Brottsutsattas kontakter med polisen En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen

Transkript

1 Brottsutsattas kontakter med polisen 2017 En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Resultat... 2 Brottsutsattas upplevelse av kontakten med polisen vid anmälningstillfället... 4 Brottsutsattas upplevelse av kontakten med polisen efter anmälningstillfället Övriga resultat Inför eget arbete med resultatet Om undersökningen SCB:s analysmodell med NKI DIAGRAM OCH TABELLER Diagram A1 Prioriteringsmatris vid anmälan Tabell A1 Betygsindex, medelbetyg, jämförelser och svarsfördelning vid anmälan Diagram A2 Andel låga respektive höga betyg per fråga vid anmälan Tabell A2 Frågeområdenas betygsindex och medelbetyg efter bakgrundsvariabler vid anmälan Diagram B1 Prioriteringsmatris efter anmälan Tabell B1 Betygsindex, medelbetyg, jämförelser och svarsfördelning efter anmälan Diagram B2 Andel låga respektive höga betyg per fråga efter anmälan Tabell B2 Frågeområdenas betygsindex och medelbetyg efter bakgrundsvariabler efter anmälan Tabell C1 Övriga frågor BILAGOR Frågeblankett

4

5 Sammanfattning Sammanfattning Brottsutsatta som hade anmält ett brott hos polisen någon gång mellan oktober 2016 och maj 2017 gav Polismyndigheten ett helhetsbetyg, Nöjd-Kund-Index, på 69 i årets undersökning. Motsvarande betyg från endast dem som hade haft kontakt med polisen även efter det anmälningstillfället blev 66. Betygsindex för frågeområdena som belyser upplevelsen av kontakten med polisen i samband med en brottsanmälan varierar från 78 till 81 för kontakterna vid anmälningstillfället och mellan 61 och 74 för kontakterna efter anmälningstillfället. Det område som analysmodellen pekar ut som prioriterat i ett förbättringsarbete för kontakterna i samband med anmälningstillfället är Information. Vad gäller kontakterna efter anmälan är det området Utförande som i första hand bör prioriteras. De brottsutsatta är generellt sett nöjda med sina kontakter med polisen, dock i högre grad gällande kontakterna i samband med anmälningstillfället. Kvinnor är generellt mer nöjda än män och nöjdheten ökar i takt med stigande ålder. Liksom vid den föregående undersökningen av brottsutsatta, vilken genomfördes år 2013, är de som utsatts för ett tillgreppsbrott mer nöjda med polisen än de som råkat ut för ett våldsbrott. Diagram A. Betygsindex för frågeområdena samt NKI för brottsutsattas kontakt med polisen vid anmälningstillfället 2013 och *En statistisk säkerställd förändring har skett mellan 2013 och

6 Resultat Resultat I denna rapport analyseras och kommenteras resultaten från undersökningen om brottutsattas kontakt med polisen i samband med anmälan om brott. Resultaten redovisas på helhetsnivå. Resultaten avser de brottsutsatta som har anmält ett brott någon gång under perioden 1 oktober 2016 till och med 31 maj och som då lämnade samtycke till att delta i Polisens nationella brottsofferundersökning. Av samtliga brottsutsatta aktuella för undersökningen var det 42 procent som lämnade samtycke till att delta. Det innebär att resultaten avser endast den gruppen. Läs mer om undersökningen i avsnittet Om undersökningen. Fortsättningsvis kommer gruppen benämnas brottsutsatta och med det avses alltså här de brottsutsatta som har lämnat samtycke till att delta i undersökningen. Resultatet delas upp efter kontakt vid anmälningstillfället respektive efter anmälningstillfället samt efter vilket typ av brott de utsatts för, tillgreppsbrott eller våldsbrott. Ungefär 42 procent av de svarande har haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället. De resultat, i form av tabeller och diagram, som ligger till grund för rapporten återfinns längst bak i rapporten. NKI och frågeområdenas betygsindex kan variera mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd uppfattas gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Frågorna har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. Analysmodellen En utförlig beskrivning av analysmodellen med NKI finns i rapportens sista del. Det har i denna undersökning tagits fram resultat för upplevelsen av kontakten vid anmälningstillfället och resultat för upplevelsen av kontakten efter anmälningstillfället. Frågorna som rör kontakten efter anmälningstillfället har endast besvarats av dem som angett att de hade kontakt med polisen efter anmälningstillfället och är alltså en delmängd av de svarande. Det är även delmängdens svar som används för beräkningen av NKI och Förtroende när det gäller resultaten för kontakten efter anmälningstillfället. Analysmodellerna består av de frågeområden som räknas upp nedan. Vilka frågor som ligger till grund för de olika områdena redovisas efter respektive frågeområde. 2

7 Resultat Kontakten vid anmälningstillfället Bemötande vid anmälan (fråga 3:1-3) Tillgänglighet vid anmälan (fråga 4:1-3) Information vid anmälan (fråga 5:1-3) Kontakten efter anmälningstillfället Bemötande efter anmälan (fråga 9:1-3) Tillgänglighet efter anmälan (fråga 10:1-3) Information efter anmälan (fråga 11:1-4) Utförande (fråga 12:1-3) Vidare ingår tre frågor som ligger till grund för Nöjd-Kund-Index, NKI (fråga 16:1-3), samt en fråga om Förtroende (fråga 17). Frågorna är: Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? Nedan kommenteras de två olika delarna av undersökningen var och en för sig. Först kommenteras hur de brottsutsatta personerna upplever kontakten vid anmälningstillfället, sedan bedömningen av kontakterna efter anmälningstillfället. 3

8 Resultat vid anmälningstillfället Brottsutsattas upplevelse av kontakten med polisen vid anmälningstillfället NKI och frågeområdenas betygsindex och effektmått NKI: 69 Förtroende: 70 Medeleffekt: 1,5 Frågeområden med betygsindex över medelindex: Bemötande (81) Frågeområden med betygsindex under medelindex: Tillgänglighet, Information (78) Skillnad mellan medelindex och NKI Medelindex är medelvärdet av de tre frågeområdenas betygsindex. Här ingår inte värdet på NKI. NKI-värdet är en totalbedömning av kontakten med polisen. I frågorna som ligger till grund för NKI-värdet kan den svarande väga in aspekter som inte direkt mäts med analysmodellen. Vilket kan avspeglas i NKI-värdet. Nöjd-Kund-Index Helhetsbetyget, NKI, i undersökningen blev 69. Motsvarande betyg vid föregående undersökning 2013 var också 69. Vad bör prioriteras i samband med anmälningstillfället enligt de brottsutsatta? I prioriteringsmatrisen, se diagram B, placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger desto nöjdare är de brottsutsatta med området. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NKI. 4

9 Resultat vid anmälningstillfället Diagram B. Prioriteringsmatris för kontakten vid anmälningstillfället. Prioritera De frågeområde som i analysen av kontakten med polisen vid anmälningstillfället har hamnat i kvadranten Prioritera är Information. Detta eftersom detta frågeområde har fått ett lägre betygsindex än medelindex samt att förbättringar av den förväntas ha stort genomslag på helhetsbetyget, NKI. Information vid anmälan Frågeområdet Information vid anmälan har fått ett betygsindex på 78. Det är en förbättring med två indexenheter sedan Frågeområdet består av tre frågor och medelbetygen för var och en av frågorna är omkring 8,0. Frågorna rör den muntliga informationen vid anmälningstillfället, den skriftliga informationen som skickats ut tillsammans med kopia av anmälan samt hur den brottsutsatte fick svar på sina frågor vid anmälningstillfället. Kring var tionde brottsutsatt har angett låga betyg (1-4) på de olika delfrågorna medan ungefär sju av tio givit höga betyg (8-10). 5

10 Resultat vid anmälningstillfället Frågeområdets effektmått är modellens högsta, 2,2. Det är således detta område som kan antas få störst genomslag på den totala nöjdheten vid en förbättring. Tolkningen av effektmåttet är att helhetsbetyget, NKI, förväntas öka med 2,2 enheter om man lyckas förbättra området Information vid anmälan med fem indexenheter. Lägre prioritet I kvadranten Lägre prioritet finns frågeområdet Tillgänglighet. Frågeområden som hamnat här illhör en andra prioriteringsgrupp, detta då de fått låga betygsindex men på grund av sin relativt sett låga effekt ändå inte förväntas påverka NKI i någon större utsträckning vid en förändring. Tillgänglighet vid anmälan Frågeområdet Tillgänglighet vid anmälan har fått ett betygsindex på 78 vilket, liksom för övriga frågeområden, är ett högt betygsindex. Det har inte skett någon statistisk säkerställd förändring mellan 2013 och 2017 vad gäller Tillgänglighet. Mest nöjda är de brottsutsatta med hur handläggaren tog sig tid att upprätta anmälan med ett medelbetyg på 8,4 och 76 procent mycket nöjda. De brottsutsatta är i regel också nöjda med hur snabbt de fick hjälp av polisen att göra en anmälan liksom hur lätt det var att få kontakt med någon inom polisen för att göra en anmälan, med 69 respektive 65 procent mycket nöjda. Drygt var tionde av de som utsatts för brott är missnöjda med hur lätt de var att få kontakt och hur snabbt de fick hjälp att göra en anmälan. Det förhållandevis låga effektmåttet indikerar att det finns andra områden än just Tillgängligheten vid anmälan som är mer relevanta att fokusera på i ett förbättringsarbete. Bevara Frågeområden som har höga betygsindex och låg effekt hamnar i kvadranten Bevara (övre vänstra området i matrisen). I denna undersökning gäller det frågeområdet Bemötande. Fokus för detta område bör vara att åtminstone bevara nuvarande betygsindex eftersom en sänkning av ett dess betygsindex kan leda till att effektmåttet ökar och att frågeområdet då hamnar i den prioriterade kvadranten. Bemötande vid anmälan De frågeområde som enligt analysen bör bevaras är Bemötande vid anmälan. Detta frågeområde har fått ett betygsindex på 81 och ett effektmått på 1,4. De brottsutsatta har blivit något nöjdare med Bemötandet vid anmälan jämfört med Indexet har ökat från 79 till 81. De tre delfrågorna som ingår i frågeområdet har fått medelbetyg som varierar från 8,2 för hur hjälpsam polisen var vid anmälningstillfället och hur professionell polisen var vid anmälningstillfället till 8,5 för hur respektfull polisen var vid anmälningstillfället. Svarsmönstret för de tre delfrågorna liknar varandra med omkring 75 procent som är mycket 6

11 Resultat vid anmälningstillfället nöjda med Bemötandet och mellan 7 och 9 procent som är missnöjda med Bemötandet. Målvariabel - Förtroende I undersökningen ingår även indexet Förtroende. Detta index är en så kallad målvariabel, vilket innebär att dess effektmått visar på hur mycket en förändring av NKI förväntas påverka Förtroendet för polisen. Anledningen till att Förtroende ses som en målvariabel är att förtroendet generellt sett hänger nära samman med NKI. Om man då lägger in detta index som ett vanligt frågeområde riskerar övriga frågeområdens samvariation med NKI att framstå som väldigt små, och Förtroende får det särklassigt högsta effektmåttet. Tanken med denna typ av analys är även att man ska få fram konkreta områden att fokusera på i ett förbättringsarbete. Förtroende är, till skillnad från övriga frågeområden, inte ett sådant konkret område utan hänger snarare samman med hur man upplever polisens arbete i stort. Förtroende har fått ett betygsindex på 70, vilket är tre indexenheter högre än vad som uppmättes Frågan som ställdes lyder Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? och det är 16 procent av de brottsutsatta som ger ett lågt betyg (1-4) och 57 procent som ger ett högt betyg (8-10). 7

12 Resultat vid anmälningstillfället NKI och frågeområdenas index år 2013 och 2017 I tabell A nedan redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex för årets undersökning i jämförelse med tidigare genomförd undersökning Tabell A. NKI och frågeområdenas betygsindex 2013 och NKI, helheten Förtroende* Bemötande vid anmälan* Tillgänglighet vid anmälan Information vid anmälan* Antal svar *En statistisk säkerställd förändring har skett mellan 2013 och Jämförelser mellan polisregioner I tabell B nedan redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex för respektive polisregion. Tabell B. NKI och frågeområdenas betygsindex efter polisregion. År 2017 Bergslagen Mitt Nord Stockholm Syd Väst Öst Hela polismyndigheten NKI Förtroende Bemötande vid anmälan Tillgänglighet vid anmälan Information vid anmälan Antal svar

13 Resultat vid anmälningstillfället NKI och frågeområdenas betygsindex efter bakgrundsvariabler I diagram C-E redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, bakgrund, utbildningsnivå samt brottstyp. Då resultaten delas upp på mindre grupper ökar osäkerheten i skattningarna vilket man bör ha i åtanke när man tittar på skillnader mellan olika grupper. Nedan kommenteras resultaten för respektive bakgrundsvariabel. Kön Kvinnor är generellt sett nöjdare med kontakten med polisen vid anmälan av brott än vad män är. Det gäller helhetsbetyget, NKI, Förtroende och samtliga frågeområden. Det är framförallt tydligt för helhetsbetyget, NKI, och målvariabeln Förtroende. Diagram C. NKI och frågeområdenas betygsindex efter kön. År

14 Resultat vid anmälningstillfället Ålder Det tycks som att ju äldre man är desto nöjdare är man med den kontakt man haft med polisen i samband med brottsanmälan. Den yngsta åldersgruppen, år är minst nöjda med samtliga områden. Skillnaden mellan de yngsta och äldsta är störst för NKI och målvariabeln Förtroende. Däremot är skillnaderna mindre mellan åldersgrupperna i hur man upplever Tillgänglighet och Information vid anmälan. Diagram D. NKI och frågeområdenas betygsindex efter ålder. År 2017 Födelseland Det finns inga skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller helhetsbetyget, NKI, Förtroende, eller för något av frågeområdena. Utbildning Utifrån utbildningsnivåerna grundskola, gymnasium och högskola finns det inga skillnader i hur man bedömer polisen som helhet, Förtroende eller för något av frågeområdena. 10

15 Resultat vid anmälningstillfället Skillnad mellan brottstyperna De allra flesta personer som tillfrågats i undersökningen, 84 procent, har varit utsatta för någon typ av tillgreppsbrott medan resterande utsatts för ett våldsbrott. Det finns tydliga skillnader i nöjdhet mellan dessa två grupper. Personerna som utsatts för tillgreppsbrott är överlag mer nöjda med kontakten med polisen jämfört med dem som utsatts för ett våldsbrott. Allra tydligast är skillnaden i totalbedömningen, NKI, och i Förtroende, men det finns skillnader för samtliga frågeområden i undersökningen. Diagram E. NKI och frågeområdenas betygsindex efter brottstyp. År

16 Resultat efter anmälningstillfället Brottsutsattas upplevelse av kontakten med polisen efter anmälningstillfället I följande avsnitt redovisas hur de brottsutsatta upplever den kontakt de haft med polisen efter anmälningstillfället. Dessa frågor har endast besvarats av dem som faktiskt haft minst en kontakt med polisen utöver själva anmälningstillfället, och de utgör 42 procent, av alla som svarat på undersökningen. NKI och frågeområdenas betygsindex och effektmått NKI: 66 Förtroende: 70 Medeleffekt: 1,2 Frågeområden med betygsindex över medelindex: Bemötande (74) och Tillgänglighet (68) Frågeområden med betygsindex under medelindex: Information (64) och Utförande (61) Skillnad mellan medelindex och NKI Medelindex är medelvärdet av de tre frågeområdenas betygsindex. Här ingår inte värdet på NKI. NKI-värdet är en totalbedömning av kontakten med polisen. I detta värde kan med andra ord aspekter som inte direkt mätts med analysmodellen ingå. Nöjd-Kund-Index Helhetsbetyget, NKI, i undersökningen blev 66. Motsvarande betyg vid föregående undersökning 2013 var också 66. Vad bör prioriteras i samband med anmälningstillfället enligt de brottsutsatta? I prioriteringsmatrisen, se diagram F, placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger desto nöjdare är de brottsutsatta med området. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NKI. 12

17 Resultat efter anmälningstillfället Diagram F. Prioriteringsmatris för kontakten efter anmälningstillfället. År 2017 Betygsindex 100 Bevara 90 Förbättra om möjligt Tillgänglighet Bemötande 60 Information Utförande Lägre prioritet Prioritera 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Effekt på NKI Prioritera Det frågeområde som i analysen av kontakten i samband med själva anmälan har hamnat i kvadranten Prioritera är Utförande. Detta eftersom detta frågeområde har fått ett lägre betygsindex än medelindex samt att förbättringar av det förväntas ha stort genomslag på helhetsbetyget, NKI. Utförande Frågeområdet Utförande har fått ett betygsindex på 61, vilket är undersökningens lägsta betygsindex. Det har inte skett någon statistisk säkerställd förändring jämfört med 2013 då frågeområdet Utförande fick ett betyg på 60. Frågeområdet byggs upp av tre delfrågor vars medelbetyg varierar från 6,2 till 7,0. Lägst medelbetyg ger de brottsutsatta möjligheten att få komma till tals i utredningen, vilket en tredjedel ger låga betyg (1-4). Det finns även förbättringspotential för polisens sätt att ta om hand om eventuellt bevismaterial där också ungefär en tredjedel (32 procent) ger ett lågt betyg. Högst betyg får hur snabbt polisen har hanterat ärendet. Mer 13

18 Resultat efter anmälningstillfället än hälften, 56 procent, av de svarande ger ett högt betyg på hur snabbt polisen hanterar ärendet och 23 procent ger ett lågt betyg. Observera att det är mellan 20 och 41 procent som inte har någon åsikt angående frågorna. Frågeområdets effektmått är modellens högsta, 2,0. Det är således detta område som kan antas få störst genomslag på den totala nöjdheten vid en förbättring. Tolkningen av effektmåttet är att helhetsbetyget, NKI, förväntas öka med 2 enheter om man lyckas förbättra området Utförande med fem indexenheter. Förbättra om möjligt I kvadranten Förbättra om möjligt återfinns frågeområdet Bemötande efter anmälan. Detta frågeområde tillhör en andra prioriteringsgrupp då den fått ett högt betygsindex, men trots det förväntas ha en stor effekt på NKI vid en förbättring. Bemötande efter anmälan Det frågeområde som enligt analysen bör prioriteras i andra hand är Bemötande efter anmälan. Detta frågeområde har fått ett betygsindex på 74 och det är inte en statistisk säkerställd förändring jämfört med 2013 då betygsindexet var 71. Frågeområdet byggs upp av motsvarande tre frågor som ingår i frågeområdet Bemötande vid anmälan, men rör här istället hur bemötandet i senare skede av processen upplevdes. Även i kontakten efter anmälningstillfället är det hur respektfull polisen var som får högst medelbetyg, 8,0. Det är 72 procent som ger ett högt betyg rörande detta. Både polisens hjälpsamhet och professionalism ges medelbetyget 7,7 på den 10-gradiga skalan. Det är mellan 12 och 15 procent som ger låga betyg på de tre olika delfrågorna och mellan 66 och 72 procent som ger höga betyg. Lägre prioritet I kvadranten Lägre prioritet återfinns frågeområdet Information efter anmälan. Detta frågeområde tillhör en tredje prioriteringsgrupp. Detta då den fått ett lågt betygsindex men på grund av sin relativt sett låga effekt ändå inte förväntas påverka NKI i någon större utsträckning vid en förändring. Information efter anmälan Frågeområdet Information efter anmälan har fått ett betygsindex på 64, det är inte en statistiskt säkerställd förändring jämfört med 2013 då frågeområdet fick ett betygsindex på 61. Frågeområdet består av fyra delfrågor. Lägst medelbetyg fick hur man fick information om hur utredningen i det egna ärendet fortlöper med ett medelbetyg på 6,3. Knappt 30 procent är missnöjda med informationen om hur det egna ärendet fortlöper och informationen när ärendet lades ned eller vid beslut om att inleda förundersökning, samtidigt är omkring 50 procent mycket nöjda med informationen i dessa avseenden. 14

19 Resultat efter anmälningstillfället Något nöjdare är de brottsutsatta med den muntliga informationen de fick efter anmälningstillfället och hur de fick svar på sina frågor efter anmälningstillfället. Dessa två frågor har medelbetyg på 7,3 och knappt 20 procent missnöjda och 60 procent mycket nöjda. Bevara Frågeområden som har höga betygsindex och låg effekt hamnar i kvadranten Bevara (övre vänstra området i matrisen). I denna undersökning gäller detta området Tillgänglighet efter anmälan. Fokus för detta frågeområde bör vara att åtminstone bevara nuvarande betygsindex eftersom en sänkning av ett frågeområdes betygsindex kan leda till att dess effektmått ökar och att frågeområdet då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tillgänglighet efter anmälan Med ett betygsindex på 68 och ett effektmått på 0,9 placeras frågeområdet Tillgänglighet efter anmälan i kvadranten Bevara. Vid förra mätningen 2013 fick frågeområdet betygsindexet 65, förändringen mellan åren är inte statistisk säkerställd. Frågeområdet byggs upp av tre delfrågor. Högst medelbetyg fick frågan om hur handläggaren tog sig tid att hjälpa den brottsutsatte i ärendet, med 7,4 i medelbetyg. Knappt 20 procent är missnöjda med hur handläggaren tog sig tid att hjälpa den brottsutsatte i ärendet och 64 procent var mycket nöjda. Två frågor har fått 7,0 i medelbetyg, hur lätt det var att komma i kontakt med handläggare av ärendet och hur lätt det var att få kontaktuppgifter till handläggaren. Över hälften är mycket nöjda med hur lätt det var att komma i kontakt samt få kontaktuppgifter till handläggaren. Samtidigt var drygt 20 procent missnöjda med detta. Noterbart här är att det är förhållandevis många, mellan 31 och 37 procent för de olika frågorna, som angett Inte aktuellt/ingen åsikt. Det har rimligen att göra med att det är många som inte försökt att få kontakt med polisen efter anmälningstillfället och därför har svårt att bedöma tillgängligheten. Målvariabel - Förtroende I undersökningen ingår även indexet Förtroende. Detta index är en så kallad målvariabel, vilket innebär att dess effektmått visar på hur mycket en förändring av NKI förväntas påverka förtroendet för polisen. Anledningen till att Förtroende ses som en målvariabel är att förtroendet generellt sett hänger nära samman med NKI. Om man då lägger in detta index som ett vanligt frågeområde riskerar övriga frågeområdens samvariation med NKI att framstå som väldigt små, och Förtroende får det särklassigt högsta effektmåttet. Tanken med denna typ av analys är även att man ska få fram konkreta områden att fokusera på i ett förbättringsarbete. Förtroende är, till skillnad från övriga frågeområden, inte ett sådant konkret område utan hänger snarare samman med hur man upplever polisens arbete i stort. 15

20 Resultat efter anmälningstillfället Förtroende har fått ett betygsindex på 70, vilket är fyra indexenheter högre än vad som uppmättes 2013 och en statistiskt säkerställd förändring mellan åren. Frågan som ställdes lyder Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? och det är 14 procent som ger ett lågt betyg (1-4) och 60 procent som ger ett högt betyg (8-10). 16

21 Resultat efter anmälningstillfället NKI och frågeområdenas index år 2013 och 2017 I tabell C nedan redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex för årets undersökning i jämförelse med tidigare genomförd undersökning Tabell C. NKI och frågeområdenas betygsindex år 2013 och NKI, helheten Förtroende* Bemötande efter anmälan Tillgänglighet efter anmälan Information efter anmälan Utförande efter anmälan Antal svar *En statistisk säkerställd förändring har skett mellan 2013 och Jämförelser mellan polisregioner I tabell D nedan redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex mellan de olika polisregionerna. Tabell D. NKI och frågeområdenas betygsindex efter polisregion. År 2017 NKI Bergslagen Mitt Nord Stockholm Syd Väst Öst Hela polismyndigheten Förtroende Bemötande efter anmälan Tillgänglighet efter anmälan Information efter anmälan Utförande efter anmälan Antal svar

22 Resultat efter anmälningstillfället NKI och frågeområdenas betygsindex efter bakgrundsvariabler I bakgrundstabeller, vilka finns bifogade i slutet av rapporten, redovisas NKI och frågeområdenas betygsindex efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland samt brottstyp. Då resultaten delas upp på mindre grupper ökar osäkerheten i skattningarna vilket man bör ha i åtanke när man tittar på skillnader mellan olika grupper. Eftersom osäkerheten är större i skattningarna kan det se ut som att det finns en skillnad mellan grupperna trots att det inte är statistiskt säkerställt. Kön Skillnaden mellan kvinnor och män är inte lika tydlig bland dem som haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället jämfört med alla som haft kontakt vid anmälningstillfället. Det är endast för Förtroendet det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen, kvinnor har högre förtroende för polisen än män. Diagram G. NKI och frågeområdenas betygsindex efter kön. År 2017 Ålder Även vad gäller ålder är skillnaderna mellan åldersgrupperna mindre tydliga i gruppen som haft kontakt med polisen efter anmälan jämfört med dem som endast har haft kontakt vid anmälningstillfället. Men trots det så syns en ålderstrend. De som är år är mindre nöjda jämfört med de som är 66 år och äldre gällande NKI, Förtroende, och Tillgänglighet. För de som är år finns även en säkerställd skillnad jämfört med de äldsta när det gäller Bemötande, motsvarande skillnad för de allra yngsta är inte säkerställd. 18

23 Resultat efter anmälningstillfället Diagram H. NKI och frågeområdenas betygsindex efter ålder. År 2017 Födelseland Utrikes födda som har haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället är generellt sett mer nöjda och har högre Förtroende för polisen än inrikes födda. Det är endast för helhetsbetyget NKI det inte syns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes födda och utrikes födda. Motsvarande skillnader syns inte i bedömningen av kontakten vid anmälningstillfället. Diagram I. NKI och frågeområdenas betygsindex efter födelseland. År

24 Resultat efter anmälningstillfället Utbildning Bland dem som haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället finns det, precis som vid anmälningstillfället, inga skillnader i uppfattningen av kontakten utifrån utbildningsnivå. Det gäller för bedömningen av polisen som helhet, NKI, Förtroende och alla frågeområden. Skillnad mellan brottstyperna Även bland dem som har haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället är de som utsatts för ett tillgreppsbrott mer nöjda än dem som utsatts för ett våldsbrott. Detta gäller för NKI, Förtroende och samtliga frågeområden. Diagram J. NKI och frågeområdenas betygsindex efter brottstyp. År

25 Övriga resultat Övriga resultat Resultat för frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan För de frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan tas inga betygsindex fram utan resultaten redovisas i form av andelar som svarat på respektive svarsalternativ. Dessa frågor ska besvaras av samtliga i undersökningen, men visst partiellt bortfall kan förekomma. Nedan redovisas resultaten för samtliga. Anledning till anmälan Det finnas olika anledningar till varför man väljer att anmäla ett brott som man utsatts för. Många svarande angav flera skäl till varför de anmält brottet. Det vanligast förekommande skälet till anmälan var att brott av princip bör anmälas. Det var 64 procent av de svarande som angav detta som en anledning, till att de anmält brottet hos polisen. Ett annat vanligt skäl var för att få tillbaka pengar på försäkring vilket var skäl till anmälan för 42 procent av de brottsutsatta. Skälen för att gärningspersonen ska få ett straff, för att få tillbaka stulet gods samt för att det inte ska hända igen angavs som skäl av procent av de brottsutsatta. Frågade polisen dig om du ville veta vad som skulle hända med din brottsanmälan? Omkring 35 procent angav att de tillfrågades om, om de ville veta vad som skulle hända med deras brottsanmälan i samband med att de anmälde brottet. Den största andelen, 44 procent, mindes inte om de fått frågan eller inte och 21 procent svarade att de inte hade fått frågan. Viktig information att få av polisen De brottsutsatta fick ange vilken information de tycker är viktig att få i samband med kontakten med polisen. Det var möjligt att ange fler svarsalternativ. En majoritet, nästan 70 procent, vill ha information om vad som har hänt med anmälan. Därtill vill nästan 60 procent ha information om hur den fortsatta handläggningen i ärendet kommer att gå till. 36 procent av de brottsutsatta tycker det är viktigt med information om vilka myndigheter/organisationer de kan vända sig till för att få stöd och hjälp och lika stor andel vill ha information om hur de kan lämna ytterligare information i sitt ärende. Något färre, 30 procent respektive 27 procent, vill ha information om hur de kan få ekonomisk ersättning liksom vad man själv kan göra för att minska risken för att utsättas för brott i framtiden. Vilken information brottsutsatta fick från polisen De brottsutsatta tillfrågades också om vilken information de faktiskt fick i kontakten med polisen. De tillfrågade kunde ange om informationen var skriftlig eller muntlig eller att de inte fått någon 21

26 Övriga resultat information eller inte mindes. Det kan förekomma att de brottsutsatta fått både skriftlig och muntlig information. För alla typer av information var det många som inte mindes om de fick informationen eller inte. Av de brottsutsatta hade 23 procent fått muntlig information och 46 procent skriftlig information om vad som hänt med anmälan. En del av dessa personer fick både muntlig och skriftlig information, men majoriteten av dem har fått information antingen skriftligt eller muntligt. Det är 17 procent som inte hade fått någon information och 22 procent minns inte. Ungefär 28 procent hade fått muntlig information om hur den fortsatta handläggningen skulle gå till och 21 procent hade fått information skriftligt. Majoriteten av dem har fått information antingen skriftligt eller muntligt. Det var 28 procent som inte hade fått någon information och lika många mindes inte om de hade fått informationen. Gällande information om hur de kan lämna ytterligare uppgifter i sitt ärende så har de brottsutsatta främst angett att de har fått informationen muntligt, 31 procent hade fått det och 16 procent hade fått skriftlig information. Majoriteten av dem har fått information antingen skriftligt eller muntligt. Angående information om vilka myndigheter/organisationer de kan vända sig till för att få stöd, hjälp och vård så hade 20 procent fått muntlig information och lika många hade fått skriftlig information. Majoriteten av dem har fått information antingen skriftligt eller muntligt. Ungefär en tredjedel angav att de inte fått någon information och lika många mindes inte. Det var 20 procent respektive 12 procent, som hade fått information muntlig och/eller skriftlig information om hur de kan få ekonomisk ersättning. En mindre andel, cirka 20 procent, av de brottsutsatta hade fått information om vad man själv kan göra för att minska risken att utsättas för brott, och cirka 10 procent hade fått information om att man kan ta med sig en annan person som stöd vid sina kontakter med polisen. Uppmana någon man känner att anmäla ett liknande brott De allra flesta, 91 procent, skulle uppmana någon de känner att anmäla brottet till polisen om de råkade ut för ett liknande brott som de själva hade råkat ut för. Endast 3 procent skulle inte uppmana till anmälan och 6 procent vet inte hur de skulle göra. Vad som hänt med ärendet På frågan om vad som har hänt med ärendet efter det att de brottsutsatta anmälde brottet så har majoriteten svarat förundersökningen (brottsutredningen) har lagts ned eller beslut om att inte 22

27 Övriga resultat inleda förundersökning, 36 respektive 31 procent. 28 procent vet inte vad som hänt i ärendet sedan de anmälde brottet. Nöjdhet med beslutet i ärendet Frågan om hur nöjd man är med beslutet i sitt ärende har besvarats på den 10-gradiga skalan, men svaren har även kategoriserats som låga (1-4), mellan (5-7) respektive höga (8-10) betyg. Medelbetyget för frågan är 5,3. Av de brottsutsatta ger 42 procent låga, 25 procent ger mellan och 33 procent ger höga betyg för hur nöjda de är med beslutet. Av de som svarade var det 27 procent som inte hade någon åsikt. Utsatt för annat brott Det är en minoritet av de brottsutsatta som varit utsatta för något ytterligare brott under de senaste 12 månaderna, utöver det som de tänkt på medan de svarat på undersökningen. Ungefär 10 procent har blivit utsatta för ett liknande brott medan ungefär 10 procent har råkat ut för en annan typ av brott. En del av dessa personer har råkat ut för både och. Av dem som utsatts för något ytterligare brott har de flesta anmält detta/dessa till polisen. Det är 73 procent som har anmält alla ytterligare brott medan 10 procent har anmält brott, men inte alla som de utsatts för. 23

28 Inför eget arbete med resultaten Inför eget arbete med resultaten Nedan förklaras de olika typerna av tabeller och diagram med resultat från undersökningen. Informationen är bra att ha nära till hands när man jobbar vidare med resultaten. De olika tabellerna ligger under respektive flik i ett Exceldokument för redovisningsgrupperna, helheten (båda brottstyperna), tillgreppsbrott och våldsbrott. Den kommenterade rapporten avseende resultaten för hela Polismyndigheten fungerar som en introduktion till både den aktuella analysmodellen (Nöjd-Kund-Index) samt till hur resultaten kan tolkas. Prioriteringsmatris Prioriteringsmatris tas fram för helheten och för polisregioner med minst 100 svarande. Dessa bilder ger överblick och struktur åt materialet. I prioriteringsmatrisen finns frågeområdenas betygsindex och effektmått angivna. Frågeområdenas betygsindex är sammanfattande mått baserade på frågeområdets delfrågor (besvarade på 10-gradig skala). Betygsindex kan variera från Ju högre värde desto bättre. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Medelbetygsindex är medelvärdet för modellens frågeområden (exklusive NKI och målvariabeln Förtroende) i den egna undersökningen. Ett frågeområdes effektmått anger hur mycket helhetsbetyget NKI förväntas förändras om frågeområdets betygsindex förändras med fem indexenheter. Medeleffekten är medelvärdet av frågeområdenas effektmått i den egna undersökningen. Frågeområden att prioritera. Frågeområden med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. de frågeområden som hamnat i kvadranten Prioritera (nedre högra området i prioriteringsmatrisen), bör prioriteras i förbättringsarbetet. Förbättringar av dessa frågeområden förväntas nämligen ha stort genomslag på helhetsbetyget, NKI. Frågeområden att om möjligt förbättra. Om ett frågeområde har ett relativt högt betygsindex, men också en stor effekt och därmed hamnat i kvadranten Förbättra om möjligt (övre högra området i matrisen) bör den prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa frågeområden tillhör en andra prioriteringsgrupp. 24

29 Inför eget arbete med resultaten Frågeområden som kan ges lägre prioritet. Frågeområden som har fått låga betygsindex men som på grund av sin relativt sett låga effekt ändå inte förväntas påverka NKI i någon större utsträckning vid en förändring hamnar i kvadranten Lägre prioritet (nedre vänstra området i matrisen). Frågeområden för vilka det är tillräckligt att bibehålla indexnivån. Frågeområden som har höga betygsindex och låg effekt hamnar i kvadranten Bevara (övre vänstra området i matrisen). Fokus för dessa områden bör vara att, åtminstone, bevara nuvarande betygsindex eftersom en sänkning av dess betygsindex kan leda till att påverkansgraden ökar och att frågeområdet då hamnar i den prioriterade kvadranten. Detaljerad information om frågeområdena Varje frågeområde är baserat på de brottsutsattas betyg på olika delfrågor. Det är viktigt att närmare studera de olika delfrågornas medelbetyg och svarsfördelning. Koncentrera er i första hand på de frågeområden som enligt modellanalysen bör prioriteras. I tabellen Betygsindex och medelbetyg som distribueras till samtliga polisregioner med minst 35 svarande finns förutom frågeområdenas betygsindex även varje delfrågas medelbetyg (kan variera från 1 till 10). För ett frågeområde med lågt betygsindex kan problemet vara koncentrerat till någon enskild aspekt (delfråga) som fått särskilt lågt betyg. Jämför delfrågornas medelbetyg. I samma tabell finns också jämförelsetal i form av lägsta och högsta medelbetyg som någon polisregion fått, där helheten jämförs med andra helheter och jämförelsetalen för tillgreppsbrott bygger på andra regioners resultat för tillgreppsbrott. Detsamma gäller för jämförelsetalen för de som utsatts för våldsbrott. Genom dessa jämförelsetal får man en bild av hur den egna polisregionen ligger till i olika avseenden och vilka betyg som är realistiska att uppnå. Hur arbetar man vid polisregioner med särskilt goda resultat? Det är viktigt att sådan information tas fram och sprids inom organisationen. Medelbetygen är dock inte tillräckliga. Medelbetygen kan dölja viktig information om hur stor andel av de brottsutsatta som gett ett påtagligt kritiskt betyg på någon aspekt/delfråga. Höga medelbetyg kan förekomma samtidigt som en mindre andel av de brottsutsatta flaggar för allvarliga problem. I tabellen Betygsindex och medelbetyg framgår andelen inom avdelningen som gett lågt betyg (1-4), medelbetyg (5-7) och högt betyg (8-10). Betyg 1-4 kan betraktas som ett kritiskt, eller underkänt, betyg. Tabell efter bakgrund I tabellen Tabell efter bakgrund finns indexvärden och delfrågornas medelbetyg redovisade efter kön, ålder, födelseland och utbildning. 25

30 Inför eget arbete med resultaten Frågor som inte besvarats på den 10-gradiga skalan Frågor som inte besvaras på den 10-gradiga skalan redovisas efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildning. Övrigt Man bör inte känna sig bunden i sina diskussioner och låsa sig vid de delfrågor som ingår i undersökningen för respektive fråge-område. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om andra delar eller aspekter som man kan ha välgrundad anledning att förbättra trots att dessa inte direkt mätts i denna undersökning. 26

31 Om undersökningen Om undersökningen Enheten för demokratistatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden augusti oktober 2017 en enkätundersökning och webbundersökning på uppdrag av Polismyndigheten. Syftet med undersökningen var att få kunskap om i vilken utsträckning brottsutsatta är nöjda med polisens arbete i relation till deras polisanmälan. Populationen bestod av personer som anmält tillgrepps- och våldsbrott, med vissa begränsningar, under perioden 1 oktober maj 2017 och gett samtycke till att delta i en undersökning. Urvalet bestod av personer och det var totalt personer som besvarade enkäten, vilket var 38 procent av urvalet. Resultatet i form av den här rapporten samt tabeller levererades den 15 december enligt överenskommelse. Undersökningsledare på SCB var Regina Vilkénas och Mikael Pettersson och Yuli Liang var metodstatistiker. Polismyndighetens kontaktpersoner gentemot SCB var Annika Töyrä och Klara Klingspor. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, hämtades från de registreringar som finns i Polismyndighetens anmälningssystem, RAR. Antalet personer i urvalsramen var , exkl övertäckning. Populationen bestod av dem som under perioden 1 oktober 2016 till 31 maj 2017 anmält ett tillgreppsbrott eller våldsbrott och som i samband med detta samtyckt till att delta i undersökningen. Från populationen har RPS dessutom exkluderat följande brottsoffer: - Personer under 16 år (vid datum för anmälan) - Personer som anmält våldsbrott i nära relationer - Polisanställda - Åtkomstskyddade personer - Personer med skyddad identitet - Juridiska personer - Personer med ofullständiga personnummer - Personer med samordningsnummer - Personer som anmält brott via Internet Urvalsramen stratifierades på region och typ av brott (våldsbrott respektive tillgreppsbrott). Totalt bildades 14 strata. Alla stratum förutom 51 och 61 totalundersöktes. Från strata 51 och 61 drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om respektive (se tabell E nedan). Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Det totala urvalet bestod av personer, exklusive 27

32 Om undersökningen övertäckning om 28 personer. Övertäckningen består av personer som av någon anledning inte skulle ha varit med i urvalet. Det kan exempelvis vara personer som avlidit innan undersökningen påbörjades. Urvalsstorleken bestämdes av Polismyndigheten i samråd med SCB. Tabell E. Population och urval efter stratum Stratum Namn Population Urval 11 Bergslagen, tillgreppsbrott Bergslagen, våldsbrott Mitt, tillgreppsbrott Mitt, våldsbrott Nord, tillgreppsbrott Nord, våldsbrott Stockholm, tillgreppsbrott Stockholm, våldsbrott Syd, tillgreppsbrott Syd, våldsbrott Väst, tillgreppsbrott Väst, våldsbrott Öst, tillgreppsbrott Öst, våldsbrott Totalt Urvalramen grundar sig alltså på dem som har lämnat samtycke till att delta i Polisens nationella brottsofferundersökning i samband med att de anmälde brottet. Av dem som anmälde ett brott aktuell period var det 42 procent som gav sitt samtycke till att delta i undersökningen, 29 procent tackade nej och 29 procent blev inte tillfrågade. Det kan finnas skillnader mellan gruppen som lämnat samtycke och brottsutsatta som tackat nej eller inte fått frågan. Dessutom kan det finnas skillnader mellan de olika regionerna rörande vilka som har tillfrågats om samtycke och inte, se tabell E nedan. Dessa eventuella skillnader har vi dock ingen kunskap om. 28

33 Om undersökningen Tabell F. Brottsutsatta fördelat efter svar på fråga om samtycke samt ej tillfrågad. Procent Polisregion Regionkod Nej Ej tillfrågad Nord % 43 % 38 % Mitt % 29 % 40 % Stockholm % 35 % 32 % Öst % 28 % 36 % Väst % 26 % 51 % Syd % 22 % 48 % Bergslagen % 25 % 31 % Totalt 29 % 29 % 42 % Ja Frågor Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. Polismyndigheten utformade frågorna i enkäten i samarbete med SCB när undersökningen genomfördes Då genomfördes även en expertgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Inför den aktuella undersökningen har en fråga lagts till angående den fortsatta handläggningen i ärendet, fråga 14 dessutom har ett svarsalternativ angående information om hur den fortsatta handläggningen i ärendet går till lagts till i fråga 14. I frågorna som rör information om vilka myndigheter/organisationer man kan vända sig till för att få stöd och hjälp, finns numera även vård med, det gäller fråga 14 och fråga 15. Ett par mindre språkliga justeringar har också gjorts. Enkäten bestod av 26 numrerade frågor. Flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 50 frågor. Förutom de variabler som samlades in via enkäten hämtades följande variabler från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB): Kön Ålder Födelseland, (inrikes född, utrikes född) För en individ saknas uppgifter om födelseland i RTB. Referensperiod för enkätfrågorna, se bifogad enkät. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. 29

34 Om undersökningen Datainsamling I ett informationsbrev som skickades ut den 18 augusti 2017 ombads uppgiftslämnarna att besvara enkäten och fick användarnamn och lösenord till webbenkäten. Den 1 september skickades en påminnelse till dem som inte besvarat enkäten med en pappersenkät och svarskuvert. Ett tack- och påminnelsekort (ToP-kort) skickades den 15 september. En andra påminnelse med ny enkät skickades den 29 september. Insamlingen avslutades den 24 oktober Tabell G. Beskrivning av inflödet. Antal och andel Antal Andel Efter första utskick ,4 Efter enkätpåminnelse ,7 Efter ToP-kort 707 7,6 Efter enkätpåminnelse ,6 Totalt ,2 Bortfall ,7 Urval exkl. övertäckning ,0 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Polismyndigheten och SCB. I brevet informerades också om att uppgifter om kön, ålder och födelseland i grupper hämtades från SCB:s register och att en avidentifierad datafil levereras till Polismyndigheten. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighetsoch sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara enkäten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. SCB kan inte garantera att den utvalda personen själv besvarat enkäten. Någon kontroll av att rätt person har besvarat enkäten har inte gjorts. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. 30

35 Om undersökningen Bortfall i denna undersökning Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att enkäten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i enkäten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell G nedan. Tabell H. Beskrivning av objektsbortfall Antal Ej avhörda Postreturer 200 Avböjd medverkan 49 Förhindrad medverkan 3 Ej anträffad 29 Oanvändbar blankett 14 Totalt Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför enkäten/ intervjun inte är besvarad har lämnats. Med Avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. Förhindrad medverkan betyder att uppgiftslämnaren inte har möjlighet att delta. Ej anträffad innehåller bland annat saknad adress i Registret över totalbefolkningen (RTB), hemlig adress och tillfälligt bortrest. Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet är generellt sett större i den delen av undersökningen som rör kontakterna efter anmälningstillfället. Det gäller framförallt områdena Tillgänglighet, Information och Utförande vilka samtliga innehåller frågor där det är naturligt att alla inte kan ha en åsikt. Exempelvis behöver man ju ha önskat att få komma till tals i utredningen för att kunna bedöma möjligheten till detta. 31

36 Om undersökningen Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen, det kan till exempel bero på nyligen avlidna och utflyttade personer. Ofta är det svårt att identifiera under- och övertäckning. Det är också fallet i den här undersökningen. Undersökningen och därmed resultaten av undersökningen gäller endast dem som har lämnat samtycke till att delta i undersökningen. I den gruppen är det ingen betydande undertäckning. Den kända övertäckningen bestod av 28 personer. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Urval drogs endast för två stratum som bedömdes tillräckligt stora. Urvalet är stort i relation till hela stratumet. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Ett par frågor har visat sig svårare för uppgiftslämnarna att besvara. Det gäller fråga 1 och fråga 19. Ett antal personer har angett fler än ett svar på dessa frågor. Eftersom en svarsfil överlämnas till Polismyndigheten och fråga 1 inte redovisas i tabellform har ingen bearbetning gjorts för frågan. För fråga 19 har svaren rättats enligt samma princip som föregående undersökning för att bevara jämförbarheten, om en person har angett svarsalternativ 1 och 2 så har svaret kodats som 1. I övrigt har dubbelmarkeringar generellt genererat partiellt bortfall. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms bearbetningsfelet vara litet eftersom enkäten endast hade fasta svarsalternativ för de frågor som ligger till grund för tabeller och diagram. 32

37 Om undersökningen Bortfallsfel Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna i undersökningen. Beskrivning av tabeller och diagram/datafil Tabeller och diagram Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen, alltså brottsutsatta som har samtyckt till undersökningen, och inte endast de svarande. Andelsuppgifterna är således skattningar av andel personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att antalet individer kan vara olika för olika frågor beror på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. Det betyder att t.ex. för fråga 15:1 har endast de som svarat Muntligt" eller Skriftligt i fråga 14:2 ingått i tabellframställningen. Om en följdfråga är besvarad men dess styrfråga inte är besvarad och svaret på följdfrågan gör att ett visst svarsalternativ på styrfrågan är självklart så har hänsyn till detta tagits vid tabellframställningen. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. Tabellerna har sekretessgranskats så att inga uppgifter för enskilda objekt röjs. Mycket osäkra skattningar, där antalet svarande i gruppen är färre än 35 stycken har också prickats, det vill säga resultatet har ersatta av en punkt. I fråga 2, 13 och 21 fick de svarande ange fler än ett svarsalternativ. Därför summerar inte statistiken till 100 procent. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS. Datafil Observera att de bifogade vikterna ska användas vid analys och resultatframställning. I ett stratifierat urval kan datamaterialet inte ses som ett urval av oberoende lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Det är därför viktigt att tänka på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte klarar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersökning på ett korrekt sätt. Var noga med att kontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar vikterna på ett riktigt sätt. Att ta fram frekvenser med beaktande av vikter klarar däremot de flesta statistikprogram. 33

38 Om undersökningen Om det är partiellt bortfall (uppgift saknas) i en fråga har värdet null angetts. Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: N n h h w k = * = nh mh N m h h Där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k N h n h mh = antal objekt i urvalsramen h = antal objekt i urvalet h = antal objekt som svarat i stratum h Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. Dessutom antas att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Statistiska mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen har avgränsats med hjälp av registervariabler (kön, ålder, födelseland) och brottstyp (uppgift från Polismyndigheten). Uppgiften om utbildning kommer från uppgiftslämnaren själv. 34

39 Om undersökningen Jämförbarhet över tid Detta är andra gången som SCB genomför undersökningen med NKImodellen. Första gången var 2013 och andra gången Undersökningarna 2013 och 2017 genomfördes i princip på samma sätt. De främsta skillnaderna mellan omgångarna är att 2013 gjordes en totalundersökning medan det gjordes ett urval i två strata År 2017 infördes även webbenkät som ett alternativ till pappersenkäten. Det har skett en omorganisation inom Polismyndigheten sedan Från flera polismyndigheter till att bli en polismyndighet med sju olika regioner. Redovisningen 2013 gjordes utifrån dåvarande organisation. Detta till trots är undersökningarna jämförbara för hela Polismyndigheten, samt på helhetsnivå efter brottstyp. Däremot är det inte möjligt att göra jämförelser mot 2013 på regional nivå eftersom redovisningen nu sker för de sju polisregionerna. Sekretess och utlämnande SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av data på mikronivå. Dessutom har en sekretessöverenskommelse upprättats mellan Polismyndigheten och SCB med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. 35

40 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal frågeområden som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje frågeområde mäts med ett antal delfrågor. Vilka frågor som ingår i respektive frågeområde framgår av tabellen Betygsindex och medelbetyg samt hänvisningarna till enkäten i diagram 1. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor: Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? Enkäten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar De brottsutsatta besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är de brottsutsatta med frågeområdet. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. 36

41 SCB:s analysmodell med NKI Effektmått påverkan på helhetsbetyget För varje frågeområde beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive frågeområde. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur de brottsutsatta prioriterar olika frågeområden. Ett frågeområdes effektmått anger i vilken utsträckning NKI förväntas påverkas vid en förändring av frågeområdets betygsindex med fem enheter. Om ett frågeområde till exempel fått påverkansgrad 1,0 innebär det att NKI förväntas öka med en enhet om frågeområdets betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot frågeområdets betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Frågeområden som har låga effektmått ska inte nödvändigtvis tolkas som oviktiga för hur de brottsutsatta ser på kontakten med polisen. Sambandet mellan NKI och betyget på frågeområdet kan dock vara betydligt starkare för andra frågeområden i modellen. Prioriteringsmatris För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras frågeområdena in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriteringsmatrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medeleffekt för de frågeområden som ingår i modellen i den aktuella undersökningen. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete. I prioriteringsmatrisen placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger desto nöjdare är de brottsutsatta med det. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NKI. För mer information om hur man ska arbeta med frågeområdena som finns i respektive kvadrant, se tidigare avsnitt Inför eget arbete med resultaten. 37

42 SCB:s analysmodell med NKI Osäkerhetsmarginaler Osäkerhetsmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att inte alla brottsutsatta har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus osäkerhetsmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om ett frågeområde exempelvis har fått ett betygsindex som är 55 och osäkerhetsmarginalen är ± 2,1 så innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9 57,1. För att avgöra om skillnaderna i betygsindex mellan åren eller mellan olika grupper är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± osäkerhetsmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är och ett som är anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Osäkerhetsmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i tabellen Betygsindex och medelbetyg. Vid analys och jämförelse av resultaten är det viktigt att ha i åtanke att osäkerheten i skattningarna ökar när resultaten delas upp på mindre grupper. Det är alltså bredare osäkerhetsmarginaler redovisningsgrupper med färre svarande. Hantering av partiellt bortfall Som nämndes i avsnittet Om undersökningen finns två olika typer av bortfall, objektsbortfall och partiellt bortfall. Partiellt bortfall består av brottsutsatta som svarat på enkäten men inte besvarat samtliga frågor. Vid modellberäkningen ses även de som angett svarsalternativet Ingen åsikt / Ej aktuellt som partiellt bortfall. Det partiella bortfallet ersätts med hjälp av en metod som kallas medelvärdesimputering. För att imputera en individs uteblivna svar på en fråga studeras de redovisningsgrupper där individen ingår. Det uteblivna svaret ersätts med medelvärdet för frågan i den lägsta redovisningsgrupp där medelvärdet kan beräknas. De svarande som har partiellt bortfall eller angett Ingen åsikt / Ej aktuellt på mer än 25 procent av frågorna utesluts vid beräkningen av frågeområdenas betygsindex och effektmått. Anledningen till detta är att om dessa brottsutsatta ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom imputering i så stor omfattning att det riskerar att snedvrida resultaten. I denna undersökning var av besvarade enkäter tillräckligt ifyllda för att kunna ingå i beräkningen av betygsindex och effektmått vid anmälan och 938 av besvarande enkäter tillräckligt ifyllda gällande kontakterna efter anmälan. Vid redovisningen av medelbetygen för respektive fråga ingår dock samtliga svarande på frågan. 38

43 SCB:s analysmodell med NKI Modellens förklaringsgrad Modellens förklaringsgrad (R 2 ) är ett mått på hur väl modellen lyckas förklara den variation som finns bland de brottsutsatta vad gäller deras helhetsbedömning av polisen i samband med brottsanmälan, NKI. Förklaringsgraden varierar mellan 0 och 1 och brukar för den här typen av undersökningar ligga mellan 0,6-0,8. I just denna undersökning är R 2 = 0,69 vid anmälan och 0,79 efter anmälan vilket innebär att modellen förklarar 69 respektive 78 procent av variationen bland de brottsutsatta vad gäller deras bedömning av polisen, i samband med brottsanmälan, i sin helhet. Metoder bakom modellen Beräkningarna av NKI, betygsindex och effektmått skattas av en strukturekvationsmodell med latenta variabler. Skattandet görs med en algoritmisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS). Kortfattat söker metoden maximera samvariationen mellan frågeområdena och NKI. Vid analysmodellens beräkning av betygsindex viktas individernas svar upp till hela populationen och därefter tilldelas varje delfråga en särskild vikt. Vikten tas fram utifrån hur stor betydelse delfrågan har för frågeområdets betygsindex. Metoden som används för att skatta osäkerhetsmarginalerna för betygsindex och påverkansgrad kallas för Jack-knife-metoden. Utifrån de svarande skattas resultaten för delfrågor och frågor som inte ingår i modellen. De beräknas genom att individernas svar viktas upp till hela populationen. Vikterna beräknas i enlighet med teorin om stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom strata. För mer information se avsnittet Viktberäkning och estimation ovan. 39

44 40

45 Diagram och tabeller 41

46 42

47 Diagram A1: Prioriteringsmatris - vid anmälan I detta diagram placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger, desto nöjdare är de brottsutsatta med det. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, ju högre effektmått och desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget (NKI). Effektmåttet innebär att om betygsindexet för ett frågeområde ökar med 5 enheter förväntas NKI öka med effektmåttet. Det gula korset visar medelindex och medeleffekt för frågeområdena. NKI har fått betygsindexet: 69 Betygsindex 100 Bevara 90 Förbättra om möjligt Nedan redovisas varje frågeområdes betygsindex och hur dessa förväntas påverka helhetsbetyget. Bemötande har fått betygsindexet 81. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 1,4 indexenheter. # t Tillgänglighet har fått betygsindexet 78. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 0,8 indexenheter. # t 80 Bemötande Tillgänglighet Information Information har fått betygsindexet 78. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 2,2 indexenheter. # t Lägre prioritet 0 0,5 1 1,5 2 2, ,5 Prioritera Effekt på NKI I undersökningen ingår även indexet Förtroende. Detta index är en så kallad målvariabel, vilket innebär att dess påverkan visar på hur mycket en förändring av NKI förväntas påverka förtroendet för polisen. Tanken med denna typ av analys är även att man ska få fram konkreta områden att fokusera på i ett förbättringsarbete. Förtroende är, till skillnad från övriga frågeområden, inte ett sådant konkret område utan hänger snarare samman med hur man upplever polisens arbete i stort. Medelindex 2,2 3,0 Förtroende har fått betygsindexet 70. Om NKI ökar med 5 indexenheter förväntas Förtroende öka med 3,6 indexenheter. # t Medeleffekt

48 Tabell A1: Betygsindex, medelbetyg, jämförelser och svarsfördelning - vid anmälan I denna tabell redovisas betygsindex för NKI och samtliga frågeområden, medelbetyg per fråga, jämförelsetal med hela Polismyndigheten 2013 samt de lägsta och högsta värdena för någon polisregion på helhetsnivå. Även svarsfördelning för delfrågorna redovisas, liksom andelen som har angett "ingen åsikt" eller som inte har besvarat respektive delfråga. Frågorna har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. FRÅGEOMRÅDE NKI Förtroende Bemötande Tillgänglighet Information Betygsindex Felmarginal 69 ± 0,9 70 ± 0,9 81 ± 0,7 78 ± 0,7 78 ± 0,7 I rutan till höger sammanfattas alla indexvärden med felmarginaler för denna redovisningsgrupp. Hela Polismyndigheten FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 Helheten Lägsta betygsindex Jämförelser Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga Låga betyg (1-4) betyg för enheten (%) Mellan- Höga betyg betyg (5-7) (8-10) NKI Helhetsbedöming Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? 7,5 7,4 7,4 7, Helhetsbedöming Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? 7,3 7,3 7,2 7, Helhetsbedöming Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? 6,8 6,8 6,6 7, Förtroende Fr 17 Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? 7,3 7,0 7,1 7, Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) 44 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Bemötande Hur nöjd är du med hur hjälpsam polisen var vid anmälningstillfället? 8,2 8,0 8,1 8, hur professionell polisen var vid anmälningstillfället? 8,2 8,0 8,1 8, hur respektfull polisen var vid anmälningstillfället? 8,5 8,2 8,3 8,

49 Hela Polismyndigheten Helheten FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Lägsta betygsindex Jämförelser Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga Låga betyg (1-4) betyg för enheten (%) Mellan- Höga betyg betyg (5-7) (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Tillgänglighet Hur nöjd är du med hur lätt det var att få kontakt med någon inom polisen för att göra en anmälan? 7,8 7,9 7,6 7, hur snabbt du fick hjälp av polisen att göra en anmälan? 7,9 8,1 7,7 8, hur handläggaren tog sig tid att upprätta din anmälan? 8,4 8,3 8,3 8, Information Fr 5:1 Hur nöjd är du med den muntliga informationen som du fick vid anmälningstillfället? 8,0 7,8 7,9 8, Fr 5:2 den skriftliga informationen som skickats ut tillsammans med kopia av anmälan? 7,9 7,8 7,8 8, Fr 5:3 hur du fick svar på dina frågor vid anmälningstillfället? 8,1 7,9 7,9 8, Övriga frågor Fr 15:1* Hur nöjd är du med den muntliga information du fick om stöd, hjälp och vård i samhället? 8,0. 7,7 8, Fr 15:2* den muntliga informationen du fick om ekonomisk ersättning? 7,8 7,7 7,2 8, Fr 20 Hur nöjd är du med beslutet i ditt ärende? 5,3 5,3 5,0 6, * Endast personer som har fått muntlig eller information om stöd och hjälp eller om ekonomisk ersättning har fått svara på frågan. Därför är andelen Ej svar hög. Andel Ej svar (%) 45

50 Diagram A2: Andel låga respektive höga betyg per frågan - vid anmälan Fråga Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 Fr 17 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr Låga betyg Lågt Högt Höga betyg 46

51 Tabell A2: Frågeområdenas betygsindex och medelbetyg efter bakgrundsvariabler - vid anmälan Hela Polismyndigheten Kön Åldersgrupp Inrikes/utrikes född Utbildning FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Män Kvinnor år år år 66 år eller äldre Inrikes född Utrikes född Grundskola Gymnasial Högskola Samtliga Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 NKI Helhetsbedöming Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? 7,2 7,9 6,9 7,3 7,6 7,8 7,6 7,4 7,6 7,4 7,6 7,5 Helhetsbedöming Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? 7,1 7,7 6,7 7,1 7,4 7,6 7,4 7,2 7,4 7,3 7,4 7,3 Helhetsbedöming Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? 6,4 7,1 6,2 6,4 6,8 7,2 6,8 6,7 7,1 6,6 6,7 6,8 Förtroende Fr 17 Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? 6,9 7,6 6,8 6,9 7,4 7,6 7,2 7,5 7,4 7,2 7,3 7,3 Fr 3:1 Fr 3:2 Bemötande Hur nöjd är du med hur hjälpsam polisen var vid anmälningstillfället? 8,0 8,5 7,5 8,0 8,3 8,5 8,3 7,9 8,2 8,1 8,3 8,2 47 Fr 3:3 hur professionell polisen var vid anmälningstillfället? 8,0 8,6 7,7 8,1 8,3 8,4 8,3 8,1 8,2 8,2 8,3 8,2 hur respektfull polisen var vid anmälningstillfället? 8,2 8,7 8,2 8,4 8,5 8,6 8,4 8,6 8,4 8,4 8,6 8,5

52 Hela Polismyndigheten Kön Åldersgrupp Inrikes/utrikes född Utbildning FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Män Kvinnor år år år 66 år eller äldre Inrikes född Utrikes född Grundskola Gymnasial Högskola Samtliga Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Tillgänglighet Hur nöjd är du med hur lätt det var att få kontakt med någon inom polisen för att göra en anmälan? 7,5 8,0 7,6 7,8 7,7 7,9 7,7 7,9 7,7 7,7 7,9 7,8 hur snabbt du fick hjälp av polisen att göra en anmälan? 7,7 8,2 7,8 7,9 7,9 8,1 7,9 8,0 7,9 7,9 8,0 7,9 hur handläggaren tog sig tid att upprätta din anmälan? 8,1 8,6 7,9 8,3 8,4 8,6 8,4 8,2 8,3 8,3 8,5 8,4 Information Fr 5:1 Hur nöjd är du med den muntliga informationen som du fick vid anmälningstillfället? 7,8 8,3 7,6 7,9 8,1 8,2 8,0 8,0 8,0 8,0 8,1 8,0 Fr 5:2 den skriftliga informationen som skickats ut tillsammans med kopia av anmälan? 7,7 8,2 7,4 7,8 8,0 8,1 7,9 8,0 7,9 7,9 8,0 7,9 Fr 5:3 hur du fick svar på dina frågor vid anmälningstillfället? 7,8 8,3 7,8 8,0 8,1 8,1 8,1 8,0 8,0 8,0 8,1 8,1 Övriga frågor Fr 15:1* Hur nöjd är du med den muntliga information du fick om stöd, hjälp och vård i samhället? 7,8 8,2 6,7 8,0 8,2 8,5 7,9 8,3 7,7 7,8 8,4 8,0 Fr 15:2* den muntliga informationen du fick om ekonomisk ersättning? 7,4 8,1 7,0 7,7 8,0 8,0 7,7 8,2 7,6 7,6 8,0 7,8 Fr 20 Hur nöjd är du med beslutet i ditt ärende? 5,0 5,6 4,9 4,9 5,2 6,0 5,2 5,7 5,8 5,1 5,3 5,3 48 Antal svar ** * Endast personer som har fått muntlig eller information om stöd och hjälp eller om ekonomisk ersättning har fått svara på frågan. Därför är andelen Ej svar hög. **53 personer har inte besvarat frågan och därför summerar antal svarande inte till totalt antal svarande.

53 Diagram B1: Prioriteringsmatris - efter anmälan I detta diagram placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger, desto nöjdare är de brottsutsatta med det. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, ju högre effektmått och desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget (NKI). Effektmåttet innebär att om betygsindexet för ett frågeområde ökar med 5 enheter förväntas NKI öka med effektmåttet. Det gula korset visar medelindex och medeleffekt för frågeområdena. NKI har fått betygsindexet: Nedan redovisas varje frågeområdes betygsindex och hur dessa förväntas påverka helhetsbetyget. 66 Betygsindex 100 Bevara 90 Förbättra om möjligt Bemötande har fått betygsindexet 74. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 1,3 indexenheter. # t Tillgänglighet har fått betygsindexet 68. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 0,9 indexenheter. # t Information har fått betygsindexet 64. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 0,6 indexenheter. # t Utförande har fått betygsindexet 61. Vid en förbättring med 5 indexenheter förväntas NKI öka med 2,0 indexenheter. # t Tillgänglighet Bemötande 60 Information Utförande Lägre prioritet 0 0,5 1 1,5 2 2, ,2 Prioritera Effekt på NKI I undersökningen ingår även indexet Förtroende. Detta index är en så kallad målvariabel, vilket innebär att dess påverkan visar på hur mycket en förändring av NKI förväntas påverka förtroendet för polisen. Tanken med denna typ av analys är även att man ska få fram konkreta områden att fokusera på i ett förbättringsarbete. Förtroende är, till skillnad från övriga frågeområden, inte ett sådant konkret område utan hänger snarare samman med hur man upplever polisens arbete i stort. Medelindex 2,0 2,0 Förtroende har fått betygsindexet 70. Om NKI ökar med 5 indexenheter förväntas Förtroende öka med 3,8 indexenheter. # t Medeleffekt

54 Tabell B1: Betygsindex, medelbetyg, jämförelser och svarsfördelning - efter anmälan I denna tabell redovisas betygsindex för NKI och samtliga frågeområden för hela Polismyndigheten, medelbetyg per fråga, jämförelsetal med 2013 samt de lägsta och högsta värdena för någon polisregion. Även svarsfördelning för delfrågorna redovisas, liksom andelen som har angett "ingen åsikt" eller som inte har besvarat respektive delfråga. Frågorna har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. I rutan till höger sammanfattas alla indexvärden med felmarginaler för denna redovisningsgrupp. FRÅGEOMRÅDE NKI Förtroende Bemötande Tillgänglighet Information Utförande Betygsindemarginal Fel- 66 ± 2,0 70 ± 1,9 74 ± 1,9 68 ± 1,9 64 ± 2,0 61 ± 2,0 Hela Polismyndigheten Helheten FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Lägsta betygsindex Jämförelser Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga Låga betyg (1-4) betyg för enheten (%) Mellan- Höga betyg betyg (5-7) (8-10) NKI Fr 16:1 Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? 7,6 7,5 7,4 8, Fr 16:2 Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? 7,3 7,3 7,2 7, Fr 16:3 Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? 6,8 6,9 6,5 7, Förtroende Fr 17 Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? 7,4 7,1 7,2 8, Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) 50 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Bemötande Hur nöjd är du med hur hjälpsam polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 7,7 7,5 7,5 8, hur professionell polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 7,7 7,5 7,6 8, hur respektfull polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 8,0 7,9 7,9 8,

55 Hela Polismyndigheten Helheten FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Lägsta betygsindex Jämförelser Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga Låga betyg (1-4) betyg för enheten (%) Mellan- Höga betyg betyg (5-7) (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Tillgänglighet Fr 10:1 Hur nöjd är du med hur lätt det var att få kontaktuppgifter till den person som hanterade ditt ärende efter anmälningstillfället? 7,0 6,8 6,6 7, Fr 10:2 hur lätt det var att komma i kontakt med handläggare av ditt ärende? 7,0 6,7 6,6 7, Fr 10:3 hur handläggaren tog sig tid att hjälpa dig med ditt ärende? 7,4 7,1 7,2 8, Information Fr 11:1 Hur nöjd är du med den muntliga informationen som du fick efter anmälningtillfället 7,3 7,1 7,2 8, Fr 11:2 hur du fick svar på dina frågor efter anmälningstillfället? 7,3 7,0 7,0 7, Fr 11:3 hur du fick information om hur utredningen i det egna ärendet fortlöpte? 6,3 6,1 6,1 7, Fr 11:4 hur du fick information när ditt ärende lades ned eller vid beslut om att inleda förundersökning? 6,5 6,3 6,1 7, Utförande Fr 12:1 Hur nöjd är du med möjligheten att få komma till tals i utredningen? 6,2 6,2 6,0 7, Fr 12:2 polisens sätt att ta hand om eventuellt bevismaterial som du velat lämna? 6,3 6,3 5,9 7, Fr 12:3 hur snabbt polisen har hanterat ditt ärende? 7,0 6,8 6,7 7, Övriga frågor Fr 15:1* Hur nöjd är du med den muntliga information du fick om stöd, hjälp och vård i samhället? 8,0. 7,4 8, Fr 15:2* den muntliga informationen du fick om ekonomisk ersättning? 7,8 7,6 6,7 9, Fr 20 Hur nöjd är du med beslutet i ditt ärende? 5,4 5,3 5,2 6, Andel Ej svar (%) 51 * Endast personer som har fått muntlig information om stöd, hjälp och vård eller om ekonomisk ersättning har fått svara på frågan. Därför är andelen Ej svar hög.

56 Diagram B2 : Andel låga respektive höga betyg per fråga - efter anmälan Fråga Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 Fr 17 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Fr 12:1 Fr 12:2 Fr 12:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr Låga betyg Lågt Högt Höga betyg 52

57 Tabell B2: Frågeområdenas betygsindex och medelbetyg efter bakgrundsvariabler - efter anmälan Hela Polisymyndigheten Kön Åldersgrupp Inrikes/utrikes född Utbildning Samtliga FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Män Kvinnor år år år 66 år eller äldre Inrikes född Utrikes född Grundskola Gymnasial Högskola Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 NKI Sammantaget, hur nöjd är du med kontakten med polisen i samband med din brottsanmälan? 7,3 7,9 7,0 7,3 7,5 8,1 7,6 7,6 7,8 7,4 7,6 7,6 Hur väl uppfyllde kontakten med polisen dina förväntningar? 7,1 7,6 6,7 7,1 7,2 7,9 7,3 7,5 7,4 7,3 7,3 7,3 Föreställ dig en Polismyndighet som är perfekt i alla avseenden när det gäller din brottsanmälan. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal upplevde du polisen i samband med din brottsanmälan? 6,5 7,1 6,3 6,4 6,7 7,4 6,7 7,0 7,3 6,6 6,7 6,8 Förtroende Fr 17 Hur litet eller stort förtroende har du för polisen? 7,1 7,7 6,7 7,0 7,5 7,9 7,3 7,9 7,6 7,3 7,4 7,4 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Bemötande Hur nöjd är du med hur hjälpsam polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 7,4 8,0 7,3 7,3 7,7 8,1 7,6 8,1 7,7 7,7 7,6 7,7 hur professionell polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 7,4 8,1 7,2 7,4 7,8 8,1 7,6 8,1 7,7 7,8 7,7 7,7 hur respektfull polisen var vid era kontakter efter anmälningstillfället? 7,8 8,3 7,8 7,8 8,0 8,4 7,9 8,5 7,9 8,1 8,0 8,0 53

58 Hela Polisymyndigheten Kön Åldersgrupp Inrikes/utrikes född Utbildning Samtliga FRÅGA FRÅGEOMRÅDE Män Kvinnor år år år 66 år eller äldre Inrikes född Utrikes född Grundskola Gymnasial Högskola Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Tillgänglighet Hur nöjd är du med hur lätt det var att få kontaktuppgifter till den person som hanterade ditt ärende efter anmälningstillfället? 6,9 7,1 6,4 6,7 7,0 7,6 6,9 7,6 7,2 7,1 6,9 7,0 hur lätt det var att komma i kontakt med handläggare av ditt ärende? 6,9 7,0 6,1 6,6 7,1 7,4 6,8 7,7 7,2 6,9 6,9 7,0 hur handläggaren tog sig tid att hjälpa dig med ditt ärende? 7,2 7,7 6,8 7,1 7,5 7,9 7,3 8,1 7,5 7,4 7,4 7,4 Information Hur nöjd är du med den muntliga informationen som du fick efter anmälningtillfället 7,1 7,5 6,9 7,0 7,2 7,8 7,2 7,7 7,6 7,2 7,2 7,3 hur du fick svar på dina frågor efter anmälningstillfället? 7,1 7,5 7,0 7,0 7,3 7,7 7,1 7,8 7,4 7,3 7,1 7,3 hur du fick information om hur utredningen i det egna ärendet fortlöpte? 6,1 6,6 6,2 6,3 6,0 6,8 6,1 7,1 6,9 6,3 6,1 6,3 hur du fick information när ditt ärende lades ned eller vid beslut om att inleda förundersökning? 6,3 6,7 6,3 6,6 6,2 7,0 6,4 7,1 7,0 6,6 6,2 6,5 Utförande Fr 12:1 Hur nöjd är du med möjligheten att få komma till tals i utredningen? 5,9 6,5 6,4 6,1 6,0 6,5 5,9 7,1 6,6 6,3 6,0 6,2 Fr 12:2 polisens sätt att ta hand om eventuellt bevismaterial som du velat lämna? 6,2 6,5 6,3 6,0 6,3 6,8 6,0 7,4 6,8 6,6 6,0 6,3 Fr 12:3 hur snabbt polisen har hanterat ditt ärende? 6,7 7,3 6,3 6,7 6,9 7,6 6,9 7,5 7,3 6,9 6,9 7,0 54 Övriga frågor Fr 15:1* Hur nöjd är du med den muntliga information du fick om stöd, hjälp och vård i samhället? 7,9 8,2 6,8 7,9 8,2 8,5 8,0 8,2 7,8 7,8 8,3 8,0 Fr 15:2* den muntliga informationen du fick om ekonomisk ersättning? 7,6 7,9 7,0 7,8 7,9 7,9 7,6 8,6 7,3 7,6 8,1 7,8 Fr 20 Hur nöjd är du med beslutet i ditt ärende? 5,2 5,5 4,9 4,8 5,2 6,3 5,2 6,2 6,2 5,2 5,2 5,4 Antal svar ** * Endast personer som har fått muntlig eller information om stöd och hjälp eller om ekonomisk ersättning har fått svara på frågan. Därför är andelen Ej svar hög. ** 18 personer har inte besvarat frågan och därför summerar antal svarande inte till totalt antal svarande.

59 Tabell C1: Övriga frågor F2. Vad var anledningen till att du anmälde brottet? För att brott av För att För att få tillbaka princip bör gärningspersonen För att det inte ska För att få tillbaka pengar på anmälas ska få ett straff hända igen stulet gods försäkring Annat skäl Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Uppgift saknas Totalt 64% ± 1,4 34% ± 1,4 30% ± 1,3 33% ± 1,3 42% ± 1,4 7% ± 0, Kön Man 65% ± 1,9 38% ± 2,0 30% ± 1,8 31% ± 1,8 43% ± 1,9 7% ± 1, Kvinna 63% ± 2,0 31% ± 1,9 29% ± 1,9 35% ± 2,0 41% ± 2,0 8% ± 1, Ålder år 59% ± 5,5 29% ± 5,0 38% ± 5,4 29% ± 4,7 30% ± 4,9 6% ± 2, år 60% ± 2,8 36% ± 2,7 36% ± 2,7 33% ± 2,6 45% ± 2,8 6% ± 1, år 66% ± 2,2 37% ± 2,3 28% ± 2,1 33% ± 2,2 44% ± 2,3 8% ± 1, år eller äldre 67% ± 2,6 30% ± 2,5 24% ± 2,3 35% ± 2,6 41% ± 2,7 8% ± 1, Inrikes eller utrikes född Inrikes född 66% ± 1,5 35% ± 1,5 27% ± 1,4 35% ± 1,5 46% ± 1,5 7% ± 0, Utrikes född 55% ± 3,6 32% ± 3,3 42% ± 3,5 26% ± 3,0 27% ± 3,1 6% ± 1, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 61% ± 3,3 35% ± 3,3 29% ± 3,1 30% ± 3,1 33% ± 3,1 6% ± 1, Gymnasieutbildning 64% ± 2,3 35% ± 2,3 30% ± 2,2 33% ± 2,2 41% ± 2,3 7% ± 1, Universitets- eller högskoleutbildning 65% ± 2,1 34% ± 2,1 29% ± 2,0 35% ± 2,1 48% ± 2,2 8% ± 1,

60 F6. När du anmälde brottet, frågade polisen dig om du ville veta vad som skulle hända med din brottsanmälan? Ja Nej Kommer inte ihåg Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Antal svar Uppgift saknas Totalt 35% ± 1,4 21% ± 1,2 44% ± 1,5 100% Kön Man 35% ± 1,9 23% ± 1,7 42% ± 2,0 100% Kvinna 34% ± 2,0 20% ± 1,7 46% ± 2,1 100% Ålder år 35% ± 5,3 19% ± 4,5 46% ± 5,6 100% år 35% ± 2,7 20% ± 2,3 45% ± 2,9 100% år 36% ± 2,3 20% ± 1,9 44% ± 2,3 100% år eller äldre 32% ± 2,6 25% ± 2,4 43% ± 2,7 100% Inrikes eller utrikes född Inrikes född 36% ± 1,5 20% ± 1,3 44% ± 1,6 100% Utrikes född 30% ± 3,3 27% ± 3,2 43% ± 3,6 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 31% ± 3,1 23% ± 2,8 46% ± 3,4 100% Gymnasieutbildning 35% ± 2,3 20% ± 1,9 44% ± 2,4 100% Universitets- eller högskoleutbildning 36% ± 2,1 22% ± 1,9 42% ± 2,2 100%

61 F7. Hur många kontakter, via telefon, besök, post eller e-post, har du haft med polisen efter anmälningstillfället? Ingen kontakt 4 kontakter eller efter anmälan. 1 kontakt 2-3 kontakter fler Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Totalt 57% ± 1,4 24% ± 1,3 15% ± 1,0 4% ± 0,6 100% Kön Man 56% ± 2,0 24% ± 1,7 16% ± 1,5 3% ± 0,7 100% Kvinna 57% ± 2,1 24% ± 1,8 13% ± 1,4 5% ± 1,0 100% Ålder år 51% ± 5,5 24% ± 4,8 20% ± 4,6 5% ± 2,6 100% år 56% ± 2,8 25% ± 2,5 15% ± 2,1 4% ± 1,1 100% år 58% ± 2,3 23% ± 2,0 14% ± 1,7 5% ± 1,0 100% år eller äldre 58% ± 2,7 24% ± 2,3 14% ± 1,9 4% ± 1,1 100% Antal svar Uppgift saknas 57 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 58% ± 1,6 23% ± 1,3 15% ± 1,1 4% ± 0,6 100% Utrikes född 52% ± 3,5 29% ± 3,3 15% ± 2,6 4% ± 1,5 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 57% ± 3,4 23% ± 2,9 14% ± 2,4 5% ± 1,6 100% Gymnasieutbildning 57% ± 2,4 23% ± 2,0 15% ± 1,7 4% ± 1,0 100% Universitets- eller högskoleutbildning 56% ± 2,2 25% ± 1,9 15% ± 1,6 4% ± 0,9 100%

62 F8. Hur lång tid efter anmälningstillfället tog det innan polisen kontaktade dig? Mellan 2 veckor och Har inte blivit Vet inte/kommer Mindre än 2 veckor 1 månad Mer än 1 månad kontaktad inte ihåg Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Totalt 39% ± 2,2 16% ± 1,6 10% ± 1,4 16% ± 1,6 19% ± 1,8 100% Kön Man 42% ± 3,1 16% ± 2,3 11% ± 2,0 14% ± 2,2 16% ± 2,3 100% Kvinna 36% ± 3,2 16% ± 2,4 9% ± 2,0 17% ± 2,5 22% ± 2,8 100% Ålder år 25% ± 7,2 21% ± 6,7 15% ± 6,2 11% ± 5,2 29% ± 7,6 100% år 35% ± 4,2 14% ± 3,0 14% ± 3,1 17% ± 3,2 20% ± 3,6 100% år 39% ± 3,6 16% ± 2,6 11% ± 2,3 18% ± 2,8 16% ± 2,8 100% år eller äldre 47% ± 4,3 17% ± 3,3 4% ± 1,8 13% ± 2,9 18% ± 3,3 100% Antal svar* Uppgift saknas 58 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 39% ± 2,4 15% ± 1,8 10% ± 1,5 17% ± 1,9 19% ± 2,0 100% Utrikes född 40% ± 5,2 19% ± 4,0 13% ± 3,5 13% ± 3,5 17% ± 4,1 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 43% ± 5,3 16% ± 3,9 8% ± 3,0 13% ± 3,6 20% ± 4,3 100% Gymnasieutbildning 35% ± 3,5 16% ± 2,7 11% ± 2,5 17% ± 2,9 21% ± 3,1 100% Universitets- eller högskoleutbildning 41% ± 3,3 16% ± 2,5 10% ± 2,1 16% ± 2,4 17% ± 2,6 100% *Endast personer som angett att de har haft kontakt med polisen efter anmälningstillfället har svarat på frågan.

63 F13. Vilken information tycker du är viktig att få i samband med din kontakt med polisen? Vilka myndigheter/organisati oner du kan vända dig till för att få stöd, hjälp Hur du kan lämna ytterligare uppgifter i ditt Hur den forstatta Vad du själv kan göra Att du kan ta med dig Vad som har hänt handläggningen i ditt Hur du kan få för att minska risken att en annan person som med din ärende kommer att gå ekonomisk du utsätts för brott i stöd vid dina kontakter Annat, ange Inget av anmälan. och vård. till. ärende. ersättning. framtiden. med polisen. vad: ovanstående. Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Totalt 69% ± 1,4 36% ± 1,4 58% ± 1,4 36% ± 1,4 30% ± 1,3 27% ± 1,3 11% ± 0,9 3% ± 0,5 9% ± 0, Kön Man 70% ± 1,9 30% ± 1,9 56% ± 2,0 33% ± 1,9 29% ± 1,8 26% ± 1,8 8% ± 1,1 3% ± 0,7 9% ± 1, Kvinna 67% ± 2,0 41% ± 2,1 60% ± 2,1 39% ± 2,1 32% ± 2,0 29% ± 1,9 15% ± 1,5 3% ± 0,7 9% ± 1, Ålder år 74% ± 5,0 49% ± 5,5 64% ± 5,3 42% ± 5,5 46% ± 5,5 24% ± 4,7 13% ± 3,8 3% ± 1,9 1% ± 1, år 76% ± 2,4 48% ± 2,8 68% ± 2,6 46% ± 2,8 37% ± 2,7 30% ± 2,6 16% ± 2,1 3% ± 1,0 5% ± 1, år 69% ± 2,2 34% ± 2,2 61% ± 2,3 36% ± 2,3 28% ± 2,1 29% ± 2,1 10% ± 1,4 4% ± 0,9 7% ± 1, år eller äldre 60% ± 2,7 22% ± 2,3 42% ± 2,7 23% ± 2,3 24% ± 2,3 24% ± 2,3 8% ± 1,5 3% ± 0,9 17% ± 2, Antal svar Uppgift saknas Inrikes eller utrikes född Inrikes född 71% ± 1,5 35% ± 1,5 60% ± 1,6 38% ± 1,6 31% ± 1,5 26% ± 1,4 11% ± 1,0 3% ± 0,6 9% ± 0, Utrikes född 61% ± 3,5 41% ± 3,5 47% ± 3,6 26% ± 3,1 27% ± 3,2 34% ± 3,4 11% ± 2,3 3% ± 1,3 8% ± 2, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 59% ± 3,4 28% ± 3,1 40% ± 3,4 24% ± 2,9 24% ± 2,9 24% ± 3,0 10% ± 2,0 2% ± 0,9 16% ± 2, Gymnasieutbildning 71% ± 2,2 38% ± 2,3 57% ± 2,4 36% ± 2,3 35% ± 2,3 27% ± 2,1 13% ± 1,6 3% ± 0,8 7% ± 1, Universitets- eller högskoleutbildning 71% ± 2,0 37% ± 2,1 68% ± 2,1 41% ± 2,2 30% ± 2,0 29% ± 2,0 11% ± 1,4 4% ± 0,9 7% ± 1,

64 F14_1. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om vad som har hänt med din anmälan? Kommer inte ihåg Fick ingen om jag fick Muntligt Skriftligt information informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Totalt 23% ± 1,2 46% ± 1,5 17% ± 1,1 22% ± 1, Kön Man 22% ± 1,7 46% ± 2,0 18% ± 1,6 20% ± 1, Kvinna 24% ± 1,9 45% ± 2,1 16% ± 1,6 23% ± 1, Ålder år 28% ± 5,0 48% ± 5,6 14% ± 3,9 21% ± 4, år 24% ± 2,5 48% ± 2,9 14% ± 2,0 23% ± 2, år 23% ± 2,0 44% ± 2,4 18% ± 1,8 22% ± 2, år eller äldre 19% ± 2,2 45% ± 2,8 19% ± 2,3 20% ± 2, Antal svar Uppgift saknas 60 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 22% ± 1,3 46% ± 1,6 16% ± 1,2 23% ± 1, Utrikes född 26% ± 3,2 43% ± 3,6 21% ± 3,0 16% ± 2, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 21% ± 2,8 44% ± 3,5 18% ± 2,8 22% ± 3, Gymnasieutbildning 23% ± 2,0 46% ± 2,4 16% ± 1,8 23% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 24% ± 1,9 46% ± 2,2 17% ± 1,7 21% ± 1,

65 F14_2. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om vilka myndigheter/organisationer du kan vända dig till för att få stöd, hjälp och vård? Kommer inte ihåg om Muntligt Skriftligt Fick ingen information jag fick informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 20% ± 1,2 20% ± 1,2 33% ± 1,5 32% ± 1, Kön Man 17% ± 1,6 20% ± 1,7 34% ± 2,0 32% ± 2, Kvinna 23% ± 1,9 19% ± 1,7 31% ± 2,1 31% ± 2, Ålder år 25% ± 5,0 19% ± 4,3 28% ± 5,0 34% ± 5, år 23% ± 2,4 20% ± 2,3 31% ± 2,7 32% ± 2, år 19% ± 1,9 20% ± 2,0 33% ± 2,3 31% ± 2, år eller äldre 16% ± 2,3 17% ± 2,4 35% ± 3,0 33% ± 3, Uppgift saknas 61 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 19% ± 1,3 19% ± 1,3 33% ± 1,6 33% ± 1, Utrikes född 24% ± 3,3 22% ± 3,2 31% ± 3,6 27% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 18% ± 3,0 18% ± 3,0 35% ± 3,7 32% ± 3, Gymnasieutbildning 21% ± 2,1 19% ± 2,0 32% ± 2,3 33% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 20% ± 1,8 21% ± 1,8 33% ± 2,2 31% ± 2,

66 F14_3. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om hur den fortsatta handläggningen i ditt ärende kommer att gå till? Kommer inte ihåg om Muntligt Skriftligt Fick ingen information jag fick informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 28% ± 1,4 21% ± 1,2 28% ± 1,4 28% ± 1, Kön Man 26% ± 1,8 21% ± 1,7 30% ± 2,0 27% ± 1, Kvinna 31% ± 2,0 20% ± 1,8 26% ± 1,9 29% ± 2, Ålder år 31% ± 5,2 20% ± 4,4 24% ± 4,9 31% ± 5, år 28% ± 2,6 24% ± 2,4 26% ± 2,5 29% ± 2, år 31% ± 2,2 21% ± 2,0 27% ± 2,2 26% ± 2, år eller äldre 23% ± 2,6 16% ± 2,3 34% ± 2,9 29% ± 2, Uppgift saknas 62 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 28% ± 1,5 20% ± 1,3 28% ± 1,5 28% ± 1, Utrikes född 28% ± 3,5 23% ± 3,3 29% ± 3,5 23% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 22% ± 3,2 15% ± 2,7 34% ± 3,6 31% ± 3, Gymnasieutbildning 28% ± 2,3 21% ± 2,0 27% ± 2,2 27% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 30% ± 2,1 22% ± 1,9 26% ± 2,0 27% ± 2,

67 F14_4. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du inf om hur du kan lämna ytterligare uppgifter i ditt ärende? Kommer inte ihåg om Muntligt Skriftligt Fick ingen information jag fick informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 31% ± 1,4 16% ± 1,1 26% ± 1,4 32% ± 1, Kön Man 28% ± 1,9 18% ± 1,6 27% ± 1,9 31% ± 2, Kvinna 34% ± 2,1 14% ± 1,5 24% ± 1,9 32% ± 2, Ålder år 32% ± 5,3 13% ± 3,5 21% ± 4,5 38% ± 5, år 34% ± 2,7 19% ± 2,3 22% ± 2,4 31% ± 2, år 33% ± 2,3 17% ± 1,8 26% ± 2,1 29% ± 2, år eller äldre 23% ± 2,7 11% ± 2,0 31% ± 3,0 36% ± 3, Uppgift saknas 63 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 31% ± 1,6 15% ± 1,2 25% ± 1,5 33% ± 1, Utrikes född 31% ± 3,6 19% ± 3,1 27% ± 3,5 26% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 27% ± 3,5 11% ± 2,5 30% ± 3,6 33% ± 3, Gymnasieutbildning 32% ± 2,4 17% ± 1,9 23% ± 2,1 33% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 32% ± 2,2 16% ± 1,7 26% ± 2,0 30% ± 2,

68 F14_5. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om hur du kan få ekonomisk ersättning? Kommer inte ihåg Fick ingen om jag fick Muntligt Skriftligt information informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 20% ± 1,2 12% ± 1,0 34% ± 1,5 36% ± 1, Kön Man 18% ± 1,7 13% ± 1,5 35% ± 2,1 35% ± 2, Kvinna 22% ± 1,9 11% ± 1,4 32% ± 2,1 37% ± 2, Ålder år 26% ± 5,0 12% ± 3,6 34% ± 5,3 33% ± 5, år 21% ± 2,4 12% ± 1,9 32% ± 2,7 37% ± 2, år 19% ± 1,9 12% ± 1,6 35% ± 2,3 36% ± 2, år eller äldre 19% ± 2,5 12% ± 2,1 36% ± 3,1 35% ± 3, Uppgift saknas 64 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 19% ± 1,3 11% ± 1,0 34% ± 1,6 38% ± 1, Utrikes född 24% ± 3,4 19% ± 3,1 32% ± 3,6 28% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 20% ± 3,1 11% ± 2,5 35% ± 3,7 34% ± 3, Gymnasieutbildning 21% ± 2,1 13% ± 1,7 32% ± 2,3 37% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 19% ± 1,8 12% ± 1,5 35% ± 2,2 36% ± 2,

69 F14_6. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om vad du själv kan göra för att minska risken att du utsätts för brott i framtiden? Kommer inte ihåg Fick ingen om jag fick Muntligt Skriftligt information informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 15% ± 1,1 5% ± 0,6 47% ± 1,6 35% ± 1, Kön Man 13% ± 1,4 5% ± 0,9 49% ± 2,2 34% ± 2, Kvinna 16% ± 1,6 4% ± 0,9 44% ± 2,2 36% ± 2, Ålder år 12% ± 3,7 6% ± 2,6 44% ± 5,6 40% ± 5, år 14% ± 1,9 4% ± 1,1 51% ± 2,9 33% ± 2, år 15% ± 1,7 5% ± 1,0 47% ± 2,5 35% ± 2, år eller äldre 17% ± 2,4 5% ± 1,3 42% ± 3,2 37% ± 3, Uppgift saknas 65 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 14% ± 1,2 4% ± 0,6 47% ± 1,7 36% ± 1, Utrikes född 18% ± 3,0 7% ± 2,0 45% ± 3,9 30% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 15% ± 2,8 5% ± 1,7 41% ± 3,8 40% ± 3, Gymnasieutbildning 14% ± 1,7 5% ± 1,1 45% ± 2,5 37% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 15% ± 1,6 4% ± 0,8 50% ± 2,3 32% ± 2,

70 F14_7. Vilken information fick du i samband med din brottsanmälan, vid anmälningstillfället och/eller efter anmälningstillfället? Fick du information om att du kan ta med dig en annan person som stöd vid dina kontakter med polisen? Kommer inte Fick ingen ihåg om jag fick Muntligt Skriftligt information informationen Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 5% ± 0,7 4% ± 0,6 49% ± 1,6 43% ± 1, Uppgift saknas Kön Man 5% ± 0,9 5% ± 0,9 49% ± 2,2 43% ± 2, Kvinna 6% ± 1,0 3% ± 0,8 49% ± 2,3 43% ± 2, Ålder år 7% ± 3,1 3% ± 2,1 48% ± 5,7 43% ± 5, år 6% ± 1,3 5% ± 1,3 48% ± 2,9 42% ± 2, år 4% ± 1,0 4% ± 1,0 49% ± 2,5 43% ± 2, år eller äldre 5% ± 1,5 3% ± 1,0 49% ± 3,3 44% ± 3, Inrikes eller utrikes född Inrikes född 4% ± 0,7 3% ± 0,6 49% ± 1,7 44% ± 1, Utrikes född 9% ± 2,2 8% ± 2,3 47% ± 4,0 39% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 7% ± 2,2 4% ± 1,5 46% ± 4,0 44% ± 4, Gymnasieutbildning 6% ± 1,2 4% ± 1,0 47% ± 2,5 44% ± 2, Universitets- eller högskoleutbildning 4% ± 0,9 4% ± 0,9 51% ± 2,3 42% ± 2,

71 F18. Om någon du känner skulle råka ut för ett liknande brott i framtiden, skulle du då uppmana personen att anmäla brottet till polisen? Ja Nej Vet inte Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Antal svar Totalt 91% ± 0,8 3% ± 0,5 6% ± 0,7 100% Kön Man 91% ± 1,2 4% ± 0,8 5% ± 0,9 100% Kvinna 92% ± 1,1 2% ± 0,6 6% ± 1,0 100% Ålder år 83% ± 4,3 5% ± 2,4 13% ± 3,8 100% år 90% ± 1,7 3% ± 1,0 6% ± 1,4 100% år 92% ± 1,3 3% ± 0,9 5% ± 1,0 100% år eller äldre 95% ± 1,2 2% ± 0,7 4% ± 1,0 100% Uppgift saknas 67 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 93% ± 0,8 3% ± 0,5 4% ± 0,7 100% Utrikes född 86% ± 2,5 3% ± 1,3 11% ± 2,2 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 90% ± 2,0 3% ± 1,2 7% ± 1,7 100% Gymnasieutbildning 91% ± 1,3 4% ± 0,9 5% ± 1,0 100% Universitets- eller högskoleutbildning 92% ± 1,2 2% ± 0,7 5% ± 1,0 100%

72 F19. Vad har hänt med ditt ärende sedan du anmälde brottet? Ärendet har Beslut om att inte resulterat i en dom, inleda Förundersökningen Förundersökningen åtalsunderlåtelse förundersökning (brottsutredningen) (brottsutredningen) eller (brottsutredning) har lagts ner pågår strafföreläggande Vet inte Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Antal svar Totalt 31% ± 1,3 36% ± 1,4 2% ± 0,4 3% ± 0,5 28% ± 1,3 100% Kön Man 29% ± 1,8 38% ± 2,0 2% ± 0,6 3% ± 0,6 28% ± 1,8 100% Kvinna 33% ± 2,0 34% ± 2,0 2% ± 0,6 3% ± 0,8 28% ± 1,9 100% Ålder år 31% ± 5,0 35% ± 5,3 2% ± 1,7 5% ± 2,3 28% ± 5,0 100% år 38% ± 2,8 30% ± 2,6 2% ± 0,9 2% ± 0,9 27% ± 2,5 100% år 28% ± 2,1 40% ± 2,3 2% ± 0,7 3% ± 0,9 26% ± 2,1 100% år eller äldre 27% ± 2,4 38% ± 2,7 1% ± 0,5 2% ± 0,8 32% ± 2,6 100% Uppgift saknas 68 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 31% ± 1,5 37% ± 1,5 1% ± 0,4 3% ± 0,5 27% ± 1,4 100% Utrikes född 28% ± 3,3 30% ± 3,3 4% ± 1,5 3% ± 1,3 34% ± 3,5 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 21% ± 2,8 42% ± 3,4 1% ± 0,8 4% ± 1,2 32% ± 3,2 100% Gymnasieutbildning 30% ± 2,2 38% ± 2,3 2% ± 0,7 3% ± 0,8 27% ± 2,1 100% Universitets- eller högskoleutbildning 35% ± 2,1 32% ± 2,1 2% ± 0,6 3% ± 0,7 28% ± 2,0 100%

73 F21. Utöver det brott som du tänkt på när du svarat på frågorna, har du varit utsatt för något mer brott under de senaste 12 månaderna? Ja, liknande brott som det (senast) anmälda Ja, annan typ av brott Nej Andel +/- Andel +/- Andel +/- Antal svar Totalt 10% ± 0,9 10% ± 0,9 80% ± 1, Kön Man 10% ± 1,2 10% ± 1,2 80% ± 1, Kvinna 10% ± 1,3 10% ± 1,3 80% ± 1, Ålder år 11% ± 3,7 10% ± 3,4 79% ± 4, år 12% ± 1,8 13% ± 1,9 76% ± 2, år 11% ± 1,5 10% ± 1,4 79% ± 1, år eller äldre 8% ± 1,4 6% ± 1,4 86% ± 1, Uppgift saknas 69 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 10% ± 0,9 9% ± 0,9 81% ± 1, Utrikes född 13% ± 2,4 15% ± 2,6 73% ± 3, Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 9% ± 1,9 9% ± 1,9 83% ± 2, Gymnasieutbildning 10% ± 1,5 10% ± 1,5 80% ± 1, Universitets- eller högskoleutbildning 11% ± 1,4 10% ± 1,3 79% ± 1,

74 F22. Har du anmält detta/dessa brott till polisen? Vet inte/kommer Ja, alla Ja, men inte alla Nej inte ihåg Samtliga Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel +/- Andel Totalt 73% ± 3,0 10% ± 2,0 17% ± 2,5 1% ± 0,6 100% Kön Man 75% ± 4,0 8% ± 2,6 16% ± 3,3 1% ± 0,9 100% Kvinna 70% ± 4,4 11% ± 3,1 18% ± 3,6 1% ± 0,9 100% Ålder år 56% ± 12,5 13% ± 8,7 29% ± 11,7 2% ± 3,8 100% år 71% ± 5,2 11% ± 3,8 16% ± 4,2 1% ± 1,2 100% år 76% ± 4,4 8% ± 3,0 16% ± 3,7 0% ± 0,7 100% år eller äldre 74% ± 6,5 8% ± 4,4 16% ± 5,3 2% ± 1,5 100% Antal svar* Uppgift saknas 70 Inrikes eller utrikes född Inrikes född 74% ± 3,3 9% ± 2,3 17% ± 2,8 1% ± 0,6 100% Utrikes född 68% ± 6,5 11% ± 4,6 18% ± 5,3 2% ± 2,0 100% Utbildningsnivå Grundskola, folkskola eller liknande 65% ± 7,7 11% ± 5,3 21% ± 6,5 2% ± 2,3 100% Gymnasieutbildning 71% ± 5,0 11% ± 3,5 18% ± 4,2 0% ± 0,0 100% Universitets- eller högskoleutbildning 76% ± 4,2 8% ± 2,8 14% ± 3,4 1% ± 1,1 100% *Endast personer som utsats för ytterligare brott under de senaste 12 månaderna har svarat på frågan.

75 71

76 72

77 73

78 74

79 75

80 76

81 77

82 78