RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET"

Transkript

1 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

2 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

3 Denna skrift är publicerad av RFSL Stockholm, Stockholmsavdelningen inom Riksförbundet för homosexuellas- bisexuellas- och transpersoners rättigheter. Redaktör: Veronica Berg Skribenter: Veronica Berg, Sofie Wahlström och Sara Persson. Illustrationer: Mikael Hansén Goobar, Adress: Skolinformationsverksamheten RFSL Stockholm Box Stockholm Telefon: Hemsida: RFSL STOCKHOLM 2010

4 FÖRORD 4 Veronica Berg och Anna Söderström DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN 7 Veronica Berg DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG 14 Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg DEL 3 PRECIS SOM ALLA ANDRA* 39 Veronica Berg BILAGOR 55 *Tidigare publicerad i antologin Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. red: Darj & Bromseth (2010).

5 FÖRORD RFSL Stockholm har arbetat med skolinformation i olika former och omfattning sedan början av 1970-talet. Historiskt sett har detta inneburit att skolor i Stockholms län har tagit kontakt med RFSL Stockholm och önskat att ett par personer som själva definierat sig som hbt-personer skulle komma till skolan för att träffa eleverna och prata om hur det är att vara hbt-person och hur det gick till när dessa personer kom ut med sin hbt-identitet för sin omgivning. Detta sätt att arbeta kan i dagens termer beskrivas som toleranspedagogiskt. Från år 2007 och framåt har den normkritiska pedagogiken lanserats och fått fäste i olika typer av utbildningskontexter i Sverige. RFSL Stockholm har under dessa år valt att ändra inriktning på det skolinformationsarbete som bedrivs av föreningen. Under loppet av tre år har vi gått från ovan beskrivna förhållningssätt till ett arbetssätt som vilar på en normkritisk pedagogisk grund. Denna skrift är en dokumentation av resultatet av detta arbete och beskriver RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet så som den ser ut i skrivande stund, våren Det är vår bestämda uppfattning att pedagogiskt arbete är och bör vara ständigt föränderligt. Det innebär att det som beskrivs i denna skrift på intet sätt är statiskt utan tvärtom kommer att revideras löpande. Syftet med skriften är att sprida 6

6 vår erfarenhet och kunskap om hur man kan arbeta med utbildningsinsatser kring kön- och sexualitetsnormer i skolan och skall ses som ett exempel på hur ett sådant arbete kan struktureras och utföras. Vi vill rikta ett stort och innerligt tack till alla som arbetat som skolinformatörer för RFSL Stockholm under alla dessa år. Utan er delaktighet och era synpunkter hade RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet inte varit vad den är i dag. Innehållet i denna skrift är ett resultat av vårt gemensamma arbete. Vi vill även rikta ett särskilt tack till de medskribenter som deltagit i produktionen av denna skrift: Sara Persson och Sofie Wahlström, samt till Mikael Hansén Goobar, som har gjort illustrationerna. Ert ambitiösa arbete har varit beundransvärt. Stort tack även till Lotta Vilde Wahl för värdefull hjälp med korrekturläsning. Stockholm våren 2010 Veronica Berg Verksamhetsansvarig Utbildning RFSL Stockholm Anna Söderström Ordförande RFSL Stockholm 7

7 8

8 DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN av Veronica Berg BAKGRUND 8 NORMKRITISK PEDAGOGIK 9 KVALITETSSÄKRING 10 FRAMTIDA UTMANINGAR 13 9

9 BAKGRUND Syfte Skolinformationsverksamheten primära syfte är att skapa analyserande och ifråga sättande processer gällande kön- och sexualitetsnormer och dess konsekvenser hos de elever vi möter. Vi menar att dessa processer har en rad positiva effekter; strategier för förändring av normer utvecklas vilket leder till att kränkningar och diskriminering förebyggs och/eller stoppas. Verksamheten syftar även till att verka identitetsstärkande för de elever vi möter. Mål Verksamhetens yttersta mål är att uppnå ett samhälle fritt från heteronormativitet där alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, funktionsförmåga, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet och socioekonomisk status. Detta innebär i praktiken att vi fokuserar på att uppnå lika rättigheter för alla människor oavsett könsidentitet och sexuell identitet men även att ett intersektionellt perspektiv genomsyrar verksamheten. Målgrupp Skolinformationsverksamhetens primära målgrupp är elever på högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län. Vi genomför även lektioner för mellanstadieelever och andra typer av ungdomsgrupper, exempelvis konfirmandgrupper. Dock genomförs inte skolinformationer för yngre elever, eftersom metoderna inte är anpassade för denna målgrupp. Vuxengrupper som hör av sig till RFSL Stockholm och efterfrågar information eller utbildning hänvisas till vår utbildningsverksamhet för vuxna/yrkesverksamma. Varje läsår genomförs ca 400 skolinformationslektioner vilket innebär att minst , ofta närmare , elever tar del av våra lektioner varje läsår. Fler praktiska detaljer kring informationen och informatörernas arbetsrutiner finns som bilagor längst bak i denna skrift. 10

10 NORMKRITISK PEDAGOGIK Sedan begreppet normkritisk pedagogik lanserades i Sverige 2007 har detta beskrivits på olika sätt i olika sammanhang. Inom ramen för RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet förstås begreppet på följande sätt: Ett normkritiskt arbetssätt utgår från uppfattningen att normer påverkar människors åsikter och värderingar samt att normer ofta ligger till grund för kränkningar och diskriminering. Vi menar att grunden i ett normkritiskt pedagogiskt arbete är att synliggöra och formulera innebörden av olika typer av normer. Vidare är en viktig del i ett normkritiskt arbetssätt att skapa förutsättningar i det pedagogiska rummet för ifrågasättande av normer och dess konsekvenser. I synnerhet ska de maktoch statusobalanser som ofta är en konsekvens av olika normer synliggöras. En normkritisk pedagogik bör också ge utrymme för personer att, på ett individuellt plan, granska sin egen position i olika normsystem. Ett normkritiskt arbetssätt ska också, anser vi, erbjuda möjlighet till reflektion och diskussion gällande strategier för förändrig av normer som anses begränsande och/eller bedöms kunna leda till kränkningar och diskriminering. Utifrån ovanstående förståelse av begreppet normkritisk pedagogik har vi utformat skolinformationsverksamheten så som den beskrivs i denna skrift. 11

11 12 KVALITETSSÄKRING För att kunna erbjuda en professionell verksamhet med hög kvalitet lägger RFSL Stockholm vikt vid att skolinformationsverksamheten genomgående utvärderas och kvalitetssäkras. Detta sker kontinuerligt, enligt följande: Anställd samordnare Föreningen har en heltidsanställd person som ansvarar för skolinformationen. Denna bär det huvudsakliga ansvaret för rekrytering, utbildning och arbetsledning av informatörerna samt för administration och verksamhetens pedagogiska upplägg och utveckling. Dessutom genomför personen också enskilda utvärderings- och utvecklingssamtal med varje informatör minst en gång per termin. Genom denna arbetsledande roll har personen möjlighet att närvara vid skolinformationer, föra handledande samtal med informatörerna, och efter samtal med skolor och informatörer driva utveckling av verksamheten istället för att bara fokusera på de enskilda lektionstillfällena. Rekrytering av informatörer Nya informatörer rekryteras efter verksamhetens behov, i regel en gång per år. I rekryteringsprocessen utgår vi alltid från skriftliga ansökningar och utifrån dessa görs ett urval om maximalt 20 personer som kallas till intervju, varav personer erbjuds vidare utbildning. I urvalet läggs stor vikt vid engagemang och personlig lämplighet. Utbildning av informatörer Blivande informatörer grundutbildas i cirka 45 timmar innan de får börja arbeta som informatörer. Fokus ligger huvudsakligen på faktakunskaper och pedagogikkunskaper. Utbildningen förläggs alltid till kvällar och helger under ett tidspann om cirka två månader. Syftet med detta är att utbildningen då blir en process där det finns tid för reflektion mellan de olika momenten. Det konkreta innehållet i utbildningen samt medverkande föreläsare varierar från varje utbildningsomgång, vissa moment ingår dock alltid. Till exempel måste de blivande informatörerna sitta med i klassrummet under minst två skolinformationer och observera lektionerna. Vi ser detta som ett effektivt sätt för de blivande informatörerna att få en bra bild av hur våra lektioner går till. Faktakunskaperna handlar primärt om svensk hbt-historia samt om hur den svenska lagstiftningen är utformad och påverkar hbt-personers livsvillkor. Syftet är att de blivande informatörerna efter utbildningen ska ha så pass mycket sakkunskaper att de kan svara på de flesta faktarelaterade frågor som

12 eleverna ställer under en skolinformation. De ska till exempel kunna redogöra för såväl utredningsgången för transsexualism som för hur det kom sig att homosexualitet friskförklarades i Sverige Pedagogikkunskaperna handlar primärt om att ge de blivande informatörerna en gedigen förståelse för vad ett normkritiskt pedagogiskt arbete konkret innebär. De får även en fördjupad utbildning gällande hur skolinformationsverksamhetens lektionsupplägg är uppbyggt och fungerar. En stor del av utbildningstimmarna läggs på att gå igenom och öva på de pedagogiska metoder vi använder oss av under en skolinformation. Syftet med detta är att de blivande informatörerna, när de börjar informera, ska ha en stabil normkritisk pedagogisk grund att stå på. Under utbildningen får de till exempel öva på hur man på bästa sätt använder en whitebordtavla samt komma fram till strategier för hur man lugnar stökiga klasser. En ny informatörs första skolinformationer genomförs alltid tillsammans med en van informatör. Under varje termin har vi därutöver två till fyra fortbildnings- och/eller metodutvecklingstillfällen för informatörerna. Avgifter och ekonomisk ersättning Skolinformationerna är avgiftsbelagda för skolorna och informatörerna får en ekonomisk ersättning för lektionerna de genomför. Genom att ta betalt av skolorna vill vi signalera att RFSL Stockholms skolinformation är en professionell verksamhet som skolorna kan ställa vissa kvalitetskrav på. Genom att avgiftsbelägga skolinformationerna kan vi även ge informatörerna viss ekonomisk ersättning för de lektioner de genomför. Vi upplever att det senare har flera fördelar. Informatörernas arbete får högre status, de tenderar därmed att ta uppdraget som informatörer på större allvar och deras benägenhet att prioritera informationsarbetet ökar. Utvärdering Efter varje skolinformation utvärderas lektionen muntligt de två informatörerna emellan i form av ett eftersamtal. Det primära syftet med dessa samtal är att informatörerna ska ge varandra konstruktiv kritik och positiv respons när de fortfarande har lektionen i färskt minne. Därutöver träffas informatörerna minst en gång per termin för att utvärdera verksamheten och tillsammans utveckla de metoder och det lektionsupplägg vi använder. Syftet är att alla informatörers kunskaper och erfarenheter ska tas 13

13 till vara i den ständiga utvecklingen av verksamheten. Med jämna mellanrum låter vi lärare och skolpersonal som tar del av våra lektioner utvärdera verksamheten i form av ett enkätformulär. Syftet är ta reda på hur de vuxna på skolorna uppfattar verksamheten och våra lektioner. Vårt huvudsakliga utvärderingsarbete sker i elevgrupperna. Eftersom dessa är skolinformationsverksamhetens primära målgrupp låter vi varje läsår minst 1000 elever fylla i en kort utvärderingsenkät. Detta sker i klassrummet under de tio sista minuterna av varje lektion. Syftet är dubbelt: dels ger enkäterna oss information om hur eleverna uppfattar våra lektioner och dels ger de oss information om hur eleverna upplever klimatet i skolan gällande hbt-frågor. Den senaste versionen av enkäten samt informatörernas instruktioner för genomförandet av den, finns som bilaga längst bak i denna skrift. 14

14 FRAMTIDA UTMANINGAR Vi ser skolinformationen som en verksamhet under ständig utveckling, med uppgift att förnya såväl pedagogiska metoder som innehåll och målgrupp. Vi vill bland annat utveckla det interaktiva momentet i lektionen och önskar att detta även ska avspeglas i verksamhetens namn. Att i ett pedagogiskt sammanhang leda ett normkritiskt arbete med strategier för förändring av heteronormen som mål, bör kanske bedrivas som ett utbildnings- snarare än ett informationsarbete. Vi vill också bredda målgruppen och önskar att i framtiden rikta oss till alla upp till 20 år, inte enbart skolklasser. Detta skulle öppna upp för möjligheter till samarbete med till exempel ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och fritidsgårdar viktiga mötesplatser för ungdomar. Vi ser också att det är av största vikt att utveckla verksamhetens intersektionella perspektiv i det konkreta arbetet. Vi söker samarbeten med andra organisationer som arbetar med utbildningsinsatser för ungdomar, med liknande målsättning som skolinformationen, med en vision om att i framtiden, tillsammans med andra aktörer, utveckla normkritiska och intersektionella utbildningsinsatser för ungdomar. 15

15 DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG av Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG 15 16

16 SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG Innan lektionen Innan lektionen börjar bör du skaffa information om skolan, till exempel via dess hemsida. Skaffa dig också information om hur väl förberedda eleverna är inför lektionen. Eleverna ska enligt överenskommelse med RFSL Stockholm vara informerade om att ni ska komma och prata om hbt-frågor. Olika lärare väljer dock att förbereda sina elever på olika sätt. En del nämner bara att vi ska komma medan andra ägnar flera lektioner åt ämnet innan vi kommer till skolan. Kolla alltid med läraren innan informationen hur den har förberett klassen och hur det har gått. Detta ökar din möjligheter att lägga informationen på en lagom nivå. Tänk också på att ordna praktiska saker, såsom whiteboardpennor, stänga av mobiltelefoner och skriva upp RFSL Stockholm plus ditt förnamn på tavlan. Se till så att alla elever sitter så att de ser både er och tavlan. Steg 1; Inled lektionen Kolla av stämningen i klassen genom att hälsa och presentera er med förnamn, samla ihop klassens förkunskaper ytterligare genom att fråga om de vet varför ni är där, eller vad ni ska prata om. Berätta sedan att lektionen ska handla om en massa saker, men mest om kön, sexualitet och normer. Uppmuntra till dialog! Berätta för eleverna att de kommer att få vara delaktiga under hela lektionen och att de gärna får ställa frågor. Berätta hur länge lektionen kommer att pågå det hjälper er att hålla reda på tiden. Om ni bestämt att ni ska lägga in en paus i lektionen, tala också om det för eleverna i början av lektionen. Steg 2; Presentation av RFSL Börja med att fråga eleverna om de vet vad RFSL är för organisation och vad RFSL står för. Berätta sedan att RFSL arbetar för att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter - oavsett sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Förklara att det inte alltid ser ut så idag men att det är det som RFSL vill uppnå. 17

17 Tidsplanering lektion En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. 0 minuter 30 minuter 60 minuter 90 minuter ca 5 min ca 20 min ca 25 min max 5 min ca 15 min ca 15 min ca 5 min Lektionsstart Presentation av RFSL Stockholm Kön Sexualitet Begrepp Heteronormativitet Eventuell rast hbt-historia tid för diskussion och frågor Avslutning Utdelning av aktuellt material och information 18

18 RFSL arbetar för likabehandling och lika rättigheter på fyra primära sätt: Politiskt påverkansarbete (i styrelsen) Informations- och utbildningsarbete (till exempel genom skolinformationer) Socialt (genom att skapa mötesplatser, exempelvis Egalia) Stödjande verksamhet (såsom kuratorsmottagningen) När RFSL bildades 1950 stod förkortningen för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Eftersom RFSL arbetar för lika rättigheter gällande både kön och sexualitet så blev det med tiden ett missvisande namn. Därför är RFSL:s underrubrik, sedan 2007 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. 19

19 Steg 3; Genomgång av kön, sexualitet och begrepp När vi pratar om kön, sexualitet och begrepp på en skolinformation utgår vi från listan med begreppsdefinitioner nedan samt informationen som du kan hitta under styckena kön och sexualitet. Nedan följer riktlinjer för och tips på hur genomgången rent pedagogiskt går till. Kön och sexualitet; Börja med att gå igenom hur kön och sexualitet kan förstås, på så sätt blir genomgången av ord/begrepp som beskriver kön och sexualitet smidigare. Följ riktlinjerna om kön och sexualitet nedan och låt eleverna vara delaktiga under genomgången. Uppställning på tavlan; begrepp. Uppställning på tavlan; begrepp Uppställningen nedan nedan visar visar hur tavlan hur ska tavlan se ut ska efter se att ut genomgången efter att genomgången av begrepp är klar. av Skriv begreppen upp ett ord i taget är klara. i samband Skriv med upp att ett ni går ord igenom i taget det. i samband Skriv aldrig med upp allt att på ni en går gång, igenom det det. skulle Skriv med stor aldrig säkerhet upp leda allt till på att en eleverna gång, det kollar skulle på tavlan med och stor funderar säkerhet på alla leda ord ni till skrivit att där, istället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. eleverna kollar på tavlan och funderar på alla ord ni skrivit där, i stället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. H omosexualitet B isexualitet Heterosexualitet Cisperson Kön Biologiskt Juridiskt Identitet T ranspersoner Socialt Queer Transsexualism Intergender Transvestism Drag queen/drag king Intersexualism Transkille Transtjej hon han hen den 20

20 Kön Under en skolinformation pratar vi om begreppet kön utifrån nedanstående förklaringsmodell. När vi pratar om kön skriver vi upp de fyra rubrikerna nedan på tavlan. Biologiskt kön handlar om hur människors kroppar är utformade. Det innefattar bland annat inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Juridiskt kön är det som finns registrerat i folkbokföringen och som står i pers oners pass och id-handlingar. Alla barn som föds tilldelas (utifrån det biologiska könet) ett juridiskt kön direkt efter födseln. Juridiskt kön framgår också av ens personnummer. I Sverige finns två juridiska kön: tjej/kvinna (ett F i passet) eller kille/man (ett M i passet). När ni senare pratar om transpersoner kan ni gärna förklara begreppen FtM och MtF genom att hänvisa till bokstäverna i våra pass. Socialt kön handlar om hur en person uttrycker sitt kön; genom kroppsspråk, kläder och accessoarer, beteende, smink och frisyr. Socialt kön kan även beskrivas som könsuttryck eller genus, som också kan studeras på universitetsnivå. Könsidentitet är en persons självidentifierade kön det vill säga det kön som en person känner sig som. Könsidentitet kan också beskrivas som mentalt kön. Sexualitet Sexualitet är ett vitt begrepp som kan tolkas och förstås på olika sätt. I svensk lagstiftning finns begreppet sexuell läggning med betydelsen en persons homo- bi- eller heterosexualitet angiven. Under en skolinformation använder vi begreppet sexualitet, vilket vi pratar om utifrån nedanstående förklaringsmodell. Vi skriver i regel inte upp nedanstående på tavlan under lektionen. Vi har istället förklaringsmodellen som riktlinje när vi pratar med eleverna om sexualitet. Lust handlar om vem eller vilka en person känner sexuell och/eller känslomässig lust till. Lust handlar alltså om vad en person gillar och föredrar och kan även beskrivas som begär eller preferens. Praktik handlar om vem eller vilka en person har en relation och/eller sex med. 21

21 22 Identitet handlar om hur en person själv upplever sin sexualitet. Många personer väljer att beskriva sin sexualitet med ett eller flera ord, exempelvis queer och/eller homo-, bi- eller heterosexuell. Förklaringar av ord som rör kön och sexualitet Ord som rör sexualiteter: Homosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av samma biologiska kön som man själv har. Bisexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer oavsett kön. En del väljer uttrycket oavsett kön medan andra väljer att säga båda könen. Heterosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av motsatt biologiskt kön än det man själv har. Asexualitet oförmågan att bli kär i / förälskad i / kåt på andra människor. En del asexuella har en sexuell praktik utan att känna sexuell upphetsning, andra blir attraherade av olika människor utan att för den delen känna sexuell attraktion. Begreppet används olika av olika personer. Ord som rör både kön och sexualitet: Queer är ett brett uttryck som kan betyda flera olika saker men grunden är ett ifrågasättande av både heteronormen och tvåkönsmodellen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. I den meningen brukar queer åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sig. Ord som rör kön, könsuttryck och könsidentitet: Intersexualism är en medicinsk diagnos som innebär att en persons kropp inte går att könsbestämma som aningen tjej eller kille, biologiskt sett. Intersexualism är ett medfött tillstånd som endast har med en persons fysiska kropp att göra. Att vara intersexuell är inte samma sak som att vara transperson men man brukar ofta nämna intersexualism när man pratar om transfrågor. Cisperson Beskriver en person vars könsidentitet stämmer överens med det biologiska och juridiska kön som den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att cispersoners könsuttryck stämmer överrens med samhällets normer för hur

22 en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte alltid vara så. En cisperson är till exempel en person som biologiskt och juridiskt är tjej och som också identifierar sig som tjej. Transperson Beskriver en person vars könsidentitet inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att transpersoners könsuttryck inte stämmer överrens med samhällets normer för hur en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte vara så. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är kille men som identifierar sig som någonting annat än det. Transsexualism innebär att en person identifierar sig som ett annat kön än det biologiska och juridiska kön som tilldelades personen vid födseln. Transsexuella personer har ofta en önskan att förändra kroppen helt eller delvis, främst genom hormonell och kirurgisk behandling. I Sverige kan tran ssexuella personer även få ett nytt juridiskt kön. Transvestism innebär att en person, ibland eller alltid helt eller delvis, klär sig i det som anses vara typiska kläder för ett annat kön. Det behöver inte bara handla om kläder. Det kan även handla om accessoarer, såsom väskor, parfymer och smycken. Intergender innebär att en person inte vill inordna sig i tvåkönsnormen kvinna-man utan istället definierar sig mellan eller bortom denna könsuppdelning. Konkret innebär det ofta att en person definierar sig som någonting annat än tjej eller kille eller som både tjej och kille. Personer som definierar sig som intergender har oftast ingen vilja att förändra kroppen eller göra en ändring av sitt juridiska kön. Drag show Drag queen/drag king innebär att en person ikläder sig maskulina eller feminina attribut, i en tappning som kan beskrivas som överdriven. Detta kallas för att draga. Drag sker ofta i underhållande syfte men kan också handla om att ifrågasätta normer gällande könsuttryck. En person kan syssla med olika typer av drag oavsett könsidentitet; en tjej kan vara drag queen och en kille kan vara drag king. Många blandar samtidigt accessoarer kopplade till båda könen, exempelvis kjol och mustasch. 23

23 Begrepp, ordens ursprungsbetydelser; När ni förklarar vad begreppen betyder och innebär kan det också vara bra att ta hjälp av ordens ursprungsbetydelser, detta gör i många fall innebörden av begreppen tydlig och begriplig. Trans = förflyttning/över. Finns till exempel i orden transport, transaktion och transformering. Rent språkligt tyder trans- på någon form av förflyttning eller omvandling. Ordet transperson kan således rent språkligt förklaras som en person som förflyttar sig på något sätt gällande kön. Cis = på samma sida. Ordet cisperson kan språkligen förstås som en person vars biologiska, juridiska och självidentifierade kön befinner sig på samma sida För en cisperson sker alltså ingen förflyttning gällande kön (utom möjligen gällande socialt kön). Sexus = kön. Genom att förklara att sex i många av orden vi använder betyder kön kan innebörden av orden göras tydlig. Exempelvis kan ordet transsexualism förstås som en förflyttning(trans) gällande kön(sex). Vestio = kläder. Ordet transvestit går följaktligen att förstå rent språkligt som en person som förflyttar sig(trans) gällande kläder(vestio). Om kläder och attribut inte hade varit könskodade, skulle antagligen inte transvestism funnits som begrepp, eftersom det då inte hade funnits olika kläder att flytta sig mellan. Gender = genus/socialt kön. Inter = mellan. Intergender kan alltså språkligen förstås som att befinna sig mellan(inter) eller bortom socialt kön/genus(gender). Homo = lik/identisk. Bi = två/dubbel. Hetero = annan/olika Ett ords betydelse är individuell och i ständig förändring Var tydliga med att förklara att de ord vi använder och förklarar kan förstås på olika sätt. De kan betyda olika saker för olika människor och innebörden av dem ändras också över tid. Det skapas också nya ord över tid och vissa 24

24 ord försvinner ur språket. Orden cisperson och intergender är exempel på ord som är något nyare i Svenska språket än till exempel orden heterosexuell och bisexuell. Eftersom orden kan förstås på olika sätt presenterar vi aldrig några direkta sanningar gällande ordens betydelse under en skolinformation. Vi använder tvärtom ett nyanserat språk när vi pratar om begreppens innebörd, exempelvis genom att använda formuleringar såsom; för många människor verkar ordet [ ] betyda ungefär [ ], men för andra kan det betyda [ ], ordet kan alltså, precis som alla ord vi pratar om här i dag, förstås på lite olika sätt men oftast betyder det ungefär [ ]. Synonymer Många av orden vi går igenom har flera synonymer som i sin tur har olika laddning, både generellt sätt och för olika människor. 1. Låt eleverna säga alla synonymer de känner till på de ord ni skrivit upp på tavlan. 2. Diskutera synonymerna tillsammans med eleverna utifrån följande frågeställningar; Vilken laddning har de olika orden? Vilka upplevs oftast som positiva? Vilka upplevs oftast som negativa? Vad kan dessa skillnader i laddning bero på? Vilka ord har flest synonymer? Finns det ord som inte har några synonymer alls? Vad kan eventuella skillnader bero på? Du bestämmer I slutet av genomgången poängterar ni alltid att varje människa själv bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv när det gäller kön och sexualitet. Ingen annan kan säga att man är det ena eller det andra beroende på hur den uppfattar en, utan var och en vet bäst själv vad den är. Det är viktigt att poängtera att vi med du bestämmer inte menar att man kan bestämma vad man känner. När vi under en skolinformation säger du bestämmer syftar vi på att varje människa bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv. Vi lyfter alltid även upp möjligheten att bestämma att man inte vill kalla sig för någonting alls samt möjligheten att komma på ett helt nytt ord för att beskriva sig själv om man inte tycker att de ord som finns passar en. 25

25 26

26 Steg 4; Heteronormen Börja genomgången av heteronormen med att definiera och diskutera vad begreppet norm innebär. Syftet med detta är att alla elever ska ha en gemensam förståelse för hur normer fungerar generellt innan vi går vidare och specifikt pratar om normer som har med kön och sexualitet att göra. Börja med att diskutera ordet norm på ett allmänt sätt. Kom, tillsammans med eleverna, fram till att normer kan beskriva som oskrivna regler. Förklara vad som är typiskt för normer Vad som är typiskt för normer kan sammanfattas i nedanstående punktlista. Ni behöver inte skriva upp punktlistan på tavlan under lektionen men ha den som riktlinje när ni, tillsammans med eleverna, pratar om vad som är typiskt för normer allmänt sett. Normer = oskrivna regler Outtalade Ser olika ut i olika sammanhang Förändras ständigt Märks oftast först när de bryts Att bryta normer får ofta konsekvenser Ta exempel på olika samhällsnormer För att göra diskussionen om normer konkret kan ni ta exempel på olika samhällsnormer som de flesta kan relatera till, exempelvis att stå i kö, att hälsa med höger hand och att stå till höger och gå till vänster i rulltrappor. Låt även eleverna reflektera över vad som kan hända om någon bryter mot dessa normer. Genomgången av heteronormen ska alltid vara interaktiv och bygga på att eleverna är delaktiga. Var tydliga gällande detta redan innan ni startar genomgången. Ni kan exempelvis säga att nu ska vi prata om normer som har med kön och sexualitet att göra och då tänkte vi att ni ska få vara med. Det blir mycket roligare om vi gör detta tillsammans än att bara vi pratar. Prata om heteronormen i tre steg: 1. Formulera hur heteronormen generellt är uppbyggd och fungerar 27

27 2. Synliggör vanligt förekommande konsekvenser av heteronormen 3. För ett konkret samtal om strategier för förändring av heteronormen Hur heteronormen är uppbyggd och fungerar Ställ nedanstående frågor till eleverna och skapa en diskussion utifrån svaren de ger er. Genomgången går ut på att ni ska följa två generella personer, en tjej och en kille, genom livet och på så sätt rita upp en illustration över heteronormen på tavlan. Var från början tydliga med vad ni ska göra. Säg till exempel att nu ska vi följa två personer genom livet, från att de är små tills de bli vuxna. Tanken är att vi ska försöka komma fram till vilka förväntningar som finns på tjejer och killar, om det finns några skillnader och vad det finns för likheter. Starta genomgången genom att ställa nedanstående frågor till eleverna, ungefär i den ordning de anges nedan. Svaren eleverna ger er skriver ni alltjämt upp på tavlan. Tanken är att eleverna ska berätta för er hur de upplever heteronormen, inte tvärtom. Ibland kan ni behöva ställa följdfrågor som inte står angivna nedan. Ni kan även behöva ställa andra frågor än de som anges nedan, tanken är att genomgången ska vara levande om ni kommer på egna frågeställningar som ni upplever synliggör heteronormen är det enbart positivt. Hur bestäms ett nyfött barns biologiska kön? Vad är det som avgör vilket juridiskt kön ett nyfött barn får? Varför vill omgivningen veta vilket kön ett nyfött barn har? Tilltalar de vuxna i barnens omgivning barnen på samma eller olika sätt beroende på om de uppfattas som tjejer eller killar? Finns det typiska tjejkläder respektive killkläder? Varför ser de olika ut? Finns det typiska tjejleksaker respektive killeksaker? När barnen blir lite äldre och börjar skolan vad förväntas tjejer respektive killar göra på fritiden? 28

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Vi kommer att använda benämningen hbti i broschyren, eftersom den inkluderar de flesta personer tillhörande sexuella minoriteter och könsminoriteter.

Vi kommer att använda benämningen hbti i broschyren, eftersom den inkluderar de flesta personer tillhörande sexuella minoriteter och könsminoriteter. Att behandla sexuella minoriteter och könsminoriteter i media är inte alltid en enkel uppgift. Det är mänskligt att utgå ifrån att alla lever sina liv "som folk gör mest" och att man vänjer sig vid det

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013 Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2013 - augusti 2013 INNEHÅLL sid LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG 2 ORDLISTA 3 SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED LIKABEHANDLING? 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Heli Lindström,

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen

Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen Handledning för dig som vill arbeta med boken i studiegrupp Många yrkeskårer och branscher har etiska riktlinjer som slår fast att alla människor

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagårdens Naturförskola 20150201-20160131 2(13 Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...6

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Begrepp Trans* är ett samlingsbegrepp för en grupp människor som på olika vis inte passar in i dagens normsystem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solgårdens förskola & pedagogisk omsorg 20150201-20160131 2(12) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lönnegårdens förskola och Pedagogisk omsorg 20150201-20160131 2(12 Innehåll 1 Vår vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer