RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET"

Transkript

1 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

2 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

3 Denna skrift är publicerad av RFSL Stockholm, Stockholmsavdelningen inom Riksförbundet för homosexuellas- bisexuellas- och transpersoners rättigheter. Redaktör: Veronica Berg Skribenter: Veronica Berg, Sofie Wahlström och Sara Persson. Illustrationer: Mikael Hansén Goobar, Adress: Skolinformationsverksamheten RFSL Stockholm Box Stockholm Telefon: Hemsida: RFSL STOCKHOLM 2010

4 FÖRORD 4 Veronica Berg och Anna Söderström DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN 7 Veronica Berg DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG 14 Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg DEL 3 PRECIS SOM ALLA ANDRA* 39 Veronica Berg BILAGOR 55 *Tidigare publicerad i antologin Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. red: Darj & Bromseth (2010).

5 FÖRORD RFSL Stockholm har arbetat med skolinformation i olika former och omfattning sedan början av 1970-talet. Historiskt sett har detta inneburit att skolor i Stockholms län har tagit kontakt med RFSL Stockholm och önskat att ett par personer som själva definierat sig som hbt-personer skulle komma till skolan för att träffa eleverna och prata om hur det är att vara hbt-person och hur det gick till när dessa personer kom ut med sin hbt-identitet för sin omgivning. Detta sätt att arbeta kan i dagens termer beskrivas som toleranspedagogiskt. Från år 2007 och framåt har den normkritiska pedagogiken lanserats och fått fäste i olika typer av utbildningskontexter i Sverige. RFSL Stockholm har under dessa år valt att ändra inriktning på det skolinformationsarbete som bedrivs av föreningen. Under loppet av tre år har vi gått från ovan beskrivna förhållningssätt till ett arbetssätt som vilar på en normkritisk pedagogisk grund. Denna skrift är en dokumentation av resultatet av detta arbete och beskriver RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet så som den ser ut i skrivande stund, våren Det är vår bestämda uppfattning att pedagogiskt arbete är och bör vara ständigt föränderligt. Det innebär att det som beskrivs i denna skrift på intet sätt är statiskt utan tvärtom kommer att revideras löpande. Syftet med skriften är att sprida 6

6 vår erfarenhet och kunskap om hur man kan arbeta med utbildningsinsatser kring kön- och sexualitetsnormer i skolan och skall ses som ett exempel på hur ett sådant arbete kan struktureras och utföras. Vi vill rikta ett stort och innerligt tack till alla som arbetat som skolinformatörer för RFSL Stockholm under alla dessa år. Utan er delaktighet och era synpunkter hade RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet inte varit vad den är i dag. Innehållet i denna skrift är ett resultat av vårt gemensamma arbete. Vi vill även rikta ett särskilt tack till de medskribenter som deltagit i produktionen av denna skrift: Sara Persson och Sofie Wahlström, samt till Mikael Hansén Goobar, som har gjort illustrationerna. Ert ambitiösa arbete har varit beundransvärt. Stort tack även till Lotta Vilde Wahl för värdefull hjälp med korrekturläsning. Stockholm våren 2010 Veronica Berg Verksamhetsansvarig Utbildning RFSL Stockholm Anna Söderström Ordförande RFSL Stockholm 7

7 8

8 DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN av Veronica Berg BAKGRUND 8 NORMKRITISK PEDAGOGIK 9 KVALITETSSÄKRING 10 FRAMTIDA UTMANINGAR 13 9

9 BAKGRUND Syfte Skolinformationsverksamheten primära syfte är att skapa analyserande och ifråga sättande processer gällande kön- och sexualitetsnormer och dess konsekvenser hos de elever vi möter. Vi menar att dessa processer har en rad positiva effekter; strategier för förändring av normer utvecklas vilket leder till att kränkningar och diskriminering förebyggs och/eller stoppas. Verksamheten syftar även till att verka identitetsstärkande för de elever vi möter. Mål Verksamhetens yttersta mål är att uppnå ett samhälle fritt från heteronormativitet där alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, funktionsförmåga, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet och socioekonomisk status. Detta innebär i praktiken att vi fokuserar på att uppnå lika rättigheter för alla människor oavsett könsidentitet och sexuell identitet men även att ett intersektionellt perspektiv genomsyrar verksamheten. Målgrupp Skolinformationsverksamhetens primära målgrupp är elever på högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län. Vi genomför även lektioner för mellanstadieelever och andra typer av ungdomsgrupper, exempelvis konfirmandgrupper. Dock genomförs inte skolinformationer för yngre elever, eftersom metoderna inte är anpassade för denna målgrupp. Vuxengrupper som hör av sig till RFSL Stockholm och efterfrågar information eller utbildning hänvisas till vår utbildningsverksamhet för vuxna/yrkesverksamma. Varje läsår genomförs ca 400 skolinformationslektioner vilket innebär att minst , ofta närmare , elever tar del av våra lektioner varje läsår. Fler praktiska detaljer kring informationen och informatörernas arbetsrutiner finns som bilagor längst bak i denna skrift. 10

10 NORMKRITISK PEDAGOGIK Sedan begreppet normkritisk pedagogik lanserades i Sverige 2007 har detta beskrivits på olika sätt i olika sammanhang. Inom ramen för RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet förstås begreppet på följande sätt: Ett normkritiskt arbetssätt utgår från uppfattningen att normer påverkar människors åsikter och värderingar samt att normer ofta ligger till grund för kränkningar och diskriminering. Vi menar att grunden i ett normkritiskt pedagogiskt arbete är att synliggöra och formulera innebörden av olika typer av normer. Vidare är en viktig del i ett normkritiskt arbetssätt att skapa förutsättningar i det pedagogiska rummet för ifrågasättande av normer och dess konsekvenser. I synnerhet ska de maktoch statusobalanser som ofta är en konsekvens av olika normer synliggöras. En normkritisk pedagogik bör också ge utrymme för personer att, på ett individuellt plan, granska sin egen position i olika normsystem. Ett normkritiskt arbetssätt ska också, anser vi, erbjuda möjlighet till reflektion och diskussion gällande strategier för förändrig av normer som anses begränsande och/eller bedöms kunna leda till kränkningar och diskriminering. Utifrån ovanstående förståelse av begreppet normkritisk pedagogik har vi utformat skolinformationsverksamheten så som den beskrivs i denna skrift. 11

11 12 KVALITETSSÄKRING För att kunna erbjuda en professionell verksamhet med hög kvalitet lägger RFSL Stockholm vikt vid att skolinformationsverksamheten genomgående utvärderas och kvalitetssäkras. Detta sker kontinuerligt, enligt följande: Anställd samordnare Föreningen har en heltidsanställd person som ansvarar för skolinformationen. Denna bär det huvudsakliga ansvaret för rekrytering, utbildning och arbetsledning av informatörerna samt för administration och verksamhetens pedagogiska upplägg och utveckling. Dessutom genomför personen också enskilda utvärderings- och utvecklingssamtal med varje informatör minst en gång per termin. Genom denna arbetsledande roll har personen möjlighet att närvara vid skolinformationer, föra handledande samtal med informatörerna, och efter samtal med skolor och informatörer driva utveckling av verksamheten istället för att bara fokusera på de enskilda lektionstillfällena. Rekrytering av informatörer Nya informatörer rekryteras efter verksamhetens behov, i regel en gång per år. I rekryteringsprocessen utgår vi alltid från skriftliga ansökningar och utifrån dessa görs ett urval om maximalt 20 personer som kallas till intervju, varav personer erbjuds vidare utbildning. I urvalet läggs stor vikt vid engagemang och personlig lämplighet. Utbildning av informatörer Blivande informatörer grundutbildas i cirka 45 timmar innan de får börja arbeta som informatörer. Fokus ligger huvudsakligen på faktakunskaper och pedagogikkunskaper. Utbildningen förläggs alltid till kvällar och helger under ett tidspann om cirka två månader. Syftet med detta är att utbildningen då blir en process där det finns tid för reflektion mellan de olika momenten. Det konkreta innehållet i utbildningen samt medverkande föreläsare varierar från varje utbildningsomgång, vissa moment ingår dock alltid. Till exempel måste de blivande informatörerna sitta med i klassrummet under minst två skolinformationer och observera lektionerna. Vi ser detta som ett effektivt sätt för de blivande informatörerna att få en bra bild av hur våra lektioner går till. Faktakunskaperna handlar primärt om svensk hbt-historia samt om hur den svenska lagstiftningen är utformad och påverkar hbt-personers livsvillkor. Syftet är att de blivande informatörerna efter utbildningen ska ha så pass mycket sakkunskaper att de kan svara på de flesta faktarelaterade frågor som

12 eleverna ställer under en skolinformation. De ska till exempel kunna redogöra för såväl utredningsgången för transsexualism som för hur det kom sig att homosexualitet friskförklarades i Sverige Pedagogikkunskaperna handlar primärt om att ge de blivande informatörerna en gedigen förståelse för vad ett normkritiskt pedagogiskt arbete konkret innebär. De får även en fördjupad utbildning gällande hur skolinformationsverksamhetens lektionsupplägg är uppbyggt och fungerar. En stor del av utbildningstimmarna läggs på att gå igenom och öva på de pedagogiska metoder vi använder oss av under en skolinformation. Syftet med detta är att de blivande informatörerna, när de börjar informera, ska ha en stabil normkritisk pedagogisk grund att stå på. Under utbildningen får de till exempel öva på hur man på bästa sätt använder en whitebordtavla samt komma fram till strategier för hur man lugnar stökiga klasser. En ny informatörs första skolinformationer genomförs alltid tillsammans med en van informatör. Under varje termin har vi därutöver två till fyra fortbildnings- och/eller metodutvecklingstillfällen för informatörerna. Avgifter och ekonomisk ersättning Skolinformationerna är avgiftsbelagda för skolorna och informatörerna får en ekonomisk ersättning för lektionerna de genomför. Genom att ta betalt av skolorna vill vi signalera att RFSL Stockholms skolinformation är en professionell verksamhet som skolorna kan ställa vissa kvalitetskrav på. Genom att avgiftsbelägga skolinformationerna kan vi även ge informatörerna viss ekonomisk ersättning för de lektioner de genomför. Vi upplever att det senare har flera fördelar. Informatörernas arbete får högre status, de tenderar därmed att ta uppdraget som informatörer på större allvar och deras benägenhet att prioritera informationsarbetet ökar. Utvärdering Efter varje skolinformation utvärderas lektionen muntligt de två informatörerna emellan i form av ett eftersamtal. Det primära syftet med dessa samtal är att informatörerna ska ge varandra konstruktiv kritik och positiv respons när de fortfarande har lektionen i färskt minne. Därutöver träffas informatörerna minst en gång per termin för att utvärdera verksamheten och tillsammans utveckla de metoder och det lektionsupplägg vi använder. Syftet är att alla informatörers kunskaper och erfarenheter ska tas 13

13 till vara i den ständiga utvecklingen av verksamheten. Med jämna mellanrum låter vi lärare och skolpersonal som tar del av våra lektioner utvärdera verksamheten i form av ett enkätformulär. Syftet är ta reda på hur de vuxna på skolorna uppfattar verksamheten och våra lektioner. Vårt huvudsakliga utvärderingsarbete sker i elevgrupperna. Eftersom dessa är skolinformationsverksamhetens primära målgrupp låter vi varje läsår minst 1000 elever fylla i en kort utvärderingsenkät. Detta sker i klassrummet under de tio sista minuterna av varje lektion. Syftet är dubbelt: dels ger enkäterna oss information om hur eleverna uppfattar våra lektioner och dels ger de oss information om hur eleverna upplever klimatet i skolan gällande hbt-frågor. Den senaste versionen av enkäten samt informatörernas instruktioner för genomförandet av den, finns som bilaga längst bak i denna skrift. 14

14 FRAMTIDA UTMANINGAR Vi ser skolinformationen som en verksamhet under ständig utveckling, med uppgift att förnya såväl pedagogiska metoder som innehåll och målgrupp. Vi vill bland annat utveckla det interaktiva momentet i lektionen och önskar att detta även ska avspeglas i verksamhetens namn. Att i ett pedagogiskt sammanhang leda ett normkritiskt arbete med strategier för förändring av heteronormen som mål, bör kanske bedrivas som ett utbildnings- snarare än ett informationsarbete. Vi vill också bredda målgruppen och önskar att i framtiden rikta oss till alla upp till 20 år, inte enbart skolklasser. Detta skulle öppna upp för möjligheter till samarbete med till exempel ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och fritidsgårdar viktiga mötesplatser för ungdomar. Vi ser också att det är av största vikt att utveckla verksamhetens intersektionella perspektiv i det konkreta arbetet. Vi söker samarbeten med andra organisationer som arbetar med utbildningsinsatser för ungdomar, med liknande målsättning som skolinformationen, med en vision om att i framtiden, tillsammans med andra aktörer, utveckla normkritiska och intersektionella utbildningsinsatser för ungdomar. 15

15 DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG av Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG 15 16

16 SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG Innan lektionen Innan lektionen börjar bör du skaffa information om skolan, till exempel via dess hemsida. Skaffa dig också information om hur väl förberedda eleverna är inför lektionen. Eleverna ska enligt överenskommelse med RFSL Stockholm vara informerade om att ni ska komma och prata om hbt-frågor. Olika lärare väljer dock att förbereda sina elever på olika sätt. En del nämner bara att vi ska komma medan andra ägnar flera lektioner åt ämnet innan vi kommer till skolan. Kolla alltid med läraren innan informationen hur den har förberett klassen och hur det har gått. Detta ökar din möjligheter att lägga informationen på en lagom nivå. Tänk också på att ordna praktiska saker, såsom whiteboardpennor, stänga av mobiltelefoner och skriva upp RFSL Stockholm plus ditt förnamn på tavlan. Se till så att alla elever sitter så att de ser både er och tavlan. Steg 1; Inled lektionen Kolla av stämningen i klassen genom att hälsa och presentera er med förnamn, samla ihop klassens förkunskaper ytterligare genom att fråga om de vet varför ni är där, eller vad ni ska prata om. Berätta sedan att lektionen ska handla om en massa saker, men mest om kön, sexualitet och normer. Uppmuntra till dialog! Berätta för eleverna att de kommer att få vara delaktiga under hela lektionen och att de gärna får ställa frågor. Berätta hur länge lektionen kommer att pågå det hjälper er att hålla reda på tiden. Om ni bestämt att ni ska lägga in en paus i lektionen, tala också om det för eleverna i början av lektionen. Steg 2; Presentation av RFSL Börja med att fråga eleverna om de vet vad RFSL är för organisation och vad RFSL står för. Berätta sedan att RFSL arbetar för att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter - oavsett sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Förklara att det inte alltid ser ut så idag men att det är det som RFSL vill uppnå. 17

17 Tidsplanering lektion En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. 0 minuter 30 minuter 60 minuter 90 minuter ca 5 min ca 20 min ca 25 min max 5 min ca 15 min ca 15 min ca 5 min Lektionsstart Presentation av RFSL Stockholm Kön Sexualitet Begrepp Heteronormativitet Eventuell rast hbt-historia tid för diskussion och frågor Avslutning Utdelning av aktuellt material och information 18

18 RFSL arbetar för likabehandling och lika rättigheter på fyra primära sätt: Politiskt påverkansarbete (i styrelsen) Informations- och utbildningsarbete (till exempel genom skolinformationer) Socialt (genom att skapa mötesplatser, exempelvis Egalia) Stödjande verksamhet (såsom kuratorsmottagningen) När RFSL bildades 1950 stod förkortningen för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Eftersom RFSL arbetar för lika rättigheter gällande både kön och sexualitet så blev det med tiden ett missvisande namn. Därför är RFSL:s underrubrik, sedan 2007 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. 19

19 Steg 3; Genomgång av kön, sexualitet och begrepp När vi pratar om kön, sexualitet och begrepp på en skolinformation utgår vi från listan med begreppsdefinitioner nedan samt informationen som du kan hitta under styckena kön och sexualitet. Nedan följer riktlinjer för och tips på hur genomgången rent pedagogiskt går till. Kön och sexualitet; Börja med att gå igenom hur kön och sexualitet kan förstås, på så sätt blir genomgången av ord/begrepp som beskriver kön och sexualitet smidigare. Följ riktlinjerna om kön och sexualitet nedan och låt eleverna vara delaktiga under genomgången. Uppställning på tavlan; begrepp. Uppställning på tavlan; begrepp Uppställningen nedan nedan visar visar hur tavlan hur ska tavlan se ut ska efter se att ut genomgången efter att genomgången av begrepp är klar. av Skriv begreppen upp ett ord i taget är klara. i samband Skriv med upp att ett ni går ord igenom i taget det. i samband Skriv aldrig med upp allt att på ni en går gång, igenom det det. skulle Skriv med stor aldrig säkerhet upp leda allt till på att en eleverna gång, det kollar skulle på tavlan med och stor funderar säkerhet på alla leda ord ni till skrivit att där, istället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. eleverna kollar på tavlan och funderar på alla ord ni skrivit där, i stället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. H omosexualitet B isexualitet Heterosexualitet Cisperson Kön Biologiskt Juridiskt Identitet T ranspersoner Socialt Queer Transsexualism Intergender Transvestism Drag queen/drag king Intersexualism Transkille Transtjej hon han hen den 20

20 Kön Under en skolinformation pratar vi om begreppet kön utifrån nedanstående förklaringsmodell. När vi pratar om kön skriver vi upp de fyra rubrikerna nedan på tavlan. Biologiskt kön handlar om hur människors kroppar är utformade. Det innefattar bland annat inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Juridiskt kön är det som finns registrerat i folkbokföringen och som står i pers oners pass och id-handlingar. Alla barn som föds tilldelas (utifrån det biologiska könet) ett juridiskt kön direkt efter födseln. Juridiskt kön framgår också av ens personnummer. I Sverige finns två juridiska kön: tjej/kvinna (ett F i passet) eller kille/man (ett M i passet). När ni senare pratar om transpersoner kan ni gärna förklara begreppen FtM och MtF genom att hänvisa till bokstäverna i våra pass. Socialt kön handlar om hur en person uttrycker sitt kön; genom kroppsspråk, kläder och accessoarer, beteende, smink och frisyr. Socialt kön kan även beskrivas som könsuttryck eller genus, som också kan studeras på universitetsnivå. Könsidentitet är en persons självidentifierade kön det vill säga det kön som en person känner sig som. Könsidentitet kan också beskrivas som mentalt kön. Sexualitet Sexualitet är ett vitt begrepp som kan tolkas och förstås på olika sätt. I svensk lagstiftning finns begreppet sexuell läggning med betydelsen en persons homo- bi- eller heterosexualitet angiven. Under en skolinformation använder vi begreppet sexualitet, vilket vi pratar om utifrån nedanstående förklaringsmodell. Vi skriver i regel inte upp nedanstående på tavlan under lektionen. Vi har istället förklaringsmodellen som riktlinje när vi pratar med eleverna om sexualitet. Lust handlar om vem eller vilka en person känner sexuell och/eller känslomässig lust till. Lust handlar alltså om vad en person gillar och föredrar och kan även beskrivas som begär eller preferens. Praktik handlar om vem eller vilka en person har en relation och/eller sex med. 21

21 22 Identitet handlar om hur en person själv upplever sin sexualitet. Många personer väljer att beskriva sin sexualitet med ett eller flera ord, exempelvis queer och/eller homo-, bi- eller heterosexuell. Förklaringar av ord som rör kön och sexualitet Ord som rör sexualiteter: Homosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av samma biologiska kön som man själv har. Bisexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer oavsett kön. En del väljer uttrycket oavsett kön medan andra väljer att säga båda könen. Heterosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av motsatt biologiskt kön än det man själv har. Asexualitet oförmågan att bli kär i / förälskad i / kåt på andra människor. En del asexuella har en sexuell praktik utan att känna sexuell upphetsning, andra blir attraherade av olika människor utan att för den delen känna sexuell attraktion. Begreppet används olika av olika personer. Ord som rör både kön och sexualitet: Queer är ett brett uttryck som kan betyda flera olika saker men grunden är ett ifrågasättande av både heteronormen och tvåkönsmodellen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. I den meningen brukar queer åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sig. Ord som rör kön, könsuttryck och könsidentitet: Intersexualism är en medicinsk diagnos som innebär att en persons kropp inte går att könsbestämma som aningen tjej eller kille, biologiskt sett. Intersexualism är ett medfött tillstånd som endast har med en persons fysiska kropp att göra. Att vara intersexuell är inte samma sak som att vara transperson men man brukar ofta nämna intersexualism när man pratar om transfrågor. Cisperson Beskriver en person vars könsidentitet stämmer överens med det biologiska och juridiska kön som den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att cispersoners könsuttryck stämmer överrens med samhällets normer för hur

22 en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte alltid vara så. En cisperson är till exempel en person som biologiskt och juridiskt är tjej och som också identifierar sig som tjej. Transperson Beskriver en person vars könsidentitet inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att transpersoners könsuttryck inte stämmer överrens med samhällets normer för hur en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte vara så. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är kille men som identifierar sig som någonting annat än det. Transsexualism innebär att en person identifierar sig som ett annat kön än det biologiska och juridiska kön som tilldelades personen vid födseln. Transsexuella personer har ofta en önskan att förändra kroppen helt eller delvis, främst genom hormonell och kirurgisk behandling. I Sverige kan tran ssexuella personer även få ett nytt juridiskt kön. Transvestism innebär att en person, ibland eller alltid helt eller delvis, klär sig i det som anses vara typiska kläder för ett annat kön. Det behöver inte bara handla om kläder. Det kan även handla om accessoarer, såsom väskor, parfymer och smycken. Intergender innebär att en person inte vill inordna sig i tvåkönsnormen kvinna-man utan istället definierar sig mellan eller bortom denna könsuppdelning. Konkret innebär det ofta att en person definierar sig som någonting annat än tjej eller kille eller som både tjej och kille. Personer som definierar sig som intergender har oftast ingen vilja att förändra kroppen eller göra en ändring av sitt juridiska kön. Drag show Drag queen/drag king innebär att en person ikläder sig maskulina eller feminina attribut, i en tappning som kan beskrivas som överdriven. Detta kallas för att draga. Drag sker ofta i underhållande syfte men kan också handla om att ifrågasätta normer gällande könsuttryck. En person kan syssla med olika typer av drag oavsett könsidentitet; en tjej kan vara drag queen och en kille kan vara drag king. Många blandar samtidigt accessoarer kopplade till båda könen, exempelvis kjol och mustasch. 23

23 Begrepp, ordens ursprungsbetydelser; När ni förklarar vad begreppen betyder och innebär kan det också vara bra att ta hjälp av ordens ursprungsbetydelser, detta gör i många fall innebörden av begreppen tydlig och begriplig. Trans = förflyttning/över. Finns till exempel i orden transport, transaktion och transformering. Rent språkligt tyder trans- på någon form av förflyttning eller omvandling. Ordet transperson kan således rent språkligt förklaras som en person som förflyttar sig på något sätt gällande kön. Cis = på samma sida. Ordet cisperson kan språkligen förstås som en person vars biologiska, juridiska och självidentifierade kön befinner sig på samma sida För en cisperson sker alltså ingen förflyttning gällande kön (utom möjligen gällande socialt kön). Sexus = kön. Genom att förklara att sex i många av orden vi använder betyder kön kan innebörden av orden göras tydlig. Exempelvis kan ordet transsexualism förstås som en förflyttning(trans) gällande kön(sex). Vestio = kläder. Ordet transvestit går följaktligen att förstå rent språkligt som en person som förflyttar sig(trans) gällande kläder(vestio). Om kläder och attribut inte hade varit könskodade, skulle antagligen inte transvestism funnits som begrepp, eftersom det då inte hade funnits olika kläder att flytta sig mellan. Gender = genus/socialt kön. Inter = mellan. Intergender kan alltså språkligen förstås som att befinna sig mellan(inter) eller bortom socialt kön/genus(gender). Homo = lik/identisk. Bi = två/dubbel. Hetero = annan/olika Ett ords betydelse är individuell och i ständig förändring Var tydliga med att förklara att de ord vi använder och förklarar kan förstås på olika sätt. De kan betyda olika saker för olika människor och innebörden av dem ändras också över tid. Det skapas också nya ord över tid och vissa 24

24 ord försvinner ur språket. Orden cisperson och intergender är exempel på ord som är något nyare i Svenska språket än till exempel orden heterosexuell och bisexuell. Eftersom orden kan förstås på olika sätt presenterar vi aldrig några direkta sanningar gällande ordens betydelse under en skolinformation. Vi använder tvärtom ett nyanserat språk när vi pratar om begreppens innebörd, exempelvis genom att använda formuleringar såsom; för många människor verkar ordet [ ] betyda ungefär [ ], men för andra kan det betyda [ ], ordet kan alltså, precis som alla ord vi pratar om här i dag, förstås på lite olika sätt men oftast betyder det ungefär [ ]. Synonymer Många av orden vi går igenom har flera synonymer som i sin tur har olika laddning, både generellt sätt och för olika människor. 1. Låt eleverna säga alla synonymer de känner till på de ord ni skrivit upp på tavlan. 2. Diskutera synonymerna tillsammans med eleverna utifrån följande frågeställningar; Vilken laddning har de olika orden? Vilka upplevs oftast som positiva? Vilka upplevs oftast som negativa? Vad kan dessa skillnader i laddning bero på? Vilka ord har flest synonymer? Finns det ord som inte har några synonymer alls? Vad kan eventuella skillnader bero på? Du bestämmer I slutet av genomgången poängterar ni alltid att varje människa själv bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv när det gäller kön och sexualitet. Ingen annan kan säga att man är det ena eller det andra beroende på hur den uppfattar en, utan var och en vet bäst själv vad den är. Det är viktigt att poängtera att vi med du bestämmer inte menar att man kan bestämma vad man känner. När vi under en skolinformation säger du bestämmer syftar vi på att varje människa bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv. Vi lyfter alltid även upp möjligheten att bestämma att man inte vill kalla sig för någonting alls samt möjligheten att komma på ett helt nytt ord för att beskriva sig själv om man inte tycker att de ord som finns passar en. 25

25 26

26 Steg 4; Heteronormen Börja genomgången av heteronormen med att definiera och diskutera vad begreppet norm innebär. Syftet med detta är att alla elever ska ha en gemensam förståelse för hur normer fungerar generellt innan vi går vidare och specifikt pratar om normer som har med kön och sexualitet att göra. Börja med att diskutera ordet norm på ett allmänt sätt. Kom, tillsammans med eleverna, fram till att normer kan beskriva som oskrivna regler. Förklara vad som är typiskt för normer Vad som är typiskt för normer kan sammanfattas i nedanstående punktlista. Ni behöver inte skriva upp punktlistan på tavlan under lektionen men ha den som riktlinje när ni, tillsammans med eleverna, pratar om vad som är typiskt för normer allmänt sett. Normer = oskrivna regler Outtalade Ser olika ut i olika sammanhang Förändras ständigt Märks oftast först när de bryts Att bryta normer får ofta konsekvenser Ta exempel på olika samhällsnormer För att göra diskussionen om normer konkret kan ni ta exempel på olika samhällsnormer som de flesta kan relatera till, exempelvis att stå i kö, att hälsa med höger hand och att stå till höger och gå till vänster i rulltrappor. Låt även eleverna reflektera över vad som kan hända om någon bryter mot dessa normer. Genomgången av heteronormen ska alltid vara interaktiv och bygga på att eleverna är delaktiga. Var tydliga gällande detta redan innan ni startar genomgången. Ni kan exempelvis säga att nu ska vi prata om normer som har med kön och sexualitet att göra och då tänkte vi att ni ska få vara med. Det blir mycket roligare om vi gör detta tillsammans än att bara vi pratar. Prata om heteronormen i tre steg: 1. Formulera hur heteronormen generellt är uppbyggd och fungerar 27

27 2. Synliggör vanligt förekommande konsekvenser av heteronormen 3. För ett konkret samtal om strategier för förändring av heteronormen Hur heteronormen är uppbyggd och fungerar Ställ nedanstående frågor till eleverna och skapa en diskussion utifrån svaren de ger er. Genomgången går ut på att ni ska följa två generella personer, en tjej och en kille, genom livet och på så sätt rita upp en illustration över heteronormen på tavlan. Var från början tydliga med vad ni ska göra. Säg till exempel att nu ska vi följa två personer genom livet, från att de är små tills de bli vuxna. Tanken är att vi ska försöka komma fram till vilka förväntningar som finns på tjejer och killar, om det finns några skillnader och vad det finns för likheter. Starta genomgången genom att ställa nedanstående frågor till eleverna, ungefär i den ordning de anges nedan. Svaren eleverna ger er skriver ni alltjämt upp på tavlan. Tanken är att eleverna ska berätta för er hur de upplever heteronormen, inte tvärtom. Ibland kan ni behöva ställa följdfrågor som inte står angivna nedan. Ni kan även behöva ställa andra frågor än de som anges nedan, tanken är att genomgången ska vara levande om ni kommer på egna frågeställningar som ni upplever synliggör heteronormen är det enbart positivt. Hur bestäms ett nyfött barns biologiska kön? Vad är det som avgör vilket juridiskt kön ett nyfött barn får? Varför vill omgivningen veta vilket kön ett nyfött barn har? Tilltalar de vuxna i barnens omgivning barnen på samma eller olika sätt beroende på om de uppfattas som tjejer eller killar? Finns det typiska tjejkläder respektive killkläder? Varför ser de olika ut? Finns det typiska tjejleksaker respektive killeksaker? När barnen blir lite äldre och börjar skolan vad förväntas tjejer respektive killar göra på fritiden? 28

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG 161102 Malin Lindroth Skolsköterska och Fil.dr i Hälsa och samhälle Lektor på Hälsohögskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Ordlista jämställdhet och mångfald

Ordlista jämställdhet och mångfald Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. 1 av 6 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. Androgyn Av Andro = det manliga och gyno = det kvinnliga - Person med ett könsneutralt utseende. Asexuell,

Läs mer

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014 ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking Undervisningen ska innehålla följande centrala innehåll: Biologi Åk 7 9 Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då?

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då? 1 INNEHÅLL Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4 - Tänkvärt inför intervjuer - Hur vi kommunicerar Om det uppstår diskriminering 6 - Vad säger lagen? - Hur tolkar vi det som står i? Vikten av arbetsmiljöarbete

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Skapat den Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2016 Sjöhagens förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Arbetslagsledaren

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan? 2. Grunduppgifter 2.1 Vår vision 2.2 Barnens delaktighet 2.3 Vårdnadshavarnas

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Handlingsplan för hbtqarbete

Handlingsplan för hbtqarbete PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för hbtqarbete Örebro kommun 2016-12-06 Ks 690/2016 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR HBTQ-ARBETE PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna.

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna. Skapat den Stockholm, 2007-07-20 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Lilla världens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskolan. Läsår: 2016

Lilla världens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskolan. Läsår: 2016 Sida 1 (14) 2016-02-22 Lilla världens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskolan Läsår: 2016 stockholm.se Sida 2 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Förskolan Körsbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Förskolan Körsbäret Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2016 Förskolan Körsbäret Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Arbetslagsledarna

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Handledning Under ytan utbildning Under ytan - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Den här handledningen beskriver Under ytan-materialet och hur du kan använda det i ett utbildningssammanhang.

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Bullerbyns. Likabehandlingsplan

Bullerbyns. Likabehandlingsplan Bullerbyns Likabehandlingsplan Ht15vt16 På Bullerbyns förskola har varje Barn rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Förälder rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Medarbetare rätt att vara sitt

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västerhaninge förskoleenhet 2013/2014 Inledning Västerhaninges förskolors vision Västerhaninge förskolor är mötesplatser för lek, lärande

Läs mer

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolverksamhet Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola.

Läs mer