RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

Transkript

1 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

2 RFSL STOCKHOLMS SKOLINFORMATIONSVERKSAMHET

3 Denna skrift är publicerad av RFSL Stockholm, Stockholmsavdelningen inom Riksförbundet för homosexuellas- bisexuellas- och transpersoners rättigheter. Redaktör: Veronica Berg Skribenter: Veronica Berg, Sofie Wahlström och Sara Persson. Illustrationer: Mikael Hansén Goobar, Adress: Skolinformationsverksamheten RFSL Stockholm Box Stockholm Telefon: skolinfo@stockholm.rfsl.se Hemsida: RFSL STOCKHOLM 2010

4 FÖRORD 4 Veronica Berg och Anna Söderström DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN 7 Veronica Berg DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG 14 Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg DEL 3 PRECIS SOM ALLA ANDRA* 39 Veronica Berg BILAGOR 55 *Tidigare publicerad i antologin Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. red: Darj & Bromseth (2010).

5 FÖRORD RFSL Stockholm har arbetat med skolinformation i olika former och omfattning sedan början av 1970-talet. Historiskt sett har detta inneburit att skolor i Stockholms län har tagit kontakt med RFSL Stockholm och önskat att ett par personer som själva definierat sig som hbt-personer skulle komma till skolan för att träffa eleverna och prata om hur det är att vara hbt-person och hur det gick till när dessa personer kom ut med sin hbt-identitet för sin omgivning. Detta sätt att arbeta kan i dagens termer beskrivas som toleranspedagogiskt. Från år 2007 och framåt har den normkritiska pedagogiken lanserats och fått fäste i olika typer av utbildningskontexter i Sverige. RFSL Stockholm har under dessa år valt att ändra inriktning på det skolinformationsarbete som bedrivs av föreningen. Under loppet av tre år har vi gått från ovan beskrivna förhållningssätt till ett arbetssätt som vilar på en normkritisk pedagogisk grund. Denna skrift är en dokumentation av resultatet av detta arbete och beskriver RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet så som den ser ut i skrivande stund, våren Det är vår bestämda uppfattning att pedagogiskt arbete är och bör vara ständigt föränderligt. Det innebär att det som beskrivs i denna skrift på intet sätt är statiskt utan tvärtom kommer att revideras löpande. Syftet med skriften är att sprida 6

6 vår erfarenhet och kunskap om hur man kan arbeta med utbildningsinsatser kring kön- och sexualitetsnormer i skolan och skall ses som ett exempel på hur ett sådant arbete kan struktureras och utföras. Vi vill rikta ett stort och innerligt tack till alla som arbetat som skolinformatörer för RFSL Stockholm under alla dessa år. Utan er delaktighet och era synpunkter hade RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet inte varit vad den är i dag. Innehållet i denna skrift är ett resultat av vårt gemensamma arbete. Vi vill även rikta ett särskilt tack till de medskribenter som deltagit i produktionen av denna skrift: Sara Persson och Sofie Wahlström, samt till Mikael Hansén Goobar, som har gjort illustrationerna. Ert ambitiösa arbete har varit beundransvärt. Stort tack även till Lotta Vilde Wahl för värdefull hjälp med korrekturläsning. Stockholm våren 2010 Veronica Berg Verksamhetsansvarig Utbildning RFSL Stockholm Anna Söderström Ordförande RFSL Stockholm 7

7 8

8 DEL 1 SKOLINFORMATIONSMODELLEN av Veronica Berg BAKGRUND 8 NORMKRITISK PEDAGOGIK 9 KVALITETSSÄKRING 10 FRAMTIDA UTMANINGAR 13 9

9 BAKGRUND Syfte Skolinformationsverksamheten primära syfte är att skapa analyserande och ifråga sättande processer gällande kön- och sexualitetsnormer och dess konsekvenser hos de elever vi möter. Vi menar att dessa processer har en rad positiva effekter; strategier för förändring av normer utvecklas vilket leder till att kränkningar och diskriminering förebyggs och/eller stoppas. Verksamheten syftar även till att verka identitetsstärkande för de elever vi möter. Mål Verksamhetens yttersta mål är att uppnå ett samhälle fritt från heteronormativitet där alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, funktionsförmåga, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet och socioekonomisk status. Detta innebär i praktiken att vi fokuserar på att uppnå lika rättigheter för alla människor oavsett könsidentitet och sexuell identitet men även att ett intersektionellt perspektiv genomsyrar verksamheten. Målgrupp Skolinformationsverksamhetens primära målgrupp är elever på högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms län. Vi genomför även lektioner för mellanstadieelever och andra typer av ungdomsgrupper, exempelvis konfirmandgrupper. Dock genomförs inte skolinformationer för yngre elever, eftersom metoderna inte är anpassade för denna målgrupp. Vuxengrupper som hör av sig till RFSL Stockholm och efterfrågar information eller utbildning hänvisas till vår utbildningsverksamhet för vuxna/yrkesverksamma. Varje läsår genomförs ca 400 skolinformationslektioner vilket innebär att minst , ofta närmare , elever tar del av våra lektioner varje läsår. Fler praktiska detaljer kring informationen och informatörernas arbetsrutiner finns som bilagor längst bak i denna skrift. 10

10 NORMKRITISK PEDAGOGIK Sedan begreppet normkritisk pedagogik lanserades i Sverige 2007 har detta beskrivits på olika sätt i olika sammanhang. Inom ramen för RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet förstås begreppet på följande sätt: Ett normkritiskt arbetssätt utgår från uppfattningen att normer påverkar människors åsikter och värderingar samt att normer ofta ligger till grund för kränkningar och diskriminering. Vi menar att grunden i ett normkritiskt pedagogiskt arbete är att synliggöra och formulera innebörden av olika typer av normer. Vidare är en viktig del i ett normkritiskt arbetssätt att skapa förutsättningar i det pedagogiska rummet för ifrågasättande av normer och dess konsekvenser. I synnerhet ska de maktoch statusobalanser som ofta är en konsekvens av olika normer synliggöras. En normkritisk pedagogik bör också ge utrymme för personer att, på ett individuellt plan, granska sin egen position i olika normsystem. Ett normkritiskt arbetssätt ska också, anser vi, erbjuda möjlighet till reflektion och diskussion gällande strategier för förändrig av normer som anses begränsande och/eller bedöms kunna leda till kränkningar och diskriminering. Utifrån ovanstående förståelse av begreppet normkritisk pedagogik har vi utformat skolinformationsverksamheten så som den beskrivs i denna skrift. 11

11 12 KVALITETSSÄKRING För att kunna erbjuda en professionell verksamhet med hög kvalitet lägger RFSL Stockholm vikt vid att skolinformationsverksamheten genomgående utvärderas och kvalitetssäkras. Detta sker kontinuerligt, enligt följande: Anställd samordnare Föreningen har en heltidsanställd person som ansvarar för skolinformationen. Denna bär det huvudsakliga ansvaret för rekrytering, utbildning och arbetsledning av informatörerna samt för administration och verksamhetens pedagogiska upplägg och utveckling. Dessutom genomför personen också enskilda utvärderings- och utvecklingssamtal med varje informatör minst en gång per termin. Genom denna arbetsledande roll har personen möjlighet att närvara vid skolinformationer, föra handledande samtal med informatörerna, och efter samtal med skolor och informatörer driva utveckling av verksamheten istället för att bara fokusera på de enskilda lektionstillfällena. Rekrytering av informatörer Nya informatörer rekryteras efter verksamhetens behov, i regel en gång per år. I rekryteringsprocessen utgår vi alltid från skriftliga ansökningar och utifrån dessa görs ett urval om maximalt 20 personer som kallas till intervju, varav personer erbjuds vidare utbildning. I urvalet läggs stor vikt vid engagemang och personlig lämplighet. Utbildning av informatörer Blivande informatörer grundutbildas i cirka 45 timmar innan de får börja arbeta som informatörer. Fokus ligger huvudsakligen på faktakunskaper och pedagogikkunskaper. Utbildningen förläggs alltid till kvällar och helger under ett tidspann om cirka två månader. Syftet med detta är att utbildningen då blir en process där det finns tid för reflektion mellan de olika momenten. Det konkreta innehållet i utbildningen samt medverkande föreläsare varierar från varje utbildningsomgång, vissa moment ingår dock alltid. Till exempel måste de blivande informatörerna sitta med i klassrummet under minst två skolinformationer och observera lektionerna. Vi ser detta som ett effektivt sätt för de blivande informatörerna att få en bra bild av hur våra lektioner går till. Faktakunskaperna handlar primärt om svensk hbt-historia samt om hur den svenska lagstiftningen är utformad och påverkar hbt-personers livsvillkor. Syftet är att de blivande informatörerna efter utbildningen ska ha så pass mycket sakkunskaper att de kan svara på de flesta faktarelaterade frågor som

12 eleverna ställer under en skolinformation. De ska till exempel kunna redogöra för såväl utredningsgången för transsexualism som för hur det kom sig att homosexualitet friskförklarades i Sverige Pedagogikkunskaperna handlar primärt om att ge de blivande informatörerna en gedigen förståelse för vad ett normkritiskt pedagogiskt arbete konkret innebär. De får även en fördjupad utbildning gällande hur skolinformationsverksamhetens lektionsupplägg är uppbyggt och fungerar. En stor del av utbildningstimmarna läggs på att gå igenom och öva på de pedagogiska metoder vi använder oss av under en skolinformation. Syftet med detta är att de blivande informatörerna, när de börjar informera, ska ha en stabil normkritisk pedagogisk grund att stå på. Under utbildningen får de till exempel öva på hur man på bästa sätt använder en whitebordtavla samt komma fram till strategier för hur man lugnar stökiga klasser. En ny informatörs första skolinformationer genomförs alltid tillsammans med en van informatör. Under varje termin har vi därutöver två till fyra fortbildnings- och/eller metodutvecklingstillfällen för informatörerna. Avgifter och ekonomisk ersättning Skolinformationerna är avgiftsbelagda för skolorna och informatörerna får en ekonomisk ersättning för lektionerna de genomför. Genom att ta betalt av skolorna vill vi signalera att RFSL Stockholms skolinformation är en professionell verksamhet som skolorna kan ställa vissa kvalitetskrav på. Genom att avgiftsbelägga skolinformationerna kan vi även ge informatörerna viss ekonomisk ersättning för de lektioner de genomför. Vi upplever att det senare har flera fördelar. Informatörernas arbete får högre status, de tenderar därmed att ta uppdraget som informatörer på större allvar och deras benägenhet att prioritera informationsarbetet ökar. Utvärdering Efter varje skolinformation utvärderas lektionen muntligt de två informatörerna emellan i form av ett eftersamtal. Det primära syftet med dessa samtal är att informatörerna ska ge varandra konstruktiv kritik och positiv respons när de fortfarande har lektionen i färskt minne. Därutöver träffas informatörerna minst en gång per termin för att utvärdera verksamheten och tillsammans utveckla de metoder och det lektionsupplägg vi använder. Syftet är att alla informatörers kunskaper och erfarenheter ska tas 13

13 till vara i den ständiga utvecklingen av verksamheten. Med jämna mellanrum låter vi lärare och skolpersonal som tar del av våra lektioner utvärdera verksamheten i form av ett enkätformulär. Syftet är ta reda på hur de vuxna på skolorna uppfattar verksamheten och våra lektioner. Vårt huvudsakliga utvärderingsarbete sker i elevgrupperna. Eftersom dessa är skolinformationsverksamhetens primära målgrupp låter vi varje läsår minst 1000 elever fylla i en kort utvärderingsenkät. Detta sker i klassrummet under de tio sista minuterna av varje lektion. Syftet är dubbelt: dels ger enkäterna oss information om hur eleverna uppfattar våra lektioner och dels ger de oss information om hur eleverna upplever klimatet i skolan gällande hbt-frågor. Den senaste versionen av enkäten samt informatörernas instruktioner för genomförandet av den, finns som bilaga längst bak i denna skrift. 14

14 FRAMTIDA UTMANINGAR Vi ser skolinformationen som en verksamhet under ständig utveckling, med uppgift att förnya såväl pedagogiska metoder som innehåll och målgrupp. Vi vill bland annat utveckla det interaktiva momentet i lektionen och önskar att detta även ska avspeglas i verksamhetens namn. Att i ett pedagogiskt sammanhang leda ett normkritiskt arbete med strategier för förändring av heteronormen som mål, bör kanske bedrivas som ett utbildnings- snarare än ett informationsarbete. Vi vill också bredda målgruppen och önskar att i framtiden rikta oss till alla upp till 20 år, inte enbart skolklasser. Detta skulle öppna upp för möjligheter till samarbete med till exempel ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och fritidsgårdar viktiga mötesplatser för ungdomar. Vi ser också att det är av största vikt att utveckla verksamhetens intersektionella perspektiv i det konkreta arbetet. Vi söker samarbeten med andra organisationer som arbetar med utbildningsinsatser för ungdomar, med liknande målsättning som skolinformationen, med en vision om att i framtiden, tillsammans med andra aktörer, utveckla normkritiska och intersektionella utbildningsinsatser för ungdomar. 15

15 DEL 2 ARBETSRUTINER OCH LEKTIONSUPPLÄGG av Sara Persson, Sofie Wahlström och Veronica Berg SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG 15 16

16 SKOLINFORMATIONENS LEKTIONSUPPLÄGG Innan lektionen Innan lektionen börjar bör du skaffa information om skolan, till exempel via dess hemsida. Skaffa dig också information om hur väl förberedda eleverna är inför lektionen. Eleverna ska enligt överenskommelse med RFSL Stockholm vara informerade om att ni ska komma och prata om hbt-frågor. Olika lärare väljer dock att förbereda sina elever på olika sätt. En del nämner bara att vi ska komma medan andra ägnar flera lektioner åt ämnet innan vi kommer till skolan. Kolla alltid med läraren innan informationen hur den har förberett klassen och hur det har gått. Detta ökar din möjligheter att lägga informationen på en lagom nivå. Tänk också på att ordna praktiska saker, såsom whiteboardpennor, stänga av mobiltelefoner och skriva upp RFSL Stockholm plus ditt förnamn på tavlan. Se till så att alla elever sitter så att de ser både er och tavlan. Steg 1; Inled lektionen Kolla av stämningen i klassen genom att hälsa och presentera er med förnamn, samla ihop klassens förkunskaper ytterligare genom att fråga om de vet varför ni är där, eller vad ni ska prata om. Berätta sedan att lektionen ska handla om en massa saker, men mest om kön, sexualitet och normer. Uppmuntra till dialog! Berätta för eleverna att de kommer att få vara delaktiga under hela lektionen och att de gärna får ställa frågor. Berätta hur länge lektionen kommer att pågå det hjälper er att hålla reda på tiden. Om ni bestämt att ni ska lägga in en paus i lektionen, tala också om det för eleverna i början av lektionen. Steg 2; Presentation av RFSL Börja med att fråga eleverna om de vet vad RFSL är för organisation och vad RFSL står för. Berätta sedan att RFSL arbetar för att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter - oavsett sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Förklara att det inte alltid ser ut så idag men att det är det som RFSL vill uppnå. 17

17 Tidsplanering lektion En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. En lektion från RFSL Stockholm är alltid 90 minuter lång och de olika momenten har ungefärlig tidsåtgång enligt nedan. 0 minuter 30 minuter 60 minuter 90 minuter ca 5 min ca 20 min ca 25 min max 5 min ca 15 min ca 15 min ca 5 min Lektionsstart Presentation av RFSL Stockholm Kön Sexualitet Begrepp Heteronormativitet Eventuell rast hbt-historia tid för diskussion och frågor Avslutning Utdelning av aktuellt material och information 18

18 RFSL arbetar för likabehandling och lika rättigheter på fyra primära sätt: Politiskt påverkansarbete (i styrelsen) Informations- och utbildningsarbete (till exempel genom skolinformationer) Socialt (genom att skapa mötesplatser, exempelvis Egalia) Stödjande verksamhet (såsom kuratorsmottagningen) När RFSL bildades 1950 stod förkortningen för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Eftersom RFSL arbetar för lika rättigheter gällande både kön och sexualitet så blev det med tiden ett missvisande namn. Därför är RFSL:s underrubrik, sedan 2007 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. 19

19 Steg 3; Genomgång av kön, sexualitet och begrepp När vi pratar om kön, sexualitet och begrepp på en skolinformation utgår vi från listan med begreppsdefinitioner nedan samt informationen som du kan hitta under styckena kön och sexualitet. Nedan följer riktlinjer för och tips på hur genomgången rent pedagogiskt går till. Kön och sexualitet; Börja med att gå igenom hur kön och sexualitet kan förstås, på så sätt blir genomgången av ord/begrepp som beskriver kön och sexualitet smidigare. Följ riktlinjerna om kön och sexualitet nedan och låt eleverna vara delaktiga under genomgången. Uppställning på tavlan; begrepp. Uppställning på tavlan; begrepp Uppställningen nedan nedan visar visar hur tavlan hur ska tavlan se ut ska efter se att ut genomgången efter att genomgången av begrepp är klar. av Skriv begreppen upp ett ord i taget är klara. i samband Skriv med upp att ett ni går ord igenom i taget det. i samband Skriv aldrig med upp allt att på ni en går gång, igenom det det. skulle Skriv med stor aldrig säkerhet upp leda allt till på att en eleverna gång, det kollar skulle på tavlan med och stor funderar säkerhet på alla leda ord ni till skrivit att där, istället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. eleverna kollar på tavlan och funderar på alla ord ni skrivit där, i stället för att lyssna på vad ni berättar och förklarar kring de olika orden. H omosexualitet B isexualitet Heterosexualitet Cisperson Kön Biologiskt Juridiskt Identitet T ranspersoner Socialt Queer Transsexualism Intergender Transvestism Drag queen/drag king Intersexualism Transkille Transtjej hon han hen den 20

20 Kön Under en skolinformation pratar vi om begreppet kön utifrån nedanstående förklaringsmodell. När vi pratar om kön skriver vi upp de fyra rubrikerna nedan på tavlan. Biologiskt kön handlar om hur människors kroppar är utformade. Det innefattar bland annat inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Juridiskt kön är det som finns registrerat i folkbokföringen och som står i pers oners pass och id-handlingar. Alla barn som föds tilldelas (utifrån det biologiska könet) ett juridiskt kön direkt efter födseln. Juridiskt kön framgår också av ens personnummer. I Sverige finns två juridiska kön: tjej/kvinna (ett F i passet) eller kille/man (ett M i passet). När ni senare pratar om transpersoner kan ni gärna förklara begreppen FtM och MtF genom att hänvisa till bokstäverna i våra pass. Socialt kön handlar om hur en person uttrycker sitt kön; genom kroppsspråk, kläder och accessoarer, beteende, smink och frisyr. Socialt kön kan även beskrivas som könsuttryck eller genus, som också kan studeras på universitetsnivå. Könsidentitet är en persons självidentifierade kön det vill säga det kön som en person känner sig som. Könsidentitet kan också beskrivas som mentalt kön. Sexualitet Sexualitet är ett vitt begrepp som kan tolkas och förstås på olika sätt. I svensk lagstiftning finns begreppet sexuell läggning med betydelsen en persons homo- bi- eller heterosexualitet angiven. Under en skolinformation använder vi begreppet sexualitet, vilket vi pratar om utifrån nedanstående förklaringsmodell. Vi skriver i regel inte upp nedanstående på tavlan under lektionen. Vi har istället förklaringsmodellen som riktlinje när vi pratar med eleverna om sexualitet. Lust handlar om vem eller vilka en person känner sexuell och/eller känslomässig lust till. Lust handlar alltså om vad en person gillar och föredrar och kan även beskrivas som begär eller preferens. Praktik handlar om vem eller vilka en person har en relation och/eller sex med. 21

21 22 Identitet handlar om hur en person själv upplever sin sexualitet. Många personer väljer att beskriva sin sexualitet med ett eller flera ord, exempelvis queer och/eller homo-, bi- eller heterosexuell. Förklaringar av ord som rör kön och sexualitet Ord som rör sexualiteter: Homosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av samma biologiska kön som man själv har. Bisexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer oavsett kön. En del väljer uttrycket oavsett kön medan andra väljer att säga båda könen. Heterosexualitet förmågan att bli kär i, förälskad i eller kåt på personer av motsatt biologiskt kön än det man själv har. Asexualitet oförmågan att bli kär i / förälskad i / kåt på andra människor. En del asexuella har en sexuell praktik utan att känna sexuell upphetsning, andra blir attraherade av olika människor utan att för den delen känna sexuell attraktion. Begreppet används olika av olika personer. Ord som rör både kön och sexualitet: Queer är ett brett uttryck som kan betyda flera olika saker men grunden är ett ifrågasättande av både heteronormen och tvåkönsmodellen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. I den meningen brukar queer åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sig. Ord som rör kön, könsuttryck och könsidentitet: Intersexualism är en medicinsk diagnos som innebär att en persons kropp inte går att könsbestämma som aningen tjej eller kille, biologiskt sett. Intersexualism är ett medfött tillstånd som endast har med en persons fysiska kropp att göra. Att vara intersexuell är inte samma sak som att vara transperson men man brukar ofta nämna intersexualism när man pratar om transfrågor. Cisperson Beskriver en person vars könsidentitet stämmer överens med det biologiska och juridiska kön som den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att cispersoners könsuttryck stämmer överrens med samhällets normer för hur

22 en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte alltid vara så. En cisperson är till exempel en person som biologiskt och juridiskt är tjej och som också identifierar sig som tjej. Transperson Beskriver en person vars könsidentitet inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. Det är även vanligt att transpersoners könsuttryck inte stämmer överrens med samhällets normer för hur en kille respektive tjej förväntas vara men det behöver inte vara så. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är kille men som identifierar sig som någonting annat än det. Transsexualism innebär att en person identifierar sig som ett annat kön än det biologiska och juridiska kön som tilldelades personen vid födseln. Transsexuella personer har ofta en önskan att förändra kroppen helt eller delvis, främst genom hormonell och kirurgisk behandling. I Sverige kan tran ssexuella personer även få ett nytt juridiskt kön. Transvestism innebär att en person, ibland eller alltid helt eller delvis, klär sig i det som anses vara typiska kläder för ett annat kön. Det behöver inte bara handla om kläder. Det kan även handla om accessoarer, såsom väskor, parfymer och smycken. Intergender innebär att en person inte vill inordna sig i tvåkönsnormen kvinna-man utan istället definierar sig mellan eller bortom denna könsuppdelning. Konkret innebär det ofta att en person definierar sig som någonting annat än tjej eller kille eller som både tjej och kille. Personer som definierar sig som intergender har oftast ingen vilja att förändra kroppen eller göra en ändring av sitt juridiska kön. Drag show Drag queen/drag king innebär att en person ikläder sig maskulina eller feminina attribut, i en tappning som kan beskrivas som överdriven. Detta kallas för att draga. Drag sker ofta i underhållande syfte men kan också handla om att ifrågasätta normer gällande könsuttryck. En person kan syssla med olika typer av drag oavsett könsidentitet; en tjej kan vara drag queen och en kille kan vara drag king. Många blandar samtidigt accessoarer kopplade till båda könen, exempelvis kjol och mustasch. 23

23 Begrepp, ordens ursprungsbetydelser; När ni förklarar vad begreppen betyder och innebär kan det också vara bra att ta hjälp av ordens ursprungsbetydelser, detta gör i många fall innebörden av begreppen tydlig och begriplig. Trans = förflyttning/över. Finns till exempel i orden transport, transaktion och transformering. Rent språkligt tyder trans- på någon form av förflyttning eller omvandling. Ordet transperson kan således rent språkligt förklaras som en person som förflyttar sig på något sätt gällande kön. Cis = på samma sida. Ordet cisperson kan språkligen förstås som en person vars biologiska, juridiska och självidentifierade kön befinner sig på samma sida För en cisperson sker alltså ingen förflyttning gällande kön (utom möjligen gällande socialt kön). Sexus = kön. Genom att förklara att sex i många av orden vi använder betyder kön kan innebörden av orden göras tydlig. Exempelvis kan ordet transsexualism förstås som en förflyttning(trans) gällande kön(sex). Vestio = kläder. Ordet transvestit går följaktligen att förstå rent språkligt som en person som förflyttar sig(trans) gällande kläder(vestio). Om kläder och attribut inte hade varit könskodade, skulle antagligen inte transvestism funnits som begrepp, eftersom det då inte hade funnits olika kläder att flytta sig mellan. Gender = genus/socialt kön. Inter = mellan. Intergender kan alltså språkligen förstås som att befinna sig mellan(inter) eller bortom socialt kön/genus(gender). Homo = lik/identisk. Bi = två/dubbel. Hetero = annan/olika Ett ords betydelse är individuell och i ständig förändring Var tydliga med att förklara att de ord vi använder och förklarar kan förstås på olika sätt. De kan betyda olika saker för olika människor och innebörden av dem ändras också över tid. Det skapas också nya ord över tid och vissa 24

24 ord försvinner ur språket. Orden cisperson och intergender är exempel på ord som är något nyare i Svenska språket än till exempel orden heterosexuell och bisexuell. Eftersom orden kan förstås på olika sätt presenterar vi aldrig några direkta sanningar gällande ordens betydelse under en skolinformation. Vi använder tvärtom ett nyanserat språk när vi pratar om begreppens innebörd, exempelvis genom att använda formuleringar såsom; för många människor verkar ordet [ ] betyda ungefär [ ], men för andra kan det betyda [ ], ordet kan alltså, precis som alla ord vi pratar om här i dag, förstås på lite olika sätt men oftast betyder det ungefär [ ]. Synonymer Många av orden vi går igenom har flera synonymer som i sin tur har olika laddning, både generellt sätt och för olika människor. 1. Låt eleverna säga alla synonymer de känner till på de ord ni skrivit upp på tavlan. 2. Diskutera synonymerna tillsammans med eleverna utifrån följande frågeställningar; Vilken laddning har de olika orden? Vilka upplevs oftast som positiva? Vilka upplevs oftast som negativa? Vad kan dessa skillnader i laddning bero på? Vilka ord har flest synonymer? Finns det ord som inte har några synonymer alls? Vad kan eventuella skillnader bero på? Du bestämmer I slutet av genomgången poängterar ni alltid att varje människa själv bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv när det gäller kön och sexualitet. Ingen annan kan säga att man är det ena eller det andra beroende på hur den uppfattar en, utan var och en vet bäst själv vad den är. Det är viktigt att poängtera att vi med du bestämmer inte menar att man kan bestämma vad man känner. När vi under en skolinformation säger du bestämmer syftar vi på att varje människa bestämmer vilket eller vilka ord den vill använda för att beskriva sig själv. Vi lyfter alltid även upp möjligheten att bestämma att man inte vill kalla sig för någonting alls samt möjligheten att komma på ett helt nytt ord för att beskriva sig själv om man inte tycker att de ord som finns passar en. 25

25 26

26 Steg 4; Heteronormen Börja genomgången av heteronormen med att definiera och diskutera vad begreppet norm innebär. Syftet med detta är att alla elever ska ha en gemensam förståelse för hur normer fungerar generellt innan vi går vidare och specifikt pratar om normer som har med kön och sexualitet att göra. Börja med att diskutera ordet norm på ett allmänt sätt. Kom, tillsammans med eleverna, fram till att normer kan beskriva som oskrivna regler. Förklara vad som är typiskt för normer Vad som är typiskt för normer kan sammanfattas i nedanstående punktlista. Ni behöver inte skriva upp punktlistan på tavlan under lektionen men ha den som riktlinje när ni, tillsammans med eleverna, pratar om vad som är typiskt för normer allmänt sett. Normer = oskrivna regler Outtalade Ser olika ut i olika sammanhang Förändras ständigt Märks oftast först när de bryts Att bryta normer får ofta konsekvenser Ta exempel på olika samhällsnormer För att göra diskussionen om normer konkret kan ni ta exempel på olika samhällsnormer som de flesta kan relatera till, exempelvis att stå i kö, att hälsa med höger hand och att stå till höger och gå till vänster i rulltrappor. Låt även eleverna reflektera över vad som kan hända om någon bryter mot dessa normer. Genomgången av heteronormen ska alltid vara interaktiv och bygga på att eleverna är delaktiga. Var tydliga gällande detta redan innan ni startar genomgången. Ni kan exempelvis säga att nu ska vi prata om normer som har med kön och sexualitet att göra och då tänkte vi att ni ska få vara med. Det blir mycket roligare om vi gör detta tillsammans än att bara vi pratar. Prata om heteronormen i tre steg: 1. Formulera hur heteronormen generellt är uppbyggd och fungerar 27

27 2. Synliggör vanligt förekommande konsekvenser av heteronormen 3. För ett konkret samtal om strategier för förändring av heteronormen Hur heteronormen är uppbyggd och fungerar Ställ nedanstående frågor till eleverna och skapa en diskussion utifrån svaren de ger er. Genomgången går ut på att ni ska följa två generella personer, en tjej och en kille, genom livet och på så sätt rita upp en illustration över heteronormen på tavlan. Var från början tydliga med vad ni ska göra. Säg till exempel att nu ska vi följa två personer genom livet, från att de är små tills de bli vuxna. Tanken är att vi ska försöka komma fram till vilka förväntningar som finns på tjejer och killar, om det finns några skillnader och vad det finns för likheter. Starta genomgången genom att ställa nedanstående frågor till eleverna, ungefär i den ordning de anges nedan. Svaren eleverna ger er skriver ni alltjämt upp på tavlan. Tanken är att eleverna ska berätta för er hur de upplever heteronormen, inte tvärtom. Ibland kan ni behöva ställa följdfrågor som inte står angivna nedan. Ni kan även behöva ställa andra frågor än de som anges nedan, tanken är att genomgången ska vara levande om ni kommer på egna frågeställningar som ni upplever synliggör heteronormen är det enbart positivt. Hur bestäms ett nyfött barns biologiska kön? Vad är det som avgör vilket juridiskt kön ett nyfött barn får? Varför vill omgivningen veta vilket kön ett nyfött barn har? Tilltalar de vuxna i barnens omgivning barnen på samma eller olika sätt beroende på om de uppfattas som tjejer eller killar? Finns det typiska tjejkläder respektive killkläder? Varför ser de olika ut? Finns det typiska tjejleksaker respektive killeksaker? När barnen blir lite äldre och börjar skolan vad förväntas tjejer respektive killar göra på fritiden? 28