EU:s byrå för grundläggande rättigheter: Situationen för romska EU-medborgare bosatta i andra medlemsstater

Transkript

1 Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter MEMO/9 november 2009 EU:s byrå för grundläggande rättigheter: Situationen för romska EU-medborgare bosatta i andra medlemsstater Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter presenterar i dag följande jämförande rapporter: Situationen för romska EU-medborgare bosatta i andra medlemsstater Några positiva initiativ till stöd för romska EU-medborgare bosatta i andra medlemsstater Dessa rapporter är en del av ett gemensamt arbete med romernas fria rörlighet och migration som inleddes 2008 av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter (CommHR), OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och OSSE:s höge kommissarie för nationella minoriteter (HCNM). Rapporterna presenterades vid en internationell konferens som ovan nämnda organisationer organiserade den 9 november EU-medborgare har rätt att flytta och bo var som helst i Europeiska unionen, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Detta är en viktig rättighet som ligger till grund för integrationen i Europa och som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 45). Byråns undersökning visar emellertid att många romska EU-medborgare som bosätter sig i andra medlemsstater i en strävan att förbättra sina levnadsförhållanden ändå upplever rasism, diskriminering och utanförskap. I den nya rapporten belyser byrån romernas situation och de särskilda utmaningar de möter när de söker utöva sina rättigheter. På grundval av rönen i denna rapport råder byrån EU och dess medlemsstater att anta riktade politiska åtgärder som främjar social sammanhållning, för att se till att alla medborgare faktiskt kan utöva sin rätt till fri rörlighet. Enligt FRA:s direktör Morten Kjaerum har alla EU-medborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Romernas erfarenheter ger en god bild av vilka 1

2 konsekvenserna blir för många av de mest utsatta medborgarna i EU när de utövar sin rätt till fri rörlighet och bosättning. I den meningen fungerar romernas upplevelser som ett lackmustest: följderna för några av de mest sårbara medborgarna i EU ger en viktig fingervisning om de utmaningar som alla medborgare möter ute i verkligheten. VIKTIGA RESULTAT Vilka flyttar? Enligt Eurostats uppskattningar utövar omkring 8 miljoner EU-medborgare sin rätt till fri rörlighet och bosättning det är cirka 1,6 procent av EU:s samlade befolkning. Det finns inga officiella uppgifter om vilket etniskt ursprung de medborgare som har utövat dessa rättigheter har. Således finns det inga officiella siffror på hur många romer som utövar sin rätt till fri rörlighet i EU. Forskningen visar att det främst är unga vuxna män och kvinnor som flyttar. I en del fall följer barn med föräldrarna och i andra lämnas de kvar. Olika erfarenheter av att korsa de yttre Schengengränserna Svarspersonerna beskrev i allmänhet sina möten med gräns-/visumkontrollanter i destinationsländerna i positiva termer. De romska svarspersonerna hade dock i större utsträckning upplevt problem, däribland krav på mutor från korrumperade tjänstemän, när de rest ut ur och in i sina ursprungsländer. Svarspersonerna var medvetna om sin generella rätt att flytta, men mindre medvetna om det specifika och ofta komplicerade system av rättigheter och skyldigheter som gäller för EU-medborgare som bosätter sig i en annan medlemsstat. Push- och pull-faktorer bakom romsk migration: fattigdom, sökande efter arbete och rasism Det finns några viktiga push- och pull-faktorer som påverkar hur romerna utövar sin rätt till fri rörlighet och bosättning: Fattigdom till följd av arbetslöshet och rasism är den faktor som främst driver romerna att lämna sina ursprungsländer. Denna faktor förstärks av den ekonomiska krisen och de våldsamma attackerna mot romer i en del länder. Några faktorer som lockar romerna att flytta till vissa destinationsländer är strävan efter förbättrad levnadsstandard, särskilt utsikterna att finna formell eller informell sysselsättning. 2

3 I Rumänien förväntar jag mig ett mål mat om dagen, i Finland tre. Det är det som är skillnaden. Intervju med en romsk man i Finland Vi romer existerar men ändå inte. När det verkligen gäller räknas vi inte [...]. Jag har behandlats väl här, jag trodde aldrig att jag skulle få ett så fint mottagande. Intervju med en romsk kvinna i Spanien Jag har aldrig upplevt diskriminering av något slag. Vi kom hit av rent ekonomiska skäl. Vi är EU-medborgare och därmed har vi rätt att vistas var som helst i EU utan att övervakas av nationella eller internationella myndigheter bara för att vi är romer." Intervju med en romsk kvinna i Storbritannien Integration Romernas erfarenheter när det gäller bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala förmåner var överlag mycket varierande. I alla de studerade länderna uppgav många svarspersoner att de främst haft två problem: svårighet att hitta sysselsättning på den formella arbetsmarknaden i destinationslandet och svårigheter i samband med folkbokföringen. I Rumänien kan inte romerna betala för vatten, de kan inte teckna ett avtal om elleveranser och de kan inte lotsas in på arbetsmarknaden om de inte har ett dokument [personbevis] [ ]. På så sätt existerar dessa människor inte. Intervju med en tjänsteman i provinsen Neapel, Italien, Ingen folkbokföring = inga ekonomiska och sociala rättigheter Många romer upplever problem med att folkbokföra sig. Detta ger en dominoeffekt: följden blir att de kan få problem med att utnyttja vissa viktiga samhälleliga och politiska, ekonomiska och sociala rättigheter till exempel rätten att rösta i lokala val och Europaval och att få tillgång till nationella hälsooch sjukvårdssystem, allmännyttiga bostäder, socialhjälp och åtgärder för integration på arbetsmarknaden, såsom hjälp med att söka arbete och yrkeseller språkutbildning. 3

4 Denna utestängning från socialt stöd har en oproportionerlig inverkan på kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Redogörelserna för romernas situation från andra medlemsstater visar att det finns ett behov av att införliva hänsyn till kön, ålder, funktionshinder och andra frågor i de övergripande strategierna för stöd och resurstilldelning. På grundval av rönen i rapporterna ger byrån följande rekommendationer: Medlemsstaterna bör se till att åtgärder som direkt eller indirekt påverkar EU-medborgare av romskt ursprung överensstämmer med principerna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och direktivet mot etnisk diskriminering, som uttryckligen förbjuder direkt och indirekt diskriminering. De lokala myndigheterna bör i nära samarbete med de nationella regeringarna granska och upphäva åtgärder och politiska beslut som inte ligger i linje med direktivet om fri rörlighet. Medlemsstaterna bör se till att rörlighetsdirektivet 2004/38/EG införlivas korrekt (vilket också Europeiska kommissionen påpekade i en rapport nyligen), i enlighet med principerna i EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Medlemsstaterna bör underlätta utövandet av den grundläggande rätten till fri rörlighet och bosättning genom att ta fram förutseende nationella politiska åtgärder som syftar till att inkludera alla. Detta bör föregås av ett rådslag där hänsyn tas till de erfarenheter och problem som lokala myndigheter, civilsamhället och EU-medborgarna själva har. Medlemsstaterna bör undanröja praktiska hinder för folkbokföring genom att se till att förfaranden och krav för folkbokföring är konsekventa på lokal nivå. Medlemsstaterna bör uppfylla sin skyldighet enligt lag att sprida information om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rättigheter och skyldigheter i fråga om fri rörlighet och bosättning, särskilt via nationella och lokala medier. Medlemsstaterna bör utarbeta och/eller förbättra politiska åtgärder för att inkludera romer i samhällsgemenskapen och åtgärder som i synnerhet inriktar sig på de behov som romska EU-medborgare från andra EU-länder har. Medlemsstaterna bör se till att alla barn på deras territorier har full och lika tillgång till obligatorisk skolgång, oavsett administrativ ställning. Krav på bosättning för inskrivning i skolor bör avskaffas. 4

5 Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör utarbeta, offentliggöra och sprida information om krav för folkbokföring på andra EU-medlemsstaters språk, däribland minoritetsspråk som romani. De lokala myndigheterna bör se till att folkbokförda EU-medborgare har lika tillgång till offentligt subventionerade bostäder. De lokala myndigheterna bör utarbeta och genomföra särskilda åtgärder till stöd för integration av romska EU-medborgare på den lokala arbetsmarknaden. Bakgrund till rapporten: Byrån för grundläggande rättigheter genomförde 2008 ett stort forskningsprojekt baserat på intervjuer ute på fältet i syfte att granska hur EU-medborgare utövar sin rätt till fri rörlighet i praktiken 1. Undersökningen genomfördes 2009 i Frankrike, Finland, Italien, Spanien och Storbritannien och gav en god bild av romska EU-medborgares erfarenheter i mottagarländerna. Bakgrund om romerna: Beteckningen romer används som ett samlingsnamn för människor som har mer eller mindre liknande kulturella särdrag och en historia som kännetecknas av ihållande marginalisering i de europeiska samhällena, såsom romer, sinter, travellers, ashkali och kalé med flera 2. Hur många romer som finns i Europeiska unionen kan bara uppskattas, eftersom det saknas uppgifter om detta på nationell nivå. Enligt dessa uppskattningar bor det cirka tio miljoner romer i EU. 1 Undersökningen beställdes av European Roma Rights Centre (ERRC) i samarbete med European Dialogue (ED), European Roma Information Office (ERIO), Förbundet för mänskliga rättigheter i Finland (FLHR), Fundación Secretariado Gitano (FSG) och Fédération nationale des associations solidaires (FNASAT). 2 Byrån är medveten om debatten om användningen av begreppet romer och har inte för avsikt att assimilera dem som tillhör dessa andra grupper med romerna själva i kulturellt hänseende. 5

6 Bakgrund om relevant EU-lagstiftning: Enligt artikel 18 i EG-fördraget har alla unionsmedborgare rätt att fritt flytta och bosätta sig på medlemsstaternas territorier, med de begränsningar och på de villkor som fastställs i fördraget och de åtgärder som antas för att genomföra det. Dessa begränsningar och villkor återfinns i direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, EUT L 158 av den 30 april 2004 ( rörlighetsdirektivet ). Medlemsstaterna hade att sätta i kraft de lagar och andra författningar som var nödvändiga för att följa detta direktiv före den 30 april I juli 2009 utfärdade Europeiska kommissionen Riktlinjer för fri rörlighet och uppehållsrätt för EU-medborgare och deras familjer. Riktlinjerna är indelade i tre kapitel: inresa och bosättning för EU-medborgare och familjemedlemmar, begränsningar av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig med hänvisning till politiska beslut eller den allmänna säkerheten samt missbruk och bedrägeri. mat=html&aged=0&language=en&guilanguage=en Rapporter från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter på Mer information kan erhållas av byråns informationsansvariga Waltraud Heller: E-postadress: media@fra.europa.eu Tel.: