Social hållbarhet: Perspektiv på rättvisa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social hållbarhet: Perspektiv på rättvisa"

Transkript

1 Social hållbarhet: Perspektiv på rättvisa KURS XXXXXX KTH 2016 Dr Elisabeth Ekener Petersen, Division of Environmental Strategies Research FMS, KTH Karin Edvardsson Björnberg, Division of Philosophy ABE, KTH Dominic Von Martens, Division of Industrial Engineering and Management ITM, KTH Niccolas Albiz, Division of Industrial Engineering and Management ITM, KTH Framtagen på uppdrag av KTH-Sustainability

2 Föreläsningen + rollspelet idag 1. Vad menas med rättvisa? 2. Hur hänger rättvisa och livskvalitet/goda livsvillkor ihop? 3. På vilket sätt kan teknik påverka fördelningen av resurser/möjligheter till livskvalitet mellan olika grupper i tid och rum? Lärandemål: 1. Kunna problematisera begreppet rättvisa. 2. Kunna förklara termerna fördelningsrättvisa, proceduriell rättvisa, inter- och intragenerationell rättvisa. 3. Kunna ge exempel på hur ingenjören kan bidra till mer rättvisa samhällsförhållanden

3

4 utveckling som möter dagens behov utan att förstöra förutsättningarna för kommande generationer att möta sina behov (Ur: Vår gemensamma framtid, 1987) Alla människors grundläggande behov ska prioriteras!

5 Bilder Bild från Diagrammatic Representations of Sustainability a Review and Synthesis:

6 Källa: Rockström et al, (2009). Planetary Boundaries: Exploring the safe operating space for humanity Källa: Raworth, K A safe and just space for humanity: Can we live within the doughnut? Osfam Discussion Papers

7 Källa: Raworth, K A safe and just space for humanity: Can we live within the doughnut? Osfam Discussion Papers

8 Vad menas med rättvisa? Ett till sin natur omtvistbart begrepp (eng. essentially contested concept) (Gallie, 1955) Man kan inte med förnuftsargument lösa frågan om vad de ska anses innebära (t ex rättvisa, hållbarhet), men det är ändå möjligt att föra ett rationellt samtal om begreppets innebörd! En enhetlig/konstant del som är gemensam för alla språkbrukare (begrepp, concept), en annan del som varierar mellan olika åskådningar (uppfattning, conception) (Hart, 1961; Rawls, 1972)

9 Rättvisebegreppets konstanta del Förslag: Att behandla lika fall på samma sätt (Hart, 1961). Men när är två fall lika?

10 Diskussionsfråga Föreställ dig följande situation: Ett sjukhus tar emot två patienter Jill och Jack. Både Jill och Jack har diagnosticerats med lungcancer men Jills cancer är något mer framskriden. Jill har varit storrökare i hela sitt liv. Jack har aldrig rökt. En ny medicin har precis börjat ges till vissa lungcancerpatienter, med goda resultat. Medicinen är extremt dyr och kan endast ges i undantagsfall. Jill har varit hemmafru och har idag en väldigt blygsam pension. Jack däremot har varit en framgångsrik företagsledare och skulle eventuellt kunna betala för medicinen på egen hand, även om det skulle innebära en ekonomisk uppoffring. Bör Jill och Jack behandlas lika vid fördelningen av den nya medicinen? Varför (inte)? Diskutera med din granne i 4-5 minuter. Försök att ge ett skäl för din ståndpunkt

11

12 Rättvisa och hållbar utveckling Fyra distinktioner: a) Fördelningsrättvisa och procedurrättvisa b) Intra- och intergenerationell rättvisa c) Rättvisa mellan individer och rättvisa mellan grupper d) Rättvisa mellan arter?

13 Fördelningsrättvisa och procedurrättvisa Fördelningsrättvisa: Fokuserar på utfallet av ett beslut hur fördelas negativa/positiva effekter? Procedurrättvisa: Fokuserar på själva beslutsproceduren vem har möjlighet att deltaga och på vilka villkor?

14

15 Fördelnings- och procedurrättvisa i munken Source: Raworth, K A safe and just space for humanity: Can we live within the doughnut? Osfam Discussion Papers

16 Varför är det viktigt att ha en röst? Två huvudsakliga argument: - Ett sätt att få till stånd bättre (mer legitima, informerade, effektiva) beslut, och - Ett mål/värde i sig (det ger människor större kontroll över beslut som har betydelse för deras liv) I hållbarhetssammanhang: besluten blir mer legitima, effektiva och hållbara genom att de baseras på lokal kunskap, att man tillåter överväganden av olika och ibland motstridiga intressen redan i planeringsstadiet av ett projekt

17 Intra-/intergenerationell rättvisa Bilder. Bild av Thomas Leuthard

18 Diskussionsfråga 2 Antag att du sitter i styrelsen för ett multinationellt teknikföretag. Ni har precis gjort en rejäl vinst och företagets VD vill att pengarna ska investeras i något som kommer hela samhället till godo. Två förslag ligger på bordet och ni måste bestämma er för ett av dem. Antingen så investeras pengarna i ett R&D-projekt som handlar om att ta fram ny teknik för att minska koldioxidutsläppen i framtiden. Projektet är långsiktigt och nyttan av forskningen kommer främst att gynna människor som lever om år. Det andra förslaget handlar om att investera i ny vattenreningsteknik som skulle bidra till att minska förekomsten av vattenburna sjukdomar i tredje världen och därmed bidra till något mer rättvisa levnadsvillkor globalt idag. Vilket projekt bör prioriteras och på vilka grunder? Diskutera med din granne i 3-4 minuter

19 Rättvisa mellan individer/grupper I den politiska debatten pratar man ofta om rättvisa mellan grupper (kvinnor/män, majoritetsbefolkning/etniska minoriteter) HU-litteraturen: t ex rättvisa mellan generationer Ökad jämlikhet mellan individer leder till ökad jämlikhet mellan grupper, men det motsatta gäller inte med nödvändighet!

20

21 Bild ur Wilkinson & Pickett, The Spirit Level (2009) Källa: Wilkinson & Picket, The Spirit Level (2009)

22 Teknik och social rättvisa Bilder på Gutenbergs tryckpress, p-piller och syntetiska klädmaterial

23

24 Sammanfattning Vad menas med rättvisa? Ett till naturen omtvistat begrepp Distributiv rättvisa/procedurrättvisa Intra-/intergenerationell rättvisa Rättvisa mellan individer/grupper Kopplingen mellan rättvisa och livskvalitet Teknikens roll i att skapa rättvisa samhällen

25 Tack!

Social hållbarhet: personligt hållbarhetsperspektiv

Social hållbarhet: personligt hållbarhetsperspektiv Social hållbarhet: personligt hållbarhetsperspektiv KURS XXXXXX KTH 2016 Dr Elisabeth Ekener Petersen, Division of Environmental Strategies Research FMS, KTH Karin Edvardsson Björnberg, Division of Philosophy

Läs mer

Social Hållbarhet KURS XXXXXX KTH 2016

Social Hållbarhet KURS XXXXXX KTH 2016 Social Hållbarhet KURS XXXXXX KTH 2016 Dr Elisabeth Ekener Petersen, Division of Environmental Strategies Research FMS, KTH Karin Edvardsson Björnberg, Division of Philosophy ABE, KTH Dominic Von Martens,

Läs mer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har

Läs mer

Social Hållbarhet: Verktyg

Social Hållbarhet: Verktyg Social Hållbarhet: Verktyg KURS XXXXXX KTH 2016 Dr Elisabeth Ekener Petersen, Division of Environmental Strategies Research FMS, KTH Karin Edvardsson Björnberg, Division of Philosophy ABE, KTH Dominic

Läs mer

Vad är en rättvis lön? - koppling till kollektivavtalen och deras centraliseringsgrad

Vad är en rättvis lön? - koppling till kollektivavtalen och deras centraliseringsgrad Vad är en rättvis lön? - koppling till kollektivavtalen och deras centraliseringsgrad 2011-03-23 Nils Karlson, VD, docent Forskningsinstitutet Ratio www.ratio.se Rättvisa Essentially contested concept

Läs mer

Vansbro föreläsningsförening

Vansbro föreläsningsförening Vansbro föreläsningsförening 2014-12-02 Kejsarens nya kläder - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Återkoppling Positiv Växande

Läs mer

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Karin Dessne Inledning Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) spänner över många

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Solel. -Erfarenheter från 50 anläggningar

Solel. -Erfarenheter från 50 anläggningar Solel Erfarenheter Solel -Erfarenheter från 50 anläggningar 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Solceller Tekniska Erfarenheter 3 Bilder 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens gränser Planetary

Läs mer

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär PPAM SOLKRAFT 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Solelpotential Linköpings Kommun 3 Kalkyl & Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013 Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013 Gäller för examinerande seminarium, examinerande workshops samt examinerande projektdagar och projektverkstäder under:

Läs mer

Sahlgrenska akademins arbete för integrering av global hållbar utveckling i utbildningsprogram

Sahlgrenska akademins arbete för integrering av global hållbar utveckling i utbildningsprogram Sahlgrenska akademins arbete för integrering av global hållbar utveckling i utbildningsprogram Barbro Robertsson leg.ssk, MD Miljösamordnare, projektledare barbro.robertsson@gu.se Vad är Sahlgrenska akademin?

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Det innebär att studenten efter genomgången kurs skall kunna:

Det innebär att studenten efter genomgången kurs skall kunna: Etik och moral Kursmål, lärandemål Kursens övergripande mål är att ge kunskaper om ingenjörsmässiga arbetsmetoder och att ge grundläggande färdigheter i att använda olika ingenjörsverktyg, med betoning

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Marxism och Distributiv Rättvisa Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Fyra synsätt på distributiv rättvisa inom marxismen 1. Rättvisa som symptom Behovet

Läs mer

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika

Läs mer

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende Sveriges första renoverade plusenergihus Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Agenda Energieffektivisering Finnängen Varför? Finnängen - innan renovering Myresjöhus-1976

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013 Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013 Gäller för examinerande seminarium, examinerande workshops samt examinerande projektdagar och projektverkstäder under:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling. Emma Strömberg CHE, Fiber och polymerteknologi Annica Carlsson ABE, Miljöstrategisk analys

Miljö och hållbar utveckling. Emma Strömberg CHE, Fiber och polymerteknologi Annica Carlsson ABE, Miljöstrategisk analys Miljö och hållbar utveckling Emma Strömberg CHE, Fiber och polymerteknologi Annica Carlsson ABE, Miljöstrategisk analys Läget 2010/11 EAEn pekade på behov att jobba med MHU Miljö och hållbar utveckling

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns? Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns? Tema: Miljö- och utvecklingsfrågor Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Utilitarismen Nyttomaximering Några skillnader inom

Läs mer

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Benjamin, Beppe, Singer

Benjamin, Beppe, Singer Så här känner jag Benjamin, Beppe, Singer Pappa Make Lärare i kemi/fysik/matematik på gymnasiet Före detta rektor Programledare/producent Produktutvecklare Författare Trummis Hobby-korv-stoppare Hjärnkontoret

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR 2016-03-17 Av: Staden är Din Det handlar om att omfördela makten och om att skapa rättvisa städer där alla har tillgång till lika mycket. Segregationen

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Tema: Skogen som både biologisk och ekonomisk resurs Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Det är hållbara stadsdelar det hänger på

Det är hållbara stadsdelar det hänger på Det är hållbara stadsdelar det hänger på Om städers och stadsdelars betydelse för en globalt hållbar utveckling Susanna Elfors, Tekn. Dr. samhällsplanering och miljö, hållbarhetskonsult. Hållbar stadsutveckling

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Introduktion till case 2: Nyhetsartiklarna. Vad ska genomföras? Relatera till litteraturen

Introduktion till case 2: Nyhetsartiklarna. Vad ska genomföras? Relatera till litteraturen Introduktion till case 2: Nyhetsartiklarna Agenda: Vad ska genomföras? Vad är syftet med case 2? Hur ska nyhetsartiklarna väljas ut? Hur hittar man artiklarna? Hur ska case 2: Nyhetsartiklarna redovisas?

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet 17 September 2015 handlingar separat bilaga Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Biofuels for Transportation

Biofuels for Transportation DNR LIU-2017-00432 1(6) Biofuels for Transportation Programkurs 6 hp Biofuels for Transportation TKMJ31 Gäller från: 2017 VT Fastställd av Programnämnden för maskinteknik och design, MD Fastställandedatum

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Makroekonomi NA0133, 40043.1415 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-06-04-2015-09-30 Antal svar 29 Studentantal 88 Svarsfrekvens

Läs mer

Vad är Sahlgrenska akademin? Processen startar på GU - SA. Tre dimensioner i Hållbar Utveckling

Vad är Sahlgrenska akademin? Processen startar på GU - SA. Tre dimensioner i Hållbar Utveckling Vad är Sahlgrenska akademin? Sahlgrenska akademins förändringsprocess för hållbar utveckling Barbro Robertsson leg.ssk, MD barbro.robertsson@gu.se Apotekare Receptarie Folkhälsovetare Läkare Biomedicinsk

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer