Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Transkript

1 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Äldre elever

2 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren 2012, på uppdrag av Skolverket, en undersökning om attityder till skolan. Undersökningen bestod av 4 delar som riktade sig till lärare, äldre elever, yngre elever och skolbarnsföräldrar. Föreliggande rapport beskriver enkätundersökningen bland äldre elever. Populationen utgjordes av elever i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Urvalet bestod av 2600 personer och det var totalt 1441 personer som besvarade frågeblanketten/telefonintervjun, vilket var 55,4 procent av urvalet. Resultatet i form av en datafil, tabeller och öppna svar levererades vecka 37. Undersökningsledare på SCB var Mattias Fritz och Johan Löfgren var metodstatistiker. Skolverkets kontaktperson gentemot SCB var Linnéa Rask. Omfattning Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av elever i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från Skolverkets elevregister, avseende 15 oktober Antalet personer i urvalsramen var elever. Totalt bildades 8 strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 2600 personer (se tabell 1 nedan) av dessa utgjorde ett ordinarie urval med telefonintervjuer som insamlingsmetod. De resterande 700 utgjorde ett experiment för att utvärdera vilken insamlingsmetod som skall användas i framtiden (se separat rapport om utvärdering av experiment). Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. 2

3 Tabell 1 Population och urval fördelat på stratum Stratum Namn Population Urval Intervju Urval Exp 1 Grundskolan kommunal Grundskolan fristående Grundskolan utländsk bakgrund Gymn. studieförberedande kommual Gymn. studieförberedande fristående Gymn. yrkesförberedande kommunal Gymn. yrkesförberedande fristående Gymn. utländsk bakgrund Totalt Frågor/Variabler Skolverket utformade frågorna i frågeblanketten. En del förändringar av frågornas innehåll gjordes, jämfört med undersökningen från Därefter genomfördes en snabbgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. För att säkerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt och enligt intentionerna har därför blanketten genomgått ett mättekniskt test. Blanketten bestod av 28 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 118 antal frågor. Intervjuformuläret innehöll en ytterligare fråga om vilken årskurs, till dem som på fråga 2 svarade att de gick i grundskolan. Detta för att kunna bygga in automatiserad styrning av fråga 5k och 6e. Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades följande variabler från register: kön (Registret över totalbefolkningen) ålder (Registret över totalbefolkningen) hemkommun (Registret över totalbefolkningen) skolkod (Skolverkets elevregister) gymnasieprogram/anknytningsprogram (Skolverkets elevregister) årskurs/år (Skolverkets elevregister) föräldrarnas utbildning (Utbildningsregistret) Referensperiod för enkätfrågor, se bifogad frågeblankett, är vårterminen Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. 3

4 Datainsamling Ett informationsbrev skickades ut med post innan intervjuarbetet påbörjades. I informationsbrevet beskrevs undersökningens syfte och att personen skulle kontaktas av en intervjuare från SCB. Ett informationsbrev till föräldrarna fanns också med i kuvertet, som var adresserat till målsman för den utvalda personen. Föräldrabrevet informerade om undersökningen, att en intervjuare skulle ringa mellan vecka och att målsmannen gav sitt medgivande genom att överlämna informationen till barnet. Det var SCB:s samarbetspartner Markör som genomförde intervjuarbetet. SCB hade utbildning med 15 intervjuare från Markör, där syftet med undersökningen presenterades, tidigare resultat presenterades, intervjuarna fick ställa frågor och intervjufrågorna gicks igenom. Om målsman svarade kunde intervjuaren få direkt medgivande att genomföra intervjun med barnet. Om barnet svarade fick intervjuaren först fråga om barnet fått informationen om undersökning från sin målman och efter indirekt medgivande genomföra intervjun. Om barnet inte fått det bad intervjuaren att få tala med målsman först för att få medgivande till intervju. Telefonintervjuerna startade den 18 april Bland de ej anträffade urvalspersonerna genomfördes i genomsnitt 26 kontaktförsök och de urvalspersoner som någon form av kontakt fåtts med men utan genomförd intervju gjordes i genomsnitt 23 kontaktförsök. Insamlingen skulle avslutas vecka 20 men då var antalet genomförda intervjuer oacceptabelt lågt så insamlingstiden förlängdes i samråd med Skolverket med ytterligare en vecka vilket gav ytterligare 71 intervjuer då alla kvarvarande urvalspersoner ringdes vid flera tillfällen olika tider och olika dagar. Därefter ringdes alla kvarvarande urvalsenheter igenom ytterligare en gång den 3 juni, vilket inte gav någon mer intervju. Efter den 3 juni 2012 avslutades insamlingen. 4

5 Tabell 2 Beskrivning av inflödet, telefonintervju. Antal och andel Antal Andel Vecka ,6 Vecka ,1 Vecka ,2 Vecka ,4 Vecka ,4 Vecka ,4 Svarade på pappersenkät 15 0,8 Totalt antal svar ,1 Bortfall ,9 Nettourval ,0 Saknade telefonnummer (se tabell 3) 302 Bruttourval 1898 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna vidare läsa om undersökningens bakgrund och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Skolverket och SCB. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från register och att en avidentifierad datafil levererades till Skolverket. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en telefonintervjuundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara telefonintervjun godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Urvalet har telefonnummersatts av ett telecombolag. Efter denna telefonnummersättning saknades telefonnummer till 302 urvalspersoner. Dessa personer fick istället pappersenkäter hemskickade till sig. I en del fall har det nummer som vi fått genom telefonnummersättningen inte fungerat eller inte varit i bruk och för dessa har vi också manuellt spårat. Upplägget var att efter att en urvalsperson hade fått 4-5 kontaktdagar skickades urvalspersonen till SCB:s spårare som kollade om det fanns något ytterligare telefonnummer. Sedan bearbetades urvalspersoner- 5

6 na ytterligare. Om intervjuarna upptäckte att det bara fanns vakanta telefonnummer så kunde de skickas till omspårning. Spårningskällor som vi använder är: Eniro, för att se om det finns någon med liknande namn på adressen, om det bara finns en abonnent eller om namnet förekommer på annan adress. Folkbokföringen, för att se om personerna bor kvar på adressen och, om personen är under 25 år, få uppgifter om vilka föräldrarna är. Försäkringskassan, för att se om personen har något registrerat arbete eller andra uppgifter som kan hjälpa oss vidare, t.ex. att man studerar. Posten Migrationsverket Frågeblanketterna till de 302 urvalspersoner som saknades telefonnummer skickades ut med post. Alla brev, inklusive påminnelserna, adresserades till målsman för den utvalda personen och innehöll ett brev till målsman som informerade om undersökningen och att målsmannen gav sitt medgivande genom att överlämna enkäten till barnet. I enkätens missiv ombads barnet att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket genomfördes den 26 april Sedan skickades 2 påminnelser till dem som inte besvarat frågeblanketten. Ett tack- och påminnelsekort (ToP-kort) skickades den 9 maj. En andra påminnelse innehållande ny enkät skickades den 16 maj. Påminnelserna skickades med A-post. Insamlingen avslutades den 4 juni Tabell 3 Beskrivning av inflödet, saknade telefonnummer. Antal och andel Antal Andel Efter första utskick 43 14,2 Efter ToP-kort 43 14,2 Efter enkätpåminnelse ,6 Totalt antal svar ,1 Bortfall ,9 Urval ,0 Experimentgrupp Experimentgruppen bestående av 700 personer fick frågeblanketterna utskickade med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket genomfördes den 26 6

7 april Sedan skickades 2 påminnelser till dem som inte besvarat frågeblanketten. Ett tack- och påminnelsekort (ToP-kort) skickades den 9 maj. En andra påminnelse innehållande ny enkät skickades den 16 maj. Påminnelserna skickades med A-post. Insamlingen avslutades den 4 juni Tabell 4 Beskrivning av inflödet, experimentgrupp. Antal och andel Antal Andel Efter första utskick ,9 Efter ToP-kort ,6 Efter enkätpåminnelse ,3 Totalt ,7 Bortfall ,3 Urval ,0 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Skolverket och SCB. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från register och att en avidentifierad datafil levererades till Skolverket. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Datainsamlingarna genomfördes av enkätenheten vid SCB. Datainsamlingarna genomfördes via webb samt skanning av de frågeblanketter som kommit in via post. Kontroller har genomförts bland annat för att säkerställa så att endast valida värden förekommer i materialet. Kontroll av att rätt person har besvarat frågeblanketterna har skett genom att svar på frågor om födelseår har jämförts med motsvarande registeruppgift. SCB kan ändå inte garantera att den utvalda personen själv besvarat frågeblanketten. Sammanslagning av svar från intervju och enkät Inkomna svar har slagits samman till en datafil, där svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. 7

8 Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten eller intervjun inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i blanketten eller intervjun inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering (se bilaga). Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 5 nedan. Tabell 5 Beskrivning av objektsbortfall Intervju Saknade telnr Experiment Antal Antal Antal Ej avhörda Postreturer Avböjd medverkan Förhindrad medverkan Ej anträffad Totalt Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten/intervjun inte är besvarad har lämnats. För intervjuurvalet omfattar detta inget svar, telefonsvarare, kontakt med fel person eller att man av annan orsak inte nått urvalspersonen. Med Avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. Förhindrad medverkan innehåller psykiskt/fysikst hinder, sjukdom och språksvårigheter. Ej anträffad innehåller saknad adress i Registret över totalbefolkningen (RTB), hemlig adress/telefonnummer, tillfälligt bortrest eller att urvalspersonen inte finns på adressen/telefonnumret. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet är lägre än 1 procent för de allra flesta av frågorna. Fyra frågor sticker ut. Det högsta partiella bortfallet, 21 procent finns i fråga 16C, som sannolikt beror på att personen inte har någon uppgift att lämna på frågan. 8

9 Två andra frågor gav 5 procent partiellt bortfall. Det var fråga 5K och 6E där frågorna inte skulle besvaras av elever i årkurs 7. I intervjuformuläret var detta automatstyrt via en tidigare fråga om vilken årskurs man gick i som man fick om man angett sig själv som grundskoleelev på fråga 2, men inte i pappers- /webbenkäten. Förmodligen har de flesta korrekt hoppat över dessa frågorna så det höga partiella bortfallet är sannolikt missvisande. Fråga 4J fick också högt partiellt bortfall, 3,7 procent, på grund av ett misstag i programmeringen som gjorde att frågan inte fanns med i intervjuformuläret från början. Detta upptäcktes först efter avslutad insamling. Intervjuenheten på SCB försökte under vecka nå de 992 svarande i intervjuundersökningen per telefon och lyckades komplettera med svar på fråga 4J för 952 av dessa. Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (CLAN). Data från intervjusvar och enkätsvar har sammanfogats till en datafil innan vikter beräknats. Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: wk = dk. vk Där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k dk vk = designvikt = kalibreringsvikt baserad på hjälpinformation Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts (se bilaga för mer detaljer). Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. För en mer utförligare beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. 9

10 Vikterna/uppräkningstalen multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Ŷ r w k y k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Ŷ r w r k w y k k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r). Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. 10

11 Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom frågeblanketten endast hade fasta svarsalternativ(utom fråga 1, som dock hade inbyggda kontroller för godkänt intervall på födelseår). Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersökningen. En beskrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till kalibreringen (se bilaga Kalibreringsrapport). Beskrivning av tabeller och datafil Tabeller Tabellerna har räknats upp till populationsnivå utifrån den svarsdatafil som framställts från både intervjusvar och enkätsvar, vilket innebär att resultaten avser hela populationen och inte endast de svarande. Uppgifterna är således skattningar av antal personer i populationen med den aktuella egenskapen. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. Tabellerna har sekretessgranskats så att inga uppgifter för enskilda objekt röjs. Mycket osäkra skattningar, där konfidensintervallet är större än andelsskattningen, har också prickats. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SPSS/SAS och variansprogrammet ETOS. Skattningarna i tabellerna skiljer sig nästan genomgående jämfört med 2009 års undersökning. I regel är det mindre positiva skattningar för 2012 än för Experimentgruppen samt de personer i Intervjuurvalet som fick pappersenkäter har dragit ner andelen positiva svar något, men förklarar 11

12 oftast inte särskilt mycket av minskningen. Granskas oviktade skattningar från endast intervjusvar så är skattningarna oftast fortfarande relativt långt ifrån 2009 års oviktade skattningar. Datafil Svaren från de telefonintervjuer, enkätsvar och webbsvar är sammafogade i samma datafil (SPSS). Variabeln Aldre1_2_INT pekar ut vilken insamlingsmetod som föranligger svaren. En postbeskrivning finns i SPSS-filen i fliken Variable view. Observera att de bifogade vikterna ska användas vid analys och resultatframställning. I ett stratifierat urval kan datamaterialet inte ses som ett urval av oberoende lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Det är därför viktigt att tänka på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte klarar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersökning på ett korrekt sätt. Var noga med att kontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar vikterna på ett riktigt sätt. Att ta fram frekvenser med beaktande av vikter klarar däremot de flesta statistikprogram. Om det är partiellt bortfall (uppgift saknas) i en fråga har värdet 88 angetts. Vid hoppfrågor har värdet 0 angetts för dem som inte ska besvara följdfrågorna. Det gäller för dem som svarat att de inte går i grund- eller gymnasieskolan på fråga 2. Alla frågor efter fråga 2 har för dessa personer därför kod 0 på datafilen. De öppna svaren på fråga 16 och 28 finns för intervjusvaren på datafilen, men för enkätsvaren på separata filer. De separata filerna är bilder på Wordfiler för skannade enkäter och Excelfiler för webbsvar. Uenr finns som kopplingsvariabel till enkätsvaren på datafilen. Dubbelmarkeringar där endast ett svar var tillåtet hanterades enligt följande. I de fall där dubbelmarkeringen innehållit svarsalternativ Vet inte har dubbelmarkeringen omkodats till det andra givna svarsalternativet. I de fall där dubbelmarkeringen inte innehållit svarsalternativ Vet inte har dubbelmarkeringen slumpmässigt omkodats ett av de givna svarsalternativen. Vid dubbelmarkeringar av typen Ja och Nej på fråga 14 a-c har hänsyn tagits till om följdfrågan besvarats. Om följdfrågan besvarats har omkodning av fråga 14 a-c till Ja skett. Har inte följdfrågan besvarats har omkodning av fråga 14 a-c till Nej skett. Granskningen av datafilen med enkätsvaren börjar med att gå igenom samtliga frågor i enkäten och vilka svar som finns registrerade. Här kontrollerades att frågorna har lika många värden som det finns svarsalternativ samt värde 88 för uppgift saknas eller 0 för ska ej svara. I fråga 1 där eleven ska ange sin ålder har rimligheten i svaren kontrollerats, dels via förutbestämda gränser i skanningprogrammet, dels via manuell kontroll mot registeruppgiften födelseår. Tre personer där registeruppgiften 12

13 misstämt med lämnade svar har registeruppgiften ersatt lämnat svar (enligt Skolverkets riktlinje i mail 12/6). Fråga 2 handlar om vilken skolform man går i. I de fall där grundskola och gymnasieskola misstämt mellan lämnade svar och registeruppgiften om Skolform har registeruppgiften använts för att rätta upp fråga 2. Sju personer har svarat att de inte går varken i grundskolan eller gymnasieskola. Eftersom de avslutat intervjun/enkäten efter den frågan är resterande frågor kodade med 0 = Ska ej svara. Fråga 4m skulle endast besvaras av grundskoleelever och är upprättad utifrån registeruppgiften om Skolform. Om registeruppgiften Skolform hade värde 1 (grundskolan) kvarstår lämnade svar på fråga 4m. Om registeruppgiften Skolform hade värde 2 (gymnasieskolan) har kod 0 = Ska ej svara kodats på fråga 4m. I övrigt har kod 88 = Uppgift saknas kodats på fråga 4m. Fråga 2B (Om svar grundskolan på fråga 2, vilket årskurs?) konstruerades som en hjälpvariabel i intervjuformuläret för att automatgenerera fråga 5k och 6e endast till berörda. Den frågan är borttagen från datafilen i kompletterande leverans eftersom den inte innehåller uppgifter för de som svarat via enkät. Istället har fråga 5k och 6e rättats upp med hjälp av registervariabeln Årskurs. Om registervariabeln Årskurs hade värde (årskurs) 7 har kod 0 = Ska ej svara kodats på 5k och 6e oavsett om svar fanns på frågan eller ej. Om registervariabeln Årskurs hade värde (årskurs) 8 eller 9 har lämnade svar kvarstått på fråga 5k och 6e. Om registervariabeln Årskurs hade värde (årskurs) 1,2, 3 eller 4, dvs gymnasiet, kvarstår lämnade svar på fråga 5k och 6e. I övrigt har kod 88 = Uppgift saknas kodats på fråga 5k och 6e. Följande registervariabler har kopplats till datafilen: - Kön - Ålder - Hemkommun - Skolkod - Program - Anknytningsprogram - Skolform - Årskurs - Föräldrarnas högsta utbildning - Utländsk bakgrund - Huvudman 13

14 Övriga uppgifter som lagts till på datafilen: - Variabel som pekar ut om svar inkommit via Pappersenkät, Webbenkät eller Telefonintervju - Variabel som pekar ut Äldre 1 (intervjuurvalet ej telematch) eller Äldre 2 (experimentgrupp) eller Telefonintervju - Variabel som pekar ut Stratum - Kalibrerade vikter Efter detta togs tabeller fram. Ett tabellsystem där Finns ej / Använder inte dator till detta ingår i tabellerna samt ett tabellsystem där Finns ej / Använder inte dator till detta inte ingår i tabellerna men texter över tabellerna förklarar hur stor andel som inte ingår i redovisningen. Statistiska mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen kan avgränsas med hjälp av registervariabler (kön, svensk/utländsk bakgrund, föräldrars utbildning, skolform etc). Jämförbarhet Jämförbarhet över tid Skolverket har genomfört sju attitydundersökningar till skolan sedan starten I denna undersökning genomfördes ett experiment för att avgöra om man i framtiden kan övergå till postenkäter istället för telefonintervjuer som insamlingsmetod (se separat utvärdereringsrapport, Rapport1_Experiment_ÄldreElever.pdf). Sekretess och utlämnande SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av data på mikronivå. Dessutom har information om sekretesskydd skickats till Skolverket med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. 14

15 Bilagor Kalibreringsrapport (Kalibreringsrapport_Äldre_Elever.pdf) Utvärdereringsrapport, experiment (Rapport1_Experiment_ÄldreElever.pdf) Infobrev elev telefon (Attityder 2012 äldre elever infobrev_telefon.pdf) Infobrev målsman telefon (Attityder 2012 äldre elever målsman_telefon.pdf) Enkät, missiv (Attityder ENKÄT och MISSIV äldre elever.pdf) Infobrev målsman postenkät (Attityder 2012 äldre elever målsman_postenkät.pdf) Tack- och påminnelsekort elev (ToP_Äldre_elever.pdf) Tack- och påminnelsekort info målsman (ToP_Attityder 2012 äldre elever målsman_postenkät.pdf) Påminnelse elev (Påm1_äldre elever.pdf) Påminnelse info målsman (Påm1_Attityder 2012 äldre elever målsman_postenkät.pdf) Intervjuarinstruktion (Intervjuarinstruktion doc) 15