Bättre liv för de mest sjuka äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre liv för de mest sjuka äldre"

Transkript

1 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Yvonne Lindholm FoUU-rapport 2012:1 del A 1

2 Omslagsbilden är hämtad från SKL som har gett sitt tillstånd till att bilden får användas även i Norrtäljes lokala projektrapport. Övriga bilder i rapporten är tagna av FoUU samordnare Kerstin Stambert Norrtäljekommun Tiohundraförvaltningen Box 801, Norrtälje Telefon (Vxl) 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord... 6 Sammanfattning... 7 Inledning Ett omvärldsperspektiv på rapporten Årliga överenskommelser om de mest sjuka äldre mellan regeringen och SKL Vägledande värdegrund i SoL och HSL Vilka ingår i gruppen mest sjuka äldre? Några begrepp Det nationella projektet Bättre liv för multisjuka äldre Syfte, deltagare och organisation Kostnadsanalysen - beräkningsmodeller Sammanfattning av resultaten av den nationella studien Den utvalda gruppen äldre en beskrivning Bostadssituation och upplevelse av trygghet och ensamhet Behov av bostadsanpassning Symptom och hälsotillstånd De äldres funktionsförmåga De äldres kontakter med vården Slutenvård Vård på sjukhusets akutmottagning De äldres upplevelser av slutenvården De äldres kontakter med öppen specialistvård Kontakter med vårdcentraler De äldres upplevelser av primärvården De äldre möter många olika läkare Hemtjänst och anhörigstöd Behovet av omsorg varierar mycket mellan individer Stöd från anhöriga och närstående Några slutsatser som SKL drar utifrån den totala studien Fyra konkreta möjligheter till förbättring och förnyelse som SKL anser vara underskattade Landstingsrevisorernas granskningar av situationen för de mest sjuka äldre.. 47 NORRTÄLJES STUDIE Äldreplanen, visioner och mål Tidigare utredningar Norrtäljes organisation för vård och omsorg när studien genomfördes Norrtälje och TioHundraprojektet Syften Lokal projektorganisation Metod Datainsamlingen Urval och bortfall Intervjuerna Journal- och registergranskning Läkemedelsdata Kostnadsdata Äldrecentrums studie i Norrtälje Analys och slutrapport

4 Dokumentationssystem i Norrtälje Nationell patientöversikt, NPÖ Resultatredovisning Undersökningsgruppen Slutenvårdsnyttjande Kontakter med öppen specialistvård Kontakter med primärvården Kontakter med hemsjukvården Geriatrik och korttidsboenden Verksamheten på Ros Korttidsboenden Rehabilitering Vilka resurser för rehabilitering av äldre finns då idag i Norrtälje? Resurser inom rehabiliteringen Enskild sjukgymnastik Föreningsaktiviteter i Norrtälje kommun Förslag till förbättringar Biståndsbedömning och hemtjänstinsatser Biståndsbedömning Genomförandeplan Genomförandeplanen ett viktigt styrdokument Många av de äldre mest sjuka har inga omsorgsinsatser Upplevelser av omsorgen i Norrtälje Uppsökande verksamhet behövs Munhälsobedömning Förebyggande arbete i Norrtälje Anhörigstödet Roslagsmodellen Fixarservice Anhörigas situation och synpunkter på möten med vård och omsorg Vård- och omsorgskostnader I SKL:s undersökning Kostnader för vård och omsorg i Norrtälje Analys och slutsatser Behov av helhetssyn, samordning och kontinuitet Ingen homogen grupp utan individer med individuella behov av vård och omsorg Såväl den sjuke som anhöriga behöver någon att vända sig till med frågor. 89 Utskrivningen och vårdplaneringen utgör startpunkten Riskbedömningar bör ingå i vårdplaneringen Dokumentation av risker och åtgärder När vardagen för den sjuke och anhöriga tar vid Mobila team Värdigt bemötande och delaktighet förutsätter kunskap om individen hos personalen Ersättningssystemen styr Det förebyggande arbetet kan minska en framtida kostnadsexplosion Uppsökande vård och möjligheterna med ny teknik Nätverkstänkande i vård och omsorg Kompetent personal en framgångsfaktor Utveckling av kvalitetskriterier Bilaga1 Mål för Äldresatsningen

5 Bilaga 2 Projektplan för Pilotprocess Bilaga 3 Samverkansproblem igår och idag

6 Förord Denna rapport utgör en delrapport i en stor nationell studie som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under åren SKL:s slutrapport Utanför sjukhuset. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende, som skrivits av Ulla Gurner finns att ladda ner på SKL:s hemsida Där finns även en sammanfattning av rapporten med titeln Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning. Sammanfattningen är skriven av Christian Danielsson och Christofer Montell från Health Navigator AB och kan även beställas i tryckt form via SKL:s hemsida. Norrtäljes rapport om de mest sjuka äldre består av tre delar. Den första delen, del A, som du just nu håller i handen innehåller dels en samlad beskrivning av vården och omsorgen av de 298 äldre multisjuka som ingått i SKL:s studie, dels en djupdykning avseende förhållandena i Norrtälje. Uppgifterna i den del som rör resultaten på nationell nivå är hämtad från de båda ovan nämnda rapporterna från SKL. I del B redovisas och analyseras dels de delar av SKL:s totalstudie som på olika sätt rör läkemedel, dels motsvarande data rörande Norrtälje. De delar av denna rapport som rör Norrtälje har skrivits av apotekare Christina Lindqvist- Örndahl, apoteket Farmaci. I del C har delar av insamlade data för de 21 äldre, multisjuka, som intervjuades i Norrtäljes studie sammanställts i form av en fallstudie på individnivå. Kommentarer görs i anslutning till de olika fallen. Ansvarig för dessa kommentarer är intervjuaren Inger Åkerblom och distriktsläkare Tom Grape. Rapport C avslutas sedan med en kort sammanfattning och analys av resultaten. I både del A och B av rapporten redovisas och analyseras således dels data för samtliga 298 tillfrågade i SKL:s studie, dels de data som utgör Norrtäljes del i SKL:s studie. Norrtäljes 21 äldre utgör ungefär 7 procent av de intervjuade 298 individerna. Studien som omfattar de 298 äldre multisjuka benämns i fortsättningen i rapporten SKL:s studie. Studien av de 21 multisjuka äldre i Norrtälje benämns fortsättningsvis Norrtäljestudien. Resultaten som kommit fram i SKL:s studie tyder enligt SKL:s utredare på att det föreligger stora likheter mellan de olika kommunerna och landstingen. Som en helhet är också gruppen på 298 tillfrågade tillräckligt stor för att resultaten från studien ska gå att generalisera till gruppen multisjuka äldre. Däremot är det inte möjligt att dra några generella slutsatser enbart från Norrtäljestudien. Det är också vid tolkningen av resultaten viktigt att hålla i minnet att gruppen multisjuka i sig är en mycket heterogen grupp. Istället för begreppet multisjuka äldre började man på nationell nivå under de två år studien pågick att sluta använda begreppet multisjuka äldre och började istället tala om gruppen de mest sjuka äldre. I föreliggande rapport används båda begreppen. Även definitionen av gruppen multisjuka äldre förändrades under den tid studien pågick och efter att urvalet till studien gjorts. En diskussion kring denna förändring återfinns i början av del A. Både i SKL-studien och i Norrtäljes studie har dock urvalet av äldre gjorts utifrån samma grunder. Projektet har delvis finansierats med hjälp av Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre. 6

7 Sammanfattning Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre var ett nationellt projekt under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet som genomfördes under perioden syftade till att identifiera systembrister/hinder och hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet var även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemen kring den multisjuka äldre. Undersökningsgruppen multisjuka äldre utgörs i projektet av personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende och under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. I den totala studien som SKL ansvarade för deltog 12 landsting och 29 kommuner. Sammanlagt omfattar studien 298 multisjuka äldre. Delstudien i Norrtälje omfattade 21 multisjuka äldre, 11 kvinnor och 10 män samt intervjuer med 16 anhöriga. Uppföljningen har gjordes med hjälp av intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och omsorgen. En viktig slutsats som framgår av studien är att de multisjuka äldre inte är någon homogen grupp med likartade svårigheter och behov. Det rör sig heller inte om någon grupp som lätt kan avgränsas och plockas fram ur befintliga register. Det finns heller inga enkla lösningar utan det måste handla om lösningar utifrån de enskilda individernas situation och behov. Däremot finns det många åtgärder som kan bidra till ett bättre liv för de mest sjuka äldre. Idag blir många äldre alldeles i onödan sjuka också av de läkemedel de får. Det handlar exempelvis om felaktiga doser, fel och ibland kanske även för många mediciner och läkemedelsbiverkningar av olika slag. SKL drar i sin rapport slutsatsen att det inte räcker enbart med teknikstöd, gemensamma journaler eller datoriserade förskrivarstöd utan den multisjuka äldre också behöver en läkare med ansvar för att följa, värdera och ompröva de olika läkemedel som förskrivs från olika håll. Att ha någon som hjälper till att hålla ett samlat grepp när det gäller just medicineringen är ett ofta framfört önskemål från de äldre och deras anhöriga. Många av de äldre visade sig ha flera olika läkemedelslistor hemma. Preparat med samma effekter med olika namn ställer också till problem för de äldre. Det blir extra farligt för denna grupp när apoteket byter ut en medicin som de känner igen mot en annan billigare variant med ett annat utseende på förpackningen. När det gäller läkemedel och läkemedelsanvändning så se även sammanfattningen i slutet av del B. Önskan om och behovet av att någon ska ha ett samlat ansvar gäller dock inte bara läkemedel. En slutsats av såväl den nationella som av vår lokala studie är att de äldre mest sjuka skulle behöva att någon ges ett sammanhållande ansvar för att följa, värdera och ompröva vård- och omsorgsinsatser för varje enskild individ. Detta blir dock särskilt tydligt när det gäller läkemedelsförskrivning och ansvaret för att det alltid finns en aktuell läkemedelslista. Det ökade antalet utförare av vård och omsorg har bidragit till att behovet av ett samordnat ansvar ökar. För en äldre multisjuk kan akuta behov av kontakt med vård och omsorg uppstå under dygnets alla timmar, vilket i sig kan vara en av förklaringarna till att så många tar kontakt med och besöker akutmottagningen istället för 7

8 vårdcentralen eftersom det på sjukhuset finns bemanning dygnet om. Någon registrering av under vilka veckodagar och tider som de äldre uppsöker sjukhusvården har inte ingått i SKL:s studie. Bortsett från långa väntetider på akuten är flertalet av de sjuka äldre och deras anhöriga i Norrtälje nöjda med det bemötande och den vård de fått på sjukhuset. Däremot upplevde både flera anhöriga och de sjuka själva att utskrivningen från sjukhuset skedde för tidigt och att de sedan lämnades själva att försöka klara situationen hemma. De upplevde också vissa brister när det gällde den information de fick. Många av de sjuka äldre både i SKL:s studie och i vår studie i Norrtälje tyckte att primärvården hade stora brister när det gällde tillgänglighet och kontinuitet i kontakterna på vårdcentralen. De tycker att de får träffa/tala med alltför många olika personer och att ingen från vårdcentralen tar kontakt med dem exempelvis när de kommit hem från sjukhuset eller behöver förnya sin medicin. Att de äldre fått träffa väldigt många olika personer på vårdcentralen bekräftas också av våra insamlade data. Primärvården i Norrtälje tycks utifrån studien ha svårigheter att i förhållande till de mest sjuka äldre klara av sitt uppdrag att planera och koordinera den sammanhållna vården. Det är dock här skillnader mellan de olika vårdcentralerna, men eftersom det bara handlar om tre äldre per vårdcentral går det inte att bara av dessa personers uttalanden dra några mer generella slutsatser. De äldre har i de flesta fall stor förståelse för personalens situation som de ofta upplever som stressig. De tycker att den personal som de möter trots detta oftast är vänliga. De är genomgående nöjda med hemsjukvården och med kontakterna med den öppna specialiserade vården. Mest nöjda är de dock med den hjälp och det stöd de får från sina anhöriga/närstående. Anhöriga/närstående gör omfattande insatser både när det gäller direkta hjälp- och stödinsatser och som vård- och omsorgsadministratörer för sin sjuke äldre. Det sistnämnda är en roll som de anhöriga gärna skulle vilja slippa. Av studien framgår att känslor av oro, ångest och ensamhet är vanligt bland de äldre. Att både kunna förebygga och åtgärda detta skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för de äldre. Här handlar det inte bara om att lindra med hjälp av medicinering utan kanske framför allt om att även ge möjlighet till social samvaro och ökad meningsfullhet i den dagliga tillvaron. Att få känna sig behövd är nödvändigt för såväl friska som sjuka. Att inte bara bli definierad som sjuk utan att man i första hand försöker se människan bakom sjukdomarna är sannolikt avgörande för upplevelsen av att livet trots allt är gott att leva. Att kanske framför allt satsa på rehabilitering och förebyggande arbete är kanske det som i längden är mest lönsamt både för vården och för individen. Också de anhörigas situation behöver uppmärksammas. Ofta hamnar dessa i en omöjlig situation med ett alltför tungt ansvar att själva bära. Det förekommer att äldre kommer hem direkt från sjukhuset till sin gamla make/maka och som då bara förväntas klara av såväl vård som omsorg om den sjuke förutom av hemmet i övrigt.. Vårdplanering inkluderande behov av insatser av omsorgskaraktär liksom uppsökande verksamhet från primärvård och biståndshandläggare skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för många av dessa äldre. 8

9 De fallbeskrivningar som redovisas i del C ger en bild på individnivå av de äldres möten med vården och omsorgen. Granskningen av fallbeskrivningarna visar sammantaget att för lite fokus verkar ha legat på att förstå och agera på äldres samlade behov och personliga livssituation. I slutet av del C redovisas en sammanfattning i siffror när det gäller Norrtäljestudien tillsammans med vissa analyser och slutsatser grundade på de 21 fallstudierna.. 9

10 Inledning Antalet äldre personer som har flera långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har vården och omsorgen om de äldre genomgått stora omstruktureringar. Antalet vårdplatser inom sjukhusvården har minskat och vårdtiderna har blivit allt kortare. Många äldre har stora kvarstående behov av vård, rehabilitering och omsorg när de skrivs ut från sjukhuset, behov som förväntas tillgodoses med hjälp av primärvården och hemtjänsten. Även biståndsbedömningarna har i takt med kommunernas allt mer ansträngda ekonomi blivit mer restriktiva och trycket på de anhöriga att ställa upp för sina äldre har ökat. De som får hjälp behöver i allmänhet samtidigt mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Hur fungerar då mot denna bakgrund vården och omsorgen för de äldre som har omfattande behov av sociala och medicinska insatser, många kontakter med kommunens äldreomsorg, vårdcentralen och ibland flera specialister på sjukhuset? För att få svar på denna fråga inledde SKL våren 2010 projektet Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre enligt en metod som utvecklats inom Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Tiohundraförvaltningen blev i början av 2010 tillfrågad av SKL om vi inte ville delta i projektet för att ge möjligheter att se om vår organisatoriska lösning i Tiohundra med kommun och landsting under en nämnd skulle innebära en bättre situation för de multisjuka äldre än i övriga kommuner och landsting. Beslut om att delta i projektet togs i maj 2010 av förvaltningschef Karin Thalen i samråd med dåvarande FoUU chefen Marita Söderqvist och dåvarande ekonomichefen Kristian Damlin. Norrtälje anslöt sig i ett ganska sent skede av projektet. Flera kommuner och landsting hade då redan slutfört stora delar av sin datainsamling. Två personer anställdes för att arbeta med projektet, apotekare Christina Lindqvist-Örndahl från apoteket Farmaci och Inger Åkerblom sjuksköterska från Vårdbolaget Tiohundra AB. Av olika skäl kom själva datainsamlingen och inrapporteringen till SKL igång först sent på hösten 2010.och blev klar i januari SKL:s egen rapport blev sedan klar först i december Eftersom resultaten från denna skulle inarbetas i vår egen rapport försenades det lokala arbetet. Hösten 2010 skedde ett byte på tjänsten som FoUU chef. Apotekaren avslutade sitt arbete våren 2011 med att skriva en rapport om vad som framkommit om de äldres läkemedelsanvändning i samband med datainsamlingen. Denna rapport ingår i del B av föreliggande rapport. I april 2011 återgick även Inger Åkerblom till sin anställning på TioHundra AB. Även förvaltningschefen och ekonomichefen slutade sedan under första halvåret 2012 och övergick till nya arbetsgivare. Därmed övergick ansvaret för slutrapporten helt till den nya FoUU chefen Yvonne Lindholm. Syftet med den rapport som nu slutligen blivit klar är att försöka ge en samlad bild av situationen för de mest sjuka äldre som underlag för en kommande åtgärdsplan. De tidigare utredningar som gjorts av de mest sjuka äldres situation i Norrtälje har tyvärr inte lett till så många konkreta åtgärder och förhoppningen är nu att rapporten tillsammans med de tidigare gjorda studierna verkligen ska bidra till ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje. Undersökningsgruppen multisjuka äldre utgörs i projektet av personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende och under en tolvmånadersperiod har vårdats tre 10

11 eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. Äldre är som framgår av bilden nedan ingen homogen grupp. Många äldre är förhållandevis friska. De multisjuka äldre utgör bara en liten grupp av den stora gruppen äldre. Multisjuka Kroniskt sjuka Personer med risk Alla äldre Med stigande ålder ökar sannolikheten för att få en kronisk sjukdom liksom för att drabbas av flera samtidigt förekommande sjukdomar och symtom. Gruppen äldre med komplexa vårdbehov ökar i takt med den medicinskt tekniska utvecklingen och befolkningens stigande ålder. Begreppet multisjuklighet omfattar många olika hälsotillstånd. Hur man väljer att mäta och definiera multisjuklighet beror på vilka frågor man vill besvara. När multisjuklighet definieras som två eller fler samtidigt förekommande kroniska sjukdomar kan procent av befolkningen över 75 år räknas inom definitionen - fler än en samtidigt förekommande sjukdom tillsammans med funktionsnedsättning så räknas procent av dem över 75 år in - tre eller fler vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård under ett år och tre eller fler diagnoser inom olika sjukdomsklasser så kan 7 procent av dem över 75 år räknas in. Även I nästa avsnitt av rapporten diskuteras vilka som egentligen ingår i gruppen mest sjuka äldre. 11

12 Ett omvärldsperspektiv på rapporten Årliga överenskommelser om de mest sjuka äldre mellan regeringen och SKL Parallellt med att SKL:s och Norrtäljestudien pågick startade och pågick också andra processer på nationell nivå med inriktning mot att förbättra livet för de mest sjuka äldre. Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om de mest sjuka äldre. I den överenskommelse som regeringen den 15 december 2011 godkände mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är parterna överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Av överenskommelsen framgår att den statliga satsningen på de mest sjuka äldre under innevarande mandatperiod beräknas uppgå till fyra miljarder kronor samt att dessa medel från och med 2012 huvudsakligen ska fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell, där krav och mål successivt höjs. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen förutsätts bli en integrerad del av landtingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Även enskilda utförare omfattas av satsningen. I kommande överenskommelser är avsikten att sätta större fokus på patient- och brukarsynpunkter på vård och omsorg. Inom området läkemedelsanvändning kommer det att handla om en säkrare läkemedelsanvändning. Ett inträdeskrav för 2013 blir att kommuner och landsting har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9. Partenas avsikt är också att ta in ytterligare inträdeskrav för 2013 gällande införandet av Nationell patientöversikt (NPÖ). Vad gäller landstingen är avsikten att öka kraven mot ett brett införande av NPÖ och kommunerna ska ha tagit väsentliga steg i införandet. I överenskommelsen har parterna också formulerat ett gemensamt mål och en målbild sett ur den enskildes perspektiv. Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. När jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, 12

13 informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. Övriga mål för den gemensamma satsningen återfinns i bilaga 1. Vägledande värdegrund i SoL och HSL För vården och omsorgen av de mest sjuka äldre är också den av regering och riksdag formulerade värdegrunden i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen viktiga utgångspunkter. I Socialtjänstlagen infördes våren 2010 nedanstående paragraf som sammanfattar den nationella värdegrunden för äldreomsorgen: Socialtjänstens verksamhet som rör omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SoL 5 kap. 4 ) I den efterföljande paragrafen betonas individens rätt till självbestämmande. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ges. (SoL 5 kap. 5 ) Även i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) klargörs grundläggande värden och normer. Under rubriken Mål för hälso- och sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. (HSL 2 ) Under rubriken Krav på hälso- och sjukvården finns också några viktiga formuleringar: Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den särskilt / / tillgodoser patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, / / bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, / / främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, / / Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. (HSL 2a ) Utöver lagstiftning och förordningar behöver även de av Socialstyrelsen utgivna riktlinjerna inom områden som berör äldre beaktas när det gäller vård och omsorg om multisjuka äldre. 13

14 Vilka ingår i gruppen mest sjuka äldre? Socialstyrelsen har bland annat med anledning av överenskommelsen mellan staten och SKL haft i uppdrag att ta fram en definition av gruppen mest sjuka äldre för att de ska vara möjligt att fastställa vilka personer som omfattas och hur stor gruppen är. Den definition av de mest sjuka äldre som Socialstyrelsen föreslagit och som nu används i överenskommelsen är följande: Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Staten och SKL är numera alltså överens om att avgränsningen av gruppen mest sjuka äldre innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Observera att i SKL:S och vår studie omfattade urvalet personer som var 75 år och äldre. Med omfattande sjukvård avses i överenskommelsen mellan staten och SKL något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende, de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Även denna del av definitionen skiljer sig åt mot den som använts vid urvalet av äldre i SKL:s och Norrtäljes studie. Där beaktades vid urvalet inte över huvud taget om de äldre hade hemtjänst eller inte. År 2010 utgjorde gruppen enligt Socialstyrelsens definition 18 procent av befolkningen 65 år och äldre dvs personer. Med den definition som SKL använde för urvalet i den studie vi deltagit i blir gruppen mest sjuka äldre betydligt mindre. Vid det första urvalet i Norrtäljestudien befanns 165 personer uppfylla de kriterier som SKL ställt upp. Utifrån överenskommelsen kommer sannolikt även SKL att fortsättningsvis använda sig av Socialstyrelsens definition. Det är dock viktigt att vid läsningen av olika studier om multisjuka äldre hålla i minnet att definitionen av målgruppen kan variera. Dessutom varierar det över tid om en och samma individ kommer att definieras som tillhörande gruppen. Alla sjukdomstillstånd är ju inte permanenta utan en del kan ju botas genom vården. Även behovet av hemtjänst varierar ofta över tid. Det finns samtidigt också andra grupper av patienter som oavsett ålder har omfattande behov av vård och omsorg som exempelvis cancersjuka, trafikskadade och personer med olika typer av neurologiska sjukdomar. 14

15 Några begrepp För att underlätta läsningen av rapporten förklaras nedan några av de begrepp som används i rapporten. ApoDos. Från Apoteket dosförpackade läkemedel som underlättar för patienten att hålla ordning på sina läkemedel. Avlösning i hemmet Den närstående som vårdar en enskild person med stort omvårdnadsbehov kan beviljas avlösning i hemmet. Avlösarservice Avlösarservice innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden från vårdnadshavare. Avlösarservice i hemmet ska göra det möjligt för närstående att få vila och avkoppling, uträtta sysslor eller egna aktiviteter utanför hemmet. Insatsen utförs i hemmet och dess närmiljö. Basal hemsjukvård. Basal hemsjukvård är varaktig vård och omvårdnad som ges i det egna hemmet. Med varaktigt menas att behovet av hälso- och sjukvård beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Basal hemsjukvård ordineras av legitimerad personal. Hemsjukvård kan erbjudas personer vars hälsotillstånd eller funktionshinder motiverar att insatsen utförs i hemmet. Den basala hemsjukvården är i Norrtälje en del i kundvalet. Hemsjukvården är avgiftsbefriad. Vården utförs av legitimerad sjuksköterska, undersköterska eller vårdbiträde, som gör hembesök vardagar kl Exempel på insatser som kan göras i hemmet är sårvård, hjälp med injektioner och medicinering. Complience Patientens följsamhet till läkarens ordination. Concordance Samsyn mellan läkaren och patient vad gäller sjukdomen och dess terapi. Dagverksamhet Dagverksamhet har ett utbud av olika aktiviteter som aktiverar som stimulerar till social gemenskap med andra. Hjälp med personlig omvårdnad som den enskilde behöver under dagen ingår i dagverksamhetens uppdrag vid behov kan även resor till och från dagverksamheten ingå. I Norrtälje kommun finns dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Verksamheten är öppen under vardagar och syftar till att ge stimulans och social samvaro, bryta isolering, aktiver och ge funktionsbevarande insatser, ge närstående avlösning och stöd, göra det möjligt att bo kvar i den egna hemmet. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan beviljas personer som inte på egen hand kan tillgodose behovet av stimulans och social samvaro utanför hemmet. Epikris. Journalanteckning som skrivs då en patient skrivs ut från en klinik. Den ska innehålla patientens vårdförlopp samt en sammanfattning av den viktigaste informationen under vårdtiden. 15

16 Genomförandeplan. Det dokument som hemtjänsten upprättar tillsammans med den äldre och eventuellt ombud för denne och som beskriver hur biståndsbeslutet praktiskt ska utformas. Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd för detta (SOSFS 2006:5). Hemrehabilitering. Hemrehabilitering är insatser som ges i hemmet och som bedöms av legitimerad personal. Rehabilitering i hemmet erbjuds då patienten bedöms ha bättre möjligheter att uppnå målen för rehabiliteringen genom insats i hemmet än genom insats på mottagning. Den omfattar träning i vardagliga aktiviteter samt utprovning av hjälpmedel. Personal från hemrehabiliteringen kan även medverka inför ansökan om bidrag till bostadsanpassning. Hemtjänst. Hemtjänsten ges efter biståndsbeslut till personer som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp för att kunna bo kvar hemma med bibehållen livskvalitet. Hemtjänsten ska anpassas efter individens behov och ska hjälpa individen att känna sig trygg i sitt hem. Det kan handla om såväl serviceinsatser som omsorgsinsatser. ICD. Världshälsoorganisationens (WHO) klassificeringssystem för olika diagnoser. Sjukdomsgrupper i rapporten följer ICD-10 med undantag för diagnosgrupp IX Cirkulationsorganens sjukdomar som delas in i tre grupper - hjärta: , och hjärna: , G54 och G459 - övrigt: (exkl , , ) Kontaktperson Kontaktpersonen ska medverka till att bryta den enskildes isolering genom samvaro och t ex genom hjälp till fritidsverksamhet. Insatsen ska ses om ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Hur ofta kontaktpersonen och den enskilde ska ha kontakt fastställs i den överenskommelse som görs. Kontaktpersonen får ersättning för sitt uppdrag. Korttidsvistelse/växelvård Korttidsvistelse innebär ett tillfälligt boende som innefattar omvårdnad, service, aktivering, funktionsbevarande insatser samt stimulans. Hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå ingår i korttidsvistelsen. Vid behov kan även resor till och från korttidsvistelsen ingå. Korttidsvistelse kan beviljas då den enskilde har ett omfattande hjälpbehov, dvs hjälp dag, kväll, natt och att insatserna i form av hemtjänst inte är tillräckliga utifrån den enskildes behov. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Korttidsvistelse kan också beviljas efter sjukhusvård eller som avlösning/växelvård. 16

17 Ledsagarservice Ledsagarservicen syftar till att bryta den enskildes isolering. Ledsagarservice kan beviljas för att följa den enskilde från hemmet till aktuell fritids- och/eller kulturaktiviteter, hjälp under aktiviteten samt ledsagarservice tillbaka till bostaden. Ledsagning Ledsagning som t ex följeslagare till läkare eller andra landstingsanknutna verksamheter kan beviljas vid behov i form av hemtjänst. Beviljas tid beror på antal besök och på respektive besökstid. Matdistribution Insatsen innebär att den enskilde som inte själv kan göra inköp och som har hemtjänstinsatser får mat levererad till bostaden. Mathållning I insatsen ingår att värma mat, duka och diska kärl och redskap samt vid behov ge stöd och hjälp eller tillsyn under själva måltiden. Insatsen beviljas endast om den enskilde inte själv kan värma färdiglagad mat. Omsorgsinsatser. Exempel på omsorgsinsatser som kan beviljas är personlig hygien, på- och avklädning, komma i och ur säng, hjälp med förflyttning, värma mat, annat stöd vid måltider, tillsyn av olika slag. Personlig omvårdnad dagtid I insatsen kan ingå hjälp att komma i och ur säng, på- och avklädning, personlig hygien, bäddning och hjälp med förflyttning. Hur lång tid som beviljas beror på vilka moment den enskilde behöver få stöd med. Personlig omvårdnad kväll I insatsen kan ingå avklädning, personlig hygien, hjälp att komma i säng, enklare kvällsmål och hjälp med förflyttning. Hur lång tid beror på vilka moment den enskilde behöver hjälp med. Personlig omvårdnad natt, I insatsen kan ingå avklädning, personlig hygien, hjälp att komma i och ur säng, enklare kvällsmål och hjälp med förflyttning samt tillsyn. Hur lång tid beror på vilka moment den enskilde behöver hjälp med Primärvård. Hälso- och sjukvård som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Serviceinsatser. Exempel på beviljade serviceinsatser kan vara städning, tvätt, bäddning, hjälp vid larm, inköp, kontaktperson, ledsagning, leverans av matlådor, avlösning för anhöriga, möjligheter till promenader eller till social samvaro med andra. 17

18 Social kontakt Den enskilde som saknar socialt nätverk kan beviljas sociala kontaktbesök som utförs av personal i hemtjänsten. Exempel på insatser är att den enskilde har möjlighet att samtala eller att få stöd att träna efter en tillfällig funktionsnedsättning. Städning Hjälpen är beräknad för kök, sovrum, vardagsrum, hall och hygienutrymmen. Om bostaden är större städas inte hela bostaden vid varje tillfälle. Normal frekvens är städning varannan vecka. I städinsatsen ingår underhållsstädning, dvs. dammsugning, golvtorkning, rengöring av hygienutrymmen och vid behov damning mm. Under ett kalenderår kan städinsatsen även omfatta moment som avfrostning, rengöring av kyl/frys/ugn/spis och spisfläkt. Dessa moment ska rymmas inom ramen för beviljad tid, vilket innebär att den enskilde får avstå viss del av underhållsstäd en vecka om man önskar något av dessa moment. Storstädning och fönsterputs bedöms kunna tillgodoses på annat sätt t ex av städfirma. Tillsyn Tillsyn kan beviljas den enskilde i form av telefonkontakt eller genom besök. Insatsen kan beviljas när den enskilde har stor fallrisk, är sjuk eller mycket orolig. Tvätt Tvätt utförs vanligen i samband med andra beviljade insatser såsom t ex städning. Vid enbart tvättinsats görs en individuell bedömning av vilken frekvens som insatserna bör ha. Tvättmaskin måste finnas i eller i närheten av bostaden. Tid beviljas inte för strykning. Trygghetslarm Trygghetslarm innebär möjlighet att påkalla hjälp dygnet runt vid behov av snabba hjälpinsatser. Trygghetslarm beviljas då oplanerat hjälpbehov kan uppstå, t ex risk för att ramla eller vid påtaglig oro. För att trygghetslarm ska kunna beviljas måste brukaren kunna lära sig att förstå hur trygghetslarmet kan användas samt ha fast telefoni. Trygghetsjouren med telefonrådgivning och information dygnet runt tar emot larm från trygghetslarmen och förmedlar dem till respektive hemtjänstområde/sjuksköterska. Utförare. Här avses den som efter beställning från Tiohundranämnden utför insatser inom omsorg eller vård Efter noggrann prövning och kvalitetskontroll godkänns utförare av Tiohundranämnden och har därefter rätt att utföra de uppgifter som godkännandet omfattar. Vårdbesök. Individen träffar en sjuksköterska eller en läkare på sjukhus eller vårdcentral. Vårdepisod. En period av vård på sjukhus för något speciellt medicinskt problem eller sjukdomstillstånd på en eller flera avdelningar på samma sjukhus eller på olika sjukhus. Kan vara kontinuerligt eller uppdelat i intervall. Vårdtillfälle. Individen är inskriven inom slutenvården. Växelvård. Se korttidsvistelse. 18

19 Det nationella projektet Bättre liv för multisjuka äldre Syfte, deltagare och organisation Projektets syfte var att identifiera systemhinder hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den äldre utvärdera och vidareutveckla metoden för uppföljning av multisjuka äldre för kontinuerlig användning i kommuner och landsting. I projektet deltog 12 landsting och 29 kommuner. Sammanlagt omfattar studien 298 multisjuka äldre. Av tabellen nedan framgår hur de 298 intervjuade äldre fördelade sig på de olika landstingen och vilka kommuner som ingått i undersökningen. Tabell 1 Deltagare i SKL:s studie Landsting Deltagande Kommuner Dalarna Avesta, Falun, 22 Hedemora Gävleborg Gävle 21 Jönköping Eksjö, Sävsjö 20 Tranås Kalmar Kalmar, Nybro, 35 Torsås Kronoberg Ljungby, Markaryd 20 Älmhult Stockholm Norrtälje 21 Södermanland Eskilstuna, Flen, Gnesta, 40 Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa Vingåker Västerbotten Skellefteå 24 Västmanland Västerås 20 Västra Götaland Orust, Uddevalla 29 Örebro Örebro 22 Östergötland Norrköping 24 Antal intervjuade äldre Totalt 12 landsting 29 kommuner 298 äldre Inom ramen för det nationella projektet har deltagarna träffats i tre olika typer av nätverk. 19

20 Nätverk för ansvariga, samordnare och intervjuare Nätverket hade fem gemensamma möten i Stockholm med information från SKL:s sida, uppföljning av kommunernas arbete och utbyte av erfarenheter. Deltagare från Tiohundra i detta nätverk var förvaltningschef Karin Thalén, FoUU chef Yvonne Lindholm och sjuksköterskan/intervjuaren Inger Åkerblom. Nätverk för apotekare Apotekare Christina Lindqvist-Örndahl från Farmaci representerade förvaltningen i detta nätverk. Hon har deltagit i två möten för apotekarna, men har också deltagit i SKL:s möten med ansvariga, samordnare och intervjuare. Nätverk för ekonomer Nätverket har träffats vid två tillfällen. Förvaltningens har representerats av Avdelningen för styrning och uppföljning (kolla enhetens namn) Telefonmöten Utöver nätverksträffarna har också telefonkonferenser använts för att dryfta olika frågor som uppkommit under projektets gång. Nätverksträffarna har varit viktiga för att kunna byta erfarenheter mellan deltagarna, men också för att ta upp olika problem som uppstått under projekttiden med SKL:s olika representanter. Projektet har också haft en gemensam dataplattform som möjliggjort att få del av övriga deltagares frågor, svar och resultat. Här har även minnesanteckningarna och annan dokumentation från olika möten lagts ut. Kostnadsanalysen - beräkningsmodeller De 298 äldre delades i SKL:s undersökning delats in i tre grupper utifrån den totalkostnad för vård och omsorg per individ som räknats fram. Kostnaderna räknades fram med hjälp av olika schabloner. Lågkostnadsgruppen består av de 25 % av de äldre som genererat de totalt sett lägsta kostnaderna för vård och omsorg under den undersökta 18- månadersperioden. Högkostnadsgruppen består på motsvarande sätt av de 25 % av de äldre som genererat de totalt sett högsta kostnaderna. Mellangruppen utgörs av halva den grupp som ligger mellan hög- och lågkostnadsgruppen. De individer som legat närmast medianen i denna grupp har fått bilda mellangruppen. 20

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun.

Riktlinjer - kvalitetsnivåer för bistånd till äldre i Nacka kommun. 1 (13) Dnr SÄN 2009/216-730 Tidigare D nr Äldrenämnden 2004/37 Ändringar gjorda enligt beslut: Äldrenämnden 2004-09-22 Äldrenämnden 2005-02-09 Äldrenämnden 2006-11-29 Social-och äldrenämnden 2009-12-15

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer TANUMS KOMMUN Omsorgsförvaltningen Datum 110203 Vår referens 2011.0035-732 On Riktlinjer - kvalitetsnivåer Biståndshandläggning SoL - ÄO Antagna av Omsorgsnämnden 21 110224 Innehåll 1. RIKTLINJER KVALITETSNIVÅER

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Utanför sjukhuset Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Att rita kartan & få kunskap om systemhinder Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Stiftelsen Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera Tema Multisjuka äldre Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset Detta visar en ny kartläggning av äldre med sammansatta behov. Studien har initierats av Sveriges Kommuner

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre En beskrivning av 22 personers väg genom vården och omsorgen i Örebro City Konferenscenter 2 maj 2011 Lena Hammarlund Örebro Kommun Ewa Slätmo Örebro läns Landsting

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade.

Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade. Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade. VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Beslut VON 2013-12-XX (Med giltighet fr.o.m. 2014-XX-XX) RIKTLINJER

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer