Läsutvecklingsschema

Transkript

1 Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Anne Åkerlöf Kunskapsnämnden Rapport Läsutvecklingsschema Redovisning av resultat från läsutvecklingsschema i Sandvikens kommuns skolor från vårterminen år 2002 till och med vårterminen år 2008 samt redovisning av läsutvecklingen under läsåret 2007/2008 Version nr 10

2 Bil 1 Datum Sidan 2(7) 1 Bakgrund Sandvikens skolor använder, från höstterminen år 2001, läsutvecklingsschema för att följa elevernas läsutveckling.( Kf ). Rapporter lämnas fyra gånger per år från grundskolans förskoleklass, år 3, år 6, år 9 och från gymnasieskolan har lämnats rapporter 3 gånger per år. Gymnasieskolan har lämnat ett nytt förslag på rapportering varför ingen rapport finns för år Sammanfattning År 2002 till år 2008 Lus utveckling Sandvikens kommun Procent elever som når målen år 02 år 03 år 04 år 05 år 06 år 07 år F År För kommunen som helhet visar läsutvecklingsresultaten att förskoleklassen har en stabil och hög måluppfyllelse, nära 100 procent. att år 3 har en försämring av måluppfyllelsen tillsammans med en positiv utveckling där färre elever som ligger lågt på schemat att år 6 har förbättrat resultaten något jämfört med föregående år att år 9 når det bästa resultatet sedan kommunen startade arbetet med läsutvecklingsschema. 2

3 Bil 1 Datum Sidan 3(7) Den positiva utvecklingen med att färre elever halkar efter kvarstår för samtliga åldrar. Skillnaden i måluppfyllelse mellan skolorna är stor. Främst syns det när det gäller skolor som tar emot många elever med annat modersmål jämfört med skolor som har få elever med annat modersmål. För år 3 och år 6 märks en stor spridning av elevernas läsutveckling. Både för år 3 och år 6 är det sent anlända elever med annat modersmål som ligger lågt. De eleverna är lusade på svenska, ingen skola rapporterar var eleverna befinner sig på sitt hemspråk. 1.2 Resultat av elevernas läsutveckling per redovisningsgrupp från år 2002 till år Förskoleklass Förskoleklassen redovisar en stabil och god läsutveckling. Från år 2002 till år 2008 varierar måluppfyllelsen från 94 % till 98 % elever som når målet punkt 3 där eleven har upptäckt att det skrivna går att säga. Förskoleklassens resultat visar på en stor spridning i läsutveckling. Rapporterna har blivit mer precisa när det gäller att placera eleverna på olika nivåer i schemat. År 3 År 2008 når endast 67 % av eleverna i år 3 det uppsatta målet punkt 15, läser flytande enkel text. Det är en försämring från föregående år och också från starten Det finns fortfarande elever på elever på punkt 9 eller lägre vilket är lika som år 2007 men bättre än tidigare år. De skolor som markerat elever med annat modersmål visar att det är dessa elever som ligger på de låga punkterna. Variationerna i måluppfyllelse mellan skolorna är nu mellan 50 % till 100 % vilket är något mindre än föregående år. 3

4 Bil 1 Datum Sidan 4(7) År 6 För eleverna i år 6 märks en förbättring av antal elever som når det angivna målet p 18 a från 74 % till 75 %. Den förbättring som gäller antal elever som närmar sig målet, kvarstår. Färre elever halkar långt efter. Det finns inte någon elev i år 6 som ligger under p 11. Andelen elever som ligger på eller under läsnivån för år 3 (punkt 15) är också mindre än tidigare år. Skillnaden mellan skolorna har ökar och varierar nu från 47 % till 100 % elever som når målet. År 9 För eleverna i år 9 rapporteras att andelen elever som når målet punkt 18c, läser olika genrer inom vuxenlitteratur och finner djupare dimensioner i läsandet, har ökat från 38 % föregående år till 48% i år Det är också en förbättring för de elever som inte når målet då fler elever läser på högre nivåer än tidigare år. Antal elever i år 9 som har läskvalitet motsvarande år 6 eller lägre. 50% 45% 40% 35% Procent elever 30% 25% 20% % 10% 5% 0% a åren Gymnasieskolan Gymnasieskolan har framställt önskemål om att endast lusa elever som antagits till IV eller har låga läsutvecklingsresultat. Gymnasieskolans ledning har inkommit med en skrivelse angående lusarbetet på gymnasieskolan Avsikten är att få LUS att bli ett bättre fungerande verktyg anpassat för gymnasieskolan. Förslaget är framtaget av gymnasiets lärare i svenska tillsammans med lusansvarig lärare. 4

5 Bil 1 Datum Sidan 5(7) Rektor för Individuella programmet kommer att meddela lussamordnaren hur gymnasieskolan organiserar lusarbetet under höstterminen Läsåret 2007/2008 Förskoleklass: 94 % av eleverna når målet p 3 i maj (68 % i september 07) År 3: 67 % av eleverna når målet punkt 15 i maj 07 (sep 31 %) År 6: 75 % av eleverna når målet p 18 a (sep 63 %). År 9: 48 % av eleverna når målet 18 c. (sep 19 % ) Läsår 07/08 07-sep 08-maj Skola F F Alsjö F x x x x Björksätra x x Gullhed x x Hammarby x x Hedäng Jernvallen Jäderfors x x Kungsgården x x Murgårdsskolan Norrsätra Sätra x x x x Söder x x x 11 x x x 31 Vallhov x x Västanbyn x x x x Årsunda x x Österfärnebo Kommunen Under läsåret 07/08 har samtliga grundskolor lämnat resultatrapporter för elever i förskoleklass, år 3, år 6, år 9 vid fyra tillfällen. Se bil 1. 5

6 Bil 1 Datum Sidan 6(7) Måluppfyllelse 2008 per skola Förskoleklass År 3 År 6 År 9 Procent elever som når målen Alsjöskolan F-4 Björksätra Gullhedsskolan Hammarby skola Hedängsskolan F-9 Jernvallsskolan Jäderfors F-6 Kungsgårdens skola Murgårdsskolan F-9 Norrsätra skolan F-9 Skola Sätra skola F-5 Söderskolan 6-9 Vallhovsskolan Västanbynsskola Årsunda kyrkskola F-6 Österfärnebo skola 1.4 Insatser under läsåret 07/08 Under läsåret har lärare haft möjlighet till mentorskap och fortbildning för den tidiga språk- läs- och skrivprocessen utifrån kommunens Läs- och skrivstrategi. (Se bilaga). I samverkan med högskolan i Gävle genomfördes en fortbildningsdag inom området språk-, läs- och skrivutveckling. Myndigheten för skolutveckling har inbjudit kommunerna till semniarium för lokala läs- och skrivutvecklare. Under våren har 4 lärare deltagit i Myndighetens seminarieserie. Seminarieserien upprepas under hösten 2008 och även till den har intresserade lärare anmälts. Gymnasieskolan genomför mätningar och rapporterar att elever som har svårigheter med läsning erbjuds olika stödåtgärder. Eftersom gymnasieskolan är frivillig tar inte alla elever som har behov av stöd den erbjudna hjälpen. Vallhovsskolan och Björksätraskolan följer läsutvecklingen i ett genusperspektiv. Björksätraskolan och Norrsätraskolan uppmärksammar också vilka elever som har annat modersmål. Marginella skillnader kan ses som att det i förskoleklassen är en övervikt av flickor som kommit längre än pojkarna i läsutvecklingen. Liknande utfall finns i år 2, år 4 och år 5. I år 6 är det ingen märkbar skillnad på måluppfyllelse. Fler skolor kommer att följa läsutvecklingen i ett genusperspektiv nästa läsår. 6

7 Bil 1 Datum Sidan 7(7) I de grundskolor där skolledningen följer och aktivt tar del av lusrapporter och dragningar visar resultaten mer rörlighet. I dessa skolor deltar också fler pedagoger i samtal kring elevernas språkutveckling. Diskussioner kring bedömaröverensstämmelsen pågår i de nätverk som startat under läsåret. 1.5 Planerade insatser läsåret 2008/2009 Fortbildningsdag. I samverkan med högskolan i Gävle planeras en heldag med inriktning språk-, läs- och skrivprocessen. Läs- och skrivstrategi. En utveckling av skolornas läs- och skrivstrategi pågår där bland annat förskolans betydelse för den tidiga språkutvecklingen lyfts fram. Kompetensutveckling. En utbildningssatsning för lärare som arbetar med elever med annat modersmål ska genomföras med start höstterminen Läsutvecklingsschema, lus. Behov finns av en utbildning/uppdatering om läsutvecklingsschema för nya lärare och rektorer. En halvdag kommer att ges under höstterminen Rektorer för år 7-9 har framfört önskemål om att minska antalet rapporter till 2 gånger per läsår. Idag gäller beslutet för läsutvecklingsschemat med rapporter vid 4 tillfällen per läsår. Diskussioner om vilka fördelar respektive nackdelar som kan visas utifrån antalet rapporter kommer att föras i rektorsgruppen. 1.6 Utvecklingsområden: Elever med annat modersmål. Undersöka möjligheten att följa läsutvecklingen både på modersmålet och i svenska för elever med annat modersmål på samtliga skolor. Samtliga lärare. Att öka antalet skolor där många lärare har kunskaper om elevernas läsutveckling och om LUS för att se om det främjar måluppfyllelsen för eleverna.. KUNSKAPSKONTORET Anne Åkerlöf Olsson Lussamordnare 7