Blå hallen The Blue Hall. Viktor Söderlind Arram Eckerbom. Martin Öhman, Konrad Krupinski. Supervisor. Examiner

Transkript

1 Blå hallen The Blue Hall Viktor Söderlind Arram Eckerbom Handledare/ Supervisor Martin Öhman, Konrad Krupinski Examinator/ Examiner Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits 05 juni 2015

2 BLA HALLEN Högt upp skjuter Blå hallen, som en manifestation över barnens kultur i framtidens Älvsjö. Med ryggen vänd mot spårens buller och tjut sluter sig byggnaden inåt och omfamnar parken, vilken den gör till sin. I atriet genljuder skratten och stegen, slamret av dörrar som stängs och öppnas och händer som klappar i takt. Tonerna samlar sig, letar sig runt, avviker i arkaderna och försvinner i taket, där väggarnas blå förenar sig med himlens. SEKTION A-A

3 800 m BLÅ HALLEN PARKEN 3. STOCKHOLMSMÄSSAN 4. RICA TALK HOTELL 5. ÄLVSJÖ GÅRD 6. ÄLVSJÖ STATION 7. ÄLVSJÖ CENTRUM MED BIBLIOTEK ÄLVSJÖ 8. KÄMPETORPSKOLAN 9. SJÖÄNGSSKOLAN 10. STUREBYSKOLAN 11. ÖRBYSKOLAN 12. STOCKHOLM INTERNATIONAL ACADEMY 13. MBC-SKOLAN 14. SOLBERGASKOLAN 15. JOHAN SKYTTESKOLAN EXPLOATERINGSOMRÅDE STADSDELSGRÄNS 400 m m m ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR 11 SITUATIONSPLAN

4 Vems Älvsjö? Vems kulturskola? ÄLVSJÖ BROVÄG ÄLVSJÖ STATION PENDELTÅG OCH BUSS 29 CYKELSTÄLL 28 PAVILJONG C-C ENTRÉ 27 INLASTNING PERSONALENTRÉ RESTAURANG STOCKHOLMS- MÄSSAN Den gällande översiktsplanen för Stockholm pekar ut Älvsjö som en av nio tyngdpunkter. Den förtätning, som därmed föreslås, har som mål att skapa mellan 7000 och nya bostäder i Älvsjö samt i angränsande stadsdelar de närmaste åren 1. Det innebär en radikal omstrukturering av ett idag glesbefolkat område men det ställer även nya krav, inte minst på publika rum, såväl befintliga som nya. Publika rum är något som till stor del saknas i Älvsjö stadsdelsområde idag. Här ligger förvisso det nya resecentrumet, med intilliggande torg, men detta är i hög utsträckning ytor för förbipasserande och kommers, vilket därmed framstår som en tydlig exponent för vår tids upplösning av det offentliga rummet som forum; en plats för alla och envar att mötas 2. Platsen för kulturskolan är i detta sammanhang spännande; fastigheten är offentligt ägd och förvaltas genom företaget Stockholmsmässan, som arrangerar mässor och arrangemang, och kring vilka en stor del av Älvsjö kretsar; den utbredda anläggningen är en hubb för näringslivet i offentlig regi. Den avstyckade tomten för Kulturskolan utgörs dock idag av en park, nedgången, förmodligen som en konsekvens av närheten till de bullriga tågspåren. Som monument över det offentliga rummets tynande Vi tänker oss målgruppen ur två perspektiv. Först genom att se till åldern hos de som idag brukar Kulturskolan Stockholms verksamheter. Detta ger vid handen att nära 40 % av barnen är i åldersspannet år. För det andra är, som ovan nämnt, Älvsjö en stadsdel som kommer att växa mycket de närmaste åren. Som kartan ovan visar så är en större del av exploateringen planerad söder om banvallen, vilket gör att en god del av framtidens målgrupp kommer ta sig till byggnaden söderifrån, via Älvsjö Broväg. Dessa två perspektiv har varit vägledande i gestaltningen av program såväl som byggnad. En stor del av Älvsjös karaktär är liktydig med dess funktion som central trafikförbindelse. Pendeltågsstationen är en av sex i Stockholms kommun och i söder separerar Huddingevägen stadsdelen från Örby och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Nyligen har också slagits fast att Älvsjö ska anslutas till tunnelbanenätets blå linje 3. Till dess att så sker kommer dock Kulturskolan främst vara en lokal angelägenhet, vilket väl också ligger i linje med verksamhetens övergripande syfte och mål 4. Vi vill hävda att pendelstationen är irrelevant beträffande tilltänkt målgrupp, då barn hemmahörandes söderut ej hör till Stockholms kommun och barn boendes norrut snarare har innerstadens kulturskolor att vända sig till 5. existens reser sig ett antal förfallna konstverk i gjuten betong, signerade Siri Derkert. De är prototyper för de mer kända konstverk som hon gjorde för Östermalmstorgs T-banestation och donerades till Stockholms stad i samband med hennes död, varför de hamnade här då mässan invigdes i början av 1970-talet. Konstverken påminner om en förlorad intention; parken som offentlig plats, en fristad från jäkt och kommers. I programmet lägger vi därför till; byggnaden ska öppna sig mot det allmänna, men också trygga och stärka parkmil- 27 Mot Örby 26 jön. 25 B-B : MÄSSVÄGEN ENTRÉ STOCKHOLMSMÄSSAN Se t ex Catharina Gabrielsson, Att göra skillnad Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar Undantaget är Årstaberg, men det är i dagsläget en förhållandevis glesbebyggd stadsdel, utan särskilt många skolor; en viktig parameter att se till beträffande Kulturskolans underlag. SITUATIONSPLAN

5 A-A A3 DANS FÖRRÅD TEATER B-B B-B VERKSTAD UTSTÄLLNING E -3 FÖRRÅD KÖK A11 CAFÉ A4 A2 WC DUSCH KONSERT STÄD OMKLÄDNIGSRUM/LOGE UTSTÄLLNING DUSCH WC E -4 E -2 RÖSTBÅS ENSEMBLERUM OMKLÄDNINGSRUM TYGRUM UTSTÄLLNING SKULPTUR STUDIO A-A RÖSTSEDLAR 8 INSPELNINGSRUM 5 4 E -1 VALARBETARE A1 1: PLAN 1

6 A-A A3 MEDIA TEATER B-B B-B VERKSTAD ENSEMBLERUM A A4 OMKLÄDNINGSRUM WC BILD FÖRRÅD WC PERSONALRUM ENSEMBLERUM A-A A1 1: PLAN 2

7 1: FASADER/SEKTION C-C

8 TEATERN Med entrén i ryggen och flankerad av arkaderna på bägge sidor riktar sig besökaren mot teatern, som ryms i själva huvudbyggnaden. Här repeterar och spelar dramaeleverna upp sina föreställningar, men rummet upplåts även åt musikelevernas konserter. Teatern är den enda verksamhetslokalen som har en direkt anslutning via atriet, vilket understryker dess publika karaktär. Utanför ställs bord och stolar fram, så att föräldrar och barn kan sätta sig och umgås efter föreställningens slut. Utrymmet, med närhet till toaletter och kök, bildar lätt både foajé och fikarum, inunder det intilliggande trädets lövverk. Teaterns närhet till träverkstaden betonar denna verksamhets betydelse för teatern, då den underlättar förflyttningen av dekorer och tillverkad rekvisita. SEKTION B-B

9 ATRIET Det öppna atriet i glas och stål är Kulturskolans hjärta. Som entré är det den omedelbara kontaktytan med parken och, i förlängningen, med staden. Härifrån tar sig barn, pedagoger och andra besökare direkt till de olika verksamheterna, vilka flankerar atriet i tre slutna byggnadskroppar i blått tegel. Atriets tilltagna volym tillåter en skiftande uppsättning aktiviteter, med alltifrån uppvisningar och presentationer av barnens verk, till väntan och lek. Här kan föräldrar slå sig till ro, i väntan på sina barn, eller kanske ta del av bild- och verkstadselevernas alster, som här presenteras för allmänheten. Atriet reser sig på platsen och framhäver barnens rätt till kulturutövande i planerandet av den nya stadsdelen. E-3 DANS E-2 E-4 BILD E-1 ATRIUMPLAN SAMT ATRIUMFASADER

10 ARKADERNA Arkaderna utgör en övergång mellan det publika atriet och de mer privata verksamhetsrummen. Som sådana förhindrar de en upplevd och möjligtvis obehaglig känsla av att ständigt vara sedd, på väg mellan atriet och de olika verksamheterna. Arkaderna är enkelriktade, men oregelbundna genom avvikelser i plan samt perforeringar i fasaden, vilka skapar rum med särskilda kvaliteter. VY GENOM ATRIET FRÅN VÄSTRA ARKADEN

11 Atriet är flexibelt, i bemärkelsen att det kan upplåtas till offentliga aktiviteter. ATRIET SOM OFFENTLIG PLATS