliga strukturen och de tematiska frågorna. Avslutningsvis ges synpunkter på målstrukturen och de prioriterade åtgärderna samt hur Sörmland kan vara med och bidra i genomförandet av RUFS Till detta yttrande finns en bilaga med synpunkter på samrådsförslaget ÖMS Från RUFS 2010 till samrådsförslag RUFS 2050 I regionförbundets yttrande i aktualitetsprövningen av RUFS 2010 betonas betydelsen av Stockholms tillväxt och utveckling för Sörmlands vidkommande, delar av länet är helt integrerat i Stockholms arbetsmarknadsregion. Samtidigt lyfts Sörmlands bidrag till Stockholms utveckling med bland annat arbetskraft och bostadsförsörjning. Regionförbundet föreslog i aktualitetsprövningen att RUFS:en bör ta ett större grepp om hur Stockholm vill förhålla sig till omvärlden och i det storregionala sammanhanget. Det är därför glädjande att det till samrådförslaget RUFS 2050 finns bilagt ett dokument om samverkan och planering i östra Mellansverige, ÖMS 2050, samt att det storregionala perspektivet framkommer i flera delar av förslaget. I kapitel 2 om Stockholmsregionen som Europas mest attraktiva storstadsregion påtalas att det för denna vision krävs ett ständigt arbete med hållbar utveckling, att regionen är resilient, har människan i fokus och att de klimatpåverkande utsläppen minskar. I samrådsförslaget ÖMS 2050 beskrivs de ingående länen i ÖMS utgöra en i flera avseenden sammanlänkad enhet, med en ledande roll för hela landets utveckling och internationella konkurrenskraft, samt därmed en grund för visionen

8 om Europas mest attraktiva storstadsregion. Ett förtydligande om att Stockholmsregionen även inbegriper ett östra Mellansverigeperspektiv bör framgå av kapitel 2 i RUFS Det klargör det samberoende som existerar och det samarbete som är nödvändigt, från östra Mellansveriges samtliga parter, för att vara Europas mest attraktiva storstadsregion. I kapitel 4 belyses bland annat Stockholmsregionens förutsättningar och omvärldens påverkan. Det konstateras att länen i östra Mellansverige tillsammans med Stockholm i flera avseenden utgör en sammanlänkad enhet och har en ledande roll för hela landets utveckling. Arbetspendlingen är och kommer att vara av stor betydelse för såväl tillväxtmöjligheter som för miljö och klimatpåverkan. Det hade därför varit önskvärt med några grundläggande siffror om hur arbetspendlingen ser ut idag, gärna även i.kartform. Den internationella tillgängligheten är viktig för hela östra Mellansverige. Vid sidan av Arlanda är Skavsta, som Stockholms södra flygplats, en viktig del i Stockholms och östra Mellansveriges flygplatsstruktur. Tillsammans med Ostlänken, TGOJbanan och Oxelösunds hamn kommer Skavsta att ha stora möjligheter att fortsätta utvecklas och öka attraktionskraften inte bara för östra Sörmland utan för Stockholm och stora delar av östra Mellansverige. Regionförbundet Sörmland har aktivt deltagit i arbetet med samrådsförslaget av ÖMS 2050 vilken är en del av RUFS 2050 och som syftar till att skapa samsyn för en samordnad planering i östra Mellansverige. Denna gemensamma planeringsprocess är mycket viktig och det finns all anledning att utveckla och fördjupa detta samarbete, länen emellan men även tillsammans med Mälardalsrådet. I synnerhet då de administrativa gränserna och funktionella sambanden mellan Stockholm och övriga delar av östra Mellansverige idag inte sammanfaller och, vad det verkar, inte heller kommer att göra så i framtiden. Vägval för den rumsliga strukturen Samrådsförslaget RUFS 2050 presenterar två strukturbilder, en som i större utsträckning fördelar bebyggelsen till regionens centrala delar (B) och en där fördelningen sprids något mer (A). Regionförbundets diskussion kring strukturbilderna blir starkt kopplat till det storregionala perspektivet och de alternativ till den rumsliga strukturen som presenteras där. Dessa är på samma sätt uppdelade i ett alternativ som ger en större fördelning till de större städerna i östra Mellansverige (B) och ett som sprider bebyggelsen något mer (A). Samtliga alternativ bygger på en koncentration av befolkning till de större städerna/centrala orterna och förtätning i kollektivtrafiknära lägen, om än mer i B än i A. Utifrån Sörmlands perspektiv ger en stark fördelning av bebyggelsen till de regionala stadskärnorna med särskild storregional funktion i Stockholm och östra Mellansverige bästa förutsättningarna för att stärka hela länet. På liknande sätt som Stockholms utveckling "spiller över" till sitt omland kommer ett starkt Södertälje,

9 Eskilstuna-Västerås och Norrköping-Linköping kunna göra detsamma. Interaktionen mellan stad och omland och möjligheten att knyta an till en geografi i positiv utveckling för de mindre orterna runt om ökar. Det innebär till exempel att de delar och orter av Sörmland som idag har en svagare tillväxt än de delar som redan ingår i Stockholms arbetsmarknadsområde ges bättre förutsättningar att på sikt utvecklas om de regionala städerna med storregional funktion tillåts växa. Utifrån ett trafikförsörjningsperspektiv ger en högre täthet möjlighet till ett mer effektivt trafikupplägg. Sörmland ser positivt på utpekandet av Södertälje och Flemingsberg som regionala stadskärnor med särskild storregional funktion och dess roll i samspelet med den omgivande delregionen där de kan utgöra centralort och servicecentrum för ett större omland och minska behovet av längre resor in mot den centrala regionkärnan. Detta i likhet med övriga utpekade städer med storregional funktion i östra Mellansverige. Det finns ett klart samband mellan kollektivtrafikens marknadsandel och restidskvoten. Det är därför angeläget att pendlare snabbt och enkelt når målpunkter för arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Sörmland vill därför understryka utgångspunkten i RUFS 2050 om att lokalisera bostäder, arbetsplatser och övriga större målpunkter i kollektivtrafiknära lägen. Sörmland har redan idag ett stort utbyte med arbetsmarknaden i Södertälje, främst från angränsande kommuner. Genom att stärka Södertälje som en i Stockholms län regional stadskärna med utbud, inte bara med arbetsplatser, som kultur, handel mm, kan staden även komma att fungera som knutpunkt i andra avseenden än arbete för sitt omland. I diskussionen kring "Tematiska frågor och förhållningssätt" kommenteras den rumsliga strukturen vidare utifrån varje tema. Tematiska frågor och förhållningssätt Klimatpåverkan (7.1) All tillväxt genererar klimatpåverkan i olika grad. Det är därför viktigt att ha ett helhets- och brett sambandsperspektiv när klimatpåverkan analyseras. Klimatpåverkan från transportsystemet alstras till stor del från vägtransporterna. I alternativ B kan det på goda grunder antas att vägtrafiken måste ersättas av en större andel kollektivtrafik. Förändringen medför ökade krav på hela kollektivtrafiksystemets robust- och tillförlitlighet. Kollektivtrafik antas generellt vara ett klimatsmart alternativ men det är rimligt att med hänvisning till energi- och kostnadseffektivitet primärt bedriva denna i regionens starka stråk och på tider då stor efterfrågan på resande finns. Under tider på dygnet med svag efterfrågan på resande är det rimligt att behovet tillgodoses med andra alternativ. Alla trafikslag behöver utnyttjas utifrån sina respektive styrkor och svagheter för att lösa

10 transportuppdraget på ett för klimatpåverkan och samhällsbyggnaden i både stad, tätort och landsbygd, så effektivt sätt som möjligt. Bostadsförsörjning (7.2) Som samrådet för RUFS 2050 fastslår bör inriktningen vara att bostäder ska byggas i de regionala stadskärnorna och utveckla dem till attraktiva och täta stadsmiljöer, vilket ligger i linje med diskussionen ovan kring de rumsliga strukturerna. Samrådsförslaget redogör för de utmaningar som bostadsmarkanden står inför och de många parametrar som behöver samverka för att komma till en lösning. Flertalet av Sörmlands kommuner ser Stockholms invånare som potentiella kommunmedborgare. Attraktiva boendemiljöer och vackra omgivningar kan erbjudas till ett lägre pris än i Stockholm. Bostadsförsörjningsfrågan togs även upp av regionförbundet vid aktualitetsprövningen av RUFS 2010 som ett viktigt samarbetsområde och bör vara ett av fördjupningsområdena i det fortsatta samarbetet i östra Mellansverige. Samrådsförslaget RUFS 2050 beskriver det socioekonomiskt segregerade boendet i regionen. Det är viktigt att även i det storregionala perspektivet belysa effekterna på regionens socioekonomiska strukturer vid planeringen av ny bebyggelse. Transportsystemet (7.3) "Alla oavsett kön, ålder, etnicitet och fysisk förmåga- ska kunna nå arbetsplatser, bostäder, samhällsservice, kommersiellt utbud, natur, kultur och rekreation." Som tidigare påpekats i detta samrådssvar spelar arbetspendlingen en central roll i utformningen av RUFS Två frågor att reflektera över i det fortsatta arbete gällande transportsystemet är; Räknas arbetsplatser eller samhällsservice som studieplatser? Avses en variation av inkomster i diskrimineringsgrunden ålder? I beskrivningen av transportsystemet saknas genomgående ett resonemang om regionaltågen, såväl i text som i figur 8 och i karta 6. Flera insatser för att förbättra regionaltågstrafiken har genomförts och kommer att genomföras i närtid. Länen runt Mälaren, inklusive Stockholm, tecknade 2013 ett samverkansavtal om att förbättra den regionala tågtrafiken, bland annat genom tätare turer från december 2016, nya pendlarbiljetter från hösten 2017 och egna fordon från preliminärt Öppnandet av Citybanan 2017 är ytterligare en milstolpe i utvecklingen. Detta medför stora finansiella åtagande för flera län, inklusive Stockholms län landsting. Regionaltågen har stor betydelse för pendlingen till och från, men även inom, Stockholms län. Det är därför något förvånade att regionaltågen inte alls nämns i samrådsförslaget när det gäller transportsystemet. I syfte att snabba upp restiden mellan regionala kärnor, vilket är en viktig strategi enligt RUFS 2050, har regionaltågen en betydelsefull roll. Det gäller bland annat Södertäljes tillgänglighet till centrala Stockholm och norra länet med exempelvis Arlanda. Här öppnas nya möjligheter när regionaltågen Eskilstuna-Nykvarn- Södertälje-Flemingsberg-Stockholm kommer att förlängas till och från Arlanda/Uppsala från och med december Överlag kan regionaltågen på sikt i större omfattning vara med och bidra till en förbättring av tillgängligheten från hela östra Mellansverige till Arlanda. Det är föga troligt att en operatör som bedriver

11 långväga trafik med höghastighetståg har intresse av att upplåta ett större antal platser för förhållandevis kortväga storregionala resor. En strategi kan vara att peka ut noder som kan bli aktuella för regionaltågstopp framöver. Det är idag många som pendlar från Sörmland till Södertälje. Dock har Södertälje en bristande tillgänglighet för tågpendlare. Det resulterar i låga marknadsandelar för kollektivtrafiken. Det är därför för Sörmlands vidkommande, men även för utvecklingen av Södertälje som en regional stadskärna, angeläget att öka tillgängligheten framförallt till centralt belägna arbetsplatser i Södertälje. Förslagsvis genom nya pendeltågsupplägg och/eller regionaltågsupplägg. Gällande transportsystemet påtalas behoven av infrastruktursatsningar över Saltsjö- Mälarsnittet. Sörmland delar denna uppfattning, dock är det viktigt att påtala nödvändigheten av spårinfrastruktursatsningar söder om Stockholm för att avlasta Grödingebanan Flemingsberg-Järna. Kapacitetsförstärkande åtgärder kommer att vara nödvändiga för att bibehålla och öka kollektivtrafikens marknadsandel på sikt. När det gäller teknikutveckling är det viktigt att stimulera och stödja utvecklingen för bilar och lastbilar. Kollektivtrafikens betydelse ska dock inte bara ses ur ett klimatperspektiv utan även ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Kollektivtrafiken har också en avgörande fördel gentemot biltrafiken i framför allt storstäder genom att vara ett utrymmeseffektivt transportmedel. Som nämns i RUFS 2050 gäller att för områden utanför de större stråken och i de glest befolkade regiondelarna där det är svårt att utveckla konkurrenskraftiga alternativ till bilen, kommer transporttillgängligheten även fortsättningsvis i hög grad skapas genom transporter på väg. Tekniska försörjningssystem (7.4) De tekniska försörjningssystemen har inte varit föremål för diskussion i det storregionala samarbetet men den rumsliga strukturen ska naturligtvis skapa förutsättningar för samverkan inom dessa områden. Detta är extra viktigt framförallt när det gäller angränsande kommuner till Stockholms län. RUFS 2050 bör skapa ett bra underlag för dialog gränskommuner emellan för gemensamma tekniska försörjningssystem där så är funktionellt. Regional ekonomi och förnyelse av näringslivet (7.5) Ett styrkeområde i Sörmlands näringsliv är livsmedelsproduktion i storstadsnära lägen. Bebyggelsestrukturen i alternativ B, med störst koncentration av befolkning och sysselsättning till städer/stadskärnor med storregional funktion, ger mest gynnsamma effekter på den totala energi- och utsläppseffektiviteten. Det ekologiska fotavtrycket utgörs dock inte bara av de direkta utsläppen av växthusgaser utan även av vad som konsumeras. Fotavtrycket ökar vanligtvis med storlek och täthet. En väl fungerande storstadsnära livsmedelsproduktionen med korta avstånd till slutkund är en del i att minska detta fotavtryck. För en effektiv distribution krävs gemensamma noder för leverantörerna. Förnyelsebara drivmedel är en annan, viktig, del i att klara klimatmålet om nettoutsläpp av växthusgaser. I år erhöll Sörmland (Nyköping och Strängnäs) 72 miljoner kronor från Naturvårdsverket för utveckling av två stycken

12 nya biogasanläggningar. I den kommande plankartan bör ett storregionalt perspektiv adresseras när det gäller framtida placering av exempelvis distributionscentrum och omlastningsplatser mellan spår, väg, hamn och flygplats som på ett tillfredställande sätt kan serva såväl Stockholm som delar av östra Mellansverige. Samrådsförslaget RUFS 2050 konstaterar att Stockholms arbetsmarknad blir allt mer delad. En tydlig geografisk delning gör gällande att så mycket som två tredjedelar av regionens arbetsplatser ligger på den norra sidan av Saltsjö-Mälarsnittet. En jämnare fördelning av arbetsplatser norr och söder om den centrala regionkärnan öppnar naturligtvis upp en större arbetsmarknad för Sörmland. Den rumsliga strukturen måste skapa förutsättningar för en blandad arbetsmarknad. Detta är även viktigt i det storregionala perspektivet, de utpekade regionala städerna med särskild storregional funktion behöver ha en arbetsmarknad för såväl låg- som högutbildad. På så sätt säkras arbetskraftsförsörjningen och ger människor bättre möjlighet till jämlika villkor till ett gott liv. En ökad rörlighet och höjd kompetensnivå är en storregional utmaning Bebyggelsestrukturens betydelse för den sociala hållbarheten (7.6) Kultur och kulturmiljö (7.11) I det avslutande stycket i kapitelet om bebyggelsestrukturens betydelse för den sociala hållbarheten konstateras att "insatser och investeringar bör prioriteras till områden där de gör mest nytta och verkar för att minska de inomregionala socioekonomiska skillnaderna så det skapas mervärden för de kringboende, för olika stadsdelar och för regionen som helhet". Detta förstärker ståndpunkten i stycket ovan om att de rumsliga strukturerna måste skapa förutsättningar för en blandad arbetsmarknad. Vidare betonar kapitlet vikten av mötesplatser och det offentliga rummets betydelse för att människor ska mötas och integreras. Deltagande i kulturaktiviteter i olika former är ett sätt att mötas. Ett aktivt kulturliv i de regionala städerna/stadskärnorna med storregional funktion gör inte bara dessa mer attraktiva som bostadsort, det får även stor betydelse för sitt omland. Tillgång till ett aktivt och attraktivt kulturutbud är idag begränsat för många Sörmlandsbor med hänsyn till det geografiska avståndet och brist på kommunikationer helg- och kvällstid. Kultur och kulturmiljöns betydelse för den sociala hållbarheten får gärna betonas ännu mer än vad som görs i samrådsförslaget. Hälso- och sjukvård (7.7) I beskrivningen av mål 1 "En tillgänglig region med god livsmiljö" står att "Invånare i alla grupper har en god hälsa och förtroende för den gemensamt finansierade samhällsservicen såsom hälso- och sjukvård". Något delmål specifikt gällande hälsooch sjukvården finns dock inte vilket gör att utvecklingen kommer att vara svår att mäta. Med hänsyn till det övergripande målet bör ett delmål utformas avseende tillgänglighet och hälso- och sjukvård. Exempelvis kan ett sådant mål koppla till vårdgarantiläget avseende kontakt i primärvården, läkarbesök i primärvården, förstabesök i den specialiserade vården eller operation/åtgärd i den specialiserade vården.

13 Beskrivningen av hälso- och sjukvården i den tematiska fördjupningen överensstämmer med den samlade bild som Sörmland ser gällande framtidens hälsooch sjukvård. För Sörmland är Stockholms läns landsting en betydelsefull leverantör och partner vad gäller den högspecialiserade vården. Cirka hälften av den utomlänsvård som sörmlänningar får erhålls i Stockholms län. E-samhället (7.8) Digitaliseringens möjligheter kommer att vara en viktig parameter för att nå målsättningarna i RUFS Samrådsförslaget belyser digitaliseringens möjligheter och utmaningar utifrån flera perspektiv. Gemensamt för dessa är betydelsen av hög tillgänglighet till tjänster och produkter. Samtidigt som företag och offentlig verksamhet utvecklar allt fler digitala tjänster ökar behovet av digital infrastruktur. Det är positivt att samrådsförslag belyser att det finns stora inomregionala skillnader både vad gäller tillgång till infrastruktur och kunskap/förmåga. I det digitala paradigmskiftet finns det alltid en risk för att nya former av utanförskap skapas som samrådsförslaget också lyfter fram. Det är först när den digitala grundkompetensen och den digitala infrastrukturen når samtliga invånare som den fulla effekten kan nås inom till exempel offentliga välfärdstjänster. I vilken takt östra Mellansverige bygger ut den digitala infrastrukturen kommer även att påverka förutsättningarna för RUFS 2050 inom flera områden. Även om det i samrådsförslaget pekas på inomregionala skillnader så är troligen de mellanregionala skillnaderna större. Landsbygd och skärgård (7.9) Det är positivt att Mariefred/Läggesta, Gnesta och Vagnhärad finns med som noder i kartan över befintlig bebyggelsestruktur utanför stadsbygden. Dessa orter får sägas vara helt integrerade i Stockholms arbetsmarknad och har en tätortsnära landsbygd som växer. Regionförbundet ser fram mot ett färdigt förslag av en rumslig struktur för landsbygden. Ett förtydligande av definitionen av landsbygd och stadsbygd vore önskvärd i det fortsatta arbetet. Grön- och blåstruktur, samt ekosystemtjänster (7.10) Liksom för tekniska försörjningssystem bör RUFS 2050 skapa ett bra underlag för dialog gränskommuner emellan gällande grön- och blåstrukturer för att säkerställa samband och funktioner av dessa. Målstruktur och genomförande Målstrukturen i samrådsförslaget RUFS 2050 med övergripande mål, delmål och prioriterade åtgärder är tilltalande. En långsiktig version med prioriteringar i närtid ger en greppbar bild över vad som kan och bör genomföras för att uppnå uppsatta mål. Möjligtvis är tidsintervallet mellan de prioriterade åtgärderna (2026) och delmålen (2030) något omotiverat jämfört med förhållandet delmål och övergripande mål. 1 konsekvensbeskrivningen påpekas att det är angeläget att så snart som möjligt

14 inleda ett arbete med att samordna mål och underlag för planeringen så att regionala och statliga aktörer utgår från målsättningar som inte i väsentliga avseenden skiljer sig åt. Detta är naturligtvis väldigt viktigt. De prioriterade åtgärderna är en del av det gemensamma kontrakt som den färdiga RUFS 2050 ska utgöra, det vill säga ett gemensamt ansvar för genomförandet. Samrådet ska bidra till att diskutera aktörernas ansvar och förutsättningar för att bidra till ett genomförande av RUFS 2050 vem gör vad? Sörmland, såväl på lokal som regional nivå, måste möta de investeringar som görs i ny statlig infrastruktur med att satsa i tillgänglighet till de utpekade regionala städerna. I övrigt är förhoppningen att det i den antagna RUFS 2050 ska framgå vem/vilka som i första hand ska driva de prioriterade åtgärderna, som att ta fram strategier för hur den fysiska planeringen ska skapa attraktiva stadsmiljöer. Staten, regionen, kommunen, näringslivet? En mycket viktig del och en prioriterad åtgärd är att utveckla och formalisera samarbetet i östra Mellansverige för samordning av planering och investeringar. Sörmland förordar en bebyggelsestruktur med stort fokus på de regionala stadskärnorna med särskild storregional funktion. Detta innefattar ur Sörmlands perspektiv en målstyrd planering där stad-landperspektivet givet måste beaktas. I enlighet med svaren i detta yttrande tror vi att denna struktur bäst kommer att bidra till en hållbar utveckling, i Stockholm och i östra Mellansverige. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Regionstyrelsen Viking Jonsson Ordförande Cristine Dahlbom Nygren Regiondirektör

15 JL Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Gnesta kommun Stockholm, rna Ink: Dnr: För handläggning. Samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen är regionens gemensamma kontrakt och pekar ut riktningen för vår region. Utvecklingsplanen ligger till grund för såväl den fysiska planeringen som tillväxtarbetet i regionen. Stockholms läns landsting ansvarar för arbetet med att ta fram nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Nu finns ett samrådsförslag framme som i stora delar utgår från den nuvarande planen, RUFS Men en föränderlig omvärld, ny kunskap och behov av större tydlighet, prioritering och kraftfullare genomförande innebär ändå en hel del förändringar. Landstingets tillväxt- och regionplanenämnd beslutade den 22 mars att skicka ut samrådsförslaget på remiss under perioden 8 april-30 september Vi ser fram emot en dialog om regionens utveckling och era synpunkter på samrådsförslaget men också era inspel om hur ni vill och kan bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsplanen. Frågor vi vill ha svar på under samrådet Mål och delmål Bidrar målen till att regionen får ett tydligt fokus i arbetet framåt? Anger målen rätt ambitionsnivå? Prioriterade åtgärder Är det rätt åtgärder som beskrivs? Hur kan åtgärderna utvecklas till utställningsförslaget? Den rumsliga strukturen Vilken rumslig struktur krävs för en region utan klimatpåverkande utsläpp? Vilken rumslig struktur krävs för en socialt, ekonomiskt och territoriellt sammanhållen region? Vilka är de viktigaste vägvalen för regionen kopplat till den rumsliga strukturen? RUFS 2050 som regionens gemensamma kontrakt Vad krävs för att det som beskrivs i planen ska bli verklighet? Vad krävs för att planen ska fungera som utgångspunkt för ert övergripande arbete och de beslut som ni ska fatta i er organisation? Hur ska er organisation bidra till genomförandet av den kommande planen? Stockholms lärts landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box Stockholm Telefon: E-post: registratontrf@s11.se Org.nr:

16 2(2) Remissen Välkommen att skicka in synpunkter på samrådsförslaget. Synpunkterna skickas elektroniskt till både i word- och pdf-format. Vänligen ange diarienummer TRN Synpunkterna ska vara Stockholms läns landsting tillhanda senast den 30 september Remissvaren kommer att publiceras på och sammanställas! en samrådsredogörelse. Bilagor Bilaga i: Samrådsförslag RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmregionen. Bilaga 2: Förslag till samlad konsekvensbeskrivning av samrådsförslag RUFS Bilaga 3: ÖMS 2050 samverkan och planering i östra Mellansverige. Bilaga 4: Sändlista remissinstans. Mer information finns på Där kan du bland annat hitta mer och fördjupat underlag, ladda ner presentationsmaterial och ta del av de aktiviteter som pågår under samrådsperioden. Vid frågor om remissen kan du också kontakta: Ulrika Palm, projektledare ulrika.e.palm@s11.se Roland Engkvist, bitr. projektledare roland.engkvist@s11.se Med vänliga låsningar Hanna Wiik Förvaltningschef Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting

17 Mars 2016 Till samtliga kommuner i östra Mellansverige Samråd om ÖMS samverkan och planering i östra Mellansverige Nu inleds en dialog om samverkan och planering i sju län i östra Mellansverige (ÖMS): Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län. Med utgångspunkt i bifogat ÖMS-dokument, syftar samrådet till att formulera gemensamma storregionala utgångspunkter för den regionala utvecklingen. De gemensamma storregionala utgångspunkterna lägger grunden för en samordnad långsiktig utvecklingsplanering i östra Mellansverige. Gemensamma storregionala utgångspunkter i östra Mellansverige finns uttryckta i RUFS 2010 i form av en gemensam målbild. Arbetet i ÖMS har sedan RUFS 2010 antogs fördjupats. Länen i ÖMS har tillsammans tagit fram kunskapsunderlag. Resultaten av detta arbete finns med i ÖMS 2050 samverkan och planering i östra Mellansverige. Det finns sju regionala utvecklingsstrategier/-planer (RUS; RUP; RUFS) i ÖMS. I samtliga regionala utvecklingsstrategier/-planer finns resonemang om det egna länets roll i ett storregionalt perspektiv. Det berör främst kommunikationer och sammankoppling mellan Stockholm och andra delar av ÖMS. För att bidra till att stärka de funktionella storregionala sambanden är det värdefullt att länen i östra Mellansverige identifierar gemensamma utgångspunkter och en gemensam inriktning för regionala planeringsfrågor av långsiktig karaktär. Vi bjuder nu in alla kommuner i ÖMS-området att lämna synpunkter på förslaget till inriktning för storregional utvecklingsplanering. Följande frågor vill vi ha er syn på: K Handling : Ankom: Ärend Hur ser ni på nyttan av gemensamma planeringsförutsättningar och gemensam målbild inom ÖMS? Vilken storregional strukturbild har bäst förutsättningar att bidra till en positiv utveckling i östra Mellansverige? Vad krävs för att öka tillgängligheten och samtidigt minska klimatpåverkan? Hur kan vi hantera regionförstoringens påverkan på social hållbarhet, så att den förbättrade tillgängligheten kommer en så stor andel som möjligt av befolkningen till godo? Vilket stöd finns för en lägre kollektivtrafiktaxa för att öka möjligheten till en inkluderande regionförstoring? Vilka fördjupningsområden bör storregional samverkan prioritera?

18 Remissen Välkommen att skicka in synpunkter på förslaget till samverkan och planering i östra Mellansverige. Synpunkterna skickas elektroniskt till registrator.trf@s11.se både i wordoch pdf-format. Ange diarienummer TRN samt dokumentets titel som referens: ÖMS 2050 samverkan och planering i östra Mellansverige. Synpunkterna ska vara Stockholms läns landsting tillhanda senast den 30 september Remissvaren kommer att publiceras på och sammanställas i en samrådsredogörelse. Varje län kommer att ta del av remissvaren. Remissen sker samtidigt med remiss för samrådsförslag RUFS Kontaktpersoner för respektive län Roland Engkvist, Stockholms läns landsting, roland.engkvist@s11.se Anders Ferdinandsson, Regionförbundet Uppsala län, anders.ferdinandsson@regionuppsala.se Johanna Sundelöf, Regionförbundet Sörmland, johanna.sundelof@region.sormland.se Fredrik Sunnergren, Region Östergötland, fredrik.surmergren@regionostergotland.se Fredrik Eliasson, Region Örebro län, fredrikeliasson@regionorebrolan.se Åsa Sars, Länsstyrelsen Västmanlands län, asa.sars@lansstyrelsen.se Håkan Johansson, Västmanlands Kommuner och Landsting, hakan.johansson@vkl.se Olof Linde, Region Gävleborg, olof.linde@regiongavleborg.se Mer information om ÖMS-arbetet finns på Ankom: Ärende: KS Handli Med vänliga hälsningar Hanna Wiik, Stockholms läns landsting Cristine Dahlbom Nygren, Regionförbundet Sörmland Andreas Capilla, Region Östergötland Petter Arneback, Region Örebro län Ulrica Gradin, Länsstyrelsen i Västmanlands län Tomas Stavbom, Regionförbundet Uppsala län Ann-Christin Gagge, Region Gävleborg

19 01 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 1 (14) SÄNDLISTA Diarienummer TRN RUFS Samråd Kommuner i Stockholms län Botkyrka kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Lidingö stad Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna stad Stockholms stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun Ankom: Ärende: KS Handling :

20 JJLL StOkholnis läns landsting 2(14) SÄNDLISTA Diarienummer TRN Statliga organ och bolag Akademiska hus AB Region Stockholm Arbetsförmedlingen Barnombudsmannen, BO Beijerinstitutet Blekinge Högskola Boverket Brottsförebyggande rådet Diskrimineringsombudsmannen, DO, Energimyndigheten Exportrådet Formas Försvarsmakten Försäkringskassan i Stockholms län Handelshögskolan i Stockholm Havs-och vattenmyndigheten Högskolan i Gävle Institutet för framtidsstudier Jordbruksverket Karolinska Institutet Karolinska Institutet Science Park AB Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konsumentverket Kungliga Hovstaterna Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Tekniska högskolan, KTH KTH, ITM skolan Lantmäteriverket ' Linköpings Universitet Livsmedelsverket Luftfartsverket Läkemedelsverket Swedavia AB Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ankom : il Ärende: KS Handling:

21 IL Stockholms läns landsting 3 (14) SÄNDLISTA Diarienummer TRN Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Mälardalens högskola Naturvårdsverket Polismyndigheten i Stockholms län Post- och telestyrelsen AB Posten AB Riksantikvarieämbetet Samhall AB SJ Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Skolverket SMITT, Stockholm Socialstyrelsen Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut Statens Kulturråd Statistiska centralbyrån Stiftelsen Electrum, Kista Stockholm Science City Stockholms Universitet Stockholms Universitet, Klasson Wehler, Eva, Samverkansstrateg Sektionen för externa relationer Stockholm Resilience Centre Ståthållarämbetet Svenska ESF-rådet Regionkontor Stockholm Svenska Filminstitutet Svenska Institutet Svenska Kraftnät Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Sveriges Lantbruksuniversitet Södertörns Högskola TeliaSonera AB Tillväxtverket TNS Sifo AB Totalförsvarets forskningsinstitut, FOT Trafikanalys Trafikverket Trafikverket, Region Stockholm Transportstyrelsen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor Ungdomsstyrelsen Uppsala Universitet Universitetskanslersämbetet Universitets- och högskolerådet Vasakronan AB, Region Stockholm Vattenfall AB

22 JL Stockholms läns landsting SÄNDLISTA 4 (14) Diarienummer TRN Vetenskapsrådet Vinnova Örebro Universitet Kommunala samarbetsorgan, bolag m.m. AB Familj ebostäder AB Stockholm Globe Arenas AB Stockholmshem Brandkåren Attunda Kommunförbundet Stockholms län Käppalaförbundet Mälardalsrådet Mälarens Vattenvårdsförbund Norrvatten Roslagsvatten S:t Erik Försäkring AB Skolfastigheter i Stockholm AB SRV återvinning AB Stockholm Nordost (STONO) Stockholm Parkerings AB Stockholm Vatten AB Stockholms Hamn AB Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Stockholms Stads arbetsmarknadsförvaltning Stockholms Stads Bostadsförmedling AB Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadsteater AB STOKAB Storstockholms Brandförsvar Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag, SYVAB Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB Södertörns brandförsvarsförbund Vattenmyndigheten Norra Östersjön Ärende: KS Ha 4 2 Ekerö Energi AB Nacka Energi AB Norrenergi AB Norrtälje Energi AB Nynäshamn Energi AB Sollentuna Energi AB SöderEnergi AB Södertörns Fjärrvärme AB Telge Energi AB Vattenfall Drefviken Värme AB

23 JL Stötkkölnis läns landsting SÄNDLISTA 5 (14) Diarienummer 'T'RN Vattenfall Sveanät AB Angränsande kommuner m.m. Region Gotland Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdal kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovånåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Ankom Ärende: KS Handling : Arboga kommun Fagersta kommun Hallstahammars kommun Kungsörs kommun Köpings kommun Norbergs kommun Sala kommun ' Skinnskattebergs kommun Surahammars kommun Västerås stad Askersunds kommun Degerfors kommun

24 JL Stodcholms läns landsting SÄNDLISTA 6 (14) Diarienummer TRN Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Boxholms kommun Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Göteborgs stad Göteborgsregionens kommunalförbund Landstinget Dalarna Region Gävleborg Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Region Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Malmö Stad Ankom: ,11 Ärende: KS Handling: Region Skåne Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Västmanlands kommuner och landsting Västra Götalandsregionen Region Örebro län Akershus Fylkeskommune Egentliga Finlands förbund Helsingfors stad Köpenhamns kommun

25 Stödchölms läh5 ländsting. 714) SÄNDLISTA Diarienummer TRN Nylands förbund Oslo kommune Region Hoved staden (Köpenhamnsregionen) Åbo stad Ålands landskapsregering Stockholms läns landsting Danderyds sjukhus AB Folktandvården i Stockholms län AB Hälso- och sjukvårdsnämnden Karolinska universitetssjukhuset Kulturnämnden LOCUM AB Styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Södersjukhuset AB Tiohundra AB Trafiknämnden Landstingsstyrelsen Landstingsrevisorerna Patientnämnden A1SAB Landstingsarkivet Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Intresseorganisationer, företag M.M. AB Botkyrkabyggen AB Ekeröbostäder AB Nykvarnsbostäder AB Nynäshamnsbostäder AB Sigtunahem AB Svenska Bostäder AB Telgebostäder AB Upplands-Brohus AB Väsbyhem Aberdeen Property Investors AB Akelius fastigheter AB AP Fastigheter AB Armada Fastighets AB Atrium Ljungberg AB Bostadsstiftelsen Signalisten Dalkia AB Diligentia AB Fabege AB Fastighets AB Förvaltaren Fastighetsägarna Stockholm GE Real Estate Norden Haninge Bostäder AB Ärende: KS Handling :

26 JL Stockholms läns landsting SÄNDLISTA 8 (14) Diarienummer TRN HSB Stockholm Hufvudstaden AB Huge Fastigheter AB Hyresgästföreningen Region Stockholm Jagvillhabostad.nu Jernhusen AB Järfällabygdens hus AB KF Fastigheter AB Klövern AB Kungsleden AB Lidingöhem AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB Riksbyggen Roslagsbostäder AB Skanska Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB) Stockholms Byggmästareförening Stockholms Kooperativa Bostadsförening Sveriges BostadsrättsCentrum AB Tyresö Bostäder AB, TYBO Villaägarnas Riksförbund, Region ABC Värmdö Bostäder AB Almi företagspartner Stockholm Sörmland AB Ekologigruppen Ecoloop Företagarna Stockholms län Handelns utredningsinstitut Handelskammaren Mälardalen Hushållningssällskapet i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län ICA AB Institutet för näringslivsforskning Konsumentföreningen i Stockholm Kooperativa förbundet Näringslivets forskningsinstitut (RATIO) Stockholm Business Region AB Stockholm Visitors Board AB Stockholms Akademiska Forum Stockholms handelskammare Stockholms Hantverksförening Stockholms läns bildningsförbund Stockholms läns hembygdsförbund Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO Svensk Handel Svenskt Näringsliv, Regionkontor Stockholm Svenska Bankföreningen Svenska Försäkringsföreningen Ankom: Ärende: KS Han