Att klassificera välfärdsstater

Transkript

1 Att klassificera välfärdsstater OM VÄLFÄRDSTYPOLOGIER OCH DERAS BETYDELSE I KOMPARATIV SOCIALPOLITIK, JOSEFINE NYBY

2 Vad är en typologi? En teoretisk modell för hur socialpolitiken är utformad i olika delar av världen Sådana modeller innehåller vanligen en rad idealtyper av välfärdsmodeller, dvs. förenklingar av verkligheten som ökar vår förståelse av de faktorer som påverkar socialpolitikens utformning Det att man ofta talar om den nordiska modellen är ett exempel på hur effektfulla sådana modeller kan vara

3 Välfärdsmodelleringens bakgrund Welfare modelling business (Abrahamson, 1999) Har blivit ett populärt gebit bland forskare, mest kanske för att man är intresserad av om det fortfarande finns skillnader mellan länders socialpolitik, eller om det skett en konvergens (likriktning) som en följd av bl.a. Globaliseringen Några viktiga frågor: a) Vilken är modelleringens poäng? b) Hur göra modeller (vilka är klassificeringskriterierna?) c) Vilka är modelleringens konsekvenser?

4 Välfärdsmodelleringens poäng? Att visa på de olika former som socialpolitiken i olika länder har tagit sig Att öka förståelsen av de bakomliggande faktorer som påverkat utformningen av olika länders socialpolitiska system Max Weber: för att vi ska förstå den komplexa sociala värld vi lever i behöver vi idealtyper för att de begrepp och teorier vi använder ska få mening (vi använder alltså modeller, typologier, som ett redskap för att förenkla, och därigenom förstå den komplexa verkligheten)

5 Vad har välfärdsstatstypologier för värde? Kan ha ett deskriptivt värde om de kriterier som använts är ändamålsenliga och tillförlitliga Kan även ha ett teoretiskt värde, t.ex. så att de visar på mönster som förklarar socialpolitikens utformning Vanligt att typologier uppfyller det första kravet, men rätt ovanligt att det senare uppfylls

6 Hur kategorisera välfärdsmodeller? Historiska jämförelser (hur har socialpolitiken utvecklats i olika länder?) Analyser av välfärdsstatens politiska determinanter (vem bestämmer över socialpolitiken och hur?) Mätning av välfärdsstatliga ansträngningar (t.ex. Hur höga är de sociala utgifterna i relation till BNP?) Fördelningsprinciper (hur fördelas sociala rättigheter?) Vilka är socialpolitikens effekter? (t.ex. fattigdomsgrad, inkomstfördelning, utbildningsnivå, hälsonivå m.m.)

7 Vilka är modelleringens konsekvenser? Vilka tolkningar av socialpolitiken ger modelleringen upphov till och vilka outtalade normativa föreställningar leder den till? Företrädare för den nordiska modellen lever inte sällan i föreställningen om att egalitarism och låg fattigdom är mer rättvist än något annat tillstånd, däremot är förhållandet inte sällan det omvända bland företrädare för en liberal välfärdsmodell Ofta leder forskarnas strävan efter att kunna artbestämma socialpolitiken till att de underförstått odlar normativa föreställningar om socialpolitiken ( hur det borde vara ) och att det strävar efter att förverkliga dessa principer (t.ex. EU:s sociala dimension)

8 Vad är egentligen en välfärdsstat? En av de springande punkterna här är frågan om hur vi egentligen ska skilja välfärdsstater från ofärdsstater Enligt Veit-Wilson (2000) är har man trots många års ivrigt klassificerande inte lyckats enas om vad som egentligen ska avses med en välfärdsstat. Man borde därför utveckla: a) universella kriterier för att urskilja välfärdsstater (menar att detta skulle stänga ute länder som USA) b) universella och relevanta mätinstrument för graden av välfärdsstatlighet, t.ex. hur bra man klarar av att garantera minimiutkomst, social inkludering, förhindra fattigdom etc.)

9 Asa Briggs (1961) kriterier för en välfärdsstat Vad ska en stat åtminstone klara av för att kunna kallas en välfärdsstat? En välfärdsstat bör: garantera någon form av minimiutkomst för individer oberoende av deras arbetsmarknadsposition och förmögenhet eftersträva social trygghet genom någon form av organiserad riskhantering, t.ex. arbetslöshetsförsäkring tillhandahålla grundläggande social- och hälsovårdstjänster för medborgarna oberoende av deras status eller klasstillhörighet

10 Välfärdsmodelleringens begränsningar Baldwin (1996): the lowest form of intellectual endeavour Har kritiserats för att vara teorilös, allt för västbetonad och grovkalibrig (missar andra världsdelars system) Abrahamson (1999) menar att typologier fokuserar: a) Allt för mycket på socialförsäkring och för lite på social service b) Allt för mycket på staten och marknaden och för lite på familjen och olika informella nätverk

11 Välfärdsmodelleringens utveckling Har sina rötter i 1800-talets diskussion om statens roll för det den ekonomiska utvecklingen Den egentliga modellforskningen startade efter andra världskriget, när de flesta västländer införde omfattande sociala rättigheter En tidig indelning (40-, 50-talet) av modeller: a) Brittisk variant med omfattande statsansvar och universella förmåner (Beveridge) b) En kontinental variant baserad på försäkringsprincipen och höga förmåner för de som arbetar (Bismarck)

12 Wilensky & Lebeaux (1958) Gjorde åtskillnad mellan residuella och institutionella former av socialpolitik på basis av mätningar hur mycket resurser (pengar) olika länder satsat på socialpolitik: Residuella regimer: statens inblandning är begränsad och socialpolitiken är i första hand inriktad på att hjälpa de fattiga, socialpolitiken har kontrollerande funktion Institutionella regimer: statens inblandning är betydande och socialpolitiken en del av dess verksamhet, de sociala rättigheterna är universella syftet med socialpolitiken att trygga medborgarens välfärd

13 Richard Titmuss (1974) Skilde mellan tre huvudtyper av välfärdsstater på basis av socialpolitikens mål, ansvarsfördelningen och de sociala utgifternas storlek: Den residuella modellen (statens ansvar litet, marknaden den främsta källan till välfärd, socialpolitiken är selektiv och kontrollerande) Den institutionella modellen (statens ansvar stort, förmånerna omfattande och universella, socialpolitiken syfte är att öka integration, solidaritet och jämlikhet) Den prestationsbaserade modellen (statens ansvar stort, men inriktat på lagstadgat skydd för de arbetande, socialpolitikens syfte är att bibehålla konsumtionsnivån)

14 Peter Flora & Jens Alber (1981) Studerade välfärdsstatens uppkomst utifrån politiska faktorer såsom rösträttens införande, graden av parlamentarism, typ av konstitution, demokrati m.m. Menade att det finns ett samband mellan typen av konstitution och de sociala rättigheterna: ju tidigare demokratisering och ju mer centraliserad stat, desto flera och mer jämnt fördelade sociala rättigheter Pekar på betydelsen av att förstå välfärdsstatens utveckling och variation utifrån fler än ekonomiska faktorer (såsom historiska, politiska och kulturella faktorer) Har varit av stor betydelse för senare, politisk -kulturellt, fokuserad välfärdsstatsforskning

15 Floras & Albers typologi Liberala välfärdsstater Tidig industrialisering och demokratisering, svag arbetarklass t.ex. UK Paternalistiska välfärsstater Svag och sen industrialisering, auktoritativt statsskick, sen och omvälvande demokratisering, svag eller splittrad arbetarklass, t.ex. Italien eller Österrike Massdemokratiska välfärdsstater Sen industrialisering, sen men radikal demokratisering, stark arbetarklass, t.ex. Sverige och Danmark Prestationsbaserade välfärdsstater Hög och tidig industrialisering, auktoritativt statsskick, stark arbetarklass, relativt sen demokratisering, t.ex. Tyskland och Frankrike

16 Esping-Andersen (1990) The three worlds of welfare capitalism Ett av de viktigaste bidragen inom detta område, pga. dess fokusering på både institutionella särdrag i kombination med användning av både kvalitativa och kvantitativa metoder Menade att socialpolitiken i grunden handlar om hur staten klarar av att tämja den kapitalistiska marknaden och garantera individen skydd i olika sociala risksituationer (dekommodifiering) Ville bredda förklaringen till variationer i socialpolitik genom att fokusera på dess politiska och strukturella förutsättningar samt de konsekvenser socialpolitiken för med sig för de olika länderna

17 Välfärdsregim och dekommodifiering Välfärdsregim = the institutional arrangements, rules and understandings that guide and shape concurrent social-policy decisions, expenditure developments, problem definitions... Kategoriserade länder utgående från graden av: Dekommodifiering (dvs. hur beroende ens utkomstsituation är av marknaden) Statlig och marknadsbaserad välfärd Stratifiering (vilka samhälleliga klyvningar socialpolitiken för med sig)

18 E-A skiljer mellan tre huvudtyper av socialpolitiska modeller ( välfärdsstatsregimer ) a) Liberala välfärdsregimen statens ansvar litet, marknaden viktig välfärdskälla, stark liberalistisk tradition där självhjälpsprincipen och välgörenhet är viktiga, stora skillnader mellan rika och fattiga b) Konservativa regimen socialpolitiken riktad till de försäkrade, statens roll ansenlig, kristdemokratisk tradition, subsidiaritetstänkande, traditionell familjesyn och könsroller, stor skillnad mellan de som befinner sig i arbete och de som står utanför arbetsmarknaden c) Socialdemokratiska (nordiska) regimen statens ansvar stort, socialpolitiken omfattande och universell, hög jämlikhet, socialdemokratisk tradition, spänning mellan offentligt anställda och privat anställda

19 Kritiken mot Esping-Andersen För få kategorier? Endast 4 av de 18 länderna passade helt in i någon kategori, resten var svårplacerade (t.ex. Finland) Baserade sig på förhållanden som rådde på 1980-talet fångar ej upp utvecklingen efter 1990-talet Beaktade ej de olika effekter som dekommodifieringen har på kvinnor och män (utgick från att kvinnan är den primära omsorgsgivaren i hemmet) Många kritiker har kompletterat modellen, t.ex. den sydeuropeiska modellen (Ferrera 1996), den katolska modellen (Bislev & Hansen 1989), den konfucianska modellen (Jones 1993), olika försörjarmodeller (Sainsbury 1999)

20 Families of nations (Castles & Mitchells) 1) Den nordiska modellen (höga sociala utgifter, hög jämlikhet och omfattande statlig socialpolitik) 2) Den anglosaxiska modellen (marknaden den centrala välfärdsgeneratorn, staten fungerar som garant för minimitrygghet, hög ojämlikhet) 3) Den kontinentala modellen (utvecklat socialt skydd för de aktiva, stark stat men även stark betoning av organisationernas och familjens betydelse) 4) Den sydeuropeiska modellen (staten upprätthåller minimiskydd, familjen och informella nätverk samt kyrkan är de centrala aktörerna, katolska subsidiaritetsprincipen, outvecklat socialskydd och ganska hög ojämlikhet)

21 Korpi & Palme (1999) Delar in välfärdsstaterna utgående från institutionella faktorer, dvs. hur de reglerar åtkomsten av sociala förmåner hur vem som kontrollerar förmånssystemen Innebär ett smidigare och mer konkret sätt att dela in välfärdsstater, genom att man ser mer till hur systemet fungerar ( vem som får vad under vilka förutsättningar ) än att man tittar enbart på strukturer eller aggregerade data (t.ex. hur mycket pengar staten satsar på socialpolitiken i relation till BNP) På basis av sådana kriterier kan man dela in (västliga) välfärdsstater i åtminstone fem modeller, den riktade, frivilliga, korporativa, grundtrygghetsinriktade och den omfattande socialpolitiska modellen

22 Olika sätt att reglera tillträdet till sociala förmåner (källa: Korpi & Palme 1999) Modell Grund för beviljande av förmåner Förmånernas karaktär Exempel Riktad Påvisat behov Minimiskydd Irland, Australien Frivillig Frivilligt medlemskap, erlagda avgifter Minimiskydd Finlands a-kassor Korporativ Arbete Inkomstrelatering Tyskland, Frankrike, Österrike Grundtrygghet Medborgarskap (behov) Minimiskydd UK Omfattande Medborgarskap, arbete Inkomstrelatering, minimiskydd Nordiska länder

23 Huvudtyper av kritik mot välfärdsstatstypologier Feministisk kritik: beaktar sällan kvinnornas situation Typologierna beskriver endast västvärlden, men inte variationen globalt sett, t.ex. vi väldigt lite kunskap om östasiatiska eller afrikanska välfärdssystem Typologier fokuserar allt för mycket på socialförsäkringar eller tjänstesystem, men studerar inte informella välfärdssystem i samma utsträckning

24 Vilka andra modeller finns det? Oftast har diskussionen om välfärdsstatsmodeller kretsat enbart kring västerländska socialpolitiska system Sedan 1990-talet har kritiken mot de traditionella modellerna ökat och man har också börjat tala om ett större antal socialpolitiska modeller än tidigare På senare tid har man även börjat ifrågasätta huruvida det längre är relevant att prata om välfärdsstatsregimer ( Welfare state regimes) eller om man istället borde prata om välfärdsregimer ( Welfare regimes ). Detta beroende på att det finns väldigt många typer av modeller i världen, och staten har nödvändigtvis inte en ledande roll i dessa T.ex. har man länge pratat om en östasiatisk, östeuropeisk, konfuciansk, latinamerikansk, afrikansk välfärdsmodell eller informell välfärdsregim

25 T.ex. Abu Sharkh & Gough, 2010 Urskiljer fem huvudkluster av välfärdsmodeller i den tredje världen Proto-welfare State Regimes, t.ex. Israel, f.d. Sovjetrepubliker, industrialiserade latinamerikanska länder Successful Informal Security Regimes, t.ex. Kina, de flesta länder i Östasien från Korea, via Thailand till Sri Lanka, vissa länder I Syd- och centralamerika samt Iran, Turkiet och Tajikistan Failing Informal Security Regimes: High Illiteracy, t.ex. Indien, Pakistan, Bangladesh och Nepal Failing Informal Security Regimes: High Morbidity: vissa mer utvecklade syd- och östafrikanska länder, t.ex. Sydafrika, Namibia, Botswana, Zimbabwe eller Kenya Insecurity Regimes, instabila och afrikanska länder, t.ex. Kongo, Tchad, Niger

26 Sammanfattning Welfare Modelling Business mycket möda och besvär har under tidernas lopp lagts ner på att försöka typbestämma socialpolitiken och denna process fortsätter! Varje typologi är en förenkling - man bör minnas att varje socialpolitisk modell är unik och att den är produkten av specifika sociala, politiska, kulturella och historiska faktorer De flesta försök att typologisera visar på en snarlik klustrering av de europeiska välfärdsstaterna, där nordiska länder framstår som de mest progressiva och de sydeuropeiska som de mest rudimentära välfärdsstaterna Men det finns en mycket större variation än så ifall vi tittar globalt och denna variation ifrågasätter ifall vi överhuvudtaget kan tänka i termer av välfärdsstatsregimer

27 Diskussionsfrågor Varför har det blivit så populärt bland forskare att klassindela modeller? Vilka för- och nackdelar anser du att det finns med välfärdstypologier? Vilken klass i de olika typologier som presenterats anser du att Finland hör till och varför?