Riksintressen. Kulturmiljövårdens riksintressen

Transkript

1 Kartbilaga

2 Riksintressen Farledsförträngning Kalmar flygplats Ryssby-Skäggenäs (K50) Ryssby Eneskär, Bockskär, Stora Rocknekalven (H38) Ljungbyån (H42) Igersdela (H44) Kläckeberga (K49) Kalmarsund Skäggenäs (H39) Karlslunda (K100) Ljungby- Hossmo (K47) Bottorp (H46) Kalmarsunds moränsystem (H43) Kalmar (K48) Ekö-Hossmo (H45) Styvatorp-Bokatorp (H48) Halltorp-Hagby (K46) Hagbyåns mynning (H49) Värnanäs (H50) Kulturmiljövårdens riksintressen K 46 Halltorp-Hagby Området med sin tidiga kolonisation (förhistoria till medeltid) är exempel på hur närheten till en viktig sjöled och landsväg i strategiskt läge påverkar den historiska utvecklingen med försvarskyrkor, storgårdar och industriella verksamheter. Fullåkersbygd med storgårdar och utskiftad bebyggelse. Kompletterande värden i hela området är de tydliga spåren av historisk markanvändning i odlingslandskapet. K 47 Ljungby-Hossmo Det förmånliga kommunikationsläget vid mötet mellan ån och den viktiga kustvägen mot den gamla riksgränsen i söder har här haft avgörande betydelse. Att Ljungbyån tidigt utnyttjades som transportled avspeglas i järnåldersgravfälten intill: centralmaktens

3 tidiga intressen i området som avspeglas i försvarskyrka, spärrar i åmynningen och i ortnamnen. K 48 Kalmar Förhistorisk kolonisation. Framväxt av en köpby. Centralmaktens utpekade riksstad. Världshandelsepokens Kalmar. Den senmedeltida stadsplanen som visar likhet med 1610 års karta. Slottet med murpartier från äldre medeltid är idag ett av landets mest ursprungliga renässanspalats. Friytor som har samband med slottets och stadens försvar. Kvarnholmen med bevarad stadsplan, byggnader och vallar från 1600-talet, alltjämt centrum för handel och administration. Knappast någon annan stad i landet har en så välbevarad karaktär av 1600-talets fästningsstad och så många karolinska stenhus i stadsmiljön bevarade. Hamnens kajområde. Vattenområdet som gör världshandelsepokens Kalmar förståeligt. Stadsplanen med rektangulära kvarter, raka parallella gator och centralt liggande kvadratiska torg blev den mest konsekvent genomförda av stormaktstidens svenska stadsplaner. Gatunät och kvarter inom centrala Kvarnholmen har bevarats och de tre torgen finns kvar. Kvarteret Laxöringen, Valfisken, Laxen och Laken på östra Malmen har också kvar sina ursprungliga kvarterssträckningar från drottning Kristinas stadsplan taltets stora byggnader som tillkom på de gamla fortifikationsjordarna; Tullbroskolan, Gamla Lasarettet i Slottsallén, Vattentornet, Riksbank, Telegraf, Posthus. Från tiden efter bränderna 1765 och 1800 finns många trähus bevarade. Spåren av olika näringar och social skiktning i Kvarnholmens bebyggelse. Kvarnholmens industriepok; Kvarnbyggnader, Bryggeriet, "Tyghuset" (tidigare konfektionsfabrik). På västra Malmen finns radstående hus med stadsplan och hustyper från 1910-tal till1940-tal. K 49 Kläckeberga Kulturlandskapet väster om tätorten Kalmar har många bevarade ålderdomliga drag trots betydande sentida uppodlingar. Det är också lätt att uppleva skillnaden mellan herrgårdens prägel på landskapet och bondbyns. Den strategiska betydelsen av området manifesteras i den medeltida försvarskyrkan, möjligen sprungen ur ett s.k. fast hus. Därtill kommer exempel på traktens byggnadstradition kring sekelskiftet med Kläckeberga gård och dess omgivningar i förgrunden. Krafslösa radby står som exempel på hur bebyggelsen lokaliserades före skiftenas tid. K 50 Ryssby-Skäggenäs Kulturlandskapet i Ryssby med omnejd bär talrika spår av bosättningar ända sedan stenålder. Koncentrationen av trindyxor är bland de största i landet. De fasta fornlämningarna ger en antydan om fortsatt långvarig bebyggelsekontinuitet. Området har även i sen tid haft strategisk betydelse för sjöfart och försvar. Jordbrukslandskapet i historisk tid domineras av Ryssbylunds herrgård och lantbruksskola. K 100 Karlslunda Järnframställningsområde som innehåller de flest bevarade slaggvarparna i landet och som visar en medeltida utmarksnäring. Området är även märkligt i ett europeiskt perspektiv.

4 Naturvårdens riksintressen H 38 Ryssby Eneskär-Bockskär-Stora Rocknekalven Ryssby Eneskär, Bockskär och Stora Rocknekalven tillhör de numera mycket fåtaliga öar utmed Kalmarsundskusten som hävdas med betesdjur. H 39 Skäggenäs Skäggenäshalvön och kustzonen där innanför har mycket framträdande geologiska, paleontologiska, botaniska och landskapsmässiga värden. Det välutbildade strandvallssystemet är en viktig referenslokal för Östersjöns utvecklingshistoria. En kvartsitkupol bryter igenom sandstensunderlaget på flera ställen. Tre åsgrenar löper samman på halvön. Unik fossillokal i sandsten. Vegetationsmässigt mycket, omväxlande med bl.a. sandgräshed, rik lundvegetation och strandängar. H 42 Ljungbyån Ljungbyån rinner genom en mycket jämn moränplatå med ytterligt små relativa höjdskillnader. Ån, som delar sig i två huvudfåror, har ett mycket meandrande lopp på vissa delar med bifurkationer, översilningsmader, kvillar, sistnämnda synnerligen välutbildade. Sumpskogsmarker med barr- bland- och lövskogar följer omväxlande ån. På flera ställen går ån genom odlingsbygd. Åförloppet är av stort geohydrologiskt intresse. Hela området bör omfattas av en allsidig naturinventering att ligga till grund för slutligt ställningstagande till riksobjektets omfattning. H 43 Kalmarsunds moränsystem Omfattande system av huvudsakligen submarina moränryggar i Kalmarsund. Området har betecknats som klassiskt i svensk kvartärgeologi. Bildningssättet är dock omdiskuterat och ofullständigt utrett. H 44 Igersdela Åsnätet vid Igersdela är väl utbildat med smala, vindlande ryggar, mellanliggande djupa åsgropar och långsmala åsgravar. Området ligger i höjd med högsta kustlinjen. H 45 Ekö-Hossmo Långsträckt och mycket varierad kustzon med framträdande exempel på strandängar, strandnära betesmarker och hagar i lång, kontinuerlig hävd. H 46 Bottorpskusten Kustområde med framträdande exempel på strandängar och strandnära öppna betesmarker i lång kontinuerlig hävd. H 49 Hagbyåns mynning Välhävdat mycket representativt havsstrandängsområde. H 50 Värnanäs Örarevet och Värnanäsområdet bildar tillsammans ett mycket mångformigt och representativt avsnitt av Kalmarsundskusten. Örarevet är en starkt svallad rullstensås som höjer sig ur sundet. Värnanäs domineras av lövskogar med bl.a. bok och åldrig ek av stort entomologiskt och botaniskt intresse. Moränskärgården hyser ett rikt fågelliv, med bl.a. landets största skarvkoloni samt en rik förekomst av knubbsäl. Synnerligen tilltalande landskapsbild.

5 Kalmarsund Hela kustområdet är med hänsyn till natur- och kulturvärdena av riksintresse. Området omfattas av geografiska bestämmelser enligt miljöbalken kap. 4 1 och 4. Kommunikationer Kalmar Flygplats Riksintresset omfattar det område där särskilda krav på byggnaders höjd gäller. Farledsförträngning Farleden genom Kalmarsund trafikeras av många fartyg. Den trånga farleden har bedömts vara av riksintresse. Allmänna Vägar E22 och riksväg 25 är av riksintresse. Järnvägar Kust till kust-banan är av riksintresse Tätortskartor och kommunkartor Framtida mark- och vattenanvändning De föreslagna förändringarna under Framtida mark- och vattenanvändning kräver i de flesta fall ytterligare studier i form av miljökonsekvensbeskrivningar och detaljplaner innan den önskvärda förändringen kan genomföras. Detta gäller i hög grad bebyggelseområdena. En mer detaljerad beskrivning finns under resp. avsnitt med samma namn.

6

7

8

9

10

11

12

13 Allmänna intressen Under denna rubrik redovisas andra anspråk på användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Det är bl.a. intressen som kommunen själv har uppmärksammat genom olika inventeringar eller projekt. I miljöbalken redovisas de intressen som kommunen bör beakta i samband med frågor rörande planläggning, lov och tillstånd. Det är kommunen som i sin översiktsplan avgör vad som är att betrakta som allmänna intressen. Allmänna intressen som är av nationell betydelse (riksintressen) ska skyddas. Förändringar i markanvändningen, ny bebyggelse eller andra anläggningar ska beakta de intressen och det förhållningssätt som redovisas under detta avsnitt.

14

15

16

17

18

19

20