Rottneros satsar på kartong och tissue

Transkript

1 Rottneros satsar på kartong och tissue Med världens bredaste sortiment av högutbytesmassor för avsalu, kommer Rottneros Bruk i år att slå produktionsrekord tack vare framgångarna med sina slipmassaprodukter. Specialisering och kundorientering är två begrepp som ofta återkommer under besöket i Rottneros. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Vi är stora på det vi gör, inleder Olle Dahlin, vd för Rottneros Bruk. Exempelvis har vi cirka 40 procent av världsmarknaden för slipmassa för avsalu. Överhuvudtaget är vi världens mest kompletta tillverkare av högutbytesmassor 26 SPCI/Svensk Papperstidning Nr för avsalu med ett brett massasortiment för olika applikationer. Hur vi producerar våra massaprodukter är egentligen kunderna inte intresserade av. Det som är viktigt för dem är att produkterna har de egenskaper som de efterfrågar. För några år sedan var nästan hela vår produktion av slipmassa inriktad på tryckpapper, vilket höll på att ta en ände med förskräckelse. Mark- naden krympte och vi tvingades friställa personal och gå ner på treskift på slipmassalinjen. En stängning av linjen hängde i luften. Vi gjorde en ordentlig analys av våra tekniska möjligheter och alternativa applikationer och kom fram till att kartong borde vara en möjlig marknad att komma in på. Slipmassa för grafiska applikationer har andra egenskaper än de som efterfrågas för massa i kartong, så det

2 Hampus Edvard Montgomery ser ut att vara nöjd med det Olle Dahlin och bruket åstadkommer. Rottneros Bruk ligger vid Rottnaälven som sedan starten försett bruket med kraft och vatten. ROTTNEROS BRUK AB Ägare: Rottneros AB VD: Olle Dahlin Produktion 2014: ton högutbytesmassor Produkter: Blekta och oblekta slipmassor och CTMP-massor för kartong, tissueprodukter, tryckoch skrivpapper samt filter. Antal anställda 2014: 90 personer är inte bara att byta leveransadress för massabalarna, säger Fredrik Danielsson, teknisk försäljningschef. Massaegenskaper som bidrar till opacitet, ytjämnhet och tryckbarhet är viktiga för tryckpapper. För kartong är däremot styvhet och bulk kritiska egenskaper och därför krävdes ett omfattande utvecklingsarbete i hela produktionskedjan för att uppnå de rätta egenskaperna hos de nya kvaliteterna. Vårt arbete har blivit så lyckat att idag går ca 50 procent av vår totala produktion av högutbytesmassor till kartongtillverkare och andelen ökar. Vi lanserade för några månader sedan en ny massakvalitet, Bulk Booster, speciellt avsedd att höja bulk och styvhet ytterligare hos kartongprodukter. Den kan ersätta såväl kemiska massor som CTMP-massor men även returfiber i kartong när man vill höja bulken med bibehållen ytvikt. Gensvaret hos kunderna har varit mycket positivt. En måttlig inblandning i returfiberkartong kan exempelvis höja bulken med så mycket som 30 procent. Nästa produktområde som vi utvecklat en produkt av slipmassa för är tissue. Där är absorptionshastighet och absorptionskapacitet viktiga egenskaper. Förra hösten lanserade vi vår produkt Absorption Express. Produkten har testkörts i fler än 50 tissue-maskiner och ett stort antal kunder har redan regelbundna leveranser. Det unika med produkten är att den ersätter dyrare massakvaliteter samtidigt som den har bättre absorptionsegenskaper och bulk än de kvaliteter den ersätter. Vi skräddarsyr vår olika produkter av högutbytesmassor efter kundernas behov och specialiseringen börjar på vår vedgård, fortsätter Olle Dahlin. Jag brukar säga att vår vedgård liknar ett apotek som ger oss möjligheterna att så att säga blanda rätt mixtur för de olika produkterna. Vi använder enbart färsk gran för våra slipmassor och vi hämtar veden inom en radie av 10 mil. Färskheten ger förutsättningar för bättre produktegenskaper såsom ovanligt hög ljushet, faktiskt 60 procent eller I Rottneros produceras slipmassan i Roberts slipstolar. SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 Fredrik Danielsson och Nils Hauri framför CTMP-bruket. mer redan på oblekt massa. Veden är också mer lättbarkad och ger en lägre kemikalie- och energiförbrukning. Eftersom vår ved kommer från närområdet så kan kunderna lita på att den kommer från ansvarsfullt brukade skogar, vilket är ett argument för vissa av dem. Bruket ligger i en kanjon här vid Rottnaälven, vilket har både för- och nackdelar, säger Nils Hauri, produktionschef vid Rottneros Bruk. Skälet till att bruket en gång lades här vid Rottnafallet är älvens fallhöjd på sammanlagt 40 meter mellan övre delen av fallen och Fryken. En följd av detta är att vårt fabriksområde inte är plant. Vedgården ligger på en plan vid fallens översta del medan bruket dels ligger i sluttningen vid forsen och dels på en plan nedanför, ungefär som ett stort radhus. takter med sina virkesleverantörer så att de vet och förstår kraven på såväl exakt längd som färskhet av granveden. Barkningen sker i två steg, först en förbarkning direkt i fickan med hjälp av kedjor som gör att stockarna gnuggas mot varandra. Därefter kapas stockarna i en-meterslängder innan de våtbarkas i barktrummor varefter de korta stockarna matas till sliperiet. Det består av sex parallella ringslipstolar av Roberts typ från Tampella i vilka veden matas in från sidan och med hjälp av en kuggring sakta pressas mot stenen i ett nyp som successivt blir smalare. Beroende på vilken massakvalitet som produceras körs slipverken i olika konfigurationer. Efter silning sker blekning med peroxid för de blekta produkterna innan massan avvattnas och flingtorkas. Flingtorken består av fyra cykloner och massan torkas huvudsakligen med hjälp av ånga från fastbränslepannan. Efter balpress förpackas balarna och limmas eller hålls Veden för slipmassa köps i 3-meterslängder, vilket beror på att vedfickan är drygt tre meter bred. Därför kan man inte ta fallande längder. Det gör också att bruket måste ha täta konsamman av tråd, allt efter kundens önskemål. Vi tillverkar CTMP-massor av såväl tall och gran som av björk och asp, säger Olle Dahlin. Tjugofem procent av produktionen är kortfibermassor. Barrvedskvaliteterna köps som sågverksflis från sågar i närområdet medan vi av naturliga skäl får hämta asp och björk från ett större område, i storleksordningen inom en radie av tjugo mil. Vi har två flissilos så att vi kan blanda till produkter med för kunden önskade egenskaper, inte helt olikt vad gamla apotekare gjorde. Det finns nästan ingen som sågar björk eller asp så den veden köps som rundved och vi har därför ett eget renseri för lövveden. I början av 2000-talet byggdes en ny CTMP-fabrik i Rottneros och den är fortfarande state-of-theart, poängterar Olle Dahlin. Det var en viktig strategisk investering som gjordes då och som är viktig för brukets fortlevnad. Fabriken består av en primärraffinör, en sekundärraffinör och en rejektraffinör. Vi 28 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

4 Nils Hauri pekar ut läget för den nya byggnaden som ska rymma utrustning för HC-blekning och två tvättsteg. lyckade utvecklingsarbete av nya slipmassakvaliteter har volymerna ökat och i år kommer vi att slå produktionsrekord. Vi har ökat produktionen med 15 procent i år och kommer att producera cirka ton mer slipmassa av olika kvaliteter, inte minst av Absorption Express och Bulk Booster. Brukets produktmix är balanserad och består till lika delar av massor för tryckpapper, kartong och tissue. Dessutom har vi en del massor för väldigt speciella applikationer. Här i Rottneros har vi blivit mycket duktiga på att utnyttja möjligheterna som de olika vedslagen erbjuder i kombination med våra produktionsmetoder. Det ger oss stor flexibilitet och vi kan föreslå den produkt som ger kunden de egenskaper de vill ha. Som specialiserad massatillverkare krävs det att vi har god kunskap om våra kunders end-use områden. Annars kan vi inte tillverka den massakvalitet som möter slutkundernas krav på produkterna, oavsett om det gäller förpackningar, tissueprodukter eller andra applikationer. har ett peroxidblekeri och därefter en upptagningsmaskin från Andritz samt avvattningspress innan massan flingtorkas i fyra cykloner. Huvudmarknaderna för Rottneros Bruk är Europa och Asien med endast mindre kvantiteter i Nordamerika. Ungefär 60 procent går med järnväg inkluderat det som transporteras till Göteborg för utskeppning per båt medan 40 procent av produktionen går med lastbil från bruket. Rottneros Bruk är en stor energiförbrukare och man arbetar ständigt med att energieffektivisera genom att bland annat återvinna värme från raffinörerna för användning i flingtorkarna. På några år har bruket halverat oljeförbrukningen per ton massa medan elförbrukningen per ton massa minskat med 20 procent. Rottneros har en äldre fastbränslepanna för ångproduktion och resten av ångbehovet täcks av oljeugnar. Vattnet tas från sjön Rottnen. Avloppet renas i en trestegsprocess bestående av sedimentering, biorening och flotation innan det renade avloppet släpps ut i ån som rinner ut i sjön Fryken. Varifrån för övrigt Fröken Fräken enligt Thore Skogman stammade, eller rättare sagt, härstammade. Vi är inne i en positiv spiral, fortsätter Olle Dahlin. Tack vare vårt Primärraffinören i Rottneros. Koncernens investeringsprogram Agenda 500 omfattar också ett antal investeringar i Rottneros Bruk. Det första steget innebär ett HC blekningssteg mellan två nya tvättsteg i CTMP-fabriken, berättar Nils Hauri. För närvarande har vi MC-blekning men med HC-blekning kommer vi att kunna reducera förbrukningen av peroxid med ca 25 procent. Den nya utrustningen kommer att inrymmas i en ny byggnad som snart ska uppföras. För Rottneros del är slutmålet med Agenda 500 en produktionsökning från dagens ton till ton. Miljötillståndet för den nivån är klart sedan några år. Vi har börjat förprojektera för en ny biopanna, eftersom den nuvarande är för liten och det börjar även vara dags för en reinvestering. Med en ny panna och andra kompletteringar på energisidan kommer vi att klara värme- och ångbehovet utan att använda olja. Vi behöver också en utbyggd rening för att klara kraven för den kommande produktionsnivån. I kommande steg av investeringsprogrammet ingår också en utökad raffinörskapacitet liksom investering i höjd kapacitet i flingtorken, säger Olle Dahlin. Alla de här projektidéerna fanns i byrålådan när beslutet om Agenda 500 kom, vilket har gjort att vi snabbt kunde trycka SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 på startknappen. Vi har en spännande resa framför oss med omväxlande förprojekt och genomförande. För att hinna med har vi satt upp en speciell organisation för detta. Samtidigt pågår också en generationsväxling där vi ifjol anställde ett tiotal nya medarbetare och vi kommer att hamna på samma antal nyanställda även i år. Eftersom vi är skuldfria så har vi en god handlingsfrihet, poängterar Per Lundeen, koncernchef, Rottneros AB. Vi kan därför investera för egna pengar. Kvartal två blev också ett bra kvartal för oss med en omsättning på 456 miljoner och en vinst på 81 miljoner kronor för hela koncernen. Båda bruken bidrar till det positiva resultatet. Vi har luft under vingarna ekonomiskt och har spännande nya produkter i rockärmen. Det är viktigt att lyfta fram att vi har mycket duktigt folk här i Rottneros, betonar Olle Dahlin. Det är verkligen ett lagarbete som gör att vi sitter här idag och ser en positiv framtid för våra högutbytesmassor. Dessutom har vi gjort bra rekryteringar vilket borgar för en bra framtid. Tveklöst har vi en fördel i att finnas i närheten av Karlstads universitet och i det kluster som finns här i Värmland, Paper Province. Det är ett starkt kluster med företag som jobbar ihop. Eftersom det finns flera leverantörsföretag i regionen finns det goda möjligheter att optimera processer, liksom att testa produkter i pilotskala och sedan implementera dem i full skala i bruket. Går man tillbaka i historien, och den daterar sig tillbaka till någon gång under 1400-talet, så har det inte alltid varit luft under Rottneros vingar. Bruket startade som så många andra som ett litet järnbruk som omväxlande gick bra eller i konkurs. Olika ägare avlöste varandra fram till dess Hampus Edvard Montgomery år 1882 köpte Rottneros AB av Nors Jernbruk AB. Han startade tillverkning av slipmassa år 1887 som en utökning av järnbruksverksamheten, vilken diversifierades till att också omfatta en verkstadsrörelse där man bland annat tillverkade jordbruksmaskiner. En två meter bred hästdragen slåttermaskin kostade enligt bolagets priskurant 200 kronor år 1910, vilket med dagens syn på penningvärde framstår som tämligen billigt. Sedan långt tillbaka ingick även jordbruksverksamhet i rörelsen. Svante Påhlsson, militär vid Västerbottens regemente, kom med hjälp Rottneros har två flingtorkar med vardera fyra cykloner. Härifrån styrs CTMPfabriken i Rottneros. av kärleken i form av Montgomerys dotter Margareta till Rottneros och blev VD. Under hans ledning, som varade mellan åren 1918 och 1953 utökades massatillverkningen kraftigt och dessutom tillkom elproduktion, inte bara i vattenfallet i Rottneros, utan också på andra håll i Värmland. Inte sällan i konkurrens med andra värmländska skogsbolag. Utan att här i detaljerad form redogöra för alla turer i modern tid när det gäller Rottneros, dess skiftande ägare och ekonomi, kan man konstatera att Carl Johan Wettergren spelade en avgörande roll för Rottneros överlevnad. Här kan de intressanta böckerna Ett företags uppgång och fall av Carl-Johan Wettergren och 25 år med Rottneros av Lennart Nellbeck rekommenderas för den som vill veta mer. Avslutningsvis kan noteras att Rottneros Bruk under framförallt 1900-talets första hälft var en diversehandel med olika verksamheter. Idag är Rottneros Bruk en renodlad tillverkare av högutbytesmassor och med en lång rad skräddarsydda produkter. Artikelns rubrik kunde därför lika gärna ha varit: Från diversehandel till diversehandel. n 30 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

6 Olle Dahlin Skidskytten som leder Rottneros mot målet Olle Dahlin, VD för Rottneros Bruk, har en lång bana inom såväl skogsindustri som skidskytte. Född i Likenäs i norra Värmland för sextioett år sedan kom han efter drygt tjugo år i förskingringen hem till Värmland igen 2001 och blev 2004 VD för Rottneros Bruk. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Jag gick ut som civilingenjör på Chalmers 1978 och trivdes så bra i Göteborg att det fick bli ytterligare två år på Handelshögskolan där, berättar Olle. Därefter fick jag jobb som trainee hos SCA i Sundsvall och var med om projektet att bygga om pappersmaskinen i Wifstavarf från kraftpapper till finpapper. I projektet ansvarade jag för utcheckning och igångkörning av allt runt själva pappersmaskinen. Efter att ha varit chef för teknisk kundtjänst och utveckling blev jag driftingenjör för pappersmaskinen och senare produktionschef även inkluderande A4- konvertering, liksom senare även chef för den operativa driftsorganisationen i Östrand som försåg oss med massa. År 1996 anställdes jag som VD för AssiDomän Dynäs vilket var både stimulerande och spännande i ett bruk med de bästa förutsättningarna att göra världsledande produkter. Dynäs gör världens starkaste papper och vi gjorde då ett uppmärksammat försök där vi lyfte en container med brukets starkaste papperskvalitet, vilket uppmärksammades i Guinness rekordbok. Vi såldes år 2000 till Frantschach som delvis ägdes av Mondi och jag arbetade därefter ett år som VP Technology & Development för de fyra bruken i Österrike, Tjeckien, Polen och Sverige. År 2001 erbjöds jag jobbet som VD för Arctic Paper Håfreström och landade tre år senare som VD här i Rottneros Bruk. I alla bruk som jag varit chef för har jag haft som vana att utarbeta utvecklingsplaner, baserade på vad som gick att uppnå med de prylar som finns och vad som krävs för ytterligare utveckling. När sen möjligheter till investeringsmedel har I alla bruk som jag varit chef för har jag haft som vana att utarbeta utvecklingsplaner, säger Olle Dahlin. Olle Dahlin deltog som ledare vid senaste vinter-os som hölls i Sotji. yppat sig har jag bara dragit ut skrivbordslådan och presenterat planerna. Så var det också här i Rottneros. Hur ser då din fritid ut när du inte drar ut lådor med investeringsplaner? Vi har en skogsgård i Malungsfors i Dalarna, som är en släktgård i femte generationen. Där kan jag ladda batterierna med bland annat skogsarbete och älgjakt. Skytte är för övrigt ett stort intresse sedan ungdomen då jag fuskade med skidor, skytte och skidskytte. I Sundsvall fanns ingen skidskytteklubb när jag kom till SCA, så jag var med och startade en klubb där jag tränade ungdomar. En av dem som började sin skidskyttebana i min klubb var Magdalena Wallin, senare Forsberg som jag hade nöjet att få följa några år både på klubb och landslagsnivå, då som truppledare för Sverige på olika internationella tävlingar såsom VM och OS. Själv hade jag under tio år olika ledaruppdrag i landslaget och har bland annat kamperat många år ihop med min vän Wolfgang Pichler, tysken som så framgångsrikt tränat vårt landslag och nu är tillbaka som svensk chefstränare efter några år i Ryssland. Under de senaste fem åren har jag varit ordförande i Svenska Skidskytteförbundet och är nu även Vice President i internationella skidskytteförbundet sedan drygt ett år tillbaka Avslutningsvis kan nämnas att Olle Dahlin inte är den enda OS-deltagaren på skidor, låt vara som ledare, från det lilla samhället Likenäs. Toini Gustafsson-Rönnlund, kom som finskt krigsbarn till orten och tävlade först för IFK Likenäs och sedan för Skellefteå SK. Hon var under 1960-talet en av världens bästa kvinnliga skidlöpare och erövrade bland annat två OS-silver i stafett och två OS-guld på 5 och 10 km. n OLLE DAHLIN Född: 1954 i Likenäs Utbildning: Civilingenjör Chalmers 1978 och civilekonom Handelshögskolan Göteborg Karriär: Trainee Division Cellulosa och kraftpapper SCA i Sundsvall, Chef teknisk kundtjänst/ utveckling, driftsingenjör och produktionschef SCA Wifstavarf. 1996: VD AssiDomän Dynäs 2000: VP Technology & Development Frantschach Packaging/Mondi 2001: VD Arctic Paper Håfreström 2004: VD Rottneros Bruk Familj: Sambo och tre söner. Fritidsintressen: Skogsbruk, jakt och skidskytte. Medlem i SPCI: 1981 SPCI/Svensk Papperstidning Nr